SE447663B - Pappersframstellningsduk samt sett att framstella denna - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 447 essä 2 därför våtare och snabbare smutsig än en uteslutande av monofilament framställd produkt med hög permeabilitet.

Ett andra försök har bestått i att modifiera väv- konstruktionen på sådant sätt, att de övre eller främre tvärmaskinriktade skotten är förskjutna relativt de nedre eller bakre, tvärmaskinriktade skotten. Detta försök har givit relativt låg permeabilitet i en uteslutande av monofilament framställd duk, men det finns inget lätt sätt att ändra permeabiliteten. Vävkonstruktionen medger inte utnyttjande av fyllskott. De enda förändringarna består i att reducera skottnivån från maximum (antalet väft- eller tvärmaskinriktade garn per längdenhet), vilket i sin tur reducerar stabiliteten, eller att ändra antalet varp- eller maskinriktade garn per längdenhet, vilket nödvändiggör omvarpning,av vävstolen. Det är naturligtvis också möjligt att ändra garndiametern, men sådana för- ändringar kan endast göras inom vävstolens begränsningar.

Ett annat exempel på ett sätt att erhålla låg permea- bilitet i en torkfilt består i att varpgarn med rektan- gulär tvärsektion införes i ett vävmönster, som inte har fyllskott. I ett sådant vävmönster sträcker sig varpgarnet på dukens pappersmottagande yta typiskt över ett antal väftskott. Ju längre språnget är, dvs ju fler antalet skott är som varpgarnet sträcker sig över innan det väves tillbaka in i duken, desto mindre stabil blir duken. Pâ detta sätt föreligger en kompromiss mellan permeabilitet och dukstabilitet.

Det föreligger således ett behov av en pappersfram- ställningsduk, som kan framställas på ett enkelt och ekonomiskt sätt för att ge ett stort permeabilitets- intervall, är stabil och även smutsbeständig samt har reducerade fuktbärande egenskaper. Föreliggande uppfinning är avsedd att tillgodose detta behov.

Föreliggande uppfinning avser en torkfilt eller -duk, som har låg permeabilitet och bibehållen stabilitet och . är smutsbeständig. Vid en föredragen utföringsform har torkduken en främre eller övre yta, en undre eller bakre yta och ett mellan dessa ytor beläget centrumplan inuti 10 15 20 25 30 35 447 663 3 vävkonstruktionen. Vid framställning av en sådan konstruk- tion sammanväves ett flertal maskinriktade garn med ett valt flertal tvärmaskinriktade garn på ett förutbestämt sätt i enlighet med ett förvalt vävmönster. Uttrycken "maskinriktad" och "tvärmaskinriktad" hänför sig häri till garnen i duken i deras lägen under avsedd användning i en pappersmaskin.

Dukens främre eller övre yta definieras av ett första flertal tvärmaskinriktade garn. Dukens undre eller bakre yta definieras av ett andra flertal tvärmaskinriktade garn. Centrumplanet definieras slutligen av en serie fyllskottsupptêganåe Skäl|vilka samtliga eller av vilka en del, beroende på dukens önskade permeabilitet, inne- håller ett fyllgarn.

Vid en föredragen utföringsform är duken vävd under utnyttjande av maskinriktade syntetmonofilament- eller syntetmultifilamentgarn med hög smältpunkt och tvär- maskinriktade syntetmonofilament- eller syntetmultifila- mentgarn likaledes med hög smältpunkt för att definiera den övre ytan och den undre ytan. De tvärmaskinriktade garnen i centrumplanet utgöres av syntetgarn, som har lägre smältpunkt och har formen av monofilamentgarn, multifilamentgarn, syntetfolieband, syntetsplitterfolie- band eller kombinationer därav.

Efter vävning och under en konventionell värmestabilise- ringsprocess utsättes torkduken för tillräckligt med värme för att de tvärmaskinríktade garnen med låg smältpunkt i centrumplanet ska smälta och flyta. Uppvärmningen sker enellertid till en temperatur,»som är lägre än mjukgörings- punkten för garnen med hög smältpunkt.

