SE445979B - Streckriktverk - Google Patents

Description

8400575-0 fall av kantlánghet, mittlånghet och bananform elimineras, 'En typisk sträckriktanlâggning av det aktuella slaget med dragande och bromsande spännverk är känd genom svenska pa- tentskriften nr 72094l8-8 (395 117). Det dragande och det bromsande spännverket drivs från en gemensam motor av vil- ken bandet förs i S-formiga slingor över brytrullarna utan att dessa roterar mot varandra med nyp. Enligt patentskrif- ten fördelas drivkraften till spännverken å ena sidan mel- lan det dragande och bromsande spännverkets rullar, och å andra sidan inbördes mellan det dragande spannverkets rul- lar respektive inbördes mellan det bromsande spännverkets rullar. Drivkraften från huvudmotorn fördelas över kugg- växlar till de olika spännverken och till de enskilda rullarna i vart och ett av spännverken över planet- eller differentialväxlar._Utväxlingsförhållandet mellan rullar- 'na varieras genom kringvridning av planethuset av den till- -hörande planetväxeln i den rotationsriktning och med det varvtal som erfordras för plåