SE448722B - Godningsmedelsprodukt i granulform och forfarande for framstellning av denna produkt - Google Patents

Description

448 722 2 utförd med siktar enligt US Standardsiktserie, är följande: Procent Siktanalys kvarhållet 0,42 mm 0-0,1 0,42-0,297 mm 0-0,1 0,297-0,250 mm 0-0,3 0,250-0,177 mm 0,5-5,0 o,177-o,149 mm 1,o-s,o o,149-o,o74 mm 13-30 0,074-0,044 mm 13-30 Genom 0,044 mm 40-60 De kommersiellt framställda små melaminkristallerna är önskvärda för hartstillverkarna- eftersom de små kristallerna lö- ser sig lättare, och eftersom eventuella större partiklar, om så- dana är närvarande, skulle tendera att ge längre processtid; där- för är de större partiklarna mindre önskvärda. Inom marknaden för eldbeständiga färger dispergeras melaminkristallerna i färgen, varvid de för närvarande använda fina partikelstorlekarna ger en jämnare textur i den torkade färgen än vad större partiklar skul- le göra.

De fina partikelstorlekarna hos de kommersiellt tillgängliga melaminprodukterna gör melamín till en produkt som inte är speci- ellt attraktiv för jordbrukstillämpningar. Dessutom gör de fina partikelstorlekarna hos kommersiell melamín såsom den för närva- rande tillverkas det opraktiskt att använda ett gödningsmedels- material. Om de fina partiklarna skulle appliceras på markytan, skulle de blásas bort av till och med svaga vindar. Om de skulle appliceras från luften, såsom från ett flygplan eller en helikop- ter, skulle avdrift vara ett allvarligt problem och förorsaka ojämn applícering. Om de applicerades med mekaniska applikatorer, skulle de fina partiklarna tendera att bilda bryggor och sålunda sätta igen överförings- och utmatningsledningar. Dessa svårig- heter i samband med hanteringen av de kommersiellt tillgängliga fasta melamínprodukterna skulle göra en jordbruksapplikation i stor skala opraktisk.

SAMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Enligt en av dess aspekter hänför sig uppfinningen till en gödningsmedelsprodukt i granulform. Gödningsmedelsgranulerna har 10 20 25 30 35 448 722 3 en hållfasthet, en storlek och en vikt som är lämpad för mekanisk utmatning för applikation på och i jorden. Det föredragna stor- leksområdet är från ca 1 mm till ca 10 mm, och det mest föredragna storleksomrádet är från 3 mm till S mm.

Dessa gödningsmedelsgranuler innefattar en partikelformig kvävekälla och ett bindemedel. Kvävekällan kännetecknas av fina partikelstorlekar som inte överstiger ca 2,0 mm, av ringa löslig- het i vatten vid pH 7 och 20°C samt av långsam omvandling i jorden till en form, i vilken den är användbar för tillväxten av plantor som växer i jorden. Kvävekällan väljes ur materialgruppen bestående av melamin, dess oorganíska salter, dess organiska salter samt blandningar därav. Bindemedlet är närvarande i en mängd som är åtminstone tillräcklig för att sammanbínda de fina kristal- lerna eller pulverpartiklarna av kvävekällan, till bildning av granuler med den önskade hållfastheten. Det år företrädes- vis ett lättlösligt material, som efter distribution av granu- lerna i marken frigör partiklarna av kvâvekållan för att möj- liggöra inverkan av vatten och mikroorganismer på partiklarna.

Bindemedlet väljes så att det är blandbart eller förenligt med jorden, och eventuella återstoder av bindemedlet bör an- tingen vara inerta, bionedbrytbara, jordkonditionerande eller ha plantnäringsvärde.

Bindemedlet väljes ur den grupp av material som består av karbamid, ammoniumsulfat, kaliumsulfat, ammoniumnitrat, ammonium- fosfat, kaliumnitrat, kaliumklorid, ammoniumklorid, kaliumdiväte- fosfat, ligninsulfonat, karbamid-formaldehydharts, melamin-form- aldehydharts, stärkelse, latex och blandningar därav.

Enligt en föredragen utföringsform omfattar granulerna upp till 80 viktdelar av den partikelformiga kvävekällan och minst 20 viktdelar bindemedel.

Enligt en mera föredragen utföringsform omfattar granulerna från 60 till 80 viktdelar melamin samt från 20 till 40 viktdelar karbamid. Enligt en annan föredragen utföringsform omfattar granu- lerna från 67 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 33 delar karbamid. Enligt en speciellt föredragen utföringsform omfattar granulerna ca 67 viktdelar melamin och ca 33 viktdelar karbamid.

Enligt en annan aspekt avser föreliggande uppfinning en granul framställd medelst ett förfarande innefattande ett härd- ningssteg för att bibringa granulen förbättrad hållfasthet och 10 15 20 25_ 30 35 448 722 anpassa dem för användning som kvävekälla för gödningsmedels- applikationer. Detta förfarande innefattar blandning av en par- tikelformig kvävekälla vald ur den ovan angivna materialgruppen med en effektiv mängd av ett bindemedel som är lämpat för att sammanbinda partiklarna av kvävekällan till granuler med storle- kar och vikter som är lämpliga för mekanisk applikation. Bland- ningen bringas därefter i kontakt med ett spray av vatten eller en vattenbaserad lösning av bíndemedlet. Den fuktade blandningen agglomereras, torkas och härdas. Vid en föredragen utföringsform av förfarandet krävs en torkningstemperatur av mindre än 93°C och en härdnings- eller upphettningstemperatur av mellan l3S°C och l49°C. Enligt en speciellt föredragen utföringsform framställes denna granul av en blandning av från S0 till 80 viktdelar melamín samt från 50 till 20 viktdelar karbamid.

Ett gödningsmedel i pârl- eller tablettform kan även åstadkommas. Denna tablett framställes genom blandning av en effektiv mängd av ett smalt bindemedel valt ur ovannämnda grupp av bindemedelsmaterial med fina pulverpartiklar av en partikelformig kvâvekälla vald ur den ovan angivna gruppen.

Droppar av denna blandning kyles därefter till bildning av pärlor eller tabletter. Enligt en föredragen utföringsform omfattar denna pärla från 40 till 65 viktdelar melamín som partikelformíg kvävekâlla samt från 35 till 60 viktdelar karbamidbindemedel. Enligt en annan föredragen utförings- form omfattar denna pärla från S0 till 60 viktdelar melamín och från 40 till 50 víktdelar karbamid.

