SE446779B

SE446779B - Episkop med anordning for bildvexling

Info

Publication number: SE446779B
Application number: SE7908401A
Authority: SE
Inventors: P Ackeret
Original assignee: Licinvest Ag
Priority date: 1978-10-11
Filing date: 1979-10-10
Publication date: 1986-10-06
Also published as: GR65754B; FR2438854A1; PT70304A; HK3983A; IN152046B; IE49059B1; NO793257L; DD146349A5; SE7908401L; ATA645979A; NO150058B; AU5169879A; ES484896A0; DK155767B; DK429479A; IL58423A; AT377368B; DK155767C; FR2438854B1; IE791759L

Description

15 20 25 30 35 446 779 2 på förlagebordet utan justeringsingrepp vid episkopet.

Uppfinningen avser därför ett episkop med en anordning för förlageväxling, varvid de bladformiga förlagorna är staplade på varandra i ett förlagemagasin pá den frán ljuskällan vända sidan av episkopets förlagebord, i vilket magasin den översta förlagan vänd mot förlagebordet i och för projicering eller betraktning ligger plant i planet för 53 ett i magasinet utformat fönster, och vilket magasin omfattar en första ramdel och en andra, parallellt med fönsterplanet och i förhållande till den första ramdelen fram och åter förskjutbar ramdel för cyklisk växling av den översta förlagan i magasinet, varjämte episkopet uppvisar en lösbar hållare, i vilken en av ramdelarna är fixerbar i ett läge i vilket under projiceringen resp. betraktningen magasinets fönsterplan anligger mot förlagebordet resp. självt bildar detta och i vilket båda ramdelarna förblir förskjutbara i förhållande till varandra i och för förlage- växling. Det uppfinningsenliga episkopet kännetecknas främst av att magasinet oberoende av sina dimensioner är förreglingsbart i hâllaren, varvid hâllaren uppvisar en på magasinet formbundet angripande förregling, vilken är så utformad, att magasinet under växlingsslidens manövrering inte är rörligt vare sig mot eller frán bildbordet eller parallelt med detta. i Förlagemagasin avsedda att tjänstgöra som bildväxlare är kända exempelvis genom DE-OS 2 742 345, DE-OS 2 742 346, DE-OS 2 742 349 och DE-OS 2 742 350.

Förlagemagasinet arbetar pà följande sätt: En stapel av likformatiga förlagor hålls i ett hus ("första ramdel“) med bildsidan vänd mot ett siktfönster i anliggning mot siktfönstret av en anpressningsanordning. I huset finns en glidförskjutbar slid ("andra ramdel"), som vid utdragning ur huset tar med sig en bild, vanligen den Bi närmast siktfönstret liggande bilden, och för tillbaka bilden till stapeln vid den motsatta sidan av denna, varvid efter bildväxlingen hela stapeln, och därmed även den bild som skall projiceras, anpressas plant mot förlagebordet.

De i ett magasin sammanförda förlagorna är sinsemellan 10 15 20 25 30 35 446 779 3 lika med avseende på formatet, men episkopets hållare kan att magasin av olika storlekar kan I det enklaste fallet kan slidens rörelse fram och äter ske för hand även när magasinet är vara så utformad, sättas in och manövreras. insatt, men episkopet eller en tillsatsdel kan också ha en motordriven anordning för åstadkomande av slidrörelsen.

Episkopet enligt uppfinningen skiljer sig principiellt från de båda kända konstruktionerna, som för övrigt även kan jämföras med de kända diapositiv-växlingsprojektorerna, genom att mekanismen för förlageväxlingen inte är anordnad i episkopet och bildar en del av detta utan i magasinen, i vilka förlagestapeln är inrymd och kan arkiveras. Detta kan måhända förefalla omständligt. Sådana magasin kan dock tillverkas mycket billigt av moderna material och med användning av moderna tillverkningsförfaranden, medan en i ett episkop inbyggd växlingsmekanism måste uppfylla betydligt större krav med avseende på dammskydd, tempera- Dessutom är det med den i magasinet befintliga växlingsmekanismen eventu- turtålighet, nötningstålighet osv. ellt också möjligt att betrakta bilderna eller andra för- lagor i magasinet i tur och ordning i samma ordningsföljd, exempelvis i syfte att före projiceringen kontrollera för- lagornas orientering eller vid utarbetande av en före- läsning eller ett föredrag flera gånger genomföra förlage- växlingen utan att den lägesriktiga inordningen av för- lagorna ständigt behöver beaktas och utan att en projektor eller betraktningsapparat behöver användas. Förutom att underlätta det egentliga framförandet tillåter därför växlingsmagasinet för episkopet även en ordnad arkivering och betraktning av förlagorna utanför sjäva episkopet.

Denna lösning har vidare den fördelen att man med en ringa konstruktiv insats kan bygga om redan existerande episkop eller episkopkonstruktioner.

För fullständighetens skull skall nämnas, att man i stället för en bildskärm, som projiceringen sker på och som eventuellt såsom mattskiva bildar en del av episkopet och därvid belyses bakifrån, även kan ansluta en reproduk- tionsapparat till episkopets avbildningsdel, så att man eventuellt helautomatiskt kan mångfaldiga en stapel av 10 15 20 25 30 35 446 779 4 förlagor. Anordningen kan på motsvarande sätt även användas vid en för förlagebelysning med påfallande ljus inrättad direktbetraktningsapparat.

Ytterligare lämpliga enskildheter och fördelaktiga kännetecken på uppfinningsföremålet förklaras nedan i kort sammanfattning.

Varje magasin innehåller likformatiga förlagor.

Magasinen kan emellertid sinsemellan ha varierande stor- lekar, i det att de är fyllda med olika stora förlagor.

Dessa förutsättningar gäller i synnerhet ifråga om foto- positiv, varvid dock antalet olika format är relativt litet. Episkopet utformas därför med fördel så, att kassetter av olika storlekar kan insättas allt efter önskan och projiceringen kan ske utan omställning. Vid projiceringen av olika stora förlagor blir de projicerade bilderna i motsvarande grad olika stora om inga åtgärder häremot vidtas. Man kan därför förfara så, att optik och bildskärms- eller mattskivestorlek först är anpassade till det största magasinformatet och att vid insättning av ett mindre magasin optikens förstoringsfaktor ändras för hand eller automatiskt genom avkänning av magasinstor- leken, så att de mindre förlagorna också projiceras i den största storleken. Man gör därvid projektionsskärmen eller mattskivebildskärmen kvadratisk, varvid kvadratens sidlängd anpassas till den största sidlängden på den för- laga som skall projiceras.

På en sådan bildskärm ellermattskiva kan man projicera rektangulära förlagor stående eller liggande. I ett magasin kan emellertid åtminstone emellanåt stående format omväxla med liggande format. Enligt ett kännetecken på uppfinningen har episkopet därför en anordning medelst vilken, eventuellt fjärrstyrt, övergången från stående format till liggande format eller omvänt genomförs genom vridning av magasinet inklusive dess växlingsslid och en eventuell tillhörande motordrivanordning, genom en vridning av hela projektions- delen av episkopet eller genom en bildvridning 90° medelst en optisk anordning. På de förlagor som skall projiceras eller på utsidan av magasinet kan man anbringa en kod- markering, som avkänns inuti episkopet och automatiskt ut- 10 15 20 25 30 35 446 779 5 löser en erforderlig övergång från stående till liggande format eller omvänt.

Eftersom mekanismen för förlageväxlingen är anordnad i magasinet, måste åtminstone den del av magasinet vid vilken växlingsrörelsen skall utföras (vid manuell manöv- rering således växlingssliden) vara åtkomlig för användaren under projiceringen, och detta oberoende av magasinets läge i ett episkop som har en vridningsanordning för om- ställning mellan stående och liggande format. Vid bekväma utföringsformer utrustar man episkopet med en motordriv- anordning för manövrering av växlingssliden. Om då en vridning av magasinet i förhållande till andra delar av episkopet sker vid växling mellan stående och liggande format, är det nödvändigt att utforma motordrivanordningen så,att den kan utföra växlingsrörelsen lika väl i minst två lägen som är förskjutna från varandra 900 och lämpli- gen i alla de fyra möjliga lägena. De ovan beskrivna funktionerna kan naturligtvis också vara utlösbara medelst en fjärrmanöveranordning.

För att den förlaga som skall projiceras alltid skall ligga plant i förlage- eller bildbordets plan är det lämpligt att förlagan anpressas medelst en i magasinet anordnad och under fjäderförspänning stående anpressnings- platta. Anpressningsanordningen är lämpligen så utformad, att den i stor utsträckning är oberoende av höjden på för- lagestapeln i magasinet och anpressningstrycket avlägsnas och att likväl anpressningstrycket avlägsnas under förlage- växlingen, så att förlagorna skonas så mycket som möjligt.

Vid växlingsrörelsen utövar magasinets växlingsslid en dragkraft på själva magasinet, som därför måste vara så fast spärrat i episkopet, att dess läge inte ändras under växlingsrörelsen, vare sig i riktning mot projektions- bordet eller parallellt med detta. De för detta anordnade spärrorganen kan vara så utformade, att de friges genom manövrering av en tangent, eventuellt medelst en fjärr- manöveranordning, och magasinet kan då stötas ut av en vid insättningen av magasinet förspänd fjäder.

Vid byte av förlageformat och motsvarande ändring av magasinets dimensioner anpassar sig spärranordningarna i 10 15 20 25 30 35 446 779 6 episkopet företrädesvis till det nya formatet, företrädes- vis steglöst, och därvid kan spärrorganen samtidigt vara utformade som bländare, som förhindrar medprojicering av det omrâde av bildbordsplanet som ligger vid sidan av den förlaga som skall projiceras.

För direkt betraktning av förlagorna utan projicering kan magasinet ha ett fönster, som täcks av en transparent skiva, exempelvis av transparent plast. Episkopet kan då vara så utformat, att denna skiva skjuts eller fälls undan genom insättningen, företrädesvis inskjutningen,av maga- sinet, så att förlagorna kommer att anligga direkt mot en episkopets bildbord bildande glasskiva av hög optisk kvalitet. Eventuella repor som genom hanteringen har upp- kommit på magasinets plastskiva behöver därför inte störa den projicerade bilden.

Slutligen kan förlagorna, som innehåller bildinforma- tioner, även vara tillordnade ljudinformationer, som kan vara anordnade antingen utanför magasinet eller, vilket är att föredra, i själva magasinet. För framförande av sådana informationer har episkopet i sådant fall även en ljud- återgivningsanordning, och bild- och ljudinformations- växlingen sker företrädesvis genom manövrering av magasi- nets växlingsslid. Víåare kan uttagningen av ljud- informationerna ske genom fjärrmanövrering.

De ovan beskrivna kännetecknen kan tillämpas antingen individuellt eller i kombination såväl vid relativt små, enkla och billiga direktbetraktningsapparater med förlage- belysning med påfallande ljus som vid komplicerade halv- eller helautomatiska episkop, varvid episkopen har en integrerad mattskivebildskärm eller är inrättade för projicering på en stor duk eller omkopplingsbara mellan dessa båda projiceringsfunktioner.

