SE446802B - Faksimil-mottagare - Google Patents

Description

446 802 utsignalen från det fasjämförande medlet till en likspän- ningssignal och att leverera denna likspänningssignal till den spänningsstyrda oscillatorn, varigenom PLL-kretsen kan fungera i motsvarighet till bärarkomponenterna i alla in- gångssignaler. medförande möjlighet till snabbt avhjälpande _av fasjitter genom kretsen, och så att en distortion i bildsignalen kan elimineras, medförande klara bilder.

Uppfinningen avser särskilt en förbättring i en faksi- mil-mottagare tillhörande grupp 2 i enlighet med rekommen- dationen i serie T från International Telegraph and Telephone Consulative Committee (hädanefter betecknad CCITT).

Vid normal faksimilöverföring avläser en sändarsta- tion dokument genom avsökning, modulerar bildsignalen som erhålles vid avsökningen och sänder den modulerade signalen till en mottagarstation, och mottagarstationen demodulerar den mottagna signalen och reproducerar originalbilden på ett kopieringsmedium genom en motsvarande avsökningsoperation.

Rekommendationen T-3 från CCITT anger för demodulering i en faksimil-mottagare av grupp 2 följande data. _ Ekvivalenta modulerade vâgformer med kvarstående sid- bands-amplitudmodulering - fasmodulerings-egenskaper skall användas vid apparater av grupp 2, fungerande på hyrda lin- jer och på det vanliga kopplade telefonnätet. Bärfrekvensen skall vara 2100 1 10 Hz. En vit signal skall svara emot maxi- mal bärsignal, och en svart signal av minimal (minst 26 dB under vitt) eller ingen bärare. Fasen för en bärsignal åter- givande vitt kan reverseras efter varje passage genom svart.

Ehuru en faksimilsändare som är utförd enligt detta ller- tid vissa svårigheter elimineras för att åstadkomma en faksi- reglemente kan åstadkommas relativt enkelt, måste eme mil-mottagare som passar väl till sändaren.

För det första gäller vid demodulering genom synkron- detektering i en faksimil-mottagare att bärarens reproduk- tion i bärarreproduktionssektionen ofta visat sig svår att åstadkomma, eftersom vissa delar av bildsignalen helt sak- nar bärsignal eller eftersom frekvenser skilda från bärfrek- vensen ofta uppträder i bildområden, där svart och vitt al- 446 802 ternerar under korta tider eller ofta repeterat. När däremot frekvensen och fasen för den reproducerade bäraren är fixe- rade under en fieriod av bildsignalen, kan den reproducerade bäraren ej följa upp bildsignalen, då fasjitter alstras på grund av inflytande från telefonlinjerna, så att den repro- ducerade bilden får dålig kvalitet.

För det andra använder den bärarreproducerande sek- tionen i regel en faslåst slingkrets (hädanefter förkortat benämnd PLL-krets). PLL-kretsen reproducerar en signal i fas med bäraren genom att använda en tonsignal eller en fasnings- signal som har samma frekvens som den mottagna bäraren före bildsignalens mottagande, så att den synkrona detektionen' utföres på den inkommande bildsignalen. Vid kommunikation enligt den nämnda grupp 2 föreligger intervall, då ingen bildsignal är närvarande (d.v.s. under svarta signalinter- vall), och därför måste PLL-kretsen upphöra med att repro- ducera bäraren under dessa intervall och fasthålla det all- deles före intervallet föreliggande tillståndet. För detta ändamål har PLL-kretsen en spänningshàllande krets, där en kondensator användes, vilken har stor kapacitansL När emel- lertid faksimil-mottagaren tillslâs, kommer en abnorm spän- ning att utvecklas över kondensatorn. Eftersom kondensatorn har stor kapacitans, måste PLL-kretsen drivas under lång tid innan kondensatorn uppladdats till önskad spänning. Om så- _ lunda kondensatorn ej uppladdats till önskat värde innan bildsignalen anländer, är det omöjligt att reproducera en normal bärare och därefter utföra en riktig synkron detekte- ring.

Eftersom slutligen i enlighet med överföringen enligt grupp 2 faksimil-sändaren sänder en vit signal som maximal bärare och en svart bärare som minimal bärare eller som sig- nal utan bärare i enlighet med vad ovan sagts, måste re- gistreringssektionen i faksimil-mottagaren mottaga den svart- vita inverterade versionen av den ingângssignal som erhålles genom demodulering av den utsända signalen. Emellertid ten- derar spänningsnivân för den demodulerade signalen att pâ- 446 snål verkas av den förutbestämda spänningsnivån i AGC-kretsen t eller demoduleringskretsen och kan därför ej vara på enty- digt sätt bestämd. Det har sålunda vid tidigare kända anord- "ningar varit mycket svårt att fastställa spänningsnivån för svart-vit inversion. Det hände exempelvis ofta att en svart registrering erhölls vid vit signal och att vissa partier med mellanstor tonsignal ignorerades.