Enligt ännu en annan utföringsform avser föreliggande upp- finning ett förfarande för framställning av en gödningsmedels- produkt i granulform och lämpad för användning som kvävekälla för gödningsmedelsapplikationer. Detta förfarande innefattar bland- ning av en partikelformig kvävekälla vald ur ovanstående grupp och en effektiv mängd av ett bindemedel valt ur ovannämnda grupp.

Vid förfarandet bringas blandningen i kontakt med ett spray av vatten eller en vattenbaserad lösning av bindemedlet, agglomereras den fuktade blandningen till bildning av agglomerat och torkas agglomeraten. Agglomeraten siktas för framställning av produkt- agglomerat med en storlek som företrädesvis ligger inom området från l mm till 10 mm. För stora partiklar kan krossas till önskad storlek, och fina partiklar kan recirkuleras. få. 10 15 20 25 30 35 448 722 Enligt ännu en annan fóredragen utföringsform krävs vid förfarandet blandning av från S0 till 80 viktdelar melamín med från 50 till 20 viktdelar karbamidbindemedel. Enligt en speciellt föredragen utföringsform innefattar detta förfarande blandning av ca 67 viktdelar melamín med ca 33 viktdelar karbamid.

Enligt ännu ett förfarande för framställning av ett granu- lärt agglomerat lâmpat för användning som kvävekälla för göd- ningsmedelsapplikationer genomföres ett härdningssteg efter och och förutom blandningen, kontakt-, agglomererings- och tork- ningssteg enligt det ovan beskrivna förfarandet. Enligt en före- dragen utföringsform inkluderas torkning av agglomeraten vid en temperatur som är lägre än 93°C och glodgning eller upphettning av de torkade agglomeraten vid en temperatur av mellan l35°C och l49°C. Enligt ännu en annan fóredragen utföríngsform omfat- tar detta förfarande blandning av från S0 till 80 viktdelar melamín och från 50 till 20 viktdelar karbamid. Som regel gäl- ler att en krossningshållfasthet av 1000 g eller mera uppnås 5 när hârdningssteget med upphettning till från 135°C till l49°C utföres på granulerna framställda av melamín och karbamid.

Den granulara produkten är lämplig att utnyttja vid ett förfarande för gödning av grödor innefattande avgivning till jorden av en granulâr produkt innefattande en partikelformig kvävekälla vald ur den ovan angivna gruppen och en effektiv mängd av ett bindemedel valt ur den ovan angivna gruppen av bindemedel. Enligt en fóredragen utföringsform innefattar detta förfarande avgivning till jorden av en granulâr produkt inne- fattande upp till 80 viktdelar av den partikelformiga kvävekâl- lan och minst 20 viktdelar bindemedel. Enligt en speciellt föredragen utföringsform innefattar detta förfarande avgivning av en granulär produkt innefattande upp till 80 viktdelar melamín och minst 20 viktdelar karbamid.

Forfarandet för gödning av grödor, vilket innefattar avgivning till jorden eller marken av en granulâr produkt med en hållfasthet, storlek och vikt som ar lämpad för me- kanisk utmatning och applikation och bildad genom blandning av en effektiv mängd av ett bindemedel valt ur ovanstående grupp av bindemedel och en partikelformig kvavekälla valt ur ovanstående grupp av kvävekallor. Efter blandningssteget 10 15 20 25 30 35 448 722 innefattar förfarandet kontakt mellan blandningen och ett spray av vatten eller en vattenbaserad lösning av bindemedel, agglomerering av den fuktade blandningen till bildning av agglomerat, torkning av agglomeraten samt härdníng av de tor- kade agglomeraten. Enligt en föredragen utföringsform innefat- tar detta förfarande blandning av melamin som partikelformig kvävekälla med ett karbamidbindemedel. Enligt en annan före- dragen utföríngsform innefattar detta förfarande gödning av en gröda i form av majs, potatis eller ris.

Vid dessa förfaranden för gödning av grödor är den totala appliceringshastigheten sådan att man tillför tillräckligt to- talt långtidsverkande gödningsmedelskväve för en hel växtså- song. En primär fördel med detta förfarande, och med använd- ningen av det granulära komposítgödningsmedlet framställt i enlighet med uppfinningen, är att appliceringshastigheten för gödningsmedlet generellt sett är lägre än hälften av den som erfordras för att åstadkomma jämförbara resultat när ammonium~ sulfat användes som enda kvävekälla och appliceras i form av en lösning genom ett sprinklerbevattningssystem.

Enligt ett annat förfarande för att tillföra en göd- ningsmedelskvävekälla med långsam frigöring till marken som näringskälla för en gröda inför man och fördelar i jorden i rotomrädet i partíkelform en gödningsmedelskvävekälla som ut- märkes av ringa löslighet i vatten av pH 7 och vid 20°C. Denna kvavekälla med långsam frigöring kan vara melamin, dess orga- niska eller oorganiska salter eller blandningar därav. Efter applicering av den i fast form föreliggande kvävekâllan på markytan våndes en del av jorden över för att införa och för- dela gödningsmedlet på önskat djupområde i jorden.

Enligt ett förfarande för applicering av den ovan be- skrivna kvävekallan med långsam frigöring i form av en upp- slamning av fast material suspenderat i en effektiv mängd av en vätskeformig bärare för kvävekällan möjliggöres applícering av gödningsmedelspartiklarna med långsam fri- göring på och fördelning av dessa i jorden. 10 15 20 25 30 35 448 722 DBFINITIONER Uttrycket "ringa vattenlösligt" hänför sig till material som löser sig i vatten vid 20°C, pH 7, i en omfattning av S g per 100 g eller mindre, dvs. material som bildar lösningar med en koncentration av 5% eller lägre. Uttrycket "liten 1öslighet“ i vatten av pH 7 vid 20°C har samma betydelse.

Uttrycket "lättlösligt i vatten" hänför sig till material som löser sig i vatten vid 20°C, pH 7, i en mängd av 20 g per 100 g eller mera, dvs. material som bildar lösningar med en kon- centration av 20% eller mera.

