SE447766B - Gasurladdningsinformationspresentationspanel - Google Patents

Description

447 7es_ 2 under det att gasen kvarhålles i aggregatct, tills glasdelarna har mjuknat till en förslutningstemperatur, vilket resulterar i en smält- förslutning av ramelementet och därmed anordningens slutliga samman- sättning. Detta förfarande är svårt och besvärligt och lämpar sig ej för massbehandling av enskilda presentationselement.

Enligt den amerikanska patentskriften 2 142 106 staplas en gas- urladdningspresentationsanordning med små glasskivor uppbärande for- made katodelement och enskilda anodelement i en skiva med mellanrum- men mellan skivorna tillslutna på ett sådant sätt runt periferin, att inbördes elektrodstörning förhindras, varvid en liten öppning kvarlämnas på en punkt vid periferin genom att tillslutningsopera- tionen utelämnas på denna punkt för åstadkommande av förbindelse med huvudgaskammaren, som är bildad av ett totalt.¶mshölje eller en glas- kolv. Enligt denna patentskrift tömes därefter kolven och fylles med gasen vid ett lämpligt tryck, varvid tömnings- och återfyllningsför- loppen via öppningen när de enskilda gaskamrarna, som är bildade i den åtskilda skivan, varefter öppningen fylles ned ett lämpligt till- slutningsmaterial, som tillåter gasen att tränga genom under tömnings- och fyllningsoperationen. Detta enskilda tätningselement eller denna tätningskropp tillslutes sedan genom uppvärmning medelst elektron- bombardering eller på annat sätt.

Vid framställning av gasurladdningspresentationspaneler med i särskilt presentationsanordningar av segment uppdelade elektroder, alfanumerisk typ, tryckas enligt den tidigare tekniken de enskilda ledarbanorna först och brännes på substratet, varefter masken och katodelementelektroderna, exempelvis de element som skall stå i direkt ledande kontakt med gasen, tryckes och härdas, varvid tryck- ningen av katodelementen sker genom öppningarna i den dielekfriska I stället för att använda ett keramiskt substrat användes masken. enkla, billiga glassubstrat. i samband med föreliggande uppfinning Ledarelementen, som bildar katodelektroderna, som gränsar till tryckes först och härdas vid relativt högre temperaturer gasmediet, t eller -element som för säkerställande av att dessa ledarsegmen bildar anordningens katoder, har en god, hård yta vid gasgräns- ytan för minimering av förstoftningsproblem och förbättring av dessa anordningars urladdningsegenskaper.

Det har också framkommit, att vid den tidigare beskrivna till- alutningsoperationen användningen av schablontryckta tillllutninga- material i ett osintrat tillstånd ej är lika önskvärd som anvand- ningen av ett i förväg format atavelement, tillverkat av glas N06 447 766 fiberoptikegenskaper, dvs utan blåsor, som stör eller bryter tät- ningen vid uppvärmning och/eller vakuumbehandling.

Det typiska och klassiska sättet att tillverka gasurladdnings- anordningar är att i vakuum bränna eller sintra anordningarna för att avlägsna innefattade gasföroreningar från anordningens inre ytor. Vakuumbränning är en mycket tidsödande och dyrbar process.

Enligt ett annat särdrag placeras de flera tusen anordningarna, som är staplade i tråg, i en vakuumkammare. Anordningen sättes un- der vakuum utan uppvärmning för avlägsnande av i huvudsak alla fria föroreningar från de enskilda gasurladdningsanordningarna, varefter vid en omgivningstemperatur gasfyllningen släppes in till behandlingskammaren och därmed varje enskilt gasurladdningselenent fylles vid rums-.eller omgivningstemperatur. Detta säkerställer r behovet av noggrann och exakt rätta gasproportioner och eliminera Efter det att kalibrering vid höga temperaturer av gasfyllningen. gasfyllningen har införts i anordningarna uppvärmes dessa medelst ”Calarod”-värmare inuti kammaren för att åstadkomma en smält- ning av små tillslutningselement i de tidigare beskrivna öppningarna. eknik undviker därmed den långa tiden mellan fyllningen och varigenom en produktionskörning av tusen- l ej mer än sex tim- Denna t uppvärmningen av kammaren, tals anordningar i en enda kammare reduceras til mar vid inpumpad värmning, återfyllning med gasen och liknande. Eff som denna tillslutningsprocess göres vid ett tryck något under om- givningens och eftersom volymen av gasen i vakuumkammaren kan vara större än den kumulativa gasvolym som inryms i anordningarna, åstad- kommes tillräcklig uppvärmning under något negativa tryckförhâllan- den för att säkerställa en god rengöring av anordningen under ej helt perfekta vakuumförhållanden och till väsentligt minskad kostnad och behandlingstid. Vidare kan små, kvicksilver innehållande kapslar För 'v -u- ._ eller givare aktiveras genom användningen av en laserstràle. detta ändamål är anordningen försedd med lasergenomsynliga fönster i vart och ett av två glassubstrat, varigenom en laserstrâle kan användas för att effektivt spräcka kvicksilverkapseln utan att själva anordningen skadas.

I den tidigare tekniken har slutligen förbindningar mellan anod- elektroderna och yttre anslutningar till manöverpotentialer gjorts medelst små netallklämmor mellan de två substraten. Enligt förelig- gande uppfinning införes en ledande epoxi mellan anodelektrodernas anslutningsändar och de tryckta ledarändarna pl katodplattan. Enligt ß» ' hä* Wïwiïwšïrfi s. , ...,,«,.,,,.,.,.,,_V. . i i 447 766 uppfinningen härdas denna epoxi omsorgsfullt för säkerställande av att inga blåsor finns i kontakt med anodelementen, vilka skulle kun- na åstadkomma värmepunkter i och brott av anodförbindningarna. ningspresentationspanel av inledningsvis angivet En gasurladd slag kännetecknas enligt uppfinningen närmare bestämt av anod- elektroder på en substratdel samt katodelektroder på en motstàende kontaktdynor, som i ett stycke är förbundna med » i* substratdel, vilken ena substratdel har ett överhängsparti, elektroder därpå, som uppbär kontaktdynorna, samt en ledande, blàsfri extrudering mellan plattorna, vilken elektriskt förbinder elektroderna på den andra av substratdelarna med åtminstone en av kontaktdynorna på mk ü 2 överhängspartiet. ' I Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hän- ä visning till medföljande ritningar. Fig l åskådliggör ett glassub- ¿ strat, på vilket ett första, ledande mönster har tryckts, varvid ett sådant mönster är visat i det övre vänstra hörnet av substratet och streckade linjer antyder lägena för ett stort antal andra sådana mönster, vilka ej är visade på ritningen för tydlighezs skull. Pig 2 åskådliggör glasplattan i fig l, på vilken den första dielektriska masken har tryckts (vilken mask är ett svartfärgat dielektrikum, som emellertid är visat vitt i fig 2). Pig 3 är den i fig 2 visade plattan"med övergângsledare tryckta på masken, vilka förbinder de olika, visade elementen, varvid det är klart, att en likartad tryck- ning har skett med avseende på de andra substratelement som är visa- de i fig 3. I fig 4 har en ytterligare, dielektrisk tryckning skett över de i fig 3 visade övergångselenenten. Fig 5 visar följden för , sammansittning av de olika komponenterna till en anordning, som är klar för fyllnings- och tätningsoperationerna tillsammans med en mängd andra sådana anordningar. Pig 6 är en planvy ovanifrån av en fullständigt sammansatt anordning. Pig 7 är en förstorad tvärsnitts- vy, som visar placeringen av tätningsstaven, vilken överbrygga: gapet på den nu smälta tillslutningsramen. Pig 8 visar kvicksilver- kapseln på plats med en laserstråle riktad mot den för att spräcka densanma. Pig 9 är ett processflödesschema, som visar de enskilda trycknings- och härdningsoperationerna, vilka utnyttjas vid till- verkningen av anordningen.

Under hänvisning till fig l-8 förening med fig 9 visas i fig l en glasplatta 10, som i ett så skilt exeumel kan ha storleken 25x30 ca och best! av enkeltjockt glas. P8 plattan lr enskilda ka- 5 447 vas Lodelektrodmönster ll-l, ll-2, ll-N och katodpunktselement 12-l, 12-N tryckta. Varje katodmönster bildar en sifferposition, varvid den åskådliggjorda utföringsformen avser en niosiffrig, numerisk presentationsenhet (N=9). Det inses, att uppfinningen är lika till- lämpbar på presentationsenheter med alfanumerisk uppdelning liksom med korsningspunktsmatriser. Dessa element har katodelektrodsegment 13A, 13B, etc, vilka i utföringsformen av uppfinningen utgör katod- elektrodelementen, som bestämmer glödurladdningspartierna i presen- tationsenheten. Det inses, att vissa av_dessa katodsegment, exempel- vis segmentet 13A, har ett ytterligare, direkt ledande parti 14-A, som leder till en ledardyna 15-A. I den utföringsform av föreliggan- de uppfinning som skall beskrivas här är vart och ett av de mot- svarande segmenten 13-A i alla sifferpositionerna ll-l, ll-2...ll-N sammankopplade elektriskt, varvid några är direkt sammankopplade vid den första elektrodtryckningen, som är visad i fig l. Som exempel är mittbandsegmentet 13-C visat som en samankopplad, horisontell och i segment uppdelad elektrod, vilken medelst ett ledarparti 14-C är ansluten till en dyna 15-C. Varannan av dynorna tryckas också xdd denna tidpunkt för efterföljande anslutning till de anodelement som skall beskrivas längre fram. På likartat sätt sammankopplas katodelektroden 13-B i sifferpositionen ll-l med varje katodsegment som är betecknat med bokstaven B medelst ett ledarparti 14-B och därmed med en dyna 15-B.

Enligt föreliggande uppfinning förbindes emellertid vissa av katodsegmenten ej direkt med ledare, som sträcker sig till de enskil- da dynelementen 151 I den åskådliggjorda utföringsformen tryckeà ett första, dielektriskt maskelement 16, visat i fig 2, över ledar- segmenten under kvarlämnande av öppningar 18-l, 18-2, 18-N och 19-l, 19-2, l9-N och'20-l, 20-N, 21-1, 21-N samt 22-l...22-N, vilka samt- liga är inriktade mot underliggande ledarpartier eller -områden.

Dessa öppningar är helt enkelt utrymmen, som lämnats tomma i den dielektriska masken eller det dielektriska skiktet 16. Utöver de öppningar som kvarlämnats för övergångsförbindningar, vilka skall beskrivas längre fram i samband med fig 3, framgår det, att de en- skilda katodsegmenten 13-A, 13-B, etc och punkterna för dessa 12-1... ...l2-N är lämnade öppna. Såsom tidigare beskrivits påföres inget ytterligare ledande material på dessa katodelement, eftersom de har hlrdats vid en högre temperatur för att därmed utglödga och/eller åstadkomma jämna ytor för själva urladdningen. övergângsöppningarna aa-imn-u, is-Lniø-a, zo-1...z6-u och zz-1...zz-n iamu anna:- tid öppna i syfte att slippa igenom ledarmaterial, son tryckas pl - *M-uannaamn e? f æ-æ s e. i se sas-A se 447 766 ett i fig 4 visat sätt för åstadkommande av elektrisk kontakt med de av öppningarna frilagda ledarelementen. Dessa bildar de elek- triska övergångsförbindningarna. som är visade i mönstret i fig 3.

Det inses, att ledarmönstren kan utformas så, att tryckningen av dessa övergångar elimineras eller minimeras. Det är klart, att fastän Å den dielektriska masken är visad såsom vit den är en svart mask för att gekontrast åt glödurladdningarna vid katodsegmenten samt att ka- todmaterialet'framträder vitt eller silverfärgat och 1 själva verket huvudsakligen är silver i en lämplig bärare. Klara eller genomsynliga glasområden har dessutom stöpplats. Anodglassubstratet kunde natur- ligtvis vara genomskinligt.

Utöver öppningarna för åstadkommande av övergångsförbindningarna och öppningen för medgivande av betraktning av katodsegmenten i di- rekt ledande kontakt med gasen är ett par fönster 25A och 258 så anord* nade, att glassubstratet 10 kan observeras direkt genom dessa öpp- ningar 24 och 25. Dessa öppningar är avsedda för ett längre fram närmare beskrivet ändamål.

I fig l och 2 är konventionella inriktningsmärken ej visade, vilka inriktningsmärken helt enkelt är märken, som är tryckta i dielektriskt material på substratet 10 och vid varje efterföljande tryckning på substratet 10, när det dielektriska materialet tryckes, för att säkerställa inriktning därav. Vid de följande stegen göres på liknande sätt ytterligare tryckningar av inriktningsmärken för att säkerställa att korrekta inriktningar uppnås. Termen tryckning användes principiellt för att inbegripa schablontryckning etc men andra former av tryckning kan användas. - Såsom visat i fig 3 är övergången, som förbinder öppningarna 19-l...l9-N, betecknad med hänvisningsnumret 30 och övergånqarna, som förbinder öppningarna 18-1...l8-N, är betecknade med hänvis- ningsnumret 31. På likartat sätt är övergångsledarorgan 32, 33 och 34 ledartryck på dielektrikumet. Tryckningsoperationerna är helt enkelt schablontryckning eller annan påföring av ledande material direkt på substratets dielektriska ytor, varvid det le- dande materialet tränger in i öppningarna och åstadkommer elek- trisk kontakt med de tidigare tryckta ledarna. Det skall också påpekas, att ett par övergångar 36 och 37 också har tryckts på ledaren enbart i syfte att åstadkomma övergångsförbindningar mel- lan ledarelementen, såsom visat. _ Det påpekas, att de ledande katodsegmenten för var och en av sifferpositionerna förblir frilagda och dessa element fortsätter i själva verket att utsättas för tenperaturbehandlinqar (ehuru k» .

Qxitdaša. se t. A 447 766 vid lägre temperaturer) för härdning av det dielektriska skiktet 16 och de enskilda övergängsskikten, såsom visade.

Vid en slutlig tryckoperation påföres det slutliga dielektrikum- skiktet över övergångarna, varvid fönstren.25A och 258 bibehälles.

Syftet med denna slutliga tryckning är, såsom väl känt, att undvika varje glödning hos ledarområden eller -partier, som man ej önskar skall glöda.

Med hänvisning till fig 9 påpekas det, att ett betydelsefullt steg vid den just beskrivna processen för framställning av det bakre substratet är att elektroderna, som bildar katodsegmenten för presen- tationsenheten, har tryckts vid en första tryckningsoperation. Denna elektrod härdas i steg S, såsom visat i fig 9, vid en mycket högre tenperatur än vad som kunde åstadkomas genom den tidigare tekniken vid framställning av anordningar av föreliggande uppfinnings karaktär.

Genom att trycka katodsegmenten först och härda dem vid en mycket högre temperatur för astadkommande av en förbättrad katod-gasgräns- yta kan med andra ord den vid en senare tidpunkt tryckta masken här- fl das vid lägre temperaturer utan att ledningsegenskaperna hos de olika gg ledarelement som användes för åstadkommande av yttre anslutningar för ÜWÜ" ¿ anordningen påverkas ofördelaktigt. Såsom visat i fig 9 tryckes den A första masken i en tvåstegsoperation genom att masken först tryckes p y en första gång, varefter den torkas och härdas. En andra masktryck- ”id nings-, torknings- och härdningsoperation utföres, men det inses, att dessa kan göras i ett enda steg. I vissa fall kan masken till- verkas som en film och överföras på substratet. Det är emellertid betydelsefullt att säkerställa, att masken har tillräcklig tjocklek, så att gapet invid katodsegmenten är åtskilt av en fysisk barriär av dielektriskt material. Detta andra steg är således en betydelse- full garanti för att dielektrikumet mellan de enskilda katodsegmen- tens ändar är tillräckligt högt för att ge en barriär, som eliminerar eller minimerar kortslutning mellan närliggande katodsegment. övergângstryckningen göres med samma ledande material som an- vändes vid den första tryckningsoperationen av ledande material, fm _r och det påpekas, att det ledande materialet i vartdera fallet torkas ' och därefter härdas vid högre temperaturer. Detta material är en frittabaserad tjockfilmspasta, som primärt består av silver. Ehuru den tredje masktryckningsoperationen skulle kunna ha beqränsats till en tryckning enbart över övergàngarna utfördes den i själva verket som en fullständig tryckning, eftersom detta ytterligare garanterar en tillräcklig barriär mellan de enskilda katodsegmenten pl substra- tet. Utöver möjligheten att kunna trycka, torka och härda katodelek- “warn- 447 766 ; *g troderna vid en tillräckligt hög temperatur (en typisk transportugn är ungefär 15 m lång, 3 dm per minut, varvid det finns ungefär 15 värmeområden med en maximal temperatur på ll00°C) för att säkerställa en god, ren, jämn silveryta för katodelektroden medger tryckning av Q katodelektroderna vid ett första tryckningssteg uppbyggandet i mask- ïgf _ områdena av tillräckliga barriärer mellan de enskilda katodsegmenten ' 1, Q för att minska möjligheten till ledande förbindningar mellan de enskil-É da katodelementen som följd av förstoftningen, etc, varigenom anord- ningens aktiva livslängd förbättras.

Såsom åskådliggjorts vid blocket 18 i fig 9 ritsas anordningen utmed de punktstreckade linjerna och avskiljes för âstadkommande av enskilda, bakre substrat, åskådliggjorda i fig 5 som ett element 50. Elementet 50 är identiskt med de andra elementen 50, vilka är visade i fig 4.

Med hänvisning till fig 5 är det bakre substratet, vilket nu betecknas som element 50, identiskt med den bakre substratkomponent som är visad i fig 4. I fig 5 visas också ett anodsubstrat 51, på vilket enskilda anodélement 52-1, 5255, 52-N är tryckta, varvid det finns ett sådant anodelektrodelement för varje sifferposition, vilket element är anordnat att täcka de enskilda katodsegmenten och katod- punktselementet 12-1 i en given sifferposition. Anodledarna är genom- synlig tennoxid, som är tryckt och bränd på ett enkeltjockt glas- substrat 53. Det inses, att tryckningen och bränningen av dessa le- dare kan göras i en massprocess, som är mycket likartad tryckningen ; av det bakre substratet med katodelementen. Användningen av tenn» oxid såsom ett genomsynligt anodelement är konventionell inom tek- niken och beskrives ej i detalj här med undantag för att det skall nämnas, att förloppet för tryckning av ett stort antal anordningar på ett tunt glassubstrat är användbart i syfte att massframställa anordningarna. _ _ Det övre substratet eller anodplattan 51 förenas med det undre substratet medelst ett tillslutningselement 55, vilket har formats så, att dess ändar S6 och 57 är åtskilda ungefär 1,6-6,4 m. Tätnings- eller tillslutningselementet 55 placeras helt enkelt på det svarta, dielektriska, med mask försedda elementet och hållas på plats genom torkande, osintrat dielektrikum. Samtidigt hålles små distansstavar pp ¿ SB och S9 vid vardera änden av anordningen likaledes tillfälligt f på plats genom fixering, exempelvis genom användning av osintrat dielektrišum. Distansstavarna 58 och 59 består av en hård glaskomposi- tion med en högre mjukningstemperatur än tillslutningselementet S5.

Tillslutningselementet S5 består av glas av fiberoptiktyp, vilket E O * ~ u w »lmmmaw n M7 766 ej har några blåsor och vilket har en smaltnings- eller tillslutnings- temperatur, som ligger under smöltpunkten för glassubstratet l0 och distansstavarna 58 och 59 (en tillslutningstemperatur på ungefär 4S0°C användes). En liten kvicksilverkapsel 60 halles dessutom på E ' Q plats över fönstret 25A medelst ett vitt, osintrat dielektrikum, " Ä vilket har i huvudsak samma sammansättning som det_dielektrikum som bildar masken men ej innehåller något pigment. Ändamålet med att använda ett vitt, osintrat dielektrikum är, att laserenergi, som användes för att spräcka kapseln 60, ej skall absorberas av det svarta dielektrikumet för åstadkommande av värme i detta och därmed förstöring av anordningen. Det är således av denna orsak som de två_~~e fönstren 25A och 255 är anordnade. » Efter det att tillslutningsdelen 55 och distansstavarna 58 och 59 samt kvicksilverkapseln 60 har anbringats i anordningen placeras anodplattan 51 över dessa element och en tyngd pâlägges. kl l Hela aggregatet föres genom en värmeugn för sintring eller förening '" av tillslutningsdelen 55 med anodplattan 51 och den bakre-substrat- plattan 50. Den resulterande anordningen är åskådliggjord i fig 6 och det påpekas, att det finns ett litet gap 65, så att gaskammarens inre är åtkomligt. En glasstav 66 med en diameter, som är ungefär densamma som dianetern för distansstavarna 58 och 59, lägges helt enkelt i gapet ellerspringannællan den bakre substratplattan 50 och anodplattan 51 samt bildar den i blocket 23 i fig 9 åskådlig- gjorda glasproppen.

