SE449377B - Forfarande for framstellning av ett autogent bondat fiberflor - Google Patents

Description

449 377 2 floren olämpliga för användning som blöjytterark, eller för vad det anbelangar för andra användningar, vari mjuka, ej nötande ytegenskaper önskas. Hittills har dessa ansträngningar mötts med måttlig framgång.

För kommande generationers blöjor önskas emellertid högre nivåer för mjukheten, ytkänslan och draper- barheten. Dessa önskade känselegenskaper behöver inte uppnås hos flor som har de nödvändiga styrke- och sträckegenskaperna som medger att de fungerar på lämpligt sätt som ytterark. Detta är ett ytterst utmanande mål, eftersom bondning av floret för att uppnå de nödvändiga styrke- och sträckegenskaperna (dvs TEA) vanligen åtföljes av reducerade eller för- 'sämrade känselegenskaper. 7 Töjenergiabsorption (TEA) är arean under spännings/ töjningskurvan vid florbrott och representerar den energi som absorberas av produkten när den sträcks till brott.

TEA och styrkenivåerna som anges i föreliggande beskrivning kan bestämas på en Thwing Albert Electronic QC Tensile Tester, "Intelect 500", med en cell belastad med 4536 g och inställd på en känslighet av 99 %.

Testet genomföres genom att klämma fast ett 0,0254 m x O;l778 m rektangulärt testprov i motsatta käftar i töjningsprovaren med en käftspännvid av 0,127 m.

Käftarna separeras därefter med en tvärhastighet av 0,127 m per min tills provet går sönder. Töjnings- testarens digitalintegrator räknar ut och visar direkt töjhållfastheten (g/tum), TEA (tum-g/tumz) och töj- ningen (%) vid brott. Våt-TEA-,-styrke- och-töjnings- värdena erhålles genom att sänka ned provet i vatten före testningen.

En mycket önskvärd metod för stabilisering av fiberflor är att använda en övervägande mängd termo= plastiska fibrer i konstruktionen och därefter auto- gent bonda florstrukturen genom anbringande av värme och tryck på floret. Sålunda utgör de termoplastiska fibrerna i dessa flor verkligen bondningsmediet och 449 377 3 inget ytterligare bindemedel behöver tillsättas.

Många olika arrangemang har föreslagits för autogen bondning av flor bildade av termoplastiska fibrer, t ex i US patentskrifterna 3 542 634, 3 261 899, 3 442 740, 3 660 555, 3 855 046, 4 005 169, 4 035.219, 4 128 679 och 4 151 023.

Både US patentskriften 3 261 899 och US patent- skriften 3 855 046 föreslår förvärmning av floret före det verkliga åstadkommandet av den önskade bondnings- strukturen i en efterföljande tryckbondningsoperation. Även om US patentskriften 3 261 899 allmänt föreslår infraröd uppvärmning av ett flor innan denna får passera genom ett uppvärmt trycknyp (se exempel V), finns det I inget förslag om att kontrollera bondningsstrukturen genom floret för att uppnå en särskild balans mellan egenskaperna. _ US patentskriften 3 855 046 beskriver ett flor bildat av termoplastiska kontinuerliga filament som förvärmes genom samma vals 30 med slät yta som sam- verkar med den uppvärmda präglingsvalsen 32 för att upprätta bondningsnypet. Sålunda kan kontroll av den föruppvärmande temperaturen oberoende av bondnings- parametrarna inte uppnås, eftersom den temperatur, till vilken valsen 30 med slät yta uppvärms, vanligen måste balanseras mellan kravet på uppvärmning å ena sidan och kravet på åstadkommande av den önskade bondningsstrukturen. Även om andra parametrar kan varieras för att reglera förvärmningsmängden, såsom mängden flor som lindas omkring valsen 30 med slät yta uppströms från bondningsnypet, antas det att den önskade oberoende regleringen av de förvärmande och bondande operationerna är ytterst svår att erhålla med denna typ av arrangemang. I själva verket beskrivs bondningsstrukturen på varje sida av floret såsom i allmänhet varande densamma vid bildning av flor med låg basvikt av mindre än ca 0,0339 kg/hg och det har en koefficient för osmält bondningsarea (unfused bond area coefficient (UBAC)) av mindre än ca 65 %.