I Det är därför ett syfte med uppfinningen att åstad- komma en förbättrad faksimil-mottagare.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en faksimil-mottagare, tillhörande grupp 2 i serie T i enlig- het med rekommendationen från CCITT. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en faksimil-mottagare, utrustad med en förbättrad bärarreprodu- cerande apparatur, som kan fungera i motsvarighet till bä- rarna för alla de mottagna signalerna och reproducera signa- ler i fas med bärarna.

I Ännu ett ytterligare syfte med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad faksimil-mottagare, som kan repro- ducera en signal i fas med bäraren innan mottagandet av bild- signalen.

- Faksimil-mottagaren i enlighet med uppfinningen utför en mottagningsoperation på den från en sändarstation utsänd signal i enlighet med en förutbestämd procedur. Den förut- bestämda proceduren hänför sig till förberedelsen för kommu- nikationsstart, som utföres genom flera kommunikationsstyr- signaler (d.v.s. tonsignaler), som utväxlas mellan de sändan- de och de mottagande stationerna. Denna procedur beskrives även i rekommendationen från CCITT.

Vidare bildas den sända signalen genom att modulera den utgångssignal som erhålles genom avsökning av dokument vid sändarstationen, så att den modulerade signalen kan få samma modulationsvågform som VSB-AM-PM-karakteristikan, ge- nom att representera en vit signal som maximal bärare och en svart signal som minimal bärare eller en signal utan bä- rare, och genom att invertera fasen för den vita signalen varje gång som en signaländring från svart till vitt äger 446 802 rum. Den mottagna signalen demoduleras genom synkron detek- tion. Den demodulerade signalen blir till den ursprungliga ingångssignalen genom helvågslikriktning av dess fasinverte- rade partier, och eftersom de svarta och de vita signalerna är inverterade, sändes den demodulerade signalen till re- gistreringsapparaturen efter det att den har utsatts för svart-vit-inversion. Enligt uppfinningen är nivån för spän- ningen för den svart-vita-inversionen styrd som variabel i motsvarighet till förstärkningen för den demodulerade signa- len. Detta medför att en kopia, liknande dokumentet vid sän- darstationen, kan erhållas vid mottagningsstationen.

Den ovan beskrivna faksimil-mottagaren innefattar en bärarreproducerande apparat med en PLL-krets för utförande av Synkron detektion. Den bärarreproducerande apparaturen uttager endast bäraren från den mottagna signalen, medelst ett bandpassfilter eller liknande. Den uttagna bâraren ut- sättes för signalformning. PLL-kretsen drives i motsvarighet till den formade signalen, så att en signal i fas med bära- ren reproduceras.

Vidare har faksimil-mottagaren en funktion av åter- ställning av den spänningshâllande kretsen i PLL-kretsen, över vilken en abnorm spänning utvecklas när effektströmstäl- laren tillslås. Den spänningshållande kretsen âterställes nämligen genom att även till PLL-kretsen överföra kommuni- kationsstyrsignaler med samma frekvens som den bärare som alstras av faksimil-mottagaren.

Andra syften, egenskaper och fördelar hos uppfinningen framgår av den följande detaljerade beskrivningen av ett fö- redraget utföringsexempel i samband med ritningarna.

Fig. l är ett schematiskt blockschema över en faksi- mil-mottagare, utgörande ett utföringsexempel av uppfinningen.

Fig. 2 visar schematiskt en AGC-krets och en fassig- nalreproducerande krets, använda i den i fig. l visade faksi- mil-mottagaren.

Fig. 3 visar schematiskt en bärarreproducerande ap- parat och demodulerande krets, som användes i den i fig. l visade faksimil-mottagaren. 2446 802 Fig. 4 visar schematiskt en samplings- och hâllkrets och svart-vit inverterande krets, använda i faksimil-motta- garen i fig. 1.

Fig. 5 visar kommunikationssignalerna enligt CCITT:s rekommendationer. ' , Fig. 6, 7 och 8 visar vågformer, användbara för att förklara funktionen hos kretsarna i respektive fig. 2, 3 och 4. . _ I figl 1 visas schematiskt i blockschemaform en faksi- míl-mottagare såsom ett utföringsexempel av uppfinningen.

Referenssiffran 2 betecknar en styrkrets. Styrkretsen 2 kan utbytas mot en mikrodator, av det slag som nyligen utveck- lats. Styrkretsen 2 tjänar till att styra de mekaniska de- larna och de elektroniska kretsarna. För beskrivningens en- kelhets skull kommer styrkretsens 2 detaljerade konstruk- tion ej att förklaras, utan endast detaljer av orsak- och- verkan-karaktär för förhållandena mellan in- och utsignaler kommer att angivas, med själva styrkretsen 2 visad såsom en svart låda.