I det fall då det finns en motordrivanordning för förlageväxlingen och magasinet är vridbart åtminstone ett kvarts varv för att medge att förlagorna allt efter önskan projiceras i stående eller liggande format, är det för åstadkommande av en bekvämt manövrerbar och trots detta billigt framställbar projektionsapparat lämpligt att episkopet har en motordriven växlingsmekanism, som inne-, .pl 10 15 20 25> 30 35 446 779 7 fattar med ramdelen kopplingsbara, synkront med denna vid växlingsrörelsen löpande och i övrigt stationära kopplings- delar. _ Denna utföringsform är fördelaktig så tillvida som det i allmänhet är fråga om förlagor i form av fotopositiv, och åtminstone är denna utföringsform särskilt anpassad för detta användningsfall. Fotopositiv har i allmänhet rektangulärt format med olika långa sidor. Utgår man från att fotopositiven av kopieringsanstalten levereras till fotograferna i de enligt uppfinningen använda magasinen eller "kassetterna" och de enskilda bilderna vid kopieringen bibehåller samma läge i förhållande till varandra som på negativfilmen och även inläggs i magasinen eller kasset- terna med bibehållande av detta läge, komer bildernas läge i magasinen eller kassetterna att återspegla kamerans läge vid fotograferingen.

Erfarenheten visar nu att nästan undantagslöst alla bilder i liggande format har samma läge; fotografen har ingen anledning att använda kameran upp- och nedvänd.

Erfarenheten visar vidare att vid fotografering i stående format kameran av högerhänta personer normalt vrids åt det ena hållet och av vänsterhänta personer normalt vrids åt det andra hållet från det vanliga, mot liggande format svarande läget. Högerhänta personer är vanligast, och fotografier i stående format är dessutom inte lika vanliga som fotografier i liggande format, detta på grund av att fotografering i stående format är obekvämare. För kvadratis- ka format gäller vad som ovan har sagts för liggande format.

Man kan därför utgå från att redan vid leveransen från kopieringsanstalten ligger i kassetten de flesta bilderna, nämligen de kvadratiska formaten och de liggande formaten, i ett gemensamt, "riktigt" läge, och vidare kan man utgå från att de flesta bilderna i stående format, bilder tagna av högerhänta personer, ligger i ett andra gemensamt, "riktigt" läge. Man kan därför förutsätta, att vid passande utformning av magasinet eller kassetten under anpassning till hållaren det övervägande antalet bildväxlingsförlopp kan ske utan att någon vridning av magasinet behövs. Det innebär därför ingen otillåtlig inskränkning av manövre- 10 l5 20 25 30 35 446 779 8 ringskomforten om bildväxlingen är möjlig endast i detta enagreferensläge och en tillbakavridning till preferens- läget måste ske från varje annat läge (det ena eller det andra stâformatläget) för varje växlingsförlopp.

Om man nu gör användaren uppmärksam på att alla stå- ;_ formatbilder i magasinet får inta endast ett av de båda möjliga lägena om de skall projiceras lägesriktigt, be- hövs endast två vridningslägen för magasinet, nämligen ett preferensläge (liggformatprojicering),i vilket bildväxling kan ske, och ett från detta ett kvarts varv vridet läge för ståformatprojicering. Man kan förutsätta att endast de relativt fâtaliga vänsterhänta personerna behöver om- sortera sina proportionellt fâtaliga ståformatbilder och att alla andra bilder är projektionsriktigt inlagda när Äbilderna kommer från kopieringsanstalten.

Man inser därför att det inte är ofördelaktigt utan tvärtom fördelaktigt för användaren om hållaren efter varje bildväxling återgår till det nämnda preferensläget.

Detta medför emellertid den fördelaktiga möjligheten att utforma elementen i motordrivanordningen enbart för detta preferensläge, dvs. så att de inte behöver delta i en eventuell vridning. Detta minskar de konstruktiva problemen, och man kan arbeta med mindre och trots detta stabilare komponenter.

Eftersom inga delar av motordrivanordningen utför en vridningsrörelse tillsammans med hållaren, kan man ge huset små dimensioner, vilket är till fördel för användaren och minskar tillverkningskostnaderna.

En förutsättning för en problemfri användning är emellertid att magasinet kan införas i hållaren endast på sådant sätt, att det ligger lägesriktigt i förhållande till projektionsplanet och projicering ej sker i felvänt läge. Med andra ord får magasinet å den ena sidan och ü . hållaren å den andra sidan passa ihop endast i ett av de åtta tänkbara magasinslägena.

Det klart övervägande flertalet av alla fotopositiv fördelar sig, visserligen ojämnt, på tre format, nämligen 9 cm.x 9 cm, 9 cm x ll,5 cm och 9 cm x 13 cm. Varje for- mat kräver sin växlingsrörelse hos magasinet. Normalt skulle 10 15 20 25 30 35 446 779 9 man för varje förlageformat ha en till formatet anpassad anordning. Dä emellertid tillverkningskostnaderna blir mindre med ökande antal är det att föredra, att utforma magasinen och/eller växlingsdrivanordningen på sådant sätt, att de passar ihop åtminstone för ett visst antal format eller kan bringas att passa ihop genom utbyte av passdelar, utan att det i övrigt ändras något på episkopet. Detta har även betydelse för lagerhållningen i handeln.

Ytterligare föredragna och lämpliga kännetecken på episkopet enligt uppfinningen är angivna i de osjälv- ständiga patentkraven och i den efterföljande beskrivningen, varvid betydelsen av dessa kännetecken till största delen framgår av den efterföljande beskrivningen av utförings- exempel i anslutning till de bifogade ritningarna.

Fig. 1 visar i perspektiv ett i enlighet med upp- finningen utfört episkop, i vilket en växlingskassett är inskjuten såsom magasin; Fig. 2 är en bild pâminnande om fig. l och visar för- lageväxlingen vid insatt kassett; Fig. 3 visar schematiskt episkopet i fig. 1 sett uppi- från; Fig. 4 visar schematiskt anpassningen av hållaren till olika kassettformat; Fig. 5 och 6 visar schematiskt hållaren i fig. 4 med insatta kassetter av olika format; Fig. 7 visar i schematiskt dellängdsnitt en modifierad utföringsform av hållaren; Fig. 8 visar i schematiskt längdsnitt en utföringsform av episkopet; Fig. 9 visar en detalj ur fig. 8 i modifierat utförande; Fig. 10 är en schematisk planvy av episkopet i fig. 8; Fig. ll-15 visar med kraftig schematisering ytter- ligare utföringsformer av uppfinningsenliga episkop; Fig. 16-18 visar en för belysning med påfallande ljus inrättad betraktningsapparat, med vilken i ett växlings- magasin befintliga bilder kan betraktas direkt, dock i förstoring; Fig. 19-21 visar i delsnitt ett episkops funktions- element för fasthâllning, växlingsmanövrering och vridning 10 15 20 25 30 35 446 779 10 av ett förlagemagasin, varvid fig. 20a visar ett alterna- tivt utförande; Fig. 22 visar i perspektiv ett episkop med anordning enligt uppfinningen; Fig. 22a visar ett schema; Fig. 23 visar magasinhållaren i tvärsnitt; Fig. 24 visar ett enskilt magasin i sidvy; Fig. 25 är en perspektivvy av hållaren med insatt magasin; Fig. 26 visar schematiskt möjligheterna till koppling mellan magasinet och växlingsdrivanordningen; Fig. 27 visar två alternativa varianter av den ena av kopplingsmöjligheterna; Fig. 28 visar två möjligheter för den automatiska anpassningen av slaglängden; ' Fig. 29 visar i sidvy och större skala en del av an- ordningen för slaglängdsanpassning; .

Fig. 30-32 visar schematiskt ytterligare möjligheter för anpassningen av slaglängden; Fig. 33 visar magasin av olika format för växlings- drivanordningen enligt fig. 28; Fig. 34 visar magasin av olika format för en växlings- drivanordning med konstant slaglängd; Fig. 35 visar en anordning för anpassningen till olika format; Fig. 36 visar ett snitt längs linjen 36-36 i fig. 35; Fig. 37 visar ett snitt längs linjen 37-37 i fig. 35; Fig. 38 visar i planvy en växlings- och vridningsdriv- anordning; Fig. 39 visar anordningen i fig. 38 i planvy; Fig. 40 visar i planvy en andra utföringsform av en växlings- och vridningsdrivanordning; Fig. 41 visar anordningen i fig. 40 i axiellt snitt; Fig. 42 visar i större skala kopplingsmekanismen mellan drivanordningen och magasinet för utföringsformen enligt fig. 40 och 41; Fig. 43 är en planvy av en tredje utföringsform av växlings- och vridningsdrivanordningen; Fig. 44 visar anordningen i fig. 43 i sidvy; 10 15 20 25 30 35 446 779 ll Fig. 45 är en perspektivvy av en utföringsform som kan göras särskilt liten när det endast är fråga om kvadratiska förlagor; Fig. 46 är en schematisk perspektivvy av ett utförande med en hållare stödd mot omkretsen på en rotor; Fig. 47 visar schematiskt anordningen i fig. 46 uppi- från; Fig. 48 är en vy i den av pilen 48 i fig. 47 markerade riktningen; Fig. 49 visar en utföringsform med en klaff- eller fäll- mekanism för inläggningen av magasinet; Fig. 50 Fig. 51 åstadkommer en ändring av slaglängden för växlingsförloppet; Fig. 52 Fig. 53 visar en alternativ kopplingsanordning för visar utföringsformen i fig. 49 i längdsnitt; visar i planvy en maskanordning, som samtidigt visar ett snitt längs linjen 52-52 i fig. 51; den motoriserade växlingen; Fig. 54 visar ett snitt längs linjen 54-54 i fig. 53; Fig. 55 visar framifrån en i episkopets strålgâng placerad bländaranordning, som vrider sig tillsammans med hållaren; Fig. 56 visar hållaren i fig. 55 i sidvy; Fig. 57 visar i perspektiv en utföringsform av växlings- drivanordningen liknande utföringsformen i fig. 40-42; Fig. 58 visar ett vertikalt snitt längs linjen 58-58 i fig. 57, varvid de begränsande episkophusdelarna är med- tagna; Fig. 59 visar i perspektiv vid ett växlingsmagasin en anordning som förhindrar insättning av magasinet i hållaren med felaktig orientering; Fig. 60 visar i längdsnitt den tillhörande spärren i hållaren; Fig. 61 och 62 visar i framställningar liknande fig. 59 och 60 en alternativ lösning av samma problem; Fig. 63 visar i förstoring gentemot fig. 62 en spärr- stiftanordning; Fig. 64 och 65 visar i framställningar liknande fig. 59 och 60 ett ytterligare alternativ; Fig. 66 motsvarar fig. 65 men visar komponenternas 10 15 20 25 30 35 446 779 12 lägen vid korrekt ínskjutet magasin; Fig. 67 visar med stark schematisering en utformning av anordningen i fig. 64-66 medelst vilken felorientering av magasinet kan göras märkbar för användaren; Fig. 68 visar i perspektiv en för belysning med på- fallande ljus inrättad kopieringsapparat med de upp- finningsenliga kännetecknen; Fig. 69 är en planvy av apparaten i fig. 68; Fig. 70 visar ett schematiskt vertikalsnitt genom anordningen enligt fig. 68; Fig. 7l och 72 visar i framställningar liknande fig. 69 och 70 en andra utföringsform av en för belysning med på- fallande ljus inrättad kopieringsapparat enligt uppfinningen; Fig. 73 och 74 visar en tredje utföringsform i fram- ställningar liknande fig. 68 och 70.