Baserat på tillgänglig information är lösligheten i vat- ten vid 20°C, pH 7, för flera material, vilka är användbara i samband med föreliggande uppfinning, i gram per 100 g: Tabell I Löslighetsdata Material g/100 g melamin 0,50 ammelin 0,008 ammelid mindre än 0,008 cyanursyra 0,27 melaminnitrat 0,85 ammoniumnitrat 192 ammoniumsulfat 75,4 diammoniumfosfat 131 (vid 150)- kaliumvätesulfat 51,4 kaliumsulfat 11,1 karbamia 119 , s (vid zs°cy DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Gödningsmedelsprodukter i enlighet med föreliggande uppfin- ning föreligger i granulform med storlekar inom området från ca l mm till 10 mm, företrädesvis från 3 mm till 5 mm. De är samman- satta för att uppvisa god ströbarhet, önskvärd skenbar specifik vikt och för att vara i huvudsak fria från dammbildning. Granu- lerna är också beredda för att vara lämpade för mekanisk utmat- ning och applicering på och i jorden under användning av moderna redskap.

I Granulära gödningsmedelsprodukter framställda i enlighet med föredragna utföringsformer av uppfinningen kan föreligga i 10 15 20 25 30 35 448 722 form av agglomerat eller pärlor. Agglomeraten kan framställas medelst vilken som helst konventionell teknik för agglomerering av gödningsmedelsprodukter under användning av de ringa eller ~ något lösliga gödningsmedelskvävekällorna enligt föreliggande uppfinning följt av en härdnings- eller upphettningsbehandling för âstadkommande av tillräcklig krossningshâllfasthet. Sålunda väljes den ringa eller något lösliga kvävekällan i ett agglomerat_ F» ur gruppen bestående av melamin, dess oorganíska salter, dess organiska salter samt blandningar därav. Dessa salter våljes företrädesvis ur gruppen bestående av hydroklorid, hydrojodid; metafosfat, nítrat, ortofosfat, ortofosfatdihydrat, polyfosfat, kaliumdivätefosfat, bisulfat och sulfit samt även acetat, cyanurat, kloracetat, formiat, bensoat, fumarat, laktat, maleat och ftalat samt blandningar därav. Dessa material kännetecknas av ringa eller någon lóslighet i vatten av pH 7 vid 20°C och av långsam omvandling í jorden till en form, vari kvavet är användbart för tillväxt av plantor i jorden.

Dessa material i form av kvävekällor, såsom de vanligtvis är tillgängliga kommersiellt eller såsom de framställes, förelig- ger i form av mycket fina partiklar. I fallet melamin t.ex. har den kommersiellt tillgängliga produkten typiskt kristallina par- tiklar som uppvisar mindre storlek än 2,0 mm enligt US Standard síktseríe och som vanligtvis för det mesta är mindre än 0,4 mm.

Dessa mycket fina, pulverformiga kvävehaltiga material agglome- reras genom användning av ett bindemedel. Vanligtvis utgör binde- medlet åtminstone 1 viktprocent av de pulverformiga partiklarna, företrädesvis minst 2 viktprocent av de pulverformiga partiklarna och ännu hellre minst 5 viktprocent av de pulverformiga partik- larna. Bindemedlet kan väljas inom ett brett spektrum av material men väljes företrädesvis för att vara kombinerbart med jorden, så att det och eventuella áterstoder därav är antingen inerta, bionedbrytbara, jordkonditionerande eller har ett visst växt- näringsvärde.

Det bindemedel som användes bör vara tillräckligt starkt, vid härdning, för att förläna de granulära agglomeraten en kross- ningshâllfasthet av minst 454 g, såsom denna bestämmes medelst försök på tio klumpvis utvalda agglomerat, med storlekar inom om- rådet från 3 mm till 4 mm, varvid resultaten utgör medelvärden. _ , -wa-...f .-.a.~ ..~ _ .mm-gm ..

...J-.ut-...n-.øa ... '#- 10 15 20 25 30 35 448 722 9 Företrädesvis är krossningshållfastheten dock minst 680 g och ännu hellre 908 g eller högre. En krossningshàllfasthet av ca 454 g är jämförbar med den för konventionell, kommersiellt tabletterad karbamid och utgör en tillräcklig hállfasthet för användning vid de flesta former av kommersiell applicering, in- kluderande handströapparater, spridare, odlingsskaftapplikatorer samt för utmatning från flygplan och helikoptrar.

Bland de föredragna bíndemedlen kan nämnas de som väljes ur gruppen bestående av ligninsulfonat och dess salter, stärkelse, karbamid, karbamid-formaldehydhartser, melamin-formaldehydhartser samt latexar av syntetiska polymermaterial. Sådana bindemedel är speciellt föredragna vilka besitter plantnäringsvärde, vilket gäl- ler för karbamid-, karbamid-formaldehyd- och melamin-formaldehyd- hartser.

Enligt en föredragen agglomereringsteknik kombineras mela- minpulvret med från S till 25 viktprocent pulverformig karbamid till bildning av en blandning. Denna blandning sprayas därefter med vatten eller med en lösning av karbamid i en agglomererings-i anordning såsom på en roterande skiva eller i en roterande trumma.

I fallet bindemedelslösning belägges partiklarna. I fallet vatten- spray går karbamiden antingen i lösning eller också blir den fuk- tig och klibbig, och i endera tillståndet belägger den de pulver- formiga melaminpartiklarna tillräckligt för att det skall ske en . agglomerering. Agglomeraten torkas och kyles till bildning av hårda kompositmaterial med storlekar som primärt ligger inom om- rådet från ca l mm till ca 10 mm, företrädesvis från 3 mm till 5 mm. Dessa kompositprodukter uppvisar god krossningshållfasthet och är i huvudsak fria från dammbildning.