Referenssiffran 3 betecknar en reläströmställare för selektiv inkoppling av en telefonkrets 21 till en telefon- apparat 20 eller en faksimil-mottagare 1. När en mottag- ningsknappströmställare 19 tillslâs, utföres en förbindelse mellan faksimil-mottagaren l och telefonkretsen 21 för att starta en faksimil-kommunikation. Referenssiffran 4 beteck- nar en hybrid-krets för att separera signaler, som skall överföras från de mottagna signalerna, Hybrid-kretsen 4 tjä- nar närmare bestämt till att leverera signaler som kommer från en moduleringskrets 17 till telefonkretsen 21 och att leverera via kretsen 21 mottagna signaler till en egalise- ringskrets 5. Egaliseringskretsen 5 är anordnad för att ut- jämna olika inflytanden, som den utsända signalen vederfares under dess lopp genom telefonkretsen 21. Egaliseringskretsen 5 innefattar en amplítudegaliserare, en gruppfördröjnings- egaliserare etc. Referenssiffran 6 betecknar en strömställare för växling mellan utsignalen från moduleringskretsen 17 och 446 802 utsignalen_från egaliseringskretsen 5 i motsvarighet till en styrsignal från styrkretsen 2. En variabel förstärkninga- styrapparat 7 tjänar till att kompensera för ändring i exem- pelvis telefonkretsens förstärkning. Apparaten 7 styr för- stärkningen genom användning av en referenssignal svarande mot den maximala reflektiviteten för den signal som har största amplituden (d.v.s. i detta fall den vita signalen) av alla de signaler som utsändes efter avsökning av original- dokumentet från sändarstationen (denna referenssignal beteck- nas händanefter även som fassignal). En fassignalreproduce- rande krets 13 reproducerar fassignalen enligt ovanstående» definition i form av en pulssignal. Den elektriska kretsen för den variabla förstärkningsstyrapparaten 7 och den fas- signalreproducerande kretsen 13 framgår av fig. 2.

En demoduleringskrets 8 detekterar utsignalen från den variabla förstärkningsstyraren 7 i synkronism med den signal som reproduceras av en bärarreproducerande krets 14 och likriktar den synkront detekterade utsignalen under hel- vâgslikriktning för att reproducera den ursprungliga bild- signalen. Deåbärarreproducerande kretsen 14 och demodule- ringskretsen 8 visas i fig. 3.

En samplings- och hållkrets 15 tjänar till att sampla endast mittpartiet av fassignalen ur de signaler som levere- ras från demoduleringskretsen 8 och för att hålla fast spän- ningen för den samplade signalen. En svart-vit-inverterings- krets 9 tjänar till att invertera utsignalen från demodule- ringskretsen 8 pâ basis av utsignalen från samplings-håll- kretsen som referenssignal. Samplings-håll-kretsen 15 och inverteringskretsen 9 visas i fig. 4.

En registreringsapparat l0, som möjliggör olika ar- betssätt, kan vara av vilket slags typ som helst som kan ut- föra registrering genom användning av synkroniseringsinfor- mation, bildelementsinformation och start/stopp-information.

En formande krets ll för vâgformen omvandlar dess in- gângssignal till en signal med rektangulär vågform. En frekvensdetekterande krets 12 detekterar frekvensen för ut- 446 802 signalen från formningskretsen ll genom att mäta intervallet mellan varandra intilliggande stigningskanter i utgångs- signalen genom räkning av klockpulser med mycket hög repeti- tionsfrekvens via en räknare.

En sändarsignalstyrande krets 18 styr frekvensen för den kommunikationsstyrsignal som levereras från modulerings- kretsen 17. Utsignalen från moduleringskretsen 17 förstärkes av en förstärkare 16. Referenssiffran 22 betecknar en ström- ställare för leverans av effekt till faksimil-mottagaren l.

I det följande kommer nu att beskrivas funktionen för en faksimil-mottagare, utrustad enligt den föregående be- skrivningen. Med denna konstruktion startar faksimil-kommu- nikationen genom tillslag av effektströmställaren 22 och in- tryckning av mottagningsknappen 19, efter det att en vanlig samtalsförbindelse upprättats.