Det inses, att distansstavelementen 58 och 59 ej behöver vara belägna i den bildade gaskammaren eller i de visade lägena. De kan vara belägna parallellt med tätningens 55 horisontella delar, paral- lellt med alla fyra delarna, mellan presentationspositionerna för större presentationsanordningar (se den amerikanska patentskriften 3 499 167) och t o m utanför kammaren och parallellt med tätninga- delens 55 horisontella och/eller vertikala delar. I själva verket kan distansoxganet ha ett omkretsmönster, som är en dubblett av tät- ningsdelen 55 och endast något större eller mindre. Det enda stor- lekskriteriet för distanselementet är, att det bestämmer urladd- ningsgapet samt består av ett glas med en hög smälttempetatur och har en fibermjukningspunkt under den för tätningsdelen 55. såsom visat i fig 6 är varannan av kontaktdynorna 15 kopplad till katodelektroden på katodplattan 50 och de resterande lr kopp- lade medelst extruderade, ledande silverepoxiförbindningsdelar 70-1, 70-2 såsom en förbättring framför den tidigare teknikens metall-' inllggsförbindnlngsdelar, vilka tidigare använts för detta lndenll. 10 447 766 Det är betydelsefullt, att ppoxin härdas vid"en”sådan'temperatur,' att blåsor ej bildas. Blåsor har en benägenhet att åstadkomma kon- centrationer av strömflödet i tennoxidbeläggningarna och därmed för- sämra eller förstöra anslutningen därtill.

Såsom visat i fig 8 är kvicksilverkällan 60 ett trådartat glas- rör (ytterdiameter 0,46 mm» som är genomsynligt för laserenergi.

Det är placerat mellan fönstret 25A i katodplattan 50 och ett genom- synligt parti av anodplattan 51 (vilket också kan betecknas som ett "fönster') samt hålles i sammansättningssyfte på plats medelst ett vitt dielektrikum. Ett aluminium- eller kopparblock tjänstgör som z '% en kylkropp och bör av säkerhetsskäl ej vara kraftigt reflekterande. “Ä vi I stället för en glaskapsel kan källan vara vilket som helst annat -Ä medelst strálningsenergi verksamgörbart don, såsom källan av typen gmwwg SAES 150 från 'SAES company of Italy”.

Gasfyllningen kan vara en blandning av neon och argon, exempel- vis 99,5 t neon och 0,5 8 argon. För att sänka arbetsspänningen kan på konventionellt sätt radioaktivt krypton (krypton 85) tillföras fyll- ningsblandningen. Det skall emellertid påpekas, att det finns två oanvända kontaktdynor 15, vilka skulle kunna användas för att driva en underhållsurladdning, såsom konventionellt inom tekniken.

I en föredragen utföringsform bildar kanterna 75 och 76 på plat- , torna 50 och 51 en slits eller ett hak för mottagning av tillslut- F ningsstaven eller proppdelen 60. Detta medger en enkel, mekanisk 1 kvarhållning av distanselementet på den önskade platsen under av- gasnings- och gasfyllningsoperationen. Om önskat kan den övre, hori- sontella delen av tillslutningselementet 55 vara belägen närmare kanten, så att vid mjukning elementets 55 tätningsmaterial kommer att pressas platt, såsom visat i fig 8, och proppstaven 66 hållas på plats medelst ett adhesivt ämne, såsom osintrat dielektrikum.