LH l0 449 377 4 Den höga procenthalten smälta bindningar som åstad- kommits i dessa senare flor antas inte åstadkomma de nödvändiga känselegenskaperna (t ex mjukhet, draperingsförmåga, ytsläthet etc) som eftersökes hos sådana produkter som ytstrukturer hos den nya generationens blöjor.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning an- vänder en unik reglerad gradientbondningsteknik för att åstadkomma autogena (termiska) bindningar i en fiberflorstruktur bildad övervägande, och företrädes- vis, helt och hållet av termoplastiska fibrer. Förfaran- det enligt föreliggande uppfinning kännetecknas av att man (a) framställer ett flor (12) av övervägande termo-' plastiska fibrer, I (b) förvärmer det bildade floret från endast den ena ytan därav, (C) styr det förvärmda floret till en bondningsstation omfattande en präglingsvals (20), som är uppvärmd till en temperatur nära eller över de termoplastiska fibrernas smältpunkt, och en motsatt stödvals (22), som hålles vid en temperatur som är lägre än de termo- plastiska fibrernas smältpunkt, och (d) bringar floret att passera genom det nyp som bildas av den uppvärmda präglingsvalsen (20) och stödvalsen (22), varvid den uppvärmda präglingsvalsen (20) är i kontakt med den andra ytan av det förvärmda floret, varvid organen (14) för förvärmning av floret är full- ständigt oberoende av de motsatta valsarna (20, 22) som bildar bondningsnypet.

Företrädesvis är den mest uppvärmda valsen en präglingsvals som har upphöjda områden på sin yta och för fiberflor med låg basvikt av inte mer än ca 0,0339 kg/m2 skall stödvalsen vara fjädrande för att åstadkomma en mer homogen fördelning av trycket än som kan uppnås med en ej fjädrande vals. Förvärmnings- steget genomföres företrädesvis med användning av infraröd strålning, vilket har befunnits åstadkomma lO l5 449 377 ytterst pålitlig temperaturkontroll.

Termen "smältbindning" eller "smält bindning" betecknar genom föreliggande beskrivning en bindning som åstadkommits genom smältning av fibrer och känne- tecknas av ett utseende vari de individuella fibrernas identitet i bindningszonen är huvudsakligen utplånad och vilken har antagit ett filmliknande utseende.

Termen "häftbindning" hänför sig i föreliggande beskrivning till en bindning som åstadkommits genom upphettning av fibrerna till ett klibbigt tillstånd, i vilket de kan klistra vid varandra, men vari den fysikaliska fiberformen eller utseendet fortfarande bibehålles, ehuru i allmänhet i ett något tillplattat tillstånd.

Det är ytterst viktigt vid föreliggande uppfinning att förvärmningsoperationer äger rum från den sida av floret som är motsatt den som den högst uppvärmda bondningsvalsen griper tag i; dvs en uppvärmd präglings= vals i den föredragna utföringsformen. Denna förvärm- ningsoperation antas åstadkomma en temperaturgradient genom.floret (varvid den förvärmda ytan av floret är den varmaste) som hjälper till med eller åstadkommer en effektivare kontroll av värmeöverföringen genom floret under bondningsoperationen från den yta som är i ingrepp med den uppvärmda präglandevalsen än som annars skulle vara fallet om floret inte vore förvärmt eller om floret vore förvärmt från samma yta som är i ingrepp med den uppvärmda präglingsvalsen. Sättet att förvärma i enlighet med föreliggande uppfinning medger bildningen, under den efterföljande bondningsopera- tionen, av autogena bindningar på den förvärmda ytan som är gott och väl över 90 % (företrädesvis lOO %) "häftbindningar" utan behovet av att förläna den motstående ytan av floret överskott av florskadande värmeenergi genom den uppvärmda präglingsvalsena - ._._..__,n_i. _ _ _ 449 377" 6 Före föreliggande uppfinning var det ytterst svårt att kontrollera värmeöverföringen in i och genom floret för att binda fast fibrerna pâ ytan på motsatta sidan om den uppvärmda präglingsvalsen utan att också översmälta det polymera fibermaterialet. översmältning kan förorsaka att polymeren smälter och separerar, varigenom styrke- reducerande och töjningsreducerande "ytporer"küldasj.flor- strukturen. I föreliggande uppfinning är de autogena bindningar som bildas på den yta som är i ingrepp (dvs vanligen över 80 %) smältbindningar (utan översmält- med den uppvärmda präglingsvalsen för det mesta ning) som sträcker sig endast delvis genom flortjock- leken för att ge floret de nödvändiga styrke- och töjningsegenskaperna.

Metoden för bestämning av den procentuella halten autogena häftbindningar och autogena smältbind- ningar i floret kommer att beskrivas nedan.

Förvärmningsoperationen enligt föreliggande uppfinning hjälper till att åstadkomma den önskade temperaturgradienten genom floret före bondnings- operationen för att, efter bondning, medge åstad- kommandet av de önskade töjnings- och styrkeegen- skaperna, primärt genom bildningen av smältbindningar som sträcker sig delvis genom floret från den yta som är i ingrepp med den uppvärmda präglingsvalsen, medan den samtidigt förhindrar "luddbildning“ från den för- värmda ytan av floret genom att åstadkomma autogena bindningar på den förvärmda ytan, vilka är övervägande “häft"-bindningar.

Fiberdukarna enligt föreliggande uppfinning kännetecknas av att de är tvåsidiga, dvs de har olika egenskaper på sina motstâende sidor. Den höga procent- halten autogena bindningar som är smältbindningar och som sträcker sig in i duken från den ena ytan skapar en något sträv ytkänsla, jämfört med den mjuka, släta 449 377 7 ytkänsla, som skapas av den höga procenthalten autogena bindningar som är häftbindningar på den motsatta ytan. Emellertid är denna höga procenthalt autogena smältbindningar som sträcker sig delvis genom flor- tjockleken nödvändig för att åstadkomma den önskade absorptionsnivån för våttöjningsenergin i tvärmaskin- riktning (CDWTEA) i duken. Den höga procenthalten häftbindningar på den motsatta ytan av floret åstadkommer det nödvändiga nötningsmotståndet för att förhindra "luddbildning" hos fibrerna utan att nega- tivt påverka ytkänselegenskaperna.

I föreliggande uppfinning kan den tvåsidiga gradient- bindningskonstruktionen som beskrivs ovan åstadkommas, och åstadkommes verkligen hos flor med låg basvikt av inte mer än ca 0,0339 kg/m2. Dessa flor med låg basvikt har befunnits vara lämpligast för användning som ytterark i sådana produkter som engångsblöjor. När arket används som en blöjytteryta placeras den yta, i vilken de autogena häftbindningarna överväger, utåt för kontakt med bärarens hud, eftersom det är den ytan som har de bästa känselegenskaperna (dvs den är mjukast och slätast). Den motsatta ytan innehållande den höga procenthalten autogena smältbindningar hålls sålunda från kontakt med bärarens hud. Även om fördelarna med föreliggande uppfinning är kända för att vara sig- nifikanta i florkonstruktioner med låg basvikt av inte högre än ca 0,0339 kg/m2, antas det att vad som utlärs av föreliggande uppfinning även kan användas för att kontrollera egenskaperna hos flor med högre basvikt.

Många olika typer av termoplastiska fibrer kan användas i föreliggande uppfinning, varvid polyole- finerna är särskilt användbara. Helst används enligt föreliggande uppfinning polypropenfibrer med en längd av över 0,0254 m. En lämplig fiber som är användbar 449 377 8 vid föreliggande uppfinning är en 0,0508 m lång, 3 denier polypropenfiber med en smältpunkt av l67°C.

Andra ändamål och fördelar med föreliggande upp- finning kommer att framgå med referens till bifogade ritningar, tagna i förbindelse med beskrivningen av det bästa sättet att genomföra uppfinningen.

Fig l är en schematisk vertikalprojektion av en anordning för genomförande av det föredragna för- farandet enligt uppfinningen. Fig lA är en delver- tikalprojektion av präglingsvalsen som visar den föredragna anordningen av de oräffladeområdena.

Fig 2 är ett svepelektronmikroskopfotografi, vid en förstoring av 20, som visar en sida av ett auto- gent bondat flor i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 3 är ett svepelektronmikroskopfotografi, vid en förstoring av 100, som visar ett bindningsområde påf den ena sidan av floret som visas i fig 2. Fig 4 är ett svepelektronmikroskopfotografi, vid en förstoring av 20, som visar den sida av floret som är motsatt den som visas i fig 2,och fig 5 är ett svepelektron- mikroskopfotografi, vid en förstoring av 50, som visar ett bindningsområde på den sida av floret som visas i fig 4.

Med referens till fig l visas en schematisk re- presentation av en utrustning för genomförande av förfarandet enligt föreliggande uppfinning. Ett flor~ formningssystem 10, såsom ett kardningssystem, används för att initiellt bilda ett fiberflor 12. När ett kardningssystem används linjeras fibrerna upp över- vägande i maskinriktningen för florbildningen, såsom visas av fig 13. De föredragna fibrerna som används för att bilda floret 12 är l0O 0,508 m långa, som säljs under varumärket % polypropen, 3 denier, “Marvess“ av Phillips Fibers Corporation, ett dotterbolag till Phillips Petroleum Company. Andra termoplastiska fibrer kan användas och det antas även att floren enligt före- lO l5 449 377 9 liggande uppfinning kan formas ur en fiberblandning, i vilken några av fibrerna inte är termoplastiska.

Emellertid kräver att en övervägande viktdel av fibrerna är antas det att föreliggande uppfinning termoplastiska fibrer med textillängd som är längre än 0,0064 m, och företrädesvis längre än 0,0254 m.

Floret 12, såsom det initiellt bildas, är ganska svagt, eftersom fibrerna hålls tillsammans endast genom en hoptrassling som naturligt uppträder när fibrerna avsättes på en formande yta och genom de kohesions- eller friktionskrafter som finns mellan fibrer i kontakt med varandra. När floret är format genom en kardningsoperation eller liknande är det särskilt svagt i tvärmaskinriktning vid betraktande av den övervägande fiberuppradningen i maskinrikt- I ningen för florbildningen.

Efter det att floret har formats styrs det genom en förvärmningsstation, vilken i den illustrerade utföringsformen inbegriper en ramp av infraröd- paneler l4. Dessa paneler opererar så att de riktar infraröd strålning in i floret 12 från endast den ena ytan 18 därav. De infraröda panelerna förvärmer floret och floret riktas därefter omedelbart mot trycknypet i en bondningsstation som åstadkommits genom motsatta valsarna 20 och 22. Företrädesvis är valsen 20 en metallpräglingsvals och den är upp- värmd till en temperatur över polypropenfibrernas smältpunkt. Stödvalsen 22 är företrädesvis en fjädrande vals, formad med ett l tum tjockt polyamid(“Nylon")- hölje 23 som har en “9O durometer-Shore A". Före- trädesvis är denna stödvals uppvärmd på ett kontrol- lerat sätt genom ett lämpligt ytuppvärmningsorgan (t ex infraröda paneler) till en temperatur under de termoplastiska fibrernas smältpunkt och ännu hellre till under dessa fibrers klisterpunkt. 449 377 Det är ytterst viktigt vid föreliggande uppfinning att förvärma floret från den sida som är motsatt den som är i ingrepp med den uppvärmda metallpräglings- valsen 20. Denna förvärmningsoperation antas åstad- komma en temperaturgradient genom floret (varvid den förvärmda ytan 18 är varmast) som åstadkommer en effek- tivare värmeöverföringskontroll genom floret i den efterföljande bondningsoperationen än som annars skulle vara fallet om floret inte alls vore förvärmt eller om floret vore förvärmt endast från samma yta som är i ingrepp med den uppvärmda präglingsvalsen 20. Genom förvärmning av florytan 18 för att åstadkomma en tem- peraturgradient genom flortjockleken är det lättare att reglera hastigheten för värmeöverföringen in i och genom floret l2 från ytan 25, vilket är den yta som är i ingrepp med den mest uppvärmda präglings- valsen 20. Detta medger den pålitliga bildningen av autogena bindningar på den förvärmda ytan l8 som är gott och väl över 90 % häftbindningar, och före- trädesvis 100 % häftbindningar, utan behov av att ge den motstående ytan 25 ett överskott av florska- dande värmeenergi genom den uppvärmda präglingsvalsen 20.

Före föreliggande uppfinning var det ytterst svårt att reglera värmeöverföringen in i och genom floret för att bilda den nödvändiga bondningsstruk- turen för att binda fast fibrerna på den ena flor- ytan utan att på samma gång överbonda det polymera fibermaterialet från den motstående ytan. Överbond- ning medförde i själva verket att polymeren smälte och separerade från sig själv, varigenom bildades styrkereducerande och töjningsreducerande “ytporer" i florstrukturen. Vid föreliggande uppfinning genom- föres bondningsoperationen för att bilda den höga procenthalten häftbindningar på den förvärmda ytan 18 med de autogena bindningarna bildade på den mot- 449 577 ll stående ytan 25 i form av huvudsakligen (dvs vanligen över 80 %) smältbindningar som sträcker sig endast delvis genom flortjockleken och detta uppnås utan överbondning av floret. Den delvis genomträngande smältbondningskonstruktionen är huvudbidraget till florets styrke- och töjningsegenskaper.

I den mest föredragna utföringsformen av före- liggande uppfinning stöder man sig primärt på värme- överföringen genom floret från den uppvärmda präg- lingsvalsen 20 för att åstadkomma den önskade häft- bindningskonstruktionen på den förvärmda ytan 18.

I detta avseende genomföres den föredragna metoden med stödvalsen 22 uppvärmd till en temperatur under de termoplastiska fibrernas klisterpunkt. Uppvärm- ning av stödvalsen 22 har befunnits vara mycket för- delaktigt för förbättring av kontrollen av värme- överföring in i och genom floret för att därigenom medge bättre kontroll över den slutliga bondnings- strukturen än som annars skulle vara fallet om stöd- valsen 22 inte var uppvärmd. _ Det är särskilt önskvärt att använda en stödvals 22 som är fjädrande när man bildar floren l2 i om- rådet med låg basvikt av inte mer än ca 0,0339 kg/m2.

Detta är viktigt eftersom valsens fjädring tenderar att åstadkomma en mer homogen tryckfördelning än som annars skulle vara fallet om stödvalsen 22 inte var fjädrande. Kontrollen över tryckfördelningen är mycket viktig, eftersom i samband med temperaturen på bond- ningsvalsarna 20, 22 och florets 12 hastighet genom bondningsnypet, trycket är en viktig variabel för kontroll av florets bondningsstruktur.

Fig lA visar ett föredraget mönster på oräfflade områden 24 som sträcker sig tvärsöver präglingsvalsen för bildning av tvärgående smälta bindningar för förbättring av det bondade florets styrka i tvärmaskin- riktning. Dessa oräfflæmaomrâden upptar företrädesvis lO l5 449 377 12 mindre än 50 % av präglingsvalsarean och upptar helst ca 20 - 25 % av denna area för att därigenom åstad- komma ett autogent bondningsomrâde genom florytan 25 som upptar mindre än 50 % helst ca 20-25 % oräffladeområden visas såsom varande kontinuerliga av florets ytarea, och av florets ytarea. Även om dessa kan vissa diskontinuiteter existera medan man fort- farande uppnår den nödvändiga smältbindningsstrukturen för åstadkommande av de mest önskade styrke- och energiabsorptionsnivåerna i tvärmaskinriktning för blöjytterark, såsom kommer att anges nedan. Uttrycket "huvudsakligen kontinuerliga" såsom det används på smälta bindningar i föreliggande beskrivning är avsett att täcka smälta bindningar som antingen är full- ständigt kontinuerliga eller som har begränsade diskontinuiteter i sig. Efter det att floret har styrts genom det bondningsnyp som åstadkommits mellan val- sarna 20 och 22 kan det rullas upp i en modervals (ej visad) för efterföljande lagring och/eller åter- användning.

I enlighet med det bästa sättet för genomförande av föreliggande uppfinning samordnas temperaturen på de infraröda panelerna 14 såväl som temperaturen på den uppvärmda präglingsvalsen 20 och stödvalsen 22 med fiberegenskaperna, florets 12 basvikt, linje- hastigheten och bondningstrycket för att bilda en bondningsgradient i Z-riktning, i vilken de autogena bindningarna på florytan som är i ingrepp med valsen är övervägande (företrädesvis över 80 %) smält- bindningar som sträcker sig delvis genom florets tjock- lek för att åstadkomma den önskade styrkan och töj- ningen hos floret och vari de autogena bindningarna på den motstående ytan som är i ingrepp med den fjäd- häft- bindningar för att binda fast ytfibrerna utan negativ rande stödvalsen 22 är gott och väl över 90 % påverkan av känselegenskaperna. I själva verket kan lO 449 377 13 i enlighet med föreliggande uppfinning de autogena bindningarna på florytan 18 som är i ingrepp med den fjädrande stödvalsen 22 regleras så att de blir i huvudsak i avsaknad av smältbindningar (de kommer att- nästan fullständigt utgöras av häftbindningar), medan samtidigt uppnås ett förbättrat genomträngnings- djup för smältbindningar från den motstående ytan 25 för att åstadkomma en önskvärd absorptionsnivå för våttöjningsenergin i tvärmaskinriktning av ca 3,15 m-kg/m2 och högre för flor som används som blöj- ytterark eller för liknande användningar. Företrädes- vis har dessa flor även en våtdraghållfasthet i tvär- maskinriktning av minst 9,83 kg/m.