I detta fall kommer, när effektströmställaren 22 till- slås, en abnorm spänning att alstras i den spänningshållande -kretsen 43 till den bärvågsreproducerande apparatur 14 som visas i fig. 3. Antag exempelvis att källspänningen för ope- rationsförstärkaren 49 i den spänningshâllande kretsen 43 är i 12 V. I så fall kommer en spänning inom intervallet +l2 V till - 12 V att utvecklas över kondensatorn 48, i hu- vudsak slumpmässigt. Om en spänning om +l2 V utvecklas över kondensatorn 48, kommer<ën spänningshållande kretsen 43 un- der bibehållande av denna spänning att avge en utsignal så att en spänningsstyrd oscillator 44 levererar en signal med en frekvens, som är helt olika jämfört med den nominella frekvensen (4200 Hz). Den nominella frekvensen för den spän- _ningsstyrda oscillatorn 44 är vald till 4200 Hz för att upp- fylla det uppställda kravet. Frekvensen 4200 Hz frekvensde- las närmare-bestämt till hälften av originalfrekvensen, d.v.s. 2100 Hz, som är densamma som bärarfrekvensen och le- vereras till demoduleringskretsen 8 för synkrondetektion. _ Eftersom kondensatorn 48 i den spänningshâllande kretsen 43 _ har stor kapacitans, kommer den över kondensatorn 48 bildade spänningen ej så snabbt att sänkas till en önskad nivå (t.ex. 10 V). 446 802 Genom att sedan intrycka den mottagningsstartande strömställaren kommer styrkretsen 2 att leverera en styrsig- nal Cl. Som svar på styrsignalen Cl inställes den växlande strömställaren 3 till faksimil-mottagaren 1, ehuru telefon- apparaten 20 tidigare var inkopplad till telefonkretsen 21, men före det strömställaren 3 mottog styrsignalen Cl. Samti- digt utväxlas kommunikationssignaler mellan sändande och mottagande stationer i enlighet med den procedur som är fastställd i CCITT-rekommendationen. Sändningsordern och kom- munikationssignalernas frekvenser visas i fig. 5. I konven- tionella faksimil-system har det varit vanligt att den bärar- reproducerande apparaturen stått förinställd på GC-signalen och den från sändarstationen fasningssignalen, samt att en signal reproducerats i fas med bäraren före bildsignalens anländande. När emellertid en abnorm spänning hâlles av den spänningshållande kretsen 43 enligt ovanstående beskrivning, är ibland en ytterligare en operation nödvändig.

Enligt föreliggande uppfinning växlas sålunda ström- ställaren 6, innan CED-signalen utsändes,.medelst en styrsig- nal C5 för att bringa väljarkontakten 100 till att välja den valbara kontakten l0l. Som resultat av detta kommer CED-sig- nalen att levereras via moduleringskretsen 17 och hybrid- kretsen 4 till telefonkretsen 21 och även levereras till de- moduleringssidan. Samtidigt och då PLL-kretsen 52 i den bä- rarreproducerande apparaturen 14 är manövrerad, kommer den bärarreproducerande apparaturen 14 att förinställas för att ändra spänningen i den spänningshâllande kretsen 43 från ett abnormt värde till ett önskat värde. När apparaturen 14 där- efter är förinställd på GC-signalen och fassignalen, kan en signal med samma fas som bäraren lätt reproduceras.

Om i detta fall den nominella frekvensen för den spän- ningsstyrda oscillatorn 44 är variabel, kan GI-signalen som följer på CED-signalen även användas som en signal för för- inställning av den bärsignalsreproducerande apparaten. Det är nämligen blott nödvändigt att styra nominalfrekvensen för den spänningsstyrda oscillatorn 44 till 3700 Hz när GI-sig- nalen mottages av den bärarreproducerande apparaturen och 446 802 10 sedan återställa nominalfrekvensen till initialvärdet 4200 Hz efter utsändningen av GI-signalen. Genom att även använda GI-signalen som förinställningssignal kan sålunda en abnorm spänning, som utvecklas.i den spänningshållande kretsen âterföras till ett önskat värde.

Efter avslutande av utsändningen av CFR-signalen är utväxlingen av kommunikationsstyrsignaler fullbordad. Sän- darstationen startar då med att sända en bildsignal. Bild- signalen sändes via telefonkretsen 21 och mottages av faksi- mil-mottagaren l. Hybrid-kretsen 4 låter bildsignalen leve- reras till mottagningssidan. Såvitt avser strömställaren 6, och då styrsignalen C5 från styrkretsen 2 försvinner när CED-signalen eller GI-signaler försvinner, kommer väljarkon- takten 100 nu att välja den valbara kontakten 102.

Bildsignalen levereras vidare via kretsegaliseraren 5 till apparaten 7 för variabel förstärkningsstyrning. Denna krets 7 visas i fig. 2. I fig. 2 fungerar en transistor 23 _som ett varierbart resistanselement och styres av en inte- grerande krets, bestående av ett motstånd 27 och en konden- sator 28, vilka har stor tidskonstant. Utsignalen från en förstärkare 24 med konstant förstärkning levereras ej blott till en komparator 25 utan även till den fassignalreproduce- rande kretsen 13, den bärarreproducerande kretsen 14 och de- moduleringskretsen 8. Komparatorn 25 jämför sin inkommande 'signal med referensspänningen +Vr och avger en utgångsspän- »ning motsvarande skillnaden mellan ingângssignalen och refe- rensspänningen. En strömställare 26 slutes varje gång som fassignalens mittparti ankommer så att kondensatorn 28 upp- laddas med utspänningen från komparatorn 25. Följaktligen styres transistorn 23 av utspänningsnivån från komparatorn 25. Denna spänning hålles sedan tills nästa fassignal har anlänt. På så sätt kommer förstärkningen för ingångssignalen till faksimil-mottagaren att automatiskt styras så att för- stärkningen av ingångssignalen kan hållas konstant- Eftersom sändarstationen utsänder fassignalen under konstant för- stärkning, är fassignalen lämplig som referens för för- stärkningsstyrningen. 446 802 i ll En styrsignal C3 för strömställaren 26 alstras av styrkretsen 2 på basis av en faspulssignal Tl, som bildas i den fassignalreproducerande kretsen 13.