Vilken som helst konventionell agglomereringsteknik kan an- vändas. Sålunda kan allt bindemedel appliceras i lösning. När bindemedlet är ett material såsom ligninsulfonat, karbamid-form- aldehydharts eller melamin-formaldehydharts, är applicering i form av en lösning vanligen lämpligast. Bindemedlet kan även vara ett material såsom ett.fenolharts, applicerat ur en lösning, men ett sådant material har, även om det uppvisar utmärkta egenska- per som bindemedel, inget näringsvärde att bidraga med och är därför mindre önskvärt. Samma sak gäller för syntetiska polymer- latexar. a Gödningsmedelspartiklar kan också framställas i form av 10 15 20 25 30 35 ._____._......í__._....\_ 448 722 10 pärlor eller tabletter. Vid tabletteringsoperationen sättes melaminpulver till ett smält bindemedelsmaterial, företrädes- vis karbamid, till bildning av en uppslamning av melaminpul- verpartiklarna i den smälta karbamiden. Fina droppar av denna smälta uppslamning bringas att stelna genom att de får droppa genom ett pårl- eller tabletteringstorn på konventionellt sätt. Även om karbamid är det föredragna materialet för anvånding vid framställning av pärlor tack vare dess kvävehalt och lättlös- lighet i vatten, och även beroende på att melamin är något lös- ligt i smält karbamíd, kan andra material såsom svavel också an- vändas liksom även blandningar av material. Vid formning av kar- bamidbundna pärlor är det lämpligt att pärlprodukten innehåller åtminstone 33 viktprocent karbamid. När mindre mängd karbamid är närvarande, är det svårt att bereda en rinn- eller flytbar upp- slamning. Karbamidinnehållet i pärlorna kan vara så högt som 90%, så att melaminhalten kan ligga inom området från 10 viktpro- cent till 67 viktprocent av pärlorna. Företrädesvis är karbamid- halten från 35 viktprocent till 60 viktprocent av pärlorna och ännu hellre från 40 víktprocent till 50 viktprocent.

Under det att föredragna granulära produkter framställes genom agglomeration och tablettering, kan tillfredsställande pro- dukter framställas medelst annan metodik, inkluderande sträng- sprutningsteknik, pressning och granulering samt brikettering.

Exempelvis kan ett melaminpulver eller ett pulvriserat melamin- salt eller liknande kombineras med ett karbamid-formaldehydharts i pulverform till bildning av en blandning. Blandningen kan pres- sas vid förhöjd temperatur för härdning av hartset, och den re- sulterande produkten kan granuleras till bildning av partiklar med önskad storlek, eller också kan den pressade, härdade massan överföras i flingform. Siktning och recirkulation kan användas i erforderliga fall för åstadkommande av granuler med önskad stor- lek.

Lättlösliga bindemedel såsom karbamid och salter såsom ammoniumnitrat möjliggör snabb desintegrering av bindemedlet i gödningsmedelsgranulerna in i jorden med frigöring av det fina melaminet eller andra fina partiklar. Detta kan vara önskvärt när kompositprodukten inte enbart innehåller melamin utan även ett lättlösligt kvävegödningsmedel med snabb frigöring. När lång- sam frigöríng önskas, användes vanligtvis ett av de bindemedel 10 15 20 25 30 35 448 722 ll som förlorar sin bindande förmåga långsammare i jorden, såsom t.ex. ett karbamid-formaldehydharts eller ett melamin-formalde- hydharts.

Karbamid är ett föredraget bindemedel för agglomerat eller för framställning av pärlor, eftersom det inte enbart möjliggör framställning av gödningsmedelsgranuler med tillräcklig storlek, hållfasthet och vikt för tillfredsställande applicering utan även för att karbamiden är lättlöslig och tillför värdefullt närings- natefiai ned snabb fi-'igöring :in jorden. När karbaniden användes tillsammans med en pulvriserad kvävekälla som kännetecknas av ringa eller liten löslighet samt långsam omvandling i jorden till användbar form, löser den sig snabbt och frigör de fina partiklar- na av den dåligt lösliga kvävekällan till jorden för långsam upp- lösning eller bionedbrytning.

När ett agglomerat framställes av pulvriserad melamin och ett i vatten lättlösligt bindemedel såsom karbamid, är föredragna proportioner i den erhållna torkade granulära produkten från 60 viktprocent till 85 viktprocent melamin och från 40 viktprocent till 15 viktprocent karbamid eller ännu hellre från 67 viktprocent till 80 viktprocent melamin och från 33 viktprocent till 20 vikt- procent karbamid. Det mest föredragna granulatet innefattar ca 67 viktdelar melamin och ca 33 viktdelar karbamid.

När ett agglomerat framställes under användning av ett olös- ligt eller endast ringa lösligt bindemedel såsom stärkelse, en derivatiserad stärkelse eller en modifierad stärkelse, ligninsul- fonat, karbamíd-formaldehyd eller melamin-formaldehyd eller ett av de icke näringshaltiga materialen såsom ett fenolharts eller en syntetisk polymer i form av en latex, erhålles mycket långsam frigöring av kväve från melaminpartiklarna (eller partiklar av någon annan föga löslig kvävekälla).

Enligt en föredragen utföríngsform kombineras från 85 till 99 viktdelar av den partikelformiga kvävekällan med från l till 15 viktdelar av ett hartsbindemedel valt ur gruppen bestående av ligninsulfonat, karbamid-formaldehydharts, melamin-forma1dehyd- harts; latex eller blandningar därav. Enligt en ännu mera föredra- gen utföringsform kombineras 95 viktdelar melamin med S viktdelar av de uppräknade hartsbindemedlen.

För framställning av ett agglomerat som möjliggör en enda applicering per växtsäsong användes företrädesvis gödningsmedel c 10 15 20 25 30 35 448 722 12 med snabb kvävefrigöring, vanligtvis ett ammoniumsalt eller karbamíd, som bindemedel för agglomeratet. Exempel på sådana bindemedelsmaterial av salttyp är ammoniumsulfat, kaliumsulfat, ammoniumfosfat, diammoníumfosfat, kaliumfosfaterna, ammonium- nitrat, kaliumnitrat, kaliumklorid och ammoniumklorid. Vid an- vändning som bindemedelsmaterial vid bildning av en agglomere- rad kompositprodukt kan andelen av ett sådant bindemedel av salt- typ vara från 15 viktprocent till 40 viktprocent av agglomeratet, företrädesvis från 20 viktprocent till 33 viktprocent av agglome- ratet.

Dessutom kan andra material införlivas i en granulär göd- ningsmedelsprodukt framställd i enlighet med uppfinningen. Så- dana material kan vara mikronäringsämnen såsom zink, magnesium, järn och bor.

En av fördelarna med användningen av granulära gödnings- medelskompositioner framställda i enlighet med föreliggande upp- finning är att appliceringsmängden kan vara mycket lägre uttryckt som applicerat kväve per ytenhet än vad som gäller för standard gödningsmedel. Eftersom mindre mängd av de aktiva materialen i realiteten erfordras, kan det vara önskvärt att i víssa.fall, för att förenkla appliceringen, införliva ett inert fyllmedel.

Vilket som helst av de konventionella fyllmedelsmaterialen kan användas, såsom t.ex. gips, lera, sand, malda snäckskal, malen dolomit samt mald kalksten.

En annan väsentlig fördel med användningen av granulära gödningsmedelsprodukter enligt föreliggande uppfinning är att det tack vare den långsamma frigöringen är möjligt att använda en enda applicering per växtsäsong. Dessutom gäller_att, efter den ursprungliga appliceringen, speciellt i fallet melaminbaserade gödníngsmedelsprodukter, frigöringen av kväve till jorden tycks fortsätta under två växtsäsonger. Följaktligen kan vid den andra och de därpå följande växtsäsongerna till och med ännu lägre appliceringsmängder användas för givna resultat än vad som an- vändes för den ursprungliga appliceringen.

En annan aspekt av uppfinningen är det överraskande och i oväntade resultatet att tillförsel av en huvuddel av eller hela kvävegödningsmedelsbehovet medelst en kvävegödningskälla enligt föreliggande uppfinning leder till en effektivare produktion av g jordbruksprodukter per enhetsvikt applicerat kväve och per enhet É bår 10 15 20 25 30 35 448 722 13 av växtarean. En jordbruksprodukt är spannmål, frukt, blommor, grönsaker, vegetabiliska fibrer, potatis eller liknande. Dess- utom leder ett utnyttjande av uppfinningen till totala utbyten av grödor vilka är jämförbara med de som erhålles när man följer konventionell gödningsmedelspraxis med dess krav på användning av mycket större mängder av kvävegödningsmedel.

Generellt kan uppfinningen som ett exempel betraktas som ett sätt för att förhöja effektiviteten hos lättlösliga standard- kvävegödningsmedel med snabb frigöring då det gäller att åstad- komma produktiva enheter av grödor genom att deras effekt kom- pletteras med användning av en ringa eller nàgot löslig kväve- gödníngsmedelskälla med långsam frigöring. Sålunda kan en kombi- nation av från ca 10% till ca 50% av kvävet i ett i vatten lätt- lösligt standardkvävegödningsmedel med snabb frígöring med för- del kombineras med från ca 50% till 90% av de ovan uppräknade dåligt lösliga materialen.

De grödor som kan förväntas påverkas av behandlingen enligt uppfinningen innefattar i huvudsak alla grödor men speciellt så- dana där frukten är den del som skördas snarare än hela plantan.

Sådana grödor innefattar matsäd, fodersäd, grönsaker, fibrer, rotfrukter, citrusfrukter, knölväxter, oljeväxter innefattande nötter, frukter och frön, kommersiella grönsaker, kommersiella meloner, tümfirukter, vinfrukter, buskfrukter och blommor. Exem- pel på matsäd är vete, tåg och ris. Bland fodersäd kan nämnas majs, havre, korn och sorgum. Grönsaker inkluderar sojabönor, jordnötter, bönor och ärtor. Bland fibergrödor kan nämnas bomull, hampa och jute. Rotfrukter inkluderar sötpotatis och sockerbetor.

Citrusfrukter inkluderar apelsiner, tangeriner, grapefrukt, ci- troner och limefrukt. Knölväxter inkluderar potatis. Oljegrödor innefattar lin, safflower, solros och risinusböna. Kommersiella vegetabiliska grödor innefattar limabönor, gröna bönor, betor, morötter, söt majs, gurka, lök, gröna ärtor och.tomater. Kom- mersiella melongrödor innefattar kantaloper, honungsmelon och vattenmelon. Bland.trädfrukter kan nämnas äpplen, persikor, pä- ron, körsbär och plommon. Vinfrukter inkluderar druvor. Bland buskfrukter kan nämnas många olika slag av bär, speciellt hallon och blåbär. Bland nötter från träd kan nämnas mandel, hasselnöt- ter, pekannötter och valnötter. Ovanstående är dock enbart avsedda som exempel. 10 15 20 ZS 30 35 448 722 14 Uppfinningen kommer att förstås bättre genom följande exempel. I föreliggande text och i dessa exempel avser samtliga delar respektive procenthalter viktdelar respektive viktprocent, och alla hänvisningar till temperaturer avser grader Celsius, såvida inget annat uttryckligen anges. ' Exempel på framställning av granuler som är användbara vid för- farandet enligt uppfinningen ' é» I samtliga exempel var den använda melaminen den kommersiellt tillgängliga produkten från Melamine Chemicals, Inc., Donaldson- ville, Louisiana. Det var ett fint vitt kristallint pulver med en siktanalys i huvudsak såsom rapporterats ovan för kommersiellt tillgänglig melamin. Den var ca 99,9% ren med specifikationer vad beträffar maximal fukthalt på O,l%, maximal askhalt pá 0,01% och en densitet på ca 1,57 g/ml. “ Såsom anges i nägra av nedanstående exempel är en krossnings- hàllfasthet på 454 g eller mera föredragen. Ännu hellre åstadkom- mes en krossníngshållfasthet på 1362 g eller mera för att under- lätta appliceringen. Vidare bör bulkdensiteten för granulerna va- ra 640 kg/ms eller mera. Den föredragna kombinationen av bulkden- sitet, krossningshâllfasthet och partikelstorlek möjliggör flexi- bilitet och enkelhet vad beträffar applicering. Vanligen uppnås en krossningshållfasthet på 1000 g eller mera när härdningssteget med upphettning till l3S°C till l49°C utföres på melamin-karba- midgranulerna.

EXEMPEL I Melaminagglomerat under användning av ett karbamidbindemedel Tre satser av kompositgranuler framställdes, varvid vardera innehöll olika mängder av karbamid och melamin, där karbamid funge- rarsom bindemedel. Dessa satser av agglomererade granuler fram- ställdes i en trågagglomerator med diametern 23 cm. Karbamiden maldes först och blandades därefter med melaminpulvret till bild- ning av en homogen blandning. Pulverblandningen matades till träg- agglomeratorn och sprayades med en i det närmaste mättad lösning av karbamid och vatten. Lösningen tíllförde ca 7% karbamid till det torkade agglomeratet. Resten av karbamidhalten erhölls från karbamidpulvret í karbamid-melaminpulverblandníngen.

If' s» 10 15 20 25 30 448 722 is EXEMPEL II Härdade melamingranuler En sats granuler framställdes under användning av 67 delar melaminkristaller och 33 delar karbamid. Granulerna framställdes på en 46 cm skivpelletiseringsanordning. Karbamiden maldes först och blandades därefter med melaminen till bildning av en homogen blandning. Denna blandning matades till pelletiseringsanordningen och sprayades med vatten. Granulerna torkades vid 94°C i ca 20 minuter och utsattes därefter för ett ytterligare upphettnings- steg i en laboratorieugn till l49°C i 3 minuter. Efter kylning uppmättes krossningshållfastheten och hastigheten för sönderfall i vatten. Dessa värden redovisas i Tabell I nedan.

Tabell I Krossnings- Tid till hållfasthet desíntegrering (gram) i vatten Exempel I 600 omedelbart Torkade granuler Exempel II 2400 20 till 30 sekunder Härdade granuler Detta exempel illustrerar sambandet mellan tid och tempera- tur vid härdningssteget.

EXEMPEL III Härdade melamingranuler Melamingranuler framställda enligt Exempel II upphettades i separata satser vid l04°C, l49°C och l72°C under varierande tider.

En standardlaboratorieugn användes. Efter kylning uppmättes kross- níngshállfastheten. Resultaten redovisas i Tabell II. Den maximala krossningshâllfastheten vid l72°C uppträder vid 6 minuters upp- hettning. Den maximala krossningshållfastheten uppträder vid 149°C efter ll minuters upphettníng. Kortare torkningstider och härd- ningstider är möjliga i produktion när torkare eller ugnar med forcerat drag användes i stället för den laboratorieugn som an- vändes i dessa exempel. ll 448 722 16 Tabell II Ugnstâmperatur Minuter , Krossningshållfasthet C upphettning (gram) 1o4°c 20 sso 149°c 4 sso S 881 6 978 7 1333 8 1290 9 1530 10 1480 11 1780 12 1300 13 1640 14 1445 15 1530 20 1454 172°c 4 163 S 1125 6 1340 7 1200 8 825 EXEMPEL IV Melamin agglomererad med karbamidpulver; vattenspray En sats agglomererade granuler framställdes i en trâgagglo- merator såsom i Exempel I, med undantag av att all karbamid till- sattes i form av ett pulver och att det spray som applicerades i tråget enbart utgjordes av vatten. De resulterande kompositproduk- terna innehöll 80% melamin och 20% karbamid och befanns efter siktning till 3-4 mm ha en krossningshâllfasthet av 953 g under användning av samma testníngsteknik som í Exempel I.

' EXEMPEL V Användning av andra bindemedel för agglomereríng av melamin Granulära agglomerat framställdes med en 40 cm tràgagglome- rator under användning av melamin med flera olika bindemedel. I vardera fallet sprayades bíndemedlet i flytande form på melamínen.

Efter torkning bestämdes krossningshâllfastheten såsom i Exempel I.

Resultaten redovisas í Tabell III nedan. ' i? 'u 10 15 20 25 30 35 '2 448 722 17 TABELL 111 Observerade krossningshâllfastheter Melamin agglomererad med olika bindemedel Krossningshàllfasthet, gram för 3-4 mm agglo- Bindemedel merat Kalciumligninsulfonatl 908 UCAR ses-iarexl eàl Melamin-formaldehydharts1 1544 Karbamid-formaldehydharts1 454 Diammoníumfosfat (DAP) 91 Ammoniumnitratz 150 1Applicerad vid en fastâmneshalt av 30-50%. De torkade agglomera- ten utgjordes till ca 5% av bindemedel.

I hnvudsak mättade lösningar användes. De torkade agglomeraten utgjordes approximativt av 93% melamin och 7% salt.

EXEMPEL VI Melamin agglomererad med andra gödningsmedel Melamin, ammoniumfosfat och kalíumklorid blandades samman i ett viktförhållande av 70:15:15. Blandningen matades till en 40 cm trågagglomerator och sprayades med en ligninsulfonatlös- ning med fastämneshalten 30%. De torkade, siktade granulerna hade en krossningshållfasthet av 1000 g inom storleksomrádet 3-4 mm och en bindemedelshalt av 3%. ' EXEMPEL VII Melamin i matris av stelnat karbamidbindemedel Melamin och karbamídpulver blandades i ett förhållande av 63-37. Blandningen upphettades till dess att en smält üppslamning erhölls. Uppslamningen hälldes därefter på en kylplatta så att det bildades såväl en tunn film som en tjock film. Efter kylning bröts den tunna filmen sönder i flingor.

Den tjocka filmen, som hade en tjocklek av ca 4 mm, bröts sönder i granuler. Krossningshàllfastheten för de 3-4 mm stora granulerna var exceptionellt hög, nämligen 2500 g.

EXEMPEL VIII En pressad melamin-karbamidkompositprodukt En melamin-karbamidblandning bereddes såsom i Exempel VII.

Denna blandning placerades därefter_í en upphettad plattpress vid u., .. _. ~.,~.-.- p. “wav-w _ 10 15 20 25 30 35 448 722 18 ett tryck av ca 3,4 MPa i S minuter vid l38°C. Den resulterande varma komposítprodukten, i form av en skiva som var ca 4 mm tjock, avlägsnades därefter ur pressen och tilläts svalna. Den f kylda skivan granulerades och 3-4 mm granuler av kompositproduk- ten hade en krossningshallfasthet av 2500 g.

EXEMPEL IX Pärlor av melamin-karbamid 60/40 Melaminkompositpärlor framställdes genom upphettning av 40 viktdelar karbamid med 60 viktdelar melamin. Upphettningen ut- fördes i en aluminiumburk under användning av elektrisk upphett- i; ningstejp. En uppslamníng bildades vid 135°C. Hål stansades se- dan í bottnen på burken, så att uppslamningen kunde droppa däri- genom. Ett plastark utbrett på marken uppfångade de fallande pär- lorna när de droppade från fjärde våningen. _ De största pärlorna hann inte kylas innan de landade och krossades. De mindre pärlorna kyldes dock och stelnade och upp- samlades i syfte att testa hållfastheten. Relativt goda hållfast- hetsresultat erhölls, även om de inte uppmättes. Krossningshåll- fastheten kunde förväntas vara densamma som för granulerna i Exempel VII.

EXEMPEL X Melamin agglomererad med ett latexbíndemedel 5% Union Carbide UCAR 368 Latex, 15% vatten och 80% melamin kombinerades till en flytbar uppslamning. Ett ark av uppslam- ningen bildades och torkades därefter. En extremt stark komposit- produkt erhölls, vilken kunde granuleras. Det torkade materialet innehöll 3% latexfastämne och 97% melamin. Krossningshàllfast- heten för 3-4 mm granuler var 2180 g.