I ett episkophus 3 är på vanligt sätt en projektions- optik l med fokuseringsorgan 15 anordnad. En magasin- hållare 2 är vridbar upp till 3so° 1 förhållande till huset 3, såsom är antytt i fig. 3, och har ett inskjut- ningsschakt l6 för ett förlagemagasin 17. Magasinet in- skjuts i den av en pil l8 i fig. l markerade riktningen och hålls med sitt hus 4 spärrat i episkopet eller närmare bestämt i dettas magasinhållare 2. Det framgår av fig. 2 att man genom manuell dragning i handtaget 6 kan dra ut sliden 7 ur det i hållaren spärrade magasinhuset 4 och sedan åter skjuta in sliden för att åstadkomma bildväxling- en. Därvid är det lämpligt att slidens inläggningsöppning för bild- eller förlagestapeln 8 är öppen uppåt och att den för varje tillfälle senast projicerade bilden är fritt âtkomlig upptill, så att den eventuellt kan tas ut tempo- rärt. För att vrida hållaren 2 kan man hålla fast episkop- huset 3 vid greppförsänkningar 5, där huset också kan fast- hållas vid förlageväxlingen om det inte är tillräckligt tungt för att stå säkert. Vid vridningen av hållaren följer naturligtvis magasinet med, så att upp- och nedvända för- lagor kan projiceras riktigt efter vridningen av hållaren; likaså kan växlingen mellan stå- och liggformat ske.

Det har redan antytts att magasinet sedan det väl har satts in bibehåller sitt läge i förhållande till projek- *W 10 15 20 25 30 35 446 779 13 tionsoptiken, så att projektionerna alltid kommer på samma ställe på projektionsväggen. Dessutom är emellertid även växlingsmagasinet företrädesvis försett med en siktskiva i huset, som är vänd mot projektionsoptiken (omvändnings- spegeln i episkopet) och bildar bildbordet. Tack vare fjäderanpressningsanordningen i magasinet anligger för- lagorna plant mot denna siktskiva, och sedan projektions- optiken väl har inställts på fokus kan samma skärpe- inställning bibehållas för hela magasinet, medan vid växling av magasin på sin höjd toleranser behöver utjämnas.

Om man använder magasinets siktfönster som bild- eller förlagebord, kan episkopet vara öppet i bordets plan.

Det är vidare möjligt att i hållaren anordna schakt för upptagande av flera magasin, vilkas förlagor projice- ras den ena efter den andra, eventuellt programstyrt.

Alternativt kan man också i anslutning till ett enda schakt montera en bytesanordning för flera magasin. Inom ramen för uppfinningen kan även förlagesökar- och snabbväxlings- mekanismer tänkas.

Detaljer i magasinhållaren förklaras närmare nedan med hänvisning till fig. 4-7.

Eftersom vitt skilda förlageformat är möjliga, bör hållaren vara så utformad, att den automatiskt anpassar sig till de motsvarande magasinformaten. För pappersfoto- grafier förekommer exempelvis formaten 9 cm x 9 cm, 9 cm x 11,5 cm och 9 cm x 13 cm i stor omfattning, och för dessa format tillhandahåller man magasin. Det finns emellertid också avvikande format för pappersfotografier, och det kan inte förutses att helt andra format inte blir vanliga.

Den i fíg. 4-7 visade hållaren är därför så utformad, att den steglöst anpassar sig till magasinformaten inom ett förutbestämt område. Den har exempelvis två sidbländare 9, 10, som mot verkan av fjäderkraft kan pressas isär i den av pilar 20 markerade riktningen när ett magasinhus 4 skjuts in i den av en pil 21 markerade riktningen i kanaler (ej visade) på undersidan av bländarna. En tvär- bländare ll kan pressas tillbaka mot verkan av kraften från fjädrar 22 när magasinet kommer in i en mot detsamma vänd 10 15 20 25 30 35 446 779 14 kanal i tvärbländaren ll. Positionerna för två olika stora magasin och bländarna 9, 10 och ll är antydda i fig. 5 och 6. Fig. 6 visar dessutom, blott schematiskt, en spärrarm 14, som snäpper in i ett hak 23 i magasinhuset 4; detta hak är för samtliga magasinformat anordnat vid detta ställe, dvs. på samma avstånd från framväggen 24 på schaktet 16. När spärrarmen 14 förs undan stöts magasinet ut under inverkan av fjädrarna 22 eller en hjälpfjäder. Lämpligen utformar man hållaren och magasinen så, att alla magasin oberoende av formatet kommer att ligga i bildbordets mitt; för detta ändamål väljs hakets 23 läge på lämpligt sätt.

Fig. 7 visar schematiskt att ett täckparti 12 av blän- darna griper över den magasinets siktskiva 25 omgivande ramen 13 på huset 4, så att vid projiceringen endast fönster- området med den under fönstret liggande förlagan avbildas och att således magasinramen ej tas med.

I fig. 4, 5 och 6 visas en på tvärbländaren ll fast- satt remsa 28, företrädesvis av filt, intill den mot magasinet vända ändkanten av tvärbländaren. Denna filtremsa anligger mot en i episkopet anordnad glasplatta ovanför magasinhållaren och tjänar till att vid magasinbyte befria denna skiva från damm. På grund av den erforderliga höga effekten hos ljuskällan är det nämligen att föredra att denna skiva kyls gemensamt med själva ljuskällan, nämligen på det i fig. 8 visade sättet från den från ljuskällan vända skivsidan.

Episkopet i fig. 8 omfattar två huvuddelar, nämligen projektorhuset 30, som står på fötter 32, och den under projektorhuset med vridbarhet kring en tapp 34 lagrade hâllarenheten 36. Tappen 34 sitter pâ en stödplatta 38, som i sin tur är fast förbunden med fötterna 32. Projektor- huset 30 har i huvudsak kvadratisk form i planvy (jfr. fig. lQ), medan hållaren i huvudsak har plats i mellan- rummet mellan två diagonalt motsatta fötter och därför är vridbar ett helt varv.

Bakom projektionsspegeln 40 befinner sig en radiellt insugande fläkt 42 med en fläktkanal 44. Båda tjänar till att suga kylluft över ljuskällan 46 men även till att suga luft ur hâlrummet 48 mellan en glasskiva 50, som till- l0 15 20 25 30 35 446 779 15 sluter projektorhuset nedåt, och ett inskjutet magasin 17.

Luften kan strömma genom en spalt 52, varvid en begräns- ning av hâlrummet medelst filtremsor 54 är anordnad vid hållaren (eller, såsom alternativt visas i fig. 9, med vid detta ställe anordnade labyrinttätningar 54'). Dessa tätningsanordningar hindrar också störljus från att in- falla i huset.

Ljuskällans livslängd beror främst på hur ofta den måste tändas och släckas. Man bör därför undvika att släcka ljuskällan vid varje förlageväxling. Vid konven- tionella episkop för individuella blad uppkommer därvid varje gång en betydande bländning. Vid episkopet enligt uppfinningen är detta problem mindre besvärande, eftersom den för varje tillfälle efterföljande bilden blir synlig redan under bildväxlingen. Avbildningen av växlingsför- loppet, vid vilket avbildningen eventuellt också kan bli oskarp, är emellertid störande. Det är därför att föredra att förflytta en avskärmningsbländare tillsammans med växlingssliden (eller med hastíghetsuppväxling från sliden eller dess drivanordning), varvid denna bländare avbryter projiceringen vid bildväxlingen. En sådan avskärmnings- bländare bör också förhindra att en eventuellt erforderlig vridning av magasinet (övergång från liggande format till stående format) avbildas på projektionsskärmen. Slutligen kan man genom lämpliga styrorgan förhindra öppnande av en sådan avskärmningsbländare under ett godtyckligt antal bildväxlingar.

Fig. ll visar den optiska uppbyggnaden av ett episkop med projicering på en integrerad mattskiva. Den i sikt- fönstret liggande bilden i magasinet 300 belyses av en lampa 301, varvid belysningsintensiteten ökas med en reflektor 302 och en spegel 303. Objektivet 304 projicerar bilden på mattskivan 305 med ett godtyckligt förstorings- förhâllande. Apparaten omges av ett hus 306.

Fig. 12 visar den optiska principen för ett episkop med vilket projiceringen efter önskan kan ske på en integre- rad mattskiva eller ut ur episkopet. Belysningen av för- lagan i magasinet 300 sker på samma sätt som i fig. ll.

Objektivet 307 har två olika lägen, ett fast läge för 10 15 20 25 30 35 446 779 16 projicering på mattskivan och ett variabelt läge för proji- cering på en vägg. Spegeln 308 måste allt efter projicerings- sättet kunna ges ett ändrat läge.

Fig. 13 visar samma optiska princip som fig. 12. Annor- lunda i detta fall är dock läget hos magasinet 300 i för- hållande till mattskivan. Belysningen av förlagan i maga- sinet 300 sker på sama sätt som i fig. ll, och förskjut- ningen av objektivet 309 och vridningen av spegeln 310 sker på samma sätt som i fig. 12.

Spegeln 310 är på den ena sidan utformad som plan- spegel för projicering på större avstånd, medan den på andra sidan är utformad som konkavspegel. Konkavspegeln används för projiceringen på mattskivan och förkortar brännvidden. I 'Fig. 14 och 15 visar en annan optisk princip för projicering av den översta förlagan i magasinet allt efter önskan på en mattskiva eller en vägg, varvid belysningen av förlagan återigen sker på samma sätt som i fig. ll.

Allt efter den önskade projiceringsarten förskjuts ett optiskt system 311 utmed längdaxellinjen. I det ena ytterläget (fig. 14) projicerar objektivet 312 bilden på mattskivan. I det andra ändläget går strâlgången via spegeln 313 och objektivet 314 till en projektionsvägg.

Objektivet 314 kan inställas med avseende på dess avstånd från spegeln i motsvarighet till avståndet mellan episkopet och projektionsväggen.

Fig. 16-18 visar uppbyggnaden av en betraktningsapparat, som med förstoring återger den för tillfället översta bilden i ett fotomagasin. Betraktningsapparatens hus 315 är så inrättat, att det har en till upptagande av ett magasin 316 tjänande slitsformig öppning, i vilken magasin- huset medelst en snäppanordning 317 fasthâlls tillräckligt säkert för att magasinet skall förbli fixerat vid slid- utdragningen. Betraktningsapparaten innehåller vidare en eller flera lampor 318, som med hjälp av reflektorer 319 belyser den översta förlagan i magasinet, och en lins 320, som medger betraktning av bilden i förstoring. Apparaten har vidare ett utfällbart stöd 321 för att kunna uppställas på exempelvis ett bord. Belysningen inkopplas med en 10 15 20 25 30 35 446 779 17 tangent 322.

Fig. 19-21 visar i detalj hållaren för ett magasin vid en vägg på ett episkop med medel för åstadkommande av växlings- och vridningsrörelsen.

Magasinet 339 påskjuts på ett par i motsvarande magasinöppningar 341 passande tappar 340 på den av episkop- huset 338 täckta anordningen. Tapparna 340 är fjädrande förtjockade vid sin ände, så att magasinet hålls pålitligt fixerat.

Tapparna 340 är anbringade på radiellt förskjutbara slider 342, vilka kan röra sig i slitsar 343. Pâ den från magasinet vända sidan är tapparna 340 styrda i en kuliss 344.

Om nu motorn 345 under förmedling av sitt drivhjul 346 bibringarlaﬂiss-ädmen 347 en vridningsrörelse komer, så länge den parallellt med kuliss-skivan liggande slitsskivan 348 förblir stillastående, sliderna 342 och därmed tapparna 340 att vandra radiellt utåt och därigenom öppna magasinet 339, så att de inleder växlingsslidens rörelse utåt.

När tappförlängningarna 348' har nått den elliptiska kulissens 344 storaxel rör sig sliderna 342 och tapparna 340 åter radiellt inåt, varigenom magasinet 339 åter sluts, och en förlageväxling har därmed genomförts.

Slitsskivan 348 spärras och friges av en klinka 349, som är svängbart lagrad och kan manövreras exempelvis medelst en elektromagnet eller med en lina 350.

Om nu magasinet 339 måste svängas om, på grund av att en bild har inlagts felvänd eller på grund av att ett annat betraktningsläge är erforderligt vid växling mellan stå- format- och liggformatbilder, friges slitsskivan 348 av klinkan 349, så att den kan vridas av motorn 345 till- sammans med kuliss-skivan 347. Någon växlingsrörelse hos magasinet sker således ej.

Eftersom de båda vridbara skivorna 347 och 348 i mitten måste ha en öppning 351 för att den översta för- lagan i siktfönstret 352 på magasinet skall exponeras för episkopoptiken, är skivorna lagrade vid sin yttre omkrets- kant 353; för detta ändamål har varje skiva tre lager- rullar 354. 5 10 15 20 25 30 35 446 779 18 Sliderna 342 är så utformade, att även magasin av mindre format kan inspännas. För detta ändamål svängs sliderna ett halvt varv, varigenom en andra tapp 355 på grund av den excentriska slidlagringen kommer att ligga närmare skivcentrum och avståndet från tapp till tapp blir mindre. Eftersom slaglängden (längden på ellips- spårets 344 axlar) är anpassad till det större magasin- formatet och är större än den slaglängd som erfordras för det mindre magasinformatet, är den andra tappen 355 så fastsatt medelst en stång 356, att en dödgângsrörelse uppkommer. Det egentliga växlingsslaget börjar därför först när sliden stöter mot änden på stången 357.

Den yta 358 på sliden som anligger mot det mindre magasinet förhindrar undansvängning av tappen 355 vid den utåtgående delen av slaget.

Fig. 19-21 visar skivan 347 i vrídningsläge och skivan 348 i fixerat läge. Magasinet är därför delvis öppet. Fig. 20a visar hâllartappsliden i omvänt läge, dvs. inställd för upptagande av ett mindre magasin.

Fig. 22 visar en utföringsform av ett episkop med projektionsoptik 130 i en smal sidvägg på episkophuset 131 och med ett manövertangentfält 132, som eventuellt kan dras ut för att användas för fjärrmanövrering. Tangent- fältet har förutom den vanliga strömställaren för till- koppling och frånkoppling även en tangent W (bildväx1ings- kommando) och en tangent H (stâformatkommando). Intill den ena sidväggen finns på husets översida ett inskjut- ningsschakt 133 för ett magasin. Detta schakt är normalt tillslutet av ett dammskyddslock. Fig. 22a visar schema- tiskt spegeln 129 och magasinets 128 läge vid inskjut- ning och växling.

Magasinet är företrädesvis så anordnat i huset l3l, att dess fönster ligger parallellt med den optiska axeln för projektionsoptiken 130, ty i sådant fall behövs endast en spegel 129. Det är inte absolut nödvändigt att magasinet skjuts in vid sidan, utan man kan också anordna ett utfällbart inskjutningsschakt eller anordna ett lock, som gör hâllaren fritt âtkomlig när det öppnas.

Det inses att längden och bredden på huset 131 i 10 15 20 25' 30 35 446 779 19 fig. 22 måste ha vissa minimivärden. Längden är minst lika med längden på magasinet i riktningen för dess väx- lingsrörelse plus den för växlingen erforderliga slag- längden, och bredden är minst lika med magasinets diago- naldimension, detta för att svängning skall vara möjlig.

Vill man åstadkomma en ännu kompaktare konstruktion måste man acceptera, att delar kommer att svängas ut ur huset under växlingen och/eller under vridningen. Av naturliga skäl är den slutna konstruktionen att föredra.

Skall apparaten kunna användas för magasin av olika format, gäller det ovan sagda naturligtvis för det största formatet. Det skall här framhållas att hållaren visser- ligen förutsätter en bestämd bredd (ex.vis passande en bild- bredd på 9 cm) men att magasinet kan variera med avseende på längden, exempelvis passa för en bildlängd på 9 cm, ll,5 cm eller 13 cm, eftersom bildcentreringen är oberoende av längden på magasinet.

I det i fig. 22 visade utföringsexemplet är hållaren svängbar kring en med avseende på magasinfönstrets mitt koncentrisk tapp 134. Tillkopplingen av vridningsdriv- anordningen under förmedling av en med avseende på maga- sinet baktill anordnad tapp ger visserligen en enkel konstruktion men ökar platsbehovet. Det kan därför vara att föredra att förse hållaren med en cirkulär fläns och låta drivningen angripa på omkretsen som i fig. 19-21. Här har dock hållaren 139 en H-formig kontur och sådan profil, att magasinet kan inskjutas i endast ett ("riktigt") läge.

Detta säkerställs genom att magasinet har ett i magasinets tjockleksriktning osymmetriskt liggande styrspår 135 med en inskjutningsspärr l36'; till fastläggande av inskjut- ningsdjupet tjänar en försänkning 136 i styrspårets botten, i vilken försänkning en exempelvis medelst en styrmagnet (ej visad) utlyftbar spârrklinka 137 faller in. I hålla- ren 139 finns mot spåret 135 svarande styråsar 138 (fig. 23-25).

Det finns olika möjligheter att utföra växlingsrörelsen hos magasinramdelarna. Man kan sålunda låta en ramdel vara stationär i hållaren och förflytta endast den andra, vidare kan man låta hållaren vara stationär och låta båda ram- 10 15 20 '25 30 35 446 779 20 delarna utföra var sin halva av slaget i förhållande till hâllaren, och man kan låta en tillhörande del av hâllaren röra sig tillsamans med varje förflyttad ram- 'del. Att föredra är att göra hållaren stationär och för- flytta ramdelarna symmetriskt med avseende på hâllaren, eftersom i sådant fall magasinet i projektionsläge intar det för belysningen gynnsammaste läget i förhållande till episkophuset. Denna utföringsform visas här; båda ram- delarna har var sitt ingreppshål 140, så att motordriv- anordningen kan anslutas till ramdelarna.

Till att börja med skall olika möjligheter att samman- koppla motordrivanordningen med magasinet diskuteras i anslutning till fig. 26. I fig. 24 är den första ram- delen, fortsättningsvis benämnd "hus“, betecknad med l4l, medan den andra ramdelen, fortsättningsvis benämnd "slid", är betecknad med 142. Det är visserligen inte nödvändigt, men av här ovidkommande skäl dock lämpligt, att styra sliden i huset och inpassa den i husets kontur. Åtminstone ett ställe på sliden, där motordrivanordningen angriper, måste förbli åtkomligt.

Principiellt betraktas den fönstersidiga (a) och bakre (b) ytan på sliden, dess ändvägg (c) och dess smalkanter (d). Motsvarande gäller naturligtvis även för huset. Väljer man en kraftbunden koppling av tångtyp, måste för varje tillfälle två varandra motstående ställen vara tillgängliga, och sliden måste ha en motsvarande tryckhållfasthet. Väljer man en formbunden koppling, är en fönstersidig yta ogynnsam, eftersom utrymmesbehovet då skulle ökas. Att föredra är en formbunden anslutning vid ändväggen eller baksidan.

Fig. 27 visar schematiskt tvâ exempel för formbunden an- slutning till ändväggen (c). I den vänstra delen av figuren griper en dubbelhake 143 genom en rektangulär öppning 144, som är tillräckligt stor för att möjliggöra losskoppling genom elastisk böjning av haken 143, exempelvis medelst en manövermagnet, och i den högra delen av figuren griper ett dubbelankare l45 in i en ändväggsöppning 146, från vilken dubbelankaret kan losskopplas genom hoptryckning i den av pilarna markerade riktningen.

Att föredra är dock att utföra kopplingen medelst en FU 10 15 20 25 30 35 446 779 21 tapp, som inkopplas i ingreppshålen 140, ty härigenom möjliggörs en enkel och utrymmessparande konstruktion, som också på ett bekvämt sätt medger en automatisk anpassning till olika erforderliga slaglängder.

Detta visas schematiskt i fig. 28. Ett koppel 147 ingriper i hålet 140 med en tapp 148 och är i sin tur elastiskt rörligt i förhållande till en stång 149, vil- ken utför en slagrörelse som är dimensionerad för det största magasinformatet. En mellankopplad fjäder 150 upp- tar överrörelsen. Kopplet 147 och stången 149 kan vara glidrörliga i förhållande till varandra, såsom visas i den högra delen av figuren, eller svängbara i förhållande till varandra, såsom visas i den vänstra delen av figuren.

Den här förekommande elastiska kopplingen har den ytter- ligare fördelen, att den även kan utjämna tillverknings- toleranser. Vill man dock göra slaglängden varierande allt efter formatet, kan man välja anordningen enligt fig. 29. På kopplet 148 sitter här en strömställarmanöver- klack 152, och stången 149 uppbär en tillhörande ström- ställare 151, som växlar slagriktningen. Fjädern 150 är så dimensionerad, att den är hård i förhållande till den motkraft som vid växlingen uppkommer på grund av friktio- nen mellan sliden och huset men är mjuk i förhållande till hållarens fasthållningskraft, som blir verksam när sliden när sitt yttre ändläge.

Fig. 30 och 31 visar schematiskt en magnetisk koppling.

Kopplet 153 genomgår här ständigt hela slaglängden, och en på kopplet anbringad magnet 154 verkar på ett mjuk- järnstycke 155 på baksidan (fig. 30) eller på änden (fig. 31) av sliden. Magnetkraften är tillräckligt stor för att övervinna friktionen mellan sliden och huset men alltför liten för att kunna dra ut hela magasinet ur hållaren eller skada magasinet. Slaglängdsanpassningen sker på liknande sätt som i fig. 28.

Enligt fig. 32 kan man också låta den slaget om- kastande strömställaren 151 utlösas av ett manöverorgan 156, som när sliden har skjutits ut hela slaget ur huset kommer i påverkningsförbindelse med den stationära strömställaren.

Fig. 33 visar tre magasin av olika format, vid vilka 10 15 20 25 30 35 446 779 22 ingreppshålen ligger på samma avstånd från varandra och är anordnade symmetriskt med avseende på bildcentrum.

Dessa tre olika magasin kan användas tillsamans med en kopplingsanordning enligt fig. 28. Det skall framhållas, att tillkopplingen lämpligen sker i mitten, sett i magasinets breddriktning, av sliden och huset, så att så små stjälpande moment som möjligt verkar på sliden och huset vid växlingsrörelsen; sådana moment skulle annars kunna leda till fastklämning eller åtminstone tröghet i rörelserna.

Man kan emellertid också arbeta med en stelt fastlagd, för det största magasinformatet dimensionerad slaglängd om toleransfrågan inte spelar någon roll, dock förutsatt att ingreppsställena är så anordnade på magasinet, att slaglängdsanpassning sker. Ett exempel visas i fig. 34.

Här har endast det längsta magasinet ll3a ingreppshål 160, medan de båda magasinen ll3b, ll3c av mindre format har ingreppsslitsar 162 resp. 164 med en längd, som för varje tillfälle svarar mot halva skillnaden mellan slag- längden och slaglängden h för magasinet ll3a. Vid början av slidens utdragning och dess inskjutning uppkommer däri- genom en dödgângsrörelse med motsvarande längd.

Alternativt kan man vid magasin av olika format an- ordna kopplingsställena på olika ställen, varvid växlings- drivanordningen för varje tillfälle inkopplar koppel med lämplig nedväxling. Även en manuell omkastning är möjlig.

Det är inte heller alldeles nödvändigt att en motordriv- anordning âstadkomer såväl utdragningen som inskjutningen; rörelsen i den ena riktningen kan åstadkommas av en fjäder, som spänns av motorn vid rörelsen i den andra riktningen.

Det egentliga kopplingsförloppet kan styras på olika sätt. Man kan låta kopplingen ske automatiskt vid in- skjutningen av magasinet, man kan låta kopplingen ske först vid manövrering av växlingstangenten och efter växlingen omedelbart genomföra en losskoppling, eller man kan inskjuta magasinet i ett projektionsläge (företrädes- vis i stâformatläget) och genom vridning av hållaren âstadkoma en sammankoppling med växlingsdrivanordningen; om i sådant fall formatväxling sker under drift, sker åter 10 15 20 25 30 35 446 779 23 en automatisk losskoppling och återinkoppling.

Hittills har förutsätts att alla magasin har samma bredd och därför passar i hâllaren. Det är emellertid också möjligt att genom användning av en insatsmask åstadkomma en anpassning till mindre bredder. Detta visas i fig. 35-37. Fig. 35 visar återigen hâllaren 139, som här dock har förkortade åsar 166. Genom centrum på vridnings- tappen 134 sträcker sig ett manöverstift 167 för en ström- ställare, som håller belysningsströmkretsen bruten när inget magasin är inskjutet.

I hâllaren passar en mask 168, vars ändläge bestäms av ett anslag 169. I förtjockade sidstycken 170 på masken 168 finns skruvfjädrar 171, vilka är sammantryckbara genom inverkan av âsarna 166. Fjädrarnas förspänning tjänar till att åstadkomma utstötning av masken när en spärr lossas.

Denna spärr innefattar en i ett stycke med masken av plast utförd fjädertunga 172, som griper bakom en som hak ver- kande kant 173 på hâllaren.

Baksidan på masken är öppen, så att den magasinet bildande kassetten kan sammankopplas med elementen 174 och 167. Till positionering av magasinet i masken tjänar åsar 138'. Centreringsförsänkningarna 136 skulle emellertid i detta fall inte kunna vara verksamma, då de skulle täckas av sidstyckena 170. I detta fall har hâllaren därför en på baksidan av magasinet angripande och i en där anordnad centreringsförsänkning (ej visad) infallande centrerings- tapp 174, som för att medge uttagning av magasinet kan utlösas mot verkan av fjäderkraft eller alternativt kan användas för utstötning av magasinet. För detta ändamål är masken öppen på åtminstone en sida.

När masken är anordnad i hâllaren vrider den sig till- sammans med denna. Man kan emellertid också på annat sätt avmaska fältet kring den projicerade bilden om det an- vända magasinets format är mindre än det största möjliga formatet. Sådana bländare kan anordnas var som helst i projektorns strâlgång, men den lösning som innefattar masken är att föredra.

Masken kan också användas för åstadkommande av en slaganpassning. Från drivanordningen sett har då samtliga 10 15 20 25 30 35 446 779 24 masker samma utformning och de kräver alla samma slag, men allt efter det i masken passande magasinet nedväxlas sla- get i motsvarande grad, exempelvis medelst en stångut- växling. Det kan vara att föredra att för varje episkop tillhandahålla ett magasin för de oftast förekommande maskerna.

I de nedan beskrivna tre utföringsformerna för växlingsdrivningen sker inskjutningen av magasinet i stå- formatläget, medan växlingen däremot sker i liggformat- läget. Anordningarna för utstötning av magasinet är ej medtagna här; de kan vara stationärt anordnade i huset, nämligen mitt för inskjutningsschaktet, där plats finns såsom framgår I fig. 38 huset 1100 utgår en ihålig cylindrisk tapp 1101, inuti av de följande figurerna. är episkopets hus betecknat med 1100. Från vilken en axel 1102 är fritt vridbart lagrad. Denna axel uppbär magasinhållaren 1103 och är fast förbunden med denna. Pâ utsidan av den ihåliga tappen 1101 finns en remskiva 1104, som likaså är fritt vridbart lagrad. Remr skivan drivs ständigt i en och samma rotationsriktning under förmedling av en rem 1105 från en ständigt i samma riktning roterande motor, företrädes en spaltpolmotor; denna motor är företrädesvis drivmotor för en kylfläkt.

Remskivan 1104 är glidförskjutbar i axiell led på den ihåliga tappen 1101 och är medelst en skruvfjäder 1106 förspänd mot det i fig. 39 visade läget. När tryck utövas på växlingstangenten 1107, exempelvis av en magnetkopplare, som angriper på det med en pil 1108 markerade stället, förskjuts remskivan 1104 i riktning mot ett kugghjul 1109.

Remskivan 1104 å den ena sidan och kugghjulet 1109 å den andra sidan är försedda med klor 1110 resp. 1111, vilka kan bringas i ingrepp med varandra genom den medelst växlingstangenten 1108 framkallade förskjutningen, så att kugghjulet tas med i rotationen. Även kugghjulet 1109 är fritt vridbart lagrat på den ihåliga tappen 1101. Dess kuggkrans står i ingrepp med kuggstänger 1112 och lll2'.

Varje kuggstâng är glidrörligt styrd i en skena 1113; skenorna 1113 är fast förbundna med episkophuset 1100.

Vidare har varje kuggstâng en mot symmetriaxeln utv 10 15 20 25 30 35 446 779 25 skjutande, vinklad utskottsdel 1114. Varje utskottsdel 1114 uppbär en klack eller kopplingstapp 1115, som genom magne- tisk manövrering gemensamt med växlingstangenten 1108 kan införas i medbringningshâlet i den tillhörande ramdelen av magasinet. Rörelsen hos kuggstängerna med utskottsdelarna 1114 möjliggörs genom att en plåtdel 1117, som förenar de båda skenorna 1113 med varandra, har en slits 1118 för varje kuggstång. Vid ett med 1119 betecknat ställe finns en gränslägesbrytare, som bryter magnetiseringsströmkretsen för växlingstangenten 1107, dock ej för kopplingstappar- na 1115, så att remskivan 1104 kan frikopplas och kugg- hjulet 1109 gå tillbaka i den motsatta rotationsriktningen; Denna tillbakagång sker under inverkan av ej visade fjädrar, som har spänts genom rörelsen utåt. Till den ena utskottsdelen 1114 är två länkar 1121 och 1122 anslutna, och dessa kan medelst magnetiskt manövrerbara tapp- kopplingar 1123 sammankopplas med hâllaren 1103. Dessa länkar tjänar till att vrida hâllaren. Om den vid 1120 markerade tangenten (H) trycks in, sker med elektrisk förregling samtidigt en manövrering av klokopplingen mel- lan remskivan 1104 och kugghjulet 1109; däremot är magnetkopplingarna 1115 och 1123 spärrade mot varandra, så att endast den ena av dem kan vara verksam. Vid den med 1120 betecknade manövreringen används följaktligen motordrivanordningen även för vridningen, varvid växlings- drivanordningen förblir frânkopplad. Återställningen sker även här genom fjäderkraft; man kan anordna en gränsläges- brytare, som bryter strömkretsarna 1108/1123/1120. På liknande sätt finns en gränslägesbrytare för frånkopp- lingen av 1108/1115. I princip är det tillräckligt med en länk 1121 om vridningen skall ske endast i en riktning.

I den visade utföringsformen sker vridning 900 åt ena eller andra hållet.

Fig. 40, 41 och 42 visar en annan utföringsform.

Remskivan 1201 har här samma anordning och funktion som i den föregående utföringsformen, men den kan förskjutas axiellt i båda riktningarna. Vid förskjutning i den av en pil 1202 markerade riktningen sker sammankoppling med axeln 1203, som är fastsatt på hâllaren 1215 för ' 10 15 20 25 30 35 446 779 26 magasinet 1204. Vid rörelse i den av pilen 1205 markerade riktningen sker sammankoppling med kugghjulet 1206, som står i ingrepp med två kuggkransar 1207 och 1208. Kugg- kransarna uppbär vardera en excentriskt anordnad, fjädran- de eftergivlig tapp 1209, som under förmedling av en vev 1210 är ledat ansluten till en slid 1211 vid en tapp 1212 på denna; sliderna 1211 är glidrörligt styrda på tvâ stänger 1213. Varje slid 1211 uppbär en magasinmed- bringarnock 1214. Vid vridning av hâllaren 1215 och där- med av magasinet 1204 trycks nocken åt sidan mot verkan av kraften från en förspänningsfjäder 1216 tills ett slitsformigt urtag 1217 komer mitt för nocken, så att denna kan snäppa in i urtaget. Vid slidrörelsen kommer sedan magasinet att öppnas och stängas, i båda fallen under drivning medelst motorn. Förspänningsfjädern 1220 för vevtappen 1209 är tillräckligt lång för att dels uppta toleranser, dels kunna utjämna varierande slag- längder vid varierande magasinformat. Tillbakavridningen av hâllaren 1215 kan antingen ske under fjäderkraft, varvid fjädern spänns genom den motordrivna framvrid- ningen, eller medelst en växeltransmission, som växlar rotationsriktningen, eller på liknande sätt. Utstöt- ningen av magasinet 1204 ur hâllaren 1215 sker genom påverkan av en utstötartangent 1222 (manövertangenten 1222' i fig. 22). ' ' Nästa utföringsform visas i fig. 43 och 44. Skillna- den gentemot den föregâende utföringsformen ligger i att det endast finns en medbringare 1306 med två excentriskt anordnade vevtappar 1309, från vilken medbringare de böjda koppelstängerna 1301 inverkar på var sin av sliderna 1311.