Den fassignalreproducerande kretsen 13 har betydelse endast under den period, då fassignalen existerar. Fassig- nalen består av en regelbundet växlande serie av svarta sig- naler och vita signaler, där proportionen mellan de svarta och de vita signalerna är 5:95 eller 5 % till 95 %. I den fassignalreproducerande kretsen 13, som visas i fig. 2, bildar ett motstånd 30 och en kondensator 31 en integrerandep krets med liten tidskonstant, medan ett motstånd 32 och en kondensator 33 bildar en integrerande krets med stor tids- konstant. Referenssiffran 34 betecknar en nivâskiftare för minskning av spänningsnivån på ingången till halva beloppet, och referenssiffran 35 betecknar en komparator för avgiv- ning av en inverterad utsignal.

Funktionen för kretsen 13 kommer att förklaras med hjälp av de vägformer som visas i fig. 6. En insignal S2 omvandlas genom integreringskretsen med den mindre tidskon- stanten till en signal 3 och, med hjälp av integreringskret- sen med större tidskonstant till en signal b. Signalen 2 passeras genom nivåskiftaren 34 så att en signal bl er- hålles. Signalen Tl erhålles genom att jämföra signalen 3 med signalen bl och invertering av jämförelsens resultat.

Signalen Tl levereras, såsom synkroniseringssignal, från styrkretsen 2 till registreringsapparaten 10 så att registre- ringsapparaten 10 fungerar synkront med läsapparaten i sän- darstationen. Styrkretsen 2 alstrar vidare en styrsignal C3 på basis av signalen T1. Styrkretsen 2 detekterar närmare bestämt framkanten för signalen Tl och låter en där i be- fintlig räknare utföra en räkningsoperation under ett första förutbestämt tidsintervall TMl. När räknaren fullbordat räk- ning under perioden TMl, bringas styrsignalen C3 att stiga, och samtidigt får räknaren utföra en räkningsoperation un- der ett andra förutbestämt tidsintervall TM2. När räknaren avslutat räkning under perioden TM2, bringas styrsignalen C3 44e aozö 12 att falla, och samtidigt bringas räknaren att utföra en räk- 'ningsoperation under ett tredje förutbestämt tidsintervall TM3. Efter fullbordandet av räkningen under den tredje perio- den TM3 upprepas den nämnda räkneserien, såsom framgår av vâgformen C3 i fig. 6. På så sätt kan styrkretsen alstra styrsignalen C3 för att styra strömställaren 26, varför den- na strömställare 26 kan styras. Denna operation varar så länge som ett kommunikationsförlopp fortskrider.

WBildsignalen, med sin förstärkning styrd till kon- stant nivå i den variabla förstärkningsstyrkretsen 7, leve- reras till demoduleringskretsen 8 och demoduleras av denna krets 8 genom synkron detektion. För att utföra synkron de- tektion är det nödvändigt att reproducera en signal i fas med bildsignalens bärare. För detta ändamål finnes den bä- rarreproducerande kretsen 14, vilken reproducerar en bärare genom att mottaga utsignalen från den variabla förstärknings- styrapparaten 7. Som ovan angivits, kan vissa partier av denna bildsignal ofta sakna bäraren. vid konventionella fak- isimil-kommunikationssystem är det sålunda den bärarreprodu- cerande apparaten, som, fungerande liksom den ovan beskrivna variabla förstärkningsstyrapparaten 7, reproducerar en bära- re vid ankomsten av fassignalen (som alltid åtföljer bära- renl som finnes i bildsignalen och som håller fasen för den reproducerade bäraren tills nästa fassignal anländer. Med denna konventionella bärarreproducerande apparat kommer nemellertid, om fasjitter föreligger i bildsignalen, de repro- ducerade linjerna att bli helt olika jämfört med motsvarande partier i originalbilden, så att en kraftig försämring av den reproducerade bilden sker.

Enligt föreliggande uppfinning föreligger en faksimil- mottagare, som är försedd med en bärarreproducerande krets, vilken förmår kompensera det fasjitter som alstras i bild- signalen, genom att reproducera en signal som har konstant fas i förhållande till alla bärarkomponenterna i bildsigna- len.