EXEMPEL XI Pressad kompositprodukt av melamín och karbamid-formaldehyd 25 g karbamíd, 70 g melamin och 15 ml 27%-íg formaldehydlös- ning blandades samman och pressades vid l49°C och 3,4 MPa till bildning av ett tjockt ark. Krossningshållfastheten för 3-4 mm granuler var 680 g.

EXEMPEL XII Melamin-karbamidagglomerat för fältförsök För fältförsök framställdes 7258 kg av melaminlkarbamid- kompositprodukter under användning av trågagglomeratorer med dia- metern 1,2 m. Olika kompositer framställdes vid förhållanden (f. i) 10 15 20 25 448 722 19 melamin/karbamid på 80/20, 75/25 och 67/33. Approximativt 7% av kompositmaterialen erhölls genom att karbamiden tillsattes i form av en vattenbaserad bindemedelslösníng, och återstoden av karbamíd tíllhandahölls genom pulvriserad karbamíd, som blanda- des med melaminpulvret före agglomerationen.

I ovanstående exempel framställdes granulära gödningsme- delsprodukter av kommersiellt tillgängliga fina kristaller av melamín. Liknande granulära gödningsmedelsprodukter kan fram- ställas på i huvudsak samma sätt av hydrolysprodukter av melamin, dvs. ammelín, ammelid och cyanursyra, och av salter framställda av dessa och av melamin. Bland salterna är reaktionsprodukten av salpetersyra och melamin ett föredraget material.

EXEMPEL XIII Majsförsök under användning av melamin-karbamídagglomerat; Utvärdering av olika appliceringsmetoder Testjordlotter om totalt 16 ha sandíg till lätt lerjord och slam behandlades med olika mängder av melaminagglomerat för ástadkommande av flera olika nivåer av applicerat kväve per hektar.

Melamin-karbamidagglomererade komposíter användes, framställda en- ligt Exempel I och med ett bindemedel i form av 67 delar melamin per 33 delar karbamid; ett bindemedel i form av 75 delar melamin per 25 delar karbamid; och ett bindemedel i form av 80 delar mela- min per 20 delar karbamid. Kompositerna applicerades med framgång under användning av olika metoder: l) utspridning med en Barber- -spridare; 2) utspridning med en Barber-spridare och nedplogning i jorden; 3) luftapplícering med hjälp av flygplan; 4) nedgräv- ning i jorden under plantering. “ De erhållna resultaten summeras i Tabell IV nedan. ... ...-.».. ...-.._.~..- 10 448 722 20 Tabell IV Majsförsök - Effekt av appliceringsmetod Applice- Genomsnittligt Kvävenívá Melamin/ rings- Antal antal ax per 4 _(kg/ha) karbamid teknik ax/100 plantor planta 159-170 75/25 (1) 155 1,55 g 159-170 75/25 (2) 147 1,47 159-170 75/25 (3) 155 1,55 170 80/20 (4) 153 1,53 0 U«nmroll) - 132 1,32 454 UN-32 ** 129 1,29 454* * 145 1,45 *Standardpraxis för gödníngsmedel, flera applikationer under växtsäsongen.

**Totalt 181 kg N i form av UN-32 applicerad vid flera applika- tioner under växtsäsongen för att shnflera konventionell göd- ningsmedelspraxis.

När jämförelser görs, gäller att samtliga i dessa exempel rapporterade testmajsplanteríngar gjordes inom en vecka från var- andra, om de inte utfördes i huvudsak samtidigt.

Majs som hade vuxit på jordlotter gödslade medelst metod (2) utspridning för hand och därefter plogníng, såg grön och robust frisk ut. Majs som hade fått växa på jordlotter gödslade enbart genom utspridning för hand, metoderna (1) och (3), hade såväl gula som gröna blad men var grönare än majs gödslad medelst metod (4), nedpetníng vid efterplanteríng, vilken majs såg gul ut.

I ett försök att approxímera utbytena, som inte skulle vara tillgängliga förrän senare på året, räknades antalet ax i samma prover med följande justeringar: fulla ax räknades som 1, små ax som 1/2 och outvecklade ax som 0. Denna räkning har registrerats i Tabell IV som effektivt antal ax. .hwpoamfiw e m|m« H Å mmm .uouøsmflw :U 9.3 "mïfl mnnwflmsumm w wMEmnEÉQEHEmHoE >æ ._5223 :o Eom umnøuflmmæ .z wx wo wff umwmwnuøfi >æ «mxuo hæ> mcnmxøHhoawx<«*« .o Eon xm øw«Hxuø>u=o :uo ~\H Eon En «Em .H Eom wuuæwwnumfiwon xu wflH=m«« .cww:ommwuxm> nova: nouowumxfiflamm flmuuøfim »uu .wcfinflnw mmm Mfløxøuunnwnmumf 448 722 n ~m.° _ -m m.m«H * .vmq S... o: mJNH :v Nmnz: www 3.0 S» _ än: - SEÉESEV o :S o: H3 TE oNÉw o: moÄ :m mås SU mNÉN. oÉTmmH *..«m.° »HE »HH ANU m~\mß °>H-@mH o.H www m.m°E ñfiu m~\m~ °>H|@mH mucmflm .Sn xm 13mm 35.5 E ooïno» .Iooïxw finxwu uflswnamx 22295 .àowww uwdäuuwcmEozoo :ngn 132.2 Haven ufiuxmwwm |wwzf~vufiflmm< ÉSEwHoE Éåzmšwšz woumšmmcfiaouwflmmm >m øxommm « xæmhæwmfimz > Hfloßmm. 10 15 448 722 22 Vid ytterligare en utvärdering skördades och vägdes majs- plantor, varpå en räkning av ax gjordes och axvikterna registre- rades, varvid detta gjordes från tvá testområden. Det första om- * rådet gödslades med agglomerat av melamin/karbamíd i förhållandet 75/25 genom utspridning av agglomeraten för hand och därefter ned- harvning av desamma i jorden. Det andra området gödslades enligt lokal gödningsmedelspraxis vid 454 kg N/ha. Enligt standard- praxis för gödning erfordras applicering av totalt 397 kg till 454 kg N per år och per hektar. Detta âstadkommes genom tre sepa- rata steg. För det första göres en tidig applicering av 227 kg N/ha som vattenfri ammoniak. För det andra appliceras 454 kg/ha av 16-20-0 (baserat på monoammoniumfosfat). För det tredje appli- ceras UN-32, innefattande karbamid och ammoniumnitrat, genom sprínklerbevattningssystemet. Resultaten summeras i Tabell V nedan. Alla tagna prover var pre-dent. 448 722 23 .noucmflmmfims wwwcw nanm wfiwnnsxøox >m Eøëficfis www Hm> www anv howuæfin mamma fl mcaæwcmwmn :nam mnmwum> cofiæ N uns uouflæflm muouw mwou Hm>n: m«>mE:flm woë commøuoum wfl> xfl van E ma .Sw .Cd-mm mn... ...JN E ...S .i 293 S... m å... w.. 3... m.. S m... .ä .m mïßašw N ä.. 33 ä.. .uüâhfl 3.... ...á 3 m... 3 b. ...fâsšw H ...rsåawpw www ucficpafiwus a m. E. âä ...<2 ä. E. 3; 2... ...JN t.. ...S E 2.3.. S... m .fiä....=°n...< mi... w:«:>hm: van zoo wcficwfihmmflcms _.. m.. 5 .så :EE ä. ...N 3., S... ...NN 2 ...ä m.. 2.93 S... _. J>w$e3ä< 33. man m=fl:>aæ: E mfl cm nanm. nuo mnficflflammflcwz mm... mÄN mm ...å .ä 9.9.» 31... n .Eäz w.. ...A 2.... m.. S ...B 3 .w mfiâešm N E; Jk$s3ww< Sv... ma. ä.. S m.. ...S .ä .w mfâsšw . mi? Eešhätøfiawïz ax«>u:æHm «x«> Hæucm uxw> Hmucm Mfiflxou nu wøfinwæu SG »äta å Såå.. -flšía .SE äääfltâ mcomwmnmfima >m wd«wøuum>u:|ucmw|mHm H> flfiwnmæ