Eftersom koppelstängerna inte kan passera förbi lagringen för det de excentriska tapparna uppbärande kugghjulet, kan vridning ske endast ett halvt varv, och återgångs- rörelsen hos växlingsdrivanordningen sker under inverkan av en vid den utâtgâende rörelsen spänd dragfjäder 1302.

Av fig. 44 framgår den avvikande utformningen av omkopp- lingsgaffeln 1303 för omkopplingen mellan växlingsdrivning och vridningsdrivning.

Fig. 45 visar schematiskt hur en särskilt kompakt 10 15 20 25 30 35 446 779 27 apparat kan vara utförd. Den episkopets kontur i avställt tillstånd representerande parallellepipeden 1320 behöver vid användningen endast förstoras med en påsatt styrning 1321, som i avställt läge ryms inom episkopets konturer.

Styrningen täcker den ramdel 1322 i magasinet som förs ut under växlingen och tjänar samtidigt till att styra denna ramdel.

Fig. 46-48 visar ytterligare en utföringsform av ett episkop. Hållaren är förbunden med en rotor 1330 och bildar en del av denna. Rotorn är så stödd på fyra runt dess omkrets fördelade löp- och styrrullar 1331, att ma- gasinets ramdelar förblir åtkomliga för växlingsförloppet och finner plats att passera i utrymet mellan närliggande rullar 1331. För vridning av hållaren finns en motordriv- anordning vid rotorns omkrets, och närmare bestämt sker drivningen medelst ett friktionshjul 1332 i den ena rikt- ningen och medelst ett friktionshjul 1333 i den andra riktningen. Båda friktionshjulen står i ingrepp med varandra under förmedling av kugghjul, och det ena av dem drivs av en ej visad motor under förmedling av en rem- transmission 1334. Båda friktionshjulen är lagrade på en vippa 1335, som är svängbar på en axel 1336, och genom tryck på en hävstång 1337 åt ena eller andra hållet kan det ena eller andra friktionshjulet bringas i ingrepp 'med rotorn. Omkastningen kan på tidigare beskrivet sätt ske medelst gränslägesbrytare (ej visade).

Fig. 49 visar i perspektiv och fig. 50 visar i snitt hur inläggningen av magasinet kan ske vid en sådan an- ordning. På rotorn 1330 finns en vid 1341 svängbart lag- rad klaff 1340, som kan öppnas utåt och som i stängt läge medger växlingsrörelsen hos det inlagda magasinet. Rotorn kan, förutom medelst de nämnda rullarna här alternativt eller dessutom stödas av ett axiallager.

Fig. 51 och 52 visar schematiskt hur man med en mask - jfr. fig. 35 - även kan åstadkomma en slaglängds- anpassning för växlingsrörelsen.

På baksidan av masken 1400 är två svängbara hävarmar 1401, 1402 lagrade vid 1403 resp. 1404. Varje hävarm har ett avlångt hål 1405, i vilket en tapp 1406 skjuter in. 446 779 10 15 20 25 30 35 28 Varje tapp sitter på en slid 1407, som är glidrörlig i förhållande till masken i en styrningsbana 1408. En fjäder 1409 förspänner båda sliderna mot varandra mot ett noll-läge.

På hävarmarna kan kopplingar i motordrivanordningen angripa på flera ställen, exempelvis vid 1410 och 1411, och allt efter avståndet från vridningspunkten 1403 resp. 1404 uppkommer vid oförändrad slaglängd hos kopplingen en varierande svängningsvinkel för hävarmen.

Svängningsrörelsen överförs till magasinets ramdelar medelst på sliderna 1407 anbringade fjädertungor 1412 med ingreppstappar 1413.

Fig. 53 och 54 visar en i en mask fast anordnad anordning för slaglängdsanpassning. På magasinet angriper vid dettas smalsidor 1500 klackar 1501, som sitter vid den fria, inåt fjäderförspända änden på var sin fjäder- bygel 1502. Parvis mitt för varandra liggande fjäder- byglar är förbundna med varandra under förmedling av ett tvärstycke 1503. Ramdelarna i magasinet 1504 är försedda med anslagssteg 1505, mot vilka klackarna 1501 ansätts vid rörelse utåt hos tvärstyckena och de med dessa för- bundna fjäderbyglarna. Fram till anslagsstegen 1505 sker dock en dödgångsrörelse. Den för ett magasin erforderliga slaglängden är således markerad på själva magasinet och avkänns på detta. Viloläget hos fjäderbyglarna säker- ställs av spärrkroppar 1506, som snäpper in i motsvarande urtag 1507 i masken.

Fig. 55 och 56 visar speglarna 1600 inuti episkophuset 1601. Spegeln är på ett ej närmare visat sätt fastsatt på en hållare 1602. Pâ den från spegeln vända sidan av hål- laren finns en lagertapp 1603, på vilken en hylsa 1604 är vridbart lagrad. Från hylsan sträcker sig utåt ett antal radiella strävor, företrädesvis i form av tre ekrar 1605, och dessa ekrar uppbär en kuggkrans 1606 på en ring 1607.

På denna finns styrningar 1608 och 1609 för två par av radiellt med avseende på lagertappen rörliga bländare 1610 och 1611, som förskjuts vid formatväxling. Vid övergång från ståformat till liggformat löper dock bländarna utan ändring av det radiella läget med skivan 1607 en vinkel 10 15 20 25 30 35 446 779 29 på 90°. Drivningen av skivans vridningsrörelse sker från ett kuggdrev 1612, vars axel 1613 drivs av samma motor och samma vinkel som magasinhållaren.

Ekrarna är så anordnade, att hâllaren 1602 ej stör vid svängningen, detta genom att en vinkel på minst tvâ gånger 9o° förblir fri.

Fig. 57 och 58 visar detaljerat en växlingsdrivanord- ning enligt schemat i fig. 40-42.

Man ser i fig. 58 den växlingsdrivanordningen upp- tagande delen av episkophuset 1700 med inskjutningsöpp- ningen 1702 för magasinet. På episkophusets botten sitter på konventionellt sätt en i tvärsnitt i huvudsak U-formig ram 1704 av metallplát, vilken är förstyvad med sickor 1706. Den längst inåt i episkophuset liggande skänkeln 1708 på ramen 1704 uppbär ett lager 1710, i vilket en vrid- ningstapp 1712 för magasinhâllaren 1714 är axiellt oför- skjutbart lagrad. Koaxiellt med detta lager är en dubbel- vevaxel 1716 lagrad i den andra skänkeln 1718 på ramen 1704, och denna vevaxel är under förmedling av en kugg- hjulstransmission 1720, som lämpligen är nedväxlande, drivbar från ett drev 1722 vid änden på en drivaxel 1724.

I utrymmet mellan de båda skänklarna 1708 och 1718 finns en från samma axel drivbar transmission för svängning av magasinhållaren 1714, vilken transmission är hopkopplings- bar med magasinets vridningstapp, varvid samtidigt trans- missionen 1720 bortkopplas. För överskådlighetens skull har de för detta ändamål anordnade medlen ej visats, och angående dessa hänvisas till fig. 40-42.

I slitsstyrningar 1726 på skänkeln 1708 finns glid- rörligt lagrade medbringarslider 1728, 1730; för monte- ringen av dessa har slitsstyrningarna förstorade öpp- ningar 1732 vid sina ändar. Inkopplingen av sliderna i magasinramdelarna 1734, 1736 och frånkopplingen sker automatiskt vid svängning av magasinhållaren 1714 en vinkel på 9o° från det i fig. 57 visade läget (inekjut- ningsläget och samtidigt stâformatläget) till växlings- läget. För detta ändamål finns de här ej visade koppling- arna enligt fig. 42. Dubbelvevaxelns 1716 vevar 1738 är under förmedling av länkar 1740 resp. 1742 sammankopplade 446 779 10 15 20 25 30 35 30 med sliderna 1728 resp. 1730; för överskâdlighetens skull är länkarna på ritningen endast markerade med punktstreckade linjer. För genomföringen av länkarna 1740 genom skänkeln 1718 har denna en slitsöppning 1744 parallellt med slits- styrningen för den tillhörande sliden 1728.

Om dubbelvevaxeln 1716 vrids 3600 kommer sliderna 1728 och 1730 i enlighet med den dubbla excentriciteten i anslutningen medelst länkarna 1740, 1742 med avseende på dubbelvevaxelns axellinje 1746 att först föras från varandra och därefter åter föras mot varandra, varvid bildväxlingen sker. Möjligheterna att anpassa en konstruk- tivt given slaglängd hos bildväxlingsdrivanordningen, sådan den existerar vid den här föreliggande konstruktionen, när magasinformatet varierar har redan diskuterats ovan.

I fig. 59 visas ett magasin 1800, vars ände är ut- formad med en öppning 1802. Denna öppning är sidoförskjuten från magasinets symmetriplan 1804 och tjänar till att för- hindra att magasinet med felaktig orientering skjuts in i magasinhâllaren 1806 (fig. 60).

Till magasinhâllaren är en spärrarm 1808 och en manöver- arm 1810 svängbart anslutna. Spärrarmen hålls av en drag- fjäder 1812 förspänd mot det i fig. 60 visade läget, så att den hindrar inskjutningen av magasinet 1800. Den är med sin fria ände låst i ett urtag 1814 i manöverarmen, så att den inte utan vidare kan tryckas undan av magasinet.

Magasinet måste istället inverka på en sned styrkant 1816 på manöverarmen 1810 och mot verkan av kraften från en förspänningsfjäder 1818 trycka denna åt sidan, så att spärrarmen blir fri. Den erforderliga rörelsen hos maga- sinet är emellertid möjlig endast om dess öppning 1802 ligger mitt för en spärrtapp 1820 på spärrarmen 1808; detta är antytt med punktstreckade linjer i fig. 60. Är magasinet däremot felorienterat, vilket är antytt med heldragna linjer i fig. 60, stöter änden på magasinet mot spärrtappen, så att spärrarmen inte kan påverkas.

Sedan spärrarmen 1808 har frigjorts kan den vika undan in i ett urtag 1822 i magasinhâllarens vägg, och även manöverarmen viker undan så mycket, att magasinet kan in- skjutas fullständigt. Vid uttagningen av magasinet följer 10 15 20 25 30 35 446 779 31 spärrarmen efter under inverkan av förspänningsfjädern 1812 för att slutligen snäppa in i urtaget 1814 i manöver- armen, som likaledes återgår till spärrläget.

Fig. 61-63 visar en annan utföringsform av de element, med vilka inskjutning av magasinet 1900 i felorienterat läge kan hindras. Styröppningar 1902 i magasinet ligger i magasinets ändyta förskjutna från symmetriplanet 1904.

Hâllaren 1906 uppbär vid varje smalsida en tunga 1908 med på avstånd från varandra anordnade lager 1910, 1912 för en spärrarm 1914 och en manöverarm 1916. Spärrarmen 1914 hålls av en dragfjäder 1915 förspänd mot spärrläge och håller därigenom också manöverarmen, mot vilken den an- ligger på dess från magasinet vända sida, i detta läge.

I manöverarmen finns ett mot verkan av en fjäder 1918 (se fig. 63) förskjutbart spärrstift 1920, som vid riktigt inskjutet magasin går in i dettas öppning 1902; detta visas i den vänstra halvan av fig. 62. Magasinet kan då trycka båda armarna 1914 och 1916 åt sidan och inskjutas fullständigt. Om magasinet emellertid är fel- orienterat, detta är fallet till höger i fig. 62, trycks spärrstiften 1920 nedåt genom manöverarmen, eftersom mot- kraften från fjädern 1918 är betydligt mindre än kraften från dragfjädern 1916, och följden blir att armarna 1914 och 1916 praktiskt taget inte alls kan röra sig. Spärr- stycket 1922 vid den undre änden av spärrstiftet skjuter nämligen ut från den fria änden på spärrarmen 1914, så att de båda armarna 1914 och 1916 blockeras i förhållande till varandra pâ grund av avståndet mellan deras lager.

Sedan magasinet har tagits ut återgår armarna till utgångs- läget, som fastläggs genom att manöverarmen anslår mot en kant 1924, vilken i riktning mot magasinet begränsar en mottagningsslits 1926 för de utsvängda armarna.

Fig. 64-67 slutligen visar en spärranordning vilken tjänar till att förhindra inskjutning av magasinet 2000 i felorienterat läge, vid vilken spärranordning magasinets orientering avkänns vid ett styrspår 2002. Avkänningen sker medelst en manöverarm 2008, som vid en axel 2004 är ledat ansluten till en indikeringsarm 2006. Manöverarmen har ett avkänningsfinger 2010, som vid rätt orienterat 10 15 20 25 30 35 446 779 32 magasin kan svängas in i magasinets styrspâr 2002 när magasinet med sin ände stöter mot ett spärrfinger 2012 på manöverarmen 2008 och strävar att trycka denna åt sidan.

Om magasinet emellertid är fel orienterat kan manöver- armen 2008 ej vika undan, och i stället utövas endast en dragkraft på indikeringsarmen 2006, vilken verkar mot kraften frân en återföringsfjäder 2014. Indikeringsarmen kan visserligen endast svängas till ett av ett anslag 2016 fastlagt läge, men därvid påverkar den en kontakt 2018 i en indikeringsströmkrets, så att användaren optiskt och/eller akustiskt görs uppmärksam på felbetjäningen.

Indikeringsarmens viloläge bestäms av ett anslag 2020, och âterföringen av manöverarmen 2008 till beredskapsläge sker medelst en bladfjäder 2022.

Som har nämnts ovan kan den till grund för uppfinningen liggande principen tillämpas även i det fall då en proji- cerad bild inte skall betraktas direkt utan avbildas på ett ljuskänsligt material i och för framställning av ett duplikat eller en kopia.

Fig. 68-74 visar för belysning med påfallande ljus inrättade projektorer avsedda att utgöra kopieringsapparater.

Fig. 68-70 visar en första utföringsform. Magasinet 3001 inskjuts med sin fönstersida uppåt i ett mottagnings- fack 3002 i apparaten 3003; den för tillfället översta bilden i magasinet exponeras då för en siktöppning 3004 på apparaten. Vid inskjutningen av magasinet 3001 bringas kopplingselement i en motorförsedd växlingsdrivanordning - exempelvis såsom har beskrivits ovan i anslutning till fig. 57 och 58 ~ i ingrepp med magasinets ramdelar på så- dant sätt, att magasinet öppnas vid nedtryckning av en tangent 3006. Magasinet är så utformat, att vid öppnandet av växlingssliden 3007 den bild i stapeln som vid slutet magasin var vänd mot magasinets bildfönster ligger uppåt i den utdragna växlingssliden; sådana magasin är beskrivna i de inledningsvis nämnda publikationerna.

Tangenten 3006 motsvarar kommandot "kopiering"; sedan magasinet har öppnats belyses sålunda den upptill i växlingssliden liggande bilden med lampor 3008, varvid optiken 3009 avbildar bilden på det ljuskänsliga materialet 10 15 20 25 30 35 446 779 33 3010. En tangentsats 3005 gör det möjligt att före kopie- ringens början inställa det antal kopior som skall fram- ställas. Innehåller magasinet bilder som ej skall kopieras, påverkar användaren vid dessa bilder en tangent 3011, vari- genom endast en bildväxling men inget mångfaldigande sker.

När samtliga i magasinet liggande bilder har genomgåtts, nedtrycks en tangent 3012, varvid magasinet skjuts ut så långt ur facket 3002, att det kan dras ut helt.

Det ljuskänsliga materialet, exempelvis fotopapper, dras efter varje belysning fram en bildbredd från en förrâdsrulle 3013 och förs över en trumma 3014 till en framkallningsanordning.

Utföringsformen i fig. 71 och 72 skiljer sig från utföringsformen enligt fig. 68-70 genom att kopierings- delen 3021 som rörlig slid är förflyttbar över ett in- skjutet magasin 3015 i den av en pil 3023 markerade riktningen, så att avbildningen sker med bilden i det slutna magasinet. Med ett vred 3019 kan man för varje tillfälle inställa antalet önskade kopior; ett fönster 3031 visar för kontroll detta antal. I ett fönster 3032 kan man avläsa ett räkneverk, som anger hela antalet av de av en användare framställda kopiorna; alternativt kan räkneverket också direkt ange försäljningspriser, eller exempelvis när det är fråga om en försäljningsautomat, ange hur mycket som återstår av ett inmatat penningbelopp.

I utföringsformen enligt fig. 73 och 74 inskjuts magasinet 3033 i mottagningsfacket med fönstret nedåt.

Först projiceras den mot fönstret vända bilden av speglar 3037 och 3038 på en kontrollmattskiva 3040. Med hjälp av en väljare 3041 inställs antalet önskade kopior, och genom nedtryckning av en tangent 3042 inleds kopieringen.

Härvid svängs eller förskjuts spegeln 3037 till det med 3043 betecknade läget, och den av lamporna 3036 likformigt belysta bilden avbildas av projektionsoptiken 3045 på det ljuskänsliga materialet 3046. Önskas ingen kopia trycks en tangent 3047 ned för att åstadkomma bildväxling, och vid nedtryckning av en tangent 3048 stöts magasinet ut ur facket.

Det bör beaktas att vid de båda sistnämnda utförings- 446 779 34 formerna kanterna på den bild som skall kopieras täcks av rampartier pâ magasinet, så att bilden beskärs. Vid avbildning i skalan lzl erhålls därför en passepartout- artad kant på kopian. Alternativt kan man välja en i 5 motsvarighet till kantövertäckningen något förstorad av- bildníngsskala för att få kopior med samma mått som originalet.

Claims

10 15 20 25 30 35 446 779 35 Patentkrav

1. Episkop med en anordning för förlageväxling, varvid de bladformiga förlagorna är staplade pà varandra i ett förlagemagasin på den från ljuskällan vända sidan av episkopets förlagebord, i vilket magasin den översta förlagen vänd mot förlagebordet i och för projicering eller betraktning ligger plant i planet för ett i magasinet utformat fönster, och vilket magasin omfattar en första ramdel och en andra, parallellt med fönsterplanet och i förhållande till den första ramdelen fram och åter förskjut- bar ramdel för cyklisk växling av den översta förlagan i magasinet, varjämte episkopet uppvisar en lösbar hållare, i vilken en av ramdelarna är fixerbar i ett läge i vilket under projiceringen resp. betraktningen magasinets fönster- plan anligger mot förlagebordet resp. självt bildar detta och i vilken båda ramdelarna förblir förskjutbara i förhål- lande till varandra i och för förlageväxling, kännetecknat av att magasinet (l7,300,128,1l3) oberoende av sina dimen- sioner är förreglingsbart i hállaren (2,34,342,l39,ll03,l2l5, l340,l400,17l5,l806,l906,3002), varvid hållaren uppvisar en på magasinet (17,300,l28,ll3) formbundet angripande förregling (23), vilken är så utformad, att magasinet under växlings- slidens manövrering inte är rörligt vare sig mot eller frán förlagebordet eller parallellt med detta.

2.' Episkop enligt krav 1, kännetecknat av att hállaren (2) är inrättad för upptagande av magasin (17) av olika format.

3. Episkop enligt krav 2, kännetecknat av att flera optiska projektionssystem är växelvis inkopplingsbara för olika magasinformat pà sådant sätt, att de projicerade bildernas dimensioner är lika trots olika förlagedimensioner.

4. Episkop enligt krav 3, kännetecknat av att omkopp- lingen av de optiska projektionssystemen är automatiskt utlösbar vid insättning av ett magasin i hállaren.

5. Episkop enligt något av föregående krav för icke kvadratiska förlagor, pà vilka bildinformationen kan föreligga i stå- eller liggformat, kännetecknat av att episkopet uppvisar en anordning (340-358) för projicering efter önskan i stàformat eller i liggformat. 446 779' 10 15 20 25 30 35 36

6. Episkop enligt krav 5, kännetecknat av att anord- ningen bildas av en minst 90° vridbar hållare (347) för magasinet.

7. Episkop enligt krav 6, kännetecknat av att maga- sinets växlingsslid (339) är manövrerbar i samtliga vrid- ningslägen hos hàllaren (347).

8. Episkop enligt något av föregående krav, känne- tecknat av att det har en motordrivanordning (345,346) för manövrering av magasinets växlingsslid (339).

9. Episkop enligt krav 7 och 8, kännetecknat av att omkopplings- och förlageväxlingsförloppen kan fjärrstyras.

10. Episkop enligt ett eller flera av föregående krav, kännetecknat av att magasinet har en under fjäderförspänning stående anpressningsanordning för plananpressning av förlagestapeln och därmed den förlaga som skall projiceras mot episkopets förlagebord.

11. ll. Episkop enligt krav 10, kännetecknat av att anpress- ningsanordningen är inaktiverad under växlingsslidens manövrering.

12. Episkop enligt krav 10 eller ll, kännetecknat av att anpressningsanordningen är anordnad att utöva ett anpressningstryck som är i huvudsak oberoende av tjockleken på förlagestapeln.

13. Episkop enligt krav 1, kännetecknat av att förreg- lingen är utlösbar genom tryck pà en tangent (14) eller genom fjärrstyrning.

14. Episkop enligt något av krav 1-13, kännetecknat av att hállaren har en utstötningsanordning (11,22), som vid utlösning av förreglingen transporterar magasinet till ett uttagningsläge.

15. Episkop enligt krav 2, kännetecknat av att hállaren (2) är automatiskt anpassbar till magasinets dimensioner.

16. Episkop enligt något av krav 1-15, kännetecknat av att hållaren (2) omfattar under fjäderförspänning stående styrningsdelar (9,10,l1), som viker undan vid insättning av ett magasin (17) och företrädesvis är utformade som bländare.

17. Episkop enligt ett eller flera av föregående krav, kännetecknat av att magasinet uppvisar en med en genomsynlig skiva försedd fönsteröppning, som öppnas vid insättning av 10 15 20 25 30 35 446 779 37 magasinet i episkopets hållare, så att de förlagor som skall projiceras kommer att anligga mot en optiskt felfri glasskiva, som bildar episkopets förlagebordsplan.

18. Episkop enligt ett eller flera av föregående krav, kännetecknat av att hållaren är så anordnad på episkopet och så utformad och anpassad till magasinets konstruktion, att den senast projicerade förlagan är direkt tillgänglig efter åtminstone en partiell manövrering av växlingssliden.

19. Episkop enligt ett eller flera av föregående krav, kännetecknat av att hállaren uppvisar ett magasinschakt med en automatiskt arbetande utbytesanordning för i en behållare i beredskap hållna magasin.

20. Episkop enligt ett eller flera av föregående krav med en luftcirkulationskylanordning för projektionsljuskällan, kännetecknat av att en del av kylluften leds över magasinet.

21. Episkop enligt ett eller flera av föregående krav, kännetecknat av dels att projiceringen förmörkas under manövreringen av magasinets växlingsslid och/eller under omkopplingen från stâformat till liggformat.

22. Episkop enligt krav 7 och 8, kännetecknat av att hållaren har tvâ slider (342), som är förbundna med var sin magasinramdel och som båda är motriktat förskjutbara i förhållande till episkophuset (338), dels att sliderna uppbär i elliptiska styrningsbanor på en rotationsdriven kuliss (344) ingripande styrnockar (348'), varvid det hela är så anordnat, att en förlageväxling sker för varje halvvarvsvridning, och dels att sliderna är vridbara en vinkel på 900 gemensamt med kulissen i och för omkoppling mellan ståformat och liggformat.

23. Episkop enligt krav 22, kännetecknat av en gemensam drivmotor (345) för vridningen av kulissen enbart eller för vridning av kulissen tillsammans med sliderna.

24. Episkop enligt krav 18 eller 19, kännetecknat av att kulissen (344) är anordnad på en vid omkretsen lagrad skiva, som uppvisar en central ljusgenomgângsöppning (351).

25. Episkop enligt krav 1, kännetecknat av att hållaren är med anpassning till magasinformaten drivbar i motsvarande olika växlingsslaglängder.

26. Episkop enligt krav 8, kännetecknat av att det har 10 15 20 25 30 35 446 779 38 en växlingsmekanism, vilken omfattar med en ramdel (l41,l42) kopplingsbara, med denna vid växlingsrörelsen synkront löpande och i övrigt stationära kopplingsdelar (l48,l54).

27. Episkop enligt krav 21 och 22, kännetecknat av att kopplingen är anpassbar till slaglängden.

28. Episkop enligt krav 27, kännetecknat av att motordriv- anordningen är konstruerad för maximal slaglängd och kopplingen uppvisar ett utjämningselement (150,162) för slaglängdsskillnaden vid magasin med mindre slaglängd.

29. Episkop enligt krav 28, kännetecknat av att utjämnings- elementet (l6l,164) är anordnat pâ magasinet och medger en mot slaglängdsskillnaden svarande dödgångsrörelse.

30. Episkop enligt krav 28, kännetecknat av att utjämnings- elementet (150) är anordnat på kopplingen och omfattar ett elastiskt element, som är eftergivligt åtminstone inom området för slaglängdsskillnaden.

31. Episkop enligt krav 26, kännetecknat av att hàllaren (139) är vridbar i förhållande till motordrivanordningen.

32. Episkop enligt krav 31, kännetecknat av att hàllaren är vridbar i förhållande till kopplingen.

33. Episkop enligt krav 32, kännetecknat av att magasinet är insättbart i och uttagbart ur hállaren när denna befinner sig i ett i förhållande till den stationära drivanordningen vridet läge.

34. Episkop enligt krav 32, kännetecknat av att kopplingen (1214) är anordnad att automatiskt frånkoppla vid vridning av magasinet.

35. Episkop enligt krav 5 och 8, kännetecknat av att växlingsrörelsen och vridningsrörelsen avleds från en gemensam motor.

36. Episkop enligt krav 25, kännetecknat av att motorn även driver en kylfläkt för episkopet.

37. Episkop enligt krav 32, kännetecknat av att växlings- drivanordningen och vridningsdrivanordningen är spärrade mot varandra. '

38. Episkop enligt något av krav 26-37, kännetecknat av att vridningen av magasinet sker helt och hållet innanför episkophuset.

39. Episkop enligt krav 26 eller 32, kännetecknat av 10 15 20 25 30 35 446 779 39 att kopplingsdelarna är så anordnade, att förlageväxlingen sker i liggformat för den projicerade bilden.

40. Episkop enligt krav 26, kännetecknat av att kopp- lingsdelarna är anordnade för förflyttning av båda ramdelarna med vardera halva slaglängden.

41. Episkop enligt något av krav l-40, kännetecknat av att hållaren à den ena sidan och magasinet à den andra sidan uppvisar in- och ursnäppbara centreringsanordningar (l36,l37) för definiering av fönstermitten.

42. Episkop enligt krav 41, kännetecknat av att magasinet har spärranordningar (136') för förhindrande av ej lägesriktig införing i hållaren.

43. Episkop enligt något av krav 26-42, kännetecknat av att vid ett i huvudsak parallellepipediskt episkophus magasinet (128) är anordnat med sin fönstret uppvisande yta parallell med en av husytorna och episkophusets invändiga mätt i området av denna yta i en riktning är ungefär lika med den längsta dimensionen på det slutna magasinet och i en mot nämnda riktning vinkelrät riktning ungefär lika med den längsta dimensionen på det helt utdragna magasinet.

44. Episkop enligt något av krav 26-43, kännetecknat av att hållaren är öppen åtminstone vid en ände och med denna står eller kan bringas i linje med en episkophusöppning för inskjutning och uttagning av magasinet.

45. Episkop enligt krav 44, kännetecknat av att hållaren är öppen vid båda ändarna och båda ramdelarna är rörliga i förhållande till hållaren genom denna öppning för växlings- rörelsen.

46. Episkop enligt något av krav 26-45, kännetecknat av en anordning (1203) medelst vilken ett i hållaren insatt magasin före projiceringen kan bringas i det föredragna liggformatprojiceringsläget.

47. Episkop enligt något av krav 26-46, kännetecknat av en magasinutstötningsanordning (1222), som är manövrerbar först när magasinet (1204) ligger mitt för en utstötnings- öppning i episkophuset.

48. Episkop enligt något av krav 26-47, kännetecknat av att kopplingsdelarna med motordrivning utför endast den utåtgàende (eller den inåtgàende) slagrörelsen hos ram- 10 15 20 25 30 35 446 779 40 delarna, medan den inåtgâende (eller den utåtgàgende) slagrörelsen sker medelst en fjäder, som är förspännbar av motordrivanordningen.

49. Episkop enligt krav 26 och 47, kännetecknat av att delarna (1214) är tillkopplingsbara efter eller vid insätt- ningen av magasinet och frånkopplar före eller vid utstöt- ningen av magasinet.

50. Episkop enligt krav 26, kännetecknat av en i hållaren insättbar maskinsats, som uppvisar en slagreduktions- växel för med avseende på slaglängden olika magasin.

51. Episkop enligt krav 50, kännetecknat av att varje med avseende på formatet olikartat magasin uppvisar med de andra formaten icke kongruenta formlåsningselement och att maskinsatsen uppvisar de kopplingssidiga formlásningselementen, som för varje tillfälle utför det tillhörande slaget.

52. Episkop enligt något av krav 33-51, kännetecknat av att i hållaren är för med avseende på formatet olika magasin anpassningsdelar insättbara, vilka samtidigt uppvisar bländarpartier för skuggning av de utanför magasin- fönstret liggande partierna av det belysta fältet.

53. Episkop enligt något av krav 26-51, kännetecknat av att i episkopets projektíonsstrálgáng är formatanpassnings- bländare anordnade, vilka vid vridning av hållaren är vridbara synkront med denna och är automatiskt eller manuellt förskjutbara vid med avseende på formatet olika magasin under anpassning till dessa i motsvarighet till stràlgeometrin.

54. Episkop enligt något av krav 26-53, vid vilket hållaren är vridbar kring en mot fönstermitten vinkelrät axellinje, kännetecknat av att hållaren har en tapplagring på den från fönstret vända sidan.

55. Episkop enligt något av krav 26-54, vid vilket hållaren är vridbar kring en mot fönstermitten vinkelrät axellinje, kânnetecknat av att hållaren omfattar eller bildar en del av eller är fastsatt på en rotor, som är roterbart lagrad vid sin omkrets.

56. Episkop enligt något av krav 26-S5, kännetecknat av att episkophuset har stationära magasinstyrningar för inriktning av magasinet mitt för hållaren vid insättningen. 10 15 20 25 30 35 446 779 41

57. Episkop enligt något av krav 26-56, kännetecknat av att ett magasin för icke kvadratiska rektangulära bilder med sin smalsida som styrningskant före kan inskjutas i ett i episkophuset anordnat införingsschakt, där hàllaren upptar magasinet i dess för ståformatprojicering avsedda vridningsläge och genast vrids till liggformatläge, i vilket kopplingsstyckena kopplar.

58. Episkop enligt krav 26, kännetecknat av att växlings- mekanismen har en dubbelvevaxel (1216), vars axellinje är koaxiell med vridningsaxellinjen för hàllaren (1714).

59. Episkop enligt krav 42, kännetecknat av att spärr- anordningarna omfattar ett styrurtag i magasinet, vilket är anordnat förskjutet i förhållande till ett symmetriplan för magasinet, och att hållaren har en avkänningsanordning, som endast vid lägesriktig införing av magasinet kommer i ingrepp med dettas styrurtag.

60. Episkop enligt krav 59, kännetecknat av att avkännings- anordningen innefattar en i en indikeríngsströmkrets ingående kontaktanordning, som är páverkbar medelst avkännings- anordningen vid ej lägesriktig införing av magasinet.

61. Episkop enligt krav 1, kännetecknat av att det är inbyggt i en kopieringsapparat, medelst vilken de i magasinet befintliga förlagorna är reproducerbara och vilken innehåller en motordrivanordning för magasinets ramdelar.