Då duken har utsatts för värmebehandlingen har de tvärmaskinriktade fyllgarnen smält, flutit och âterformats på sådant sätt, att de fyllskotæupptagande skälen är väsentligen fyllda. Genom att dessa häl eller utrymmen i duken fylles reduceras permeabiliteten. Samtidigt binder flödet av smält syntetfyllskott runt och mellan de icke smälta, maskin- och tvärmaskinriktade garnen samman hela konstruktionen, varigenom dukens stabilitet förbätt- figponšfififlëßí 10 15 20 25 30 35 447 ess 4 ras. Eftersom vart och ett av de tvärmaskinriktade fyll- garnen efter smältning återformas till en solid massa med en jämn yta, uppträder det som ett monofilament i relation till smuts i pappersmaskinen.

Efter smâltning och flytning förblir de enskilda garnen med låg smältpunkt väsentligen som enskilda garn.

Primärt beror detta på att de av de maskinriktade garnen bildade skälen fungerar som rör och förhindrar att ett smält garn flyter från ett skäl till ett annat. Då garnen smälter och flyter, förblir vidare materialet mycket visköst och flyter inte så lätt utanför skälet eller röret.

Vid andra utföringsformer av uppfinningen utnyttjas alternativa fyllskott och varpgarn. Vid vissa tillämp- ningar ersättes exempelvis syntetfoliegarnen med fyll- garn med en otänjbar kärna, kring vilken är lindat ett material med låg smältpunkt i form av ett monofilament, multifilament eller foliegarn. Vid andra tillämpningar har varpgarnen eller de maskinriktade garnen rektangulär, elliptisk eller D-formig tvärsektion.

Ett primärt ändamål med föreliggande uppfinning är således att åstadkomma en torkduk, som har låg permeabili- tet, god stabilitet och god smutsbeständighet.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en torkduk, som är lätt att rengöra. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en torkduk, som är framställd av multifilament- garn och har samma egenskaper som en torkduk, som är framställd-av monofilamentgarn, dvs har utmärkt stabilitet och god motståndskraft mot töjning, har ren drift och är lätt att rengöra. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att utnyttja syntetgarn med olika smältpunkt för att fram- ställa en torkduk, som har låg permeabilitet och utmärkta stabilitetsegenskaper och är smutsbeständig.

Dessa och andra ändamål torde framgå av nedanstående, till bifogade ritningar hänvisande beskrivning.

Fig l är en schematiskt längdsektionsvy och visar en» 10 15 20 25 30 35 447 ses' 5 del av en torkduk, vid vilken föreliggande uppfinning utnyttjas genom användning av väftfyllgarn med låg smält- punkt, varvid duken visas före värmebehandling.

Fig 2 är en schematisk längdsektionsvy och visar en del av torkduken enligt fig 1, varvid torkduken visas i sin slutliga form; Pig 3 är en schematisk vy för förklaring av bildandet av fyllskottsupptagande skäl.

Fig 4 är en delvis schematisk perspektivvy och visar en del av en vâtpressfilt, vid vilken föreliggande upp- finning utnyttjas.

Fig S är en schematisk längdsektionsvy och visar en del av en andra torkduk, vid vilken föreliggande uppfin- ning utnyttjas genom användning av ett garn med låg smältpunkt, vilket är anordnat kring en kärna med hög smältpunkt eller hög nedbrytningstemperatur, varvid duken visas före värmebehandling.

Fig 6 är en schematisk längdsektionsvy och visar en nn del av en tredje torkduk, vid vilken föreliggande upp- finning utnyttjas genom användning av varpfyllgarn med låg smältpunkt, varvid duken visas före värmebehandling.

Fig 7 är en perspektivvy och visar en del av ett varpgarn, som har icke-cirkulär tvärsektion och är avsett för användning i en duk enligt föreliggande uppfinning.

Vid beskrivning av en på ritningarna visad föredragen utföringsform av uppfinningen utnyttjas av tydlighets skäl en speciell terminologi. Uppfinningen är emellertid icke avsedd att begränsas till desspeciella termer som väljes, utan det torde inses att varje speciell term innefattar alla tekniska ekvivalenter som fungerar på liknande sätt i ett liknande syfte.

I fig l och 2 visas en torkfilt eller -duk 10 enligt föreliggande uppfinning, vilken filt eller duk har ett flertal maskinriktade garn eller varpgarn ll-14, som är sammanvävda med ett flertal tvärmaskinriktade garn eller väftgarn 21-28. Såsom filten eller duken visas i fig l definierar väftgarnen 2l,.23, 25 och 27 ett övre plan 40, medan väftgarnen 22, 24, 26 och 28 definierar ett undre Q:f.f=._§;..rnf - »___-Ü n. 10 15 20 25 30 35 447 663 6 plan 42. Fyllskott 31 är selektivt upptagna i fyllskotts- upptagande skäl 33, som är avgränsade i dukkonstruktionen.

Beroende på hur man ser dem definierar sålunda fyllskotten 31 eller skälen 33 ett mellanliggande plan 44, som är beläget mellan det övre planet 40 och det undre planet 42.

Såsom visas i fig l-3, sträcker sig varje fyllskotts- upptagande skäl 33 i väftriktningen eller tvärmaskinrikt- ningen, i dukens tvärriktning. Skälen är anordnade bredvid varandra över dukens hela längd mellan det övre planet 40 och det undre planet 42. I fig 3 visas ett sådant skäl 33 med fyra sidor 51-54, vilka var och en bildas av ett av varpgarnen ll, l2, 13 och 14. Varje skäl 33 upptar ett särskilt fyllskott 31. För vissa tillämpningar kan samtliga skäl eller en del av dem uppta ett eller flera fyllskott, medan för andra tillämpningar en del av skälen inte upptar några fyllskott. Under alla förhållanden sträcker sig emellertid varje fyllskott i sin längdrikt- ning över skälets hela längd.

Fastän torkduken just har beskrivits under hänvisning till ett speciellt vävmönster, torde det inses att varje vävkonstruktion kan väljas så länge som den är sådan, att den ger en duk med en främre_eller övre yta, en undre eller bakre yta och ett mellan dessa ytor beläget centrum- plan. Centrumplanet är företrädesvis ett plan som kan uppta väftfyllskott, även om, såsom kommer att förklaras närmare nedan, användning av varpfyllgarn ocksâ är möjlig och önskvärd. 3 En i enlighet med föreliggande uppfinning vävd duk, såsom den i fig l och 2 visade,utnyttjar syntetmonofilament- eller syntetmultifilamentvarpgarn ll-14 med hög smältpunkt och syntetmonofilament- eller syntetmultifilamentväftgarn 21-28 för framsida och baksida, vilka garn likaledes har hög smältpunkt. Väftgarnen 3l i centrumplanet 44 utgöres av syntetgarn med lägre smältpunkt och i form av mono- filamentgarn, multifilamentgarn, syntetfolieband, syntet- splitterfolieband eller kombinationer därav. 10 15 20 25 30 35 447 ess \ , , 7 .

Såsom termen användes häri, är ett foliebandsgarn ett plant,bandliknande garn, som typiskt framställes genom skärning av en extruderad folie. Sådana garn är välkända inom det område där ett tunt ark av exempelvis polypropen först extruderas och därefter skäres till band innan det drages. Såsom termen användes häri, liknar ett splitterfoliegarn ett foliebandsgarn vad avser initialproduktion, men ett splitterfoliegarn genomgår en extra uppvärmnings- och dragningsprocess, som gör att garnet utsättes för fibrillbildning i längdriktningen, varvid ett nätverksutseende erhålles.

Ett foliebandsgarn liknar typiskt ett bandstycke och är således styvt i tvärriktningen. Ett splitter- foliegarn är å andra sidan relativt mjukt och deformeras lätt i tvärriktningen. Av den anledningen deformeras ett splitterfoliegarn lättare mekaniskt för att fylla ett fyllskottsupptagande skäl under vävning.

Torkduken 10 är vävd på ett konventionellt sätt i en lämplig vävstol och har därefter utsatts för en vanlig värmestabiliseringsprocess. Efter vävning och före stabiliseringsprocessen är dukens garnkomponenter belägna relativt varandra på det i fig l visade sättet..

Under värmestabiliseringsprocessen utsättes duken för tillräckligt med värme för att fyllgarnen 31 med låg smältpunkt ska smälta och flyta. Det bör emellertid påpekas att det under värmestabiliseringsprocessen alstrade värmet hålles under mjukgöringspunkten för garnen ll-14 och 21-28, vilka har hög smältpunkt.

Efter det att duken utsatts.för värmebehandlings- processen, har fyllskotten 31 smält, flutit och åter- formats på sådant sätt, att de fyller de av skälen 33 bildade håligheterna eller hålen där fyllskottet har införts. En fullständig fyllning av alla håligheter skulle resultera i att ingen permeabilitet erhålles.

Fyllningen regleras därför för att reducera permeabiliteten i önskad utsträckning. Fyllningsgraden beror på skälets storlek i förhållande till splitterfoliegarnets storlek.

Skälstorleken, vilken är beroende av antalet tvärmaskin- 30:93 r.--"I.'«.ü:1r_ I .- _ 10 15 20 25 30 35 447 663 8 riktade garn per längdenhet, kan exempelvis vara i inter- vallet 7,9-31,5 garn/cm, varvid ett intervall av ca 11,8-21,7 garn/cm föredrages. Likaledes kan splitter- foliegarnets storlek vara i intervallet ca 1000-20000 den., varvid ett intervall av ca 2500-7500 den. föredrages.

Samtidigt binder flödet av det smälta syntetfyllskottet 31 kring och mellan de osmälta varp- och väftgarnen samman hela konstruktionen, varigenom dukens stabilitet för- bättras. Det torde således inses att flödet av smält garn ska vara tillräckligt för att fylla håligheterna och samtidigt också täcka en tillräcklig area för att binda och låsa dukkonstruktionen. Eftersom fyllskotten efter smältning âterformas till en solid massa med jämn yta, uppför sig fyllskotten som ett monofilament vad avser att dra till sig smuts i pappersmaskinen. I detta avseende har duken renare drift.

Vid bestämning av de parametrar som ska utnyttjas vid val av både syntetgarn med hög smältpunkt och syntetgarn med låg smältpunkt är det väsentligt att smältpunkten 0 för båda dessa komponenter är högre än de temperaturer som sannolikt råder i pappsermaskinen, dvs högre än l60°C.

Skillnaden i smältpunkt ska företrädesvis vara så stor, som möjligt och absolut inre mindre än ca 50°C för att medge vissa variationer som sannolikt uppträder vid tork- duksbehandling.

Exempel på både syntetgarn med hög smältpunkt och syntetgarn med låg smältpunkt, vilka har kombinerats i enlighet med föreliggande uppfinning och givit utmärkta resultat, ges nedan. Komponenten med hög smältpunkt är ett palyestermonofilament, ' som mjukgöres via 23o-24o°c och smälter vid ca 260°C. Komponenten med låg smältpunkt är en polyolefin, såsom ett polypropensplitterfoliegarn, som mjukgöres vid ca 1500 och smälter vid ca l65°C. Även om det just beskrivna, speciella exemplet avser ett garn med hög smältpunkt, torde det inses att garn, som inte smälter utan i stället nedbrytes vid en hög, förutbestämd temperatur, kan utnyttjas med önskvärda resultat. Det primära kriteriet för garnet med hög s k 10 15 20 25 30 35 447 ses' 9 smältpunkt, oberoende av om detta är ett garn, som verk- ligen smälter, eller är ett garn, som i stället nedbrytes,' är att garnets förändring sker vid en förändringstempe- ratur, som är högre än både den temperatur som sannolikt föreligger i en pappersmaskin och den temperatur vid vilken garnet med låg smältpunkt verkligen smälter. Såsom i fallet för garn med hög smältpunkt och garn med låg smältpunkt ska temperaturskillnaden mellan smältpunkten för garnet med låg smältpunkt och nedbrytnings- eller förändringspunkten för nedbrytningsgarnet vara så stor som möjligt och absolut inte mindre än ca 50°C. Såsom ett exempel på ett nedbrytningsgarn kan Nomex, ett aramid- garn användas tillsammans med polyester, som smälter och flyter kring Nomex-garnet.

Utöver foliebandsgarn eller splitterfoliegarn kan såsom fyllskott 31 utnyttjas ett lämpligt monofilament, multifilament eller foliebandsgarn med låg smältpunkt, vilket är lindat kring en otänjbar kärna av ett material, ä som liknar ovannämnda material med hög smältpunkt eller hög nedbrytningstemperatur. I fig 5 visas ett exempel på detta arrangemang. Fig 5 visar en andra torkfilt 110 enligt föreliggande uppfinning. Torkfilten 110 har ett flertal maskinriktade garn eller varpgarn lll-ll6, som är sammanvävda med ett flertal tvärmaskinriktade garn eller väftgarn 121-138. Såsom de är orienterade i fig 5, definierar väftgarnen 121, 126, 127, 132, 133 och 138 ett övre plan 40!, definierar väftgarnen 122, 123, 128, 129, 134 och 135 ett undre plan 42' och definierar fyllskotten 124, 125, 130, 131, 136 och 137 ett mellan- liggande-plan 44', som är beläget mellan det övre planet 40' och det undre planet 42'.

Varpgarnen 111-116 definierar en övre yta eller pappers- kontaktyta 160 med ett flertal två-språng 162 och en nedre yta eller maskinvalskontaktyta 164 med två-språng 166. Såsom det användes häri, avses med uttrycket "språng" den del av ett varpgarn eller väftgarn som sträcker sig över ett eller flera närbelägna väftgarn eller varpgarn i Väven. Språnglängden 2 för sprången 162 och 166 avser roonføflšïelïl III 10 15 20 25 30 35 447 663 10 en föredragen utföringsform. Andra språnglängder, exempel- vis 3-6 är också möjliga. Varpgarnen lll-ll6 definierar vidare en serie fyllskottsupptagande skäl 170, som vart och ett sträcker sig i väftriktningen, i dukens tvär- riktning. Skälen är anordnade bredvid varandra över dukens hela längd mellan det övre planet 40' och det undre planet 42'. Varje skäl 170 har fyra sidor, som bildas av skilda varpgarn.

De långa sprången 162, vilka definierar dukens 110 papperssida 160, ger en dukyta, som har en avsevärt större papperskontaktarea än ovan beskrivna, konventionella dubbeldukar. Man har funnit att ökningen av kontaktarean ger bättre stöd för och styrning av pappersbanan vid dess passage genom en pappersmaskins torksektion. Värmeöver- föringen förbättras också avsevärt, så att papperstork- ningseffekten ökar. Genom ökning av kontaktarean erhålles slutligen en bättre kontroll över pappersàrkets krympning i breddriktningen samt erhålles en bättre fuktprofil över pappersarket.

Genom att språng 162 utnyttjas över dukens 110 hela yta 160 uppvisar duken för pappersarket en mycket jämn yta, som inte ger några märken, varigenom duken kan _utnyttjas för alla papperskvaliteter. Detta ska jämföras med den konventionella dubbelduken som till följd av att den har skarpare varpgarnsböjningar ger en mindre arkkontaktarea. De skarpare böjningarna förhindrar också att dubbelduken utnyttjas för vissa ytterst kritiska papperskvaliteter, nämligen sådana där arkets jämnhet och avsaknad av märken är av väsentlig betydelse.

De långa varpsprângen 166, vilka definierar dukens undre yta 164, ger en stor kontaktytarea mot maskin- valsarna, såsom styrvalsar. Man har funnit, att större kontaktarea mellan valskontaktytan 164 och styrvalsen förbättrar den av pappersmaskinens styrvalsar åstadkomna styrningen. Detta reducerar väsentligt risken för att duken ska löpa in i maskinstativet och därmed risken för att torkdukens sidokanter ska skadas.

En annan fördel med de långa sprângen.l66 vid dukens 10 15 20 25 30 35 447 663 ll yta 164 består i förbättrad nötningshållfasthet till följd av elimineringen av de skarpa varpgarnsböjningarna såsom sådana som förekommer i en standarddubbelväv.

Nötningskällor, såsom rostangripna valsar mellan tork- cylindrarna, ger ofta förslitningsproblem vid dukens valskontaktyta. Problemet med rostangripna valsar ökar till följd av utnyttjandet av syntetgarn i dagens tork- dukar. Syntetgarnen absorberar inte fukt så lätt, varför mer fri fukt förekommer i och kring pappersmaskinen.

Detta tillsammans med reduceringen eller elimineringen av filttorkutrustningen ökar ytterligare rostangreppen på de utsatta valsarna.

Varje fyllgarn, exempelvis garnet 125, har en otänj- bar kärna 150 av multifilament, monofilament eller spinnstapelfiber av ett material, som liknar ovannämnda material med hög smältpunkt eller hög nedbrytnings- temperatur. Kärnan 150 är omlindad med en lämplig komponent l5l med låg smältpunkt. Denna komponent kan vara ett multifilamentgarn, ett monofilamentgarn, ett foliebandsgarn eller ett splitterfoliegarn, som är lindat kring kärnan över dennas hela längd.

Då en duk, såsom den i fig 5 visade duken, utsättes för ovan beskrivna värmebehandling, smälter det lätt smältbara lindningsmaterialet och flyter inuti de fyll- skottsupptagande skälen 170, som avgränsas i duken på samma sätt som skälen i duken enligt fig l.

Såsom ett exempel på speciella garn för användning i dukkonstruktionen enligt fig 5 kan varpgarnen lll-116 vara framställda i form av ett multifilamentgarn, ett monofilamentgarn eller ett garn med icke-cirkulär tvär- sektion av ett lämpligt material, såsom nylon eller polyester. Pâ samma sätt kan väftgarnen, utom fyll- skotten vara framställda av samma material och i samma konfigurationer som just nämnts. Vad avser fyllskotten kan den otänjbara kärnan vara framställd av Nomex, omlindat med ett polypropenmultifilamentgarn, eller kan den vara omlindad med ett polypropensyntetfoliegarn.

I fig 6 visas en ytterligare utföringsform av före- ._- ._ . » a, '-';-_ If§>§§<>ÜML§J If. Y LL 10 15 20 25 30 35 447 663 _ 12 liggande uppfinning, vid vilken garn med låg smältpunkt utnyttjas i en duk, som inte så lätt upptar ett fyll- skott. I I fig 6 visas sålunda en tredje torkduk, vilken är framställd av ett flertal maskinriktade garn eller varp- garn 2ll-214, som är sammanvävda med ett flertal tvär- maskinriktade garn eller väftgarn 221-228. Väftgarnen 221, 223, 225 och 227 definierar ett övre plan 40", och väftgarnen 222, 224, 226 och 228 definierar ett undre plan 42". Én serie maskinriktade varpfyllgarn 231 är anordnade mellan de av väftgarnen definierade planen. I fig 6 visas införingen av ett varpfyllgarn, men det torde inses att ytterligare varpfyllgarn kan utnyttjas.

Varpfyllgarnet 231 är framställt av ett material med låg smältpunkt, vilket liknar ovan diskuterade material. Pâ samma sätt kan de övriga varpgarnen 211-214 liksom väftgarnen 221-228 ha formen av vilket som helst av de ovan diskuterade garnen med hög smältpunkt eller hög nedbrytningstemperatur.

Efter vävning utsättes duken enligt fig 6 för värme- behandling på samma sätt som de ovan beskrivna torkdukarna.

Under värmebehandlingen smälter och flyter fyllvarpen 231 för att därigenom reducera permeabiliteten och öka stabiliteten. Varpfyllningen inneslutes inte på samma sätt som väftfyllningen, eftersom upptagningsskäl saknas, men den fungerar inte desto mindre på ett tillfredsställan- de sätt till följd av det lätt smâltbara materialets mycket viskösa natur och den resulterande begränsningen av flödet.

Såsom nämnts ovan, kan vid vissa tillämpningar varp- garnen ersättas med syntetmonofilamentvarpgarn med icke- cirkulär tvärsektion, exempelvis sådana garn som.har en tvärsektion i form av en ellips, ett "DV eller en rektangel, varvid ett bredd-tjocklek-förhållande större än l:l föredras. I fig 7 visas en del av ett rektangulärt varpgarn. Garnets höjd H, mätt längs axeln ty är typiskt 0,38 mm, meaaríbreaaen w, mätt längs axeln a, typiskt är 0,53 mm, varvid ett höjd-bredd-förhållande av läl,66 10 15 20 25 30 35 447 sea 13 erhålles. Såsom visas i fig 7, är storaxeln, axeln a, väsentligen parallell med det av duken definierade planet, medan lillaxeln, axeln b, är väsentligen vinkelrät mot axeln a.

Fibrillbildning sker i rektangulära garn med ett förhållande som är större än 1:2, varför sådana större förhållanden bör undvikas då de rektangulära varpgarnen mwfifisimpwwmfimfiämmßwkFüfiflmæn i intervallet l:l - l:l,7 ger de bästa resultaten.

I sitt avsedda användningsläge i någon av de visade och beskrivna torkdukarna har det rektangulära varpgarnet en övre yta 92, en undre yta 94 och tvâ sidoytor 96 och 98. Den övre ytan och den undre ytan, vilka har större dimension än sidoytorna, är typiskt i kontakt med väft- garnen i de olika vävmönstren. I beroende av "endage count" för de rektangulära varpgarnen kan avståndet mellan 'varandra närbelägna varpgarns sidoytor varieras, vilket Användningen av flata, rektangulära varpgarn i de dukar som upptar fyllskott, exempelvis de i fig l och 5 visade dukarna, säkerställer att de fyllskottsupptagande ger ett lämpligt sätt att reglera permeabiliteten. skälen 33 och 170 har en mycket jämnare inre yta. Detta kan hänföras till den väsentligen plana naturen hos de rektangulära varpgarnens ytor. Genom denna konstruktion tenderar de fyllskottsupptagande skälen att bättre styra denlätt smältbara komponentens flöde och således ge en bättre enhetlighet över hela duken vad avser permeabilitet.

Föreliggande_uppfinning har primärt beskrivits med avseende på en torkduk, men det torde inses, att andra dukar, såsom formningsdukar och pressdukar, kan förbätt- 'ras genom utnyttjande av föreliggande uppfinning.

.Vid sådana tillämpningar_där pappersframställníngs- bandet måste ha en jämn yta införes syntetgarn med lägre smältpunkt i det övre eller undre skiktet. Om en jämn övre yta önskas vid exempelvis duken enligt fig l, er- sättes väftgarnen 21, 23, 25 och 27 med garnen 31 med lägre smältpunkt. Under värmebehandling mjukgöres och smälter dessa garn med lägre smältpunkt och utjämnas _Po0R QUÅEÉÉÅ 10 15 20 447 sezi 14 med en rakel. Detta åstadkommes då en konventionell rakel placeras i lätt beröring med dukens yta och bort- tar överskottsmaterial eller utjämnar det mjukgjorda materialet genom en lätt skrapverkan. En sådan teknik ger en duk med en mycket jämn.yta och en låg permeabili- tet, som är mindre än 50 cfm.

Pressfiltar framställes vanligtvis genom nâlning av fibervadd på ett bastyg för framställning av en filt.

Sådan fibervadd 60 visas i fig 4. Vävkonstruktionen enligt fig l och 2 utgör ett lämpligt bastyg l0', särskilt till följd av införandet av.de väftriktade garnen med lägre smältpunkt. Garnen med låg smältpunkt kan anbringas i ett eller flera av de olika plan, som definieras av väftgarnen, men centrumplanet eller det mellanliggande planet föredras av reglerskäl. Bastyget kan nâlas och värmebehandlas till en temperatur, som är tillräcklig för att smälta garnen med lägre smält- punkt._Vid smältning verkar garnen som ett harts för att låsa de nâlade fibrerna och därmed förbättra vadd- vidhäftningen vid bastyget.

Claims (19)

10 15 20 25 30 447 663 15 PATENTKRAV

1. Pappersframställningsduk, k ä n n e t e c k n a d av ett flertal maskinriktade och tvärmaskinriktade garn (11-41; 111-116; 211-214, 231 resp 21-28, 31; 121-138; 221-228), som är sammanvävda enligt ett förvalt vävmönster för att definiera en vävkonstruktion (10; 110; 210), var- vid ett förutbestämt antal (31; 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231) av dessa garn deformerats genom smältning inuti vävkonstruktionen för att reglera permeabiliteten och binda samman resten av garnen, vilka icke förändrats genom smältningen av nämnda förutbestämda antal garn.

2. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förutbestämda antal garn samtliga är tvärmaskinriktade garn (31; 124, 125, 130, 131, 136, 137).

3. Pappersframställningsduk enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förutbestämda antal garn är maskinriktade garn (231).

4. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förutbestämda antal garn (317 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231) är valda ur en grupp, väsentligen bestående av syntetmono- filamentgarn, syntetmultifilamentgarn och syntetfolieband.

5. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förutbestämda antal garn innefattar garn, som vart och ett har en kärna (150), som omges av ett material (151) med låg smältpunkt och som förblir oförändrad under smältningen av detta material.

6. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett antal av de maskinriktade garnen har rektangulär tvärsektion, vars längdaxel (a) är parallell med dukens plan.

7. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att fibervadd (60) är gfßooïfçuunialx-ï z w. l l 10 15 20 25 30 35 447 663 16 fäst pà vävkonstruktionen (10').

8. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av ett första skikt (40; 40'; 40"), som definieras av ett första flertal (21, 23, 25, 27; 121, 126, 127, 132, 133, 138; 221, 223, 225, 227) av de tvärmaskinriktade garnen (21-28, 31; 121-138; 22l.228); ett andra skikt (42; 42'; 42"), som definieras av ett andra flertal (22, 24, 26, 28; 122, 123, 128, 129, 134, 135; 222, 224, 226, 228) av de tvärmaskínriktade garnen (21-28, 31; 121-138; 221-228), varvid nämnda flertal varpgarn är sammanvävda med nämnda flertal väftgarn för att definiera en första yta hos det första skiktet, en andra yta hos det andra skiktet och ett flertal fyll- skottsupptagande skäl (33; 170), som är belägna mellan det första och det andra skiktet; samt ett flertal fyll- skott (3l; 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231), som vart och ett är framställt av ett syntetmaterial, vars smält- punkt är lägre än förändringstemperaturen för dukens samtliga övriga garn.

9. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att fyllskotten (3l; 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231) är valda ur en grupp, väsentligen bestående av syntetmonofilamentgarn, syntet- multifilamentgarn och syntetfolieband.

10. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda första (21, 23, 25, 27; 121, 126, 127, 132, 133, 138; 221, 223, 225, 227) och nämnda andra (22, 24, 26, 28; 122, 123, 128, 129, 134, 135; 222, 224, 226, 228) flertal väftgarn har en högre smältpunkt än fyllskotten (3l; 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231). '

11. Pappersframställníngsduk enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att varpgarnen (11-14; lll-116; 211-214) har en högre smältpunkt än fyllskotten (3l; 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231).

12. Pappersframställningsduk enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att de tvärmaskinriktade 10 15 20 25 30 35 447 663 17 garnen (21-28, 31; 121-138) innefattar ett första flertal tvärmaskinriktade garn (21, 23, 25, 27; 121, 126, 127, 132, 133, 138), som definierar ett övre skikt (40; 40'), ett andra flertal tvärmaskinriktade garn (22, 24, 26, 28; 122, 123, 128, 129, 134, 135), som definierar ett undre skikt (42; 42'), och ett tredje flertal tvärmaskinriktade garn (31; 124, 125, 130, 131, 136, 137), som definierar ett mellanliggande skikt (44; 44') mellan det övre och det undre skiktet, och att nämnda förutbestämda antal garn, som deformerats genom smältning, är begränsat till ett valt antal av nämnda tredje flertal garn.

13. Pappersframställningsduk, k ä n n e t e c k - n a d av en vävkonstruktion (10; 110; 210), som är fram- ställd genom vävning av ett flertal maskinriktade och tvärmaskinriktade garn (ll-14; lll-116; 211-214, 231 resp 21-28, 31; 121-138; 221-228) enligt ett förvalt väv- mönster och som definierar en övre yta och en undre yta, varvid organ (31; 124, 125, 130, 131, 136, 137; 231) är anordnade mellan den övre och den undre ytan för att sam- tidigt reglera dukens permeabilitet och binda samman duk- konstruktionen.

14. Sätt att framställa en pappersframställningsduk, k ä n n e t e c k n a t därav, att ett flertal maskin- riktade och tvärmaskinriktade garn (ll-14; 111-116; 211-214, 231 resp 21-28, 31; 121-138; 221-228) väves till en vävkonstruktíon (10; 110; 210) enligt ett förvalt väv- mönster, att det säkerställes att ett förutbestämt antal av nämnda garn har en första smältpunkt, varvid vart och ett av de övriga av nämnda garn har en förändringstempe- ratur, som är högre än nämnda första smältpunkt, att nämnda förutbestämda antal av nämnda garn bringas att smälta och flyta bland nämnda övriga garn samt att nämnda förutbestämda antal av nämnda garn bringas att áterformas.

15. Sätt enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k - n a t därav, att garnen i nämnda antal är valda ur en grupp, väsentligen bestående av syntetmonofilamentgarn, syntetmultifilamentgarn och syntetfolieband. '=i»oog¿øflar.imy Ü: - 10 15 447 663 18

16. Sätt enligt patentkravet 15, k ä n n e t e c k - n a t därav, att nämnda syntetmaterial är valt ur en grupp, väsentligen bestående av polyolefin, pølyamid och polyester.

17. Sätt enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k - n a t därav, att vadd (60) av fibrer fästes på vävkonst~ ruktionen (l0') före det att nämnda förutbestämda antal av nämnda garn bringas att smälta och flyta bland nämnda övriga garn.

18. Sätt enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k - n a t därav, att steget att nämnda förutbestämda antal av nämnda garn bringas att smälta och flyta bland nämnda övriga garn innefattar att värme appliceras på vâvkonst- ruktionen.

19. Sätt enligt patentkravet 14, k ä n n e t e c k - n a t därav. att steget att nämnda förutbestämda antal av nämnda garn bringas att återformas innefattar att väv- konstruktionen exponeras för atmosfären. av