Claims (19)

448 722 24 PATENTKRAV

1. l. Gödningsmedelsprodukt i granulform, där granulerna har en hållfasthet, storlek och vikt som är lämplig för mekanisk utmatning och applicering på jorden, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna innefattar: en partikelformig kvävekälla, som utmårkes av ringa löslig- het i vatten av pH 7 vid 20°C, varvid denna källa är vald ur gruppen bestående av melamin, dess oorganiska salter, dess organiska salter samt blandningar därav, och åtminstone en effektiv viktmängd räknat på gödningsmedelsgranulerna av ett binde- medel för dessa partiklar av kvävekällan, vilket bindemedel binder samman partiklarna av kvävekällan till granulform.

2. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den partíkelformiga kvävekällan har en fin partíkelstorlek som inte överstiger 2,0 mm.

3. Graunlär gödningsmedelsprodukt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna innefattar upp till 80 viktdelar av den partikelformiga kvävekällan.

4. Gödníngsmedelsprodukt enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna innefattar åtminstone 20 viktdelar av bindemedlet.

5. Granulär gödníngsmedelsprodukt enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den partikel- formiga kvävekällan är melamin och att bindemedlet är valt ur gruppen bestående av karbamid, ammoniumsulfat, kaliumsulfat, ammoniumnitrat, ammoniumfosfat, kaliumnitrat, kaliumklorid, ammoniumklorid, kaliumdivätefosfat, ligninsulfonat, karbamid- -formaldehydharts, melamin-formaldehydharts, stärkelse, latex och blandningar därav.

6. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna innefattar från 85 till 99 viktdelar av den partikelformiga kvävekällan samt från 1 till 15 viktdelar av ett bindemedel valt ur gruppen bestående av ligninsulfonat, karbamid-formaldehydharts, melamin-formaldehyd- harts, latex oah blandningar därav.

7. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den partikelfor- miga kvävekällan är melamin. 448 722 zs

8. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt något av kra- ven l-S, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna innefattar från 60 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 40 viktdelar bindemedel.

9. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt krav 8, k ä n - n e t e c k n a d av att granulerna innefattar från 67 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 33 viktdelar bindemedel.

10. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt något av kra- ven l-5 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna in- nefattar från 60 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 40 viktdelar karbamid.

11. ll. Granulär gödningsmedelsprodukt enligt något av kra- ven l-S eller 9, k ä n n e t e c k n a d av att granulerna innefattar från 67 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 33 viktdelar karbamid. _

12. Förfarande för framställning av en gödningsmedelspro- dukt i granulform lämpad för användning som kvävekälla för göd- ningsappliceringar, k ä n n e t e c k n a t av att man: a) blandar en partikelformig kvävekälla vald ur gruppen be- stående av melamin, dess oorganiska salter, dess organiska salter och blandningar därav, och en effektiv mängd av ett bindemedel lämpat för bindning av dessa partiklar av kvävekällan till granu- ler med en storlek och en vikt som är lämplig för mekanisk appli- cering, b) bringar denna blandning i kontakt med ett spray av vatten eller en vattenbaserad lösning av bindemedel, c) agglomererar den fuktade blandningen till bildning av dessa agglomerat och d) torkar agglomeraten.

13. Förfarande enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att bindemedlet väljes ur gruppen bestående av karbamid, ammoniumsulfat, kaliumsulfat, ammoniumnitrat, ammoniumfosfat, kaliumnitrat, kaliumklorid, ammoniumklorid, kaliumdivätefosfat, ligninsulfonat, karbamid-formaldehydharts, melamin-forma1dehyd- harts, stärkelse, latex och blandningar därav.

14. Förfarande enligt något av kraven 12-13, k ä n n e - t e c k n a t av att blandningen innefattar från 85 till 99 vikt- delar av den partikelformiga kvävekällan och från 1 till 15 vikt- delar av ett bindemedel valt ur gruppen bestående av ligninsul- fonat, karbamid-formaldehydharts, melamin-formaldehydharts, 448 722 latex och blandningar därav.

15. Förfarande enligt något av kraven 12-14, k ä n n e - t e c k n a t av att den partikelformiga kvävekällan är melamin.

16. Förfarande enligt något av kraven 12-13, k ä n n e - t e c k n a t av att blandningen innefattar från 60 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 40 viktdelar bindemedel.

17. Förfarande enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t av att blandningen innefattar från 67 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 33 viktdelar bindemedel.

18. Förfarande enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t av att blandningen innefattar från 60 till 80 viktdelar melamín och från 20 till 40 viktdelar karbamid.

19. Förfarande enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t av att blandningen innefattar från 67 till 80 viktdelar melamin och från 20 till 33 viktdelar karbamid. _ -..___