Med referens till fig 2 och 3 visas en partiell planvy av den fjädrande valssidan 18 i fiberduken 12 i enlighet med föreliggande uppfinning. Bindnings- områdena i denna yta visas vid 32 och egenskaperna hos dessa bindningsytor ses tydligast i fig 3. Märk att områdena mellan bindningsområdena 32, såsom visas i fig 2, visar små om ens några tecken på värme- exponering och fibrerna i dessa områden tenderar att bibehålla sin ursprungliga, ej tillplattade konfigu- ration. Dessa områden antas förhöja ytans 18 känsel- egenskaper.

För att övergå till fig 3 kännetecknas de auto- gena bindningsområdena 32 av en mycket hög grad av häftbindningar. Detta betyder att de individuella fibrerna i det bundna området, även om de är något tillplattade, bibehåller sin individuella fiber- integritet och form och kan spåras genom hela flor- strukturen. Märk att det finns endast mycket få om- råden i bindningsområdet 32 (betydligt mindre än 10 % av bindningsområdet), vari fiberintegriteten på något sätt är utplånad. Denna höga grad av häftbindningar antas ge ytan 18 i floret ytterst önskvärda känsel- egenskaper (t ex mjukhet och släthet). l0 l5 449 377 14 I fig 4 och 5 visas präglingsvalssidan 25 av floret 12. Med särskild referens till fig 4 känne- tecknas floret av en serie autogent bondade områden 42 med väsentliga obondade områden däremellan. De bondade områdena 42 har den allmänna konfigurationen hos de oräfflade områdena 24 på präglingsvalsen 22 (dvs de är i form av våglinjer) och inbegriper en hög procenthalt smälta bindningar med ett filmlik- nande utseende, såsom bäst framgår av fig 5. Fibrerna är verkligen smälta i dessa fullständigt smälta om- råden för att bilda smälta bindningar som delvis genomtränger florets 12 tjocklek. I föreliggande' uppfinning erhålles en förbättrad kontroll över djupet på smältbindningen utan negativ påverkan av känsel- egenskaperna på florets yta som ärii ingrepp med den fjädrande valsen. Denna förbättrade kontroll medger oföränderlig bildning av flor som har önskade känsel- egenskaper med en våtdraghållfast i tvärmaskin- riktning av minst 9,83 kg/m och en absorptionsnivå för vâttöjningsenergi i tvärmaskinriktning av minst 3,15 m-kg/m2 vid hastigheter av över 30,48 m/min.

I själva verket har flor med ovan angivna balans mellan känsel- och styrkeegenskaper bildats vid hastig- heter av över 91,44 m/min under användning av den unika metoden enligt föreliggande uppfinning. Före före- liggande uppfinning kunde man inte erhålla ovanstående styrke- och TEA-värden tillsammans med acceptabla känselegenskaper vid en florhastighet så låg som 25,91 m/min.

Metoden för bestämning av procenthalten autogena bindningar som är häftbindningar och procenthalten autogena bindningar som är smältbindningar kommer nu att beskrivas. Procenthalten häftbindningar defi- nieras här såsom "den osmälta bindningsytkoefficienten" (UBAC) och procenthalten smältbindningar beräknas som (100 - UBAC). 449 377 I föreliggande uppfinning är procenthalten auto- gena bindningar som är häftbindningar (UBAC) på ytan 18 väsentligt större än 90 % och företrädesvis 100 %. På den motsatta florytan 25 skall UBAC vara mindre än 20 % (procenthalten autogena bindningar som är smältbindningar skall överstiga 80 %).

UBAC bestäms på följande sätt: st 2,54 cm kvadratiska prov uttas slumpvis från olika bondade delar av floret. Ett kvadratiskt rutnät, 6,35 cm i varje sida, delas i tio lika stora segment och placeras därefter över ett svep- elektronmikroskopfotografi av bindningsytan från varje prov, vid 100 ggr förstoring. Det är möjligt att stor- leken på det kvadratiska rutnätet behöver modifieras något beroende på den totala dimensionen hos en bondad yta i vart och ett av fotografierna. Emellertid skall rutnätsstorleken väljas så att det täcker så mycket av det bondade området på varje fotografi som möjligt.