Fig. 3 visar i blockschemaform detaljer av den bärar- 446 802 a 13 reproducerande kretsen 14 och demoduleringskretsen 8 i fig. l. I den bärarreproducerande kretsen 14 betecknar referens- siffran 37 ett bandpassfilter med en mittfrekvens om 2100 Hz, 38 betecknar en frekvensmultiplicerare med en multiplika- tionsfaktor om 2, och 39 betecknar ett bandpassfilter med en mittfrekvens av 4200 Hz. Med dessa kretskomponenter uttages endast de normala bärarkomponenterna i bildsignalen. De så- lunda uttagna komponenterna omvandlas till en signal med rek- tangulär vågform medelst en vågformande krets 40, och signa- len med rektangulär vågform ledes sedan till en PLL-krets 52.

I PLL-kretsen 52 tjänar en EXELLER-krets 41 som fas- komparator. En strömställare 42 till- och frånslår PLL-kret- sen 52 i motsvarighet till styrsignalen C2 från styrkretsen 2. En integrerande krets 43 innefattar motstånd 46 och 47, en kondensator 48 och en operationsförstärkare 49. Ett mot- stånd 50 och en kondensator 51 utgör ett lågpassfilter. 5 VOC-kretsen 44 (spänningsstyrd oscillator) får sin frekvens varierad i enlighet med nivån för ingângsspänningen. En egen- het med den sålunda konstruerade PLL-kretsen 52 är att den antar koincidens i fas mellan utsignalerna från den vågfor- mande kretsen 40 och VCO 44 när de är ur fas med 90° från varandra. Arbetskvoten för faskomparatorns 41 utsignal (d.v.s kvoten mellan varaktigheten för hög nivå och varak- tigheten för låg nivå i utgångssignalen) blir 1:1 både i det fall då bildsignalen innehåller normal bärare och då den är ur fas med 9o° jämfört med utsignalen från vco 44, och det fall, då det ej föreligger någon normal bärare i bild- signalen. Utgângssignalen från faskomparatorn 41 sändes ge- nom den integrerande kretsen och lågpassfiltret och tjänar sedan som en likspänningsnivåsignal. Denna likspänningsni- våsignal ledes till VCO 44 för att styra oscillationsfrek- vensen för denna krets.

Fig. 7 visar vågformer som uppträder vid olika punk- ter i den bärarreproducerande kretsen och demodulationskret- sen enligt fig. 3. I fig. 7 skall en signal S2 ledas till den bärarreproducerande kretsen samt uppvisar en ändring som a 446 802 14 går från den normala bäraren till ett bortfall av den nor- mala bäraren. Som framgår av fig. 7 är förhållandet att även då signalen S2 inte innehåller någon bärare vid 2100 Hz, så kommer faskomparatorn 41 ändå att leverera en signal med en arbetskvot om l:l, vilket är samma kvot som vid fall av fas- skillnaden 90°, så att oscillationsfrekvensen för den spän- ningsstyrda oscillatorn 44 hålles invariabel.

Om fasjitter alstras i detta fall, kommer arbetskvo- ten för utsignalen i faskomparatorn 41 att avvika från vär- det l:l. Följaktligen kommer likspänningsnivåsignalen som erhålles genom den integrerande kretsen och lågpassfiltret att antaga ett värde, svarande till en arbetskvot skild från 1:1. Detta resulterar i att-oscillationsfrekvensen för den spänningsstyrda oscillatorn 44, som i detta fall förflyttas och avviker från ett önskat värde, att korrigeras till det önskade värdet av likspänningsnivåsignalen. På så sätt kan PLL-kretsen 52 orsaka att den spänningsstyrda oscillatorn 44 avger en utsignal g som är ur fas.med 90° från en signal Q när bäraren vid 2100 Hz föreligger i signalen S2 och även att orsaka att den spänningsstyrda oscillatorn 44 fortsät- ter att leverera signalen med samma fas som förut, när bära- ren vid 2100 Hz försvinner från signalen S2. Strömställaren 42 aktiveras av styrsignalen C3, som levereras från styrkret- sen 2 vid utsändning av CED-signalen eller vid mottagande av GC-signalen, fassignalen eller bildsignalen, så att ström- ställaren 42 styr funktionen för PLL-kretsen 52.

Frekvensen för utsignalen från den spänningsstyrda oscillatorn 44 halveras medelst en fördröjd vippa 45 så att den reduceras till 2100 Hz. Utsignalen g från den fördröjda vippan 45, med en frekvens om 2100 Hz, sändes till demodule- ringskretsen 8.

Som ovan beskrivits och med hänsyn till den bärarre- producerande krets som ingår i uppfinningen, kommer PLL- kretsen 52 att fungera i motsvarighet till alla normala bä- rare med en frekvens av 2l00 Hz, som föreligger i den mottag- na bildsignalen, och därför kan en snabb hjälp mot fasjitter 446 802 15 etc., som är inblandat i bildsignalen, åstadkommas så att distorsionen i reproducerade bilder kan begränsas till mins- ta möjliga grad. Med denna bärarreproducerande krets förenk- las vidare den totala konstruktionen, eftersom ingen kompli- cerad yttre styrning är nödvändig.- I demoduleringskretsen 8 enligt fig. 3 betecknar vi- dare referenssiffran 53 en multiplicerare, 54 ett lågpass- filter och 55 en absolutvärdesförstärkare. Multipliceraren 53 utför en synkron detektering genom användning av den mot- tagna bildsignalen S2 och den reproducerade bärarsignalen g.