Tillslutningselementet 55 kan emellertid vara format med platt tvär- snitt och liksom tidigare något tjockare än distansstavarna. Panel- aggregaten med tillslutningsstaven 66 i haket eller utrymmet, vilken Å'v stav överbryggar tätningselementets 55 ändar, staplas i rostfria tråg §l med öppningen eller utrymmet 65 uppåt och glasstaven 66 på plats. Ett ej visat mellanlägg av högtemperatursglas anbringas mellan anodplat- tans Sl undre kant för bibehållande av korrekt förhållande mellan anod- och katodplattorna under det att uppvärmningen av tillslut- ningsstaven 66 utföres.

Tillslutningselementet 55 är ett blåsfritt glas för undvikando av 'naskhål', varvid ett glas av fiberoptiktyp, såsom 'Corning type 7570 glas 033' 0.0. cane', vilket år format pa i fiq 5 visat sätt, e e» 42.1. sem; __-_ Aase .1

Claims (4)

wrp « | 447 766 fungerar tillfredsställande och har en relativt låg temperatur på ungefär 450°C. Glasproppelementet eller staven 66, som är placerad över öppningen 65, har en fibermjukningspunkt under den för tätninga- elementet 55, varvid ett likartat glas med en fibermjukningspunkt 2o-3o° lägre ar tillfredsställande. Gasbehandlingsproceduren är evakueringen av systemet, införandet av den rätta gasen vid omgivande rumstemperatur till det rätta trycket ungefär l20 torr, och uppvärmningen av tillslutningsstaven, så att den tillsluter höljet med det önskade gastillstândet. I det ovan be- ¿ skrivna systemet är cykeltiden 6 timmar med 2000 anordningar per cykeln¿1 4 Varje kammare kan vara tillräckligt stor för att behandla så många Få få som 5000 anordningar. Cykeln kan reduceras till l-l/2 timme. Om anord-1 " I à F i ra ningarna ej tillslutes, kan de helt enkelt behandlas ännu en gång. Systemgasen återvinnes genom drivning av två kammare parallellt. Efter det att de tillslutna anordningarna har avlägsnats från gasbehand- lingssystemet placeras var och en under en laser, som riktas genom ett fönster i anordningen för att spräcka kapseln och frige kvick- silvret i höljet. Såsom konventionellt inom tekniken kan viss panel- åldring utföras före frigivandet av kvicksilvrét. PATENTKRAV
1. l. Gasurladdningsinformationspresentationspanel, vilken inne- fattar ett par stela glasskivesubstratdelar, tillslutningsorgan, som ».lä förenar delarna i parallellt átskilt förhållande och bildar en tunn i gasurladdningskammare mellan delarna samt innefattar ett långsträckt första tillslutningselement och ett andra, en öppning i det första förslutande tillslutningselement, k ä n n e t e c k n a d av anodelektroder på en substratdel samt katodelektroder pà en mot- stående substratdel, kontaktdynor, som i ett stycke är förbundna med elektroder därpå, vilken ena substratdel har ett överhängsparti, som uppbär kontaktdynorna, samt en ledande, blásfri extrudering mellan plattorna, vilken elektriskt förbinder elektroderna på den andra av substratdelarna med åtminstone en av kontaktdynorna på överhängspartiet.
2. 2. Panel enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den ledande, blàsfria extruderingen är silver i en epoxi- bärare, införd mellan de två substratdelarna vid de valda kontakt- dynorna¿ .m¿a,,,an,fl,.r,,k n ,.k,Wr"l, l2
3. 3. Panel enligt patentkravet 1, därav, att katodelektroderna är tryckta med ledande silverpasta på en av substratdelarna, vilken består av glas, samt att den ledande silverpastan därefter är upphettad till en högre bränningstempera- tur än någon senare vid tillverkningen av panelen använd temperatur för att i huvudsak eliminera katodporositet och åstadkomma en jämn k ä n n e t e c k n a d katodyta.
4. 4. Panel enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att de på nämnda substratdel tryckta katodelementen ligger i samma plan och några har ett kort inbördes avstånd, varvid ett dielektrikumskikt är tryckt på substratdelen med tillräcklig tjock- lek för att bilda en förstoftningsbarriår mellan katodelementen med det korta inbördes avståndet. -W - Axess-_ e