Det antas att de specifika värdena på UBAC som beskrivs här är korrekta inom området för rutnätets storleks- variationer som kan bli nödvändiga beroende på varia- tioner i de särskilda dimensionerna hos den bundna ytan som är acceptabla i flor enligt föreliggande upp- finning.

Den bundna ytan i varje prov inordnas i en av följande tre kategorier (l) O-33 % smältning; (2) 33-66 % smältning eller (3) 66-100 % smältning. Den procentuella smältningen hos en given bunden yta bestäms genom att först karakterisera varje område i den bundna ytan under varje segment av rutnätet som "smält" eller “osmält“.

Ett område karakteriseras som “osmält“ om närvaron av individuella filament kan identifieras var som helst i området. Likaså karakteriseras ett område av den bundna ytan som "smält" om närvaron av individuella fibrer inte kan identifieras någonstans i detta område. 449 377 16 Den procentuella halten smältning i var och en av de bundna ytorna under undersökning är antalet områden av den bundna ytan som karakteriseras som "smält" (varje område som ligger under ett rutnätssegment som inte har några individuella fibrer som kan iden- '1 tifieras) dividerat med 10 (totala antalet rutnäts- segment). UBAC är det procenttal av det totala antalet. bundna ytor som karakteriseras som O-33 % smält.

Det ovan beskrivna testet liknar mycket det som beskrivs i spalt 14 i US patentskriften 3 855 046, som diskuterats ovan.7 _ Följande tabell visar en uppsättning parametrar för genomförande av förfarandet enligt föreliggande uppfinning och de erhållna produktegenskaperna.

Emellertid är detta exempel endast en illustration; uppfinningens omfång definieras av de nedanstående patentkraven.

IR temp. hos n ramp med 6 Prag- paneler Linje- lings- Stöd- hastig- vals- vals- Uppströms Nedströms Fiber het temp temp 3 paneler 3 paneler Vikt narvess (m/s) (°c) (°c) (°c> (°c) (kg/nå) olefín- stapel- 0,66 191,7 101,7 685 343,3 0,030 fiber av typ C01 (Poly- propen) ,08 gm, 3 denier cnwT en röjning cnwTEA mm (kg/m) m-kg/mz ,9 49,7 5,37 85,2

Claims (8)

10 15 20 25 30 449 377 17 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för framställning av ett autogent bondat flor, (a) framställer ett flor (12) av övervägande termo- k ä n n e t e c k n a t av att man plastiska fibrer, (b) förvärmer det bildade floret från endast den ena ytan därav, (c) styr det förvärmda floret till en bondningsstation omfattande en präglingsvals (20), som är uppvärmd till en temperatur nära eller över de termoplastiska fibrernas smältpunkt, och en motsatt stödvals (22), som hâlles vid en temperatur som är lägre än de termo- plastiska fibrernas smältpunkt, och (d) bringar floret att passera genom det nyp som bildas av den uppvärmda präglingsvalsen (20) och stödvalsen (22), varvid den uppvärmda präglingsvalsen (20) är i kontakt med den andra ytan av det förvärmda floret, varvid organen (14) för förvärmning av floret är full- ständigt oberoende av de motsatta valsarna (20, 22) som bildar bondningsnypet.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a t av att bondningsnypet bildas mellan en präg- lingsvals (20) som har upphöjda områden på sin yta och en stödvals (22) med fjädrande yta, vilken präg- lingsvals är den varmare valsen.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a t av att infraröd strålning uppströms från bond- ningsnypet används för att förvärma floret.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a t av att temperaturen vid förvärmningen, tempe- raturen på präglingsvalsen och bondningstrycket regleras så att övervägande häftbindningar bildas på den ena ytan av floret och övervägande smältbindningar bildas på den andra ytan av floret. 10 15 18

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t av att temperaturen vid förvärmningen, tempera- turen pâ präglingsvalsen och bondningstrycket regleras så att över 90% häftbindningar bildas i den ena ytan av floret och övervägande smältbindningar, som endast delvis tränger igenom florets tjocklek, bildas från den andra ytan av floret.

6. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n art av att det bondade floret bildas vid en has- tighet av över 30,48 m/min.

7. Förfarande enligt krav 4, kgä n n e t e c k - av att det bondade floret bildas vid en has- tighet av över 9l,44 m/min. n a t

8. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t av att floret har en basvikt som inte är större än ca 0,0339 kg/m2.