Utgångssignalen från multipliceraren 53 visas som en våg- form h i fig. 7. Lågpassfiltret 54 tjänar till att eliminera högre harmoniska komponenter. Utgångssignalen från lågpass- filtret 54 visas som en vâgform i i fig. 7. Absolutvärdes- förstärkaren 55 är så anordnad, att den "viker upp" det ne- gativa partiet i utgångssignalen Q från multipliceraren 53, som är en analogsignal med tre nivåer, till det positiva om-I rådet. Utsignalen från absolutvärdesförstärkaren 55 visas som en signal S3 i fig. 7. Utgångssignalen S3, som även är kretsens 8 demoduleringssignal, motsvarar nivån för den vita signalen, eftersom, som tidigare angivits, den vita signalen representeras såsom den maximala bäraren i bildsig- nalen. Emellertid göres i allmänt registreringar genom svart på vit bakgrund. Det är sålunda nödvändigt i detta fall att utsätta demoduleringskretsens 8 utgångssignal S3 för en svart-vit-inversion, innan den ledes till registreringsappa- raten 10.

För det fall då kretsen är i abnormt tillstånd, kom- mer nivån på den spänning som är inställd i AGC-kretsen och demoduleringskretsen att ogynnsamt påverkas av det mindre fördelaktiga tillståndet, så att spänningsnivån på utgångs- signalen S3 från demoduleringskretsen 8 blir skiftad. Vid ett konventionellt faksimil-system, och då referensspännings- nivån för svart-vit-inversion är fixerad till ett värde, uppstår följande nackdelar. I den reproducerade bildefikan en vit registrering, d.v.s. icke-registrering, ibland fel- 446 802 16 aktigt utbytas mot en svart registrering, d.v.s. faktisk registrering, vissa av halvtonsregistreringarna blir felak- tigt ignorerade, eller kontrasten för hela registreringen blir olikformig.

I en faksimil-mottagare enligt föreliggande uppfin- ning levereras utgångssignalen S3 från demoduleringskretsen 8 både till den svart-vit-inverterande kretsen 9-och till samplings-hållkretsen 15. Samplings-hållkretsen 15 håller fast den maximala spänningsnivån för signalen S3, och en lämplig svart-vit-inversion utföres genom att använda den maximala spänningsnivå för signalen S3 som hålles i samp- lings-håll-kretsen 15, såsom referensspänningsnivå för svart-vit-inversion. _ 7 Fig. 4 visar samplings-håll-kretsen 15 och kretsen 9 för svart-vit-inversion. I samplings-håll-kretsen 15 styres en strömställare 56, som tjänar som samplingsströmställare, av en lågpulssignal C3. En operationsförstärkare 57 och en kondensator 58 utgör en hållkrets. I kretsen 9 för svart- vit invertering betecknar referenssiffrorna 59, 60 och 62 motstånd och 61 en operationsförstärkare. Funktionen för samplings-håll-kretsen 15 och kretsen 9 för svart-vit-in- vertering kommer nu att beskrivas med hjälp av fig. 8, som visar vågformer lämpliga för att förklara dessa operationer.

För det första är utgångssignalen S3 från demodule- ringskretsen 8 grenad och avges till både samplings-håll- kretsen och till inverteringskretsen 9 för svart-vit-inver- sion. Signalen S3 som ledes till samplings-håll-kretsen 15, går till strömställaren 56, vilken slås till och från av styrsignalen C3, som alstras av styrkretsen 2. Som redan be- skrivits, och då styrsignalen C3 antar hög nivå endast vid fassignalens mittparti, tillslås strömställaren 56 bara för mittpartierna av fassignalerna Pl och P2, som föreligger i bildsignalen S3. Sålunda kommer strömställaren 56 att utföra sampling i enlighet med styrsignalen C3. Mittpartierna hos fassignalerna Pl och P2 har de högsta nivåerna av alla i bildsignalen förekommande nivåer och är sålunda lika stora 446 802 17 som nivån för den vita signalen W. Följaktligen avger strömställaren 56 en utsignal för den högsta, vita nivån varje gång som fassignalen anländer. Utsignalen från ström- ställaren 56 grenas även och ledes till ingången "-“ på operationsförstärkaren 57 och till utgången på operations- förstärkaren 57 via kondensatorn 58. Ingången "+" på ope- rationsförstärkaren 57 är jordad. Följaktligen kommer ut- gångssignalen 1 från operationsförstärkaren 57 att uppträ- da som en inverterad version av spänningsnivån vid mittpar- tiet av fassignalen Pl eller P2. Spänningsnivån för signa- len j hålles fast av kondensatorn 58. Om exempelvis den högsta nivån för fassignalen P1 i bildsignalen S3 enligt fig. 8 är lika med +5 V, så har signalen 1 en nivå av -5 V.

Signalen j levereras till kretsen 9 för svart-vit-inverte- ring och användes där som referensspänning för svart-vit- invertering av signalen S3.-I kretsen 9 för svart-vit-inver- tering levereras signalen j via motståndet 60 till den po- sitiva ingången på operationsförstärkaren 61, medan samma minusingång på förstärkaren 61 även erhåller signalen S3 'via motståndet 59. Vidare är minusingången på operationsför- stärkaren 6l kopplad via motståndet 62 till förstärkarens utgång, och operationsförstärkaren 61 positiva ingång är jordad. Motstånden 59, 6- och 61 har i detta fall samma re- sistansvärde. Vid denna krets 9 för svart-vit-invertering uppträder utgångssignalen S4 från kretsen 9 såsom det som skulle erhållas genom att invertera signalen S3 utan för- stärkning och genom skiftning av den lägsta nivån till OV, såsom visas i fig. 8. Även om nivån på signalerna S4 händelsevis skulle sjunka såsom visas i fassignalen P21 fig. 8, på grund av ogynnsamma effekter från AGC-enheten och demoduleringskret- sarna, så uppkommer därav icke någon olägenhet. Eftersom den svart-vita inversionen utföres på basis av den referenssig- nal som samplas vid mittpartiet av fassignalen P2 i signalen S3, så kommer sådana nivåer i signalen S4 som svarar mot de högsta nivåerna för signalen S3 att alltid inställas till 446 802 18 OV, och de andra nivåerna kommer även att inverteras med sin referensnivâ inställd till OV.

, Utgângssignalen S4 från inverteringskretsen 9 avges till registreringsapparaten 10, som kan vara av varje lämp- lig typ. Registreringsapparaten l0 omvandlar signalen S4 till en registreringssignal för âstadkommande av utskrift pâ registreringspapper. Som ovan beskrivits, är vit-nivåerna Wl och W2 i signalen S4 alltid vid OV, och eftersom regi- streringsapparaten 10 använder nivån OV som referens för bildning av registreringssignalen, kan sådana fel som svart utskrift för en vit signal eller bortfall av halvtonssigna- ler undvikas. Operationen för start/stopp för registrerings- apparaten 10 instrueras av styrsignalen C4 från styrkret- sen 2. p Som ovan beskrivits och i enlighet med den inverte-' ringskrets 9 för svart-vitt enligt uppfinningen, kommer spänningsnivån för mittpartiet av fassignalen som förelig- ger i den demodulerade signalen att samplas och hållas, och den fasthållna spänningsnivån användes som referens för svart-vit-inversion, så att optimala skrivsignaler erhålles, medförande eliminering av felfenomen såsom utbyte av en vit signal mot en svart och bortfall av halvtonssignaler.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes sålunda en för- bättrad faksimil-mottagare, tillhörande grupp 2 i enlighet med rekommendationerna från CCITT. Det må anmärkas att denna uppfinning även kan användas vid faksimil-system av andra typer än den som definierats i rekommendationen från CCITT.

Vidare skall de ovan beskrivna utföringsexemplen ej betrak- tas såsom begränsande för uppfinningen, eftersom en mång- fald variationer är möjliga och lätt insedda av fackmannen, utan att man för den skull avlägsnar sig från uppfinninge- tanken.

Claims (2)

_ -..___ __._..-._...F-....-..____-.._..___....___.. 446 802 19 Patentkrav

1. Faksimíl-mottagare, vari demodulering av en från en sändan- de station kommande bildsignal utföres genom synkron detek- tion. k ä n n e t e c k n a d av att i mottagaren (l) ingår medel (16, 17, 18) för utsändning av en kommunikationsstyr- signal. som är anordnad att sändas på en ledning (21) från mottagaren till den sändande stationen före ankomsten till mottagaren av en bildsígnal från den sändande stationen. vilken kommunikationsstyrsignal även är anordnad att tillföras en faslåst slingkrets (52) i en bärsígnalreproducerande anord- ning (l4) i mottagaren, samt styrmedel för alstring av en styrsignal för att bringa den faslâsta slingkretsen i den bär- signalreproducerande anordningen till att arbeta i motsvarig- het till kommunikationsstyrsignalen.

2. Faksimil-mottagare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda bärarreproducerande anordning innefattar medel för utfiltrering av bäraren från den mottagna signalen. medel (40) för formning av den utfiltrerade bärarens vågform. en spänningsstyrd oscillator (44). medel (fig. 3) för jämförelse av fasen för den spänningsstyrda oscillatorns utsignal med fasen för vågformningsmedlen via en EXELLER-logik (41), samt medel för omvandling av utgângssignalen från nämnda fas- komparatormedel till en likspänningsnivåsignal och även för avgivande av nämnda likspänningsnivåsignal till nämnda spän- ningsstyrda oscillatormedel för styrning av dess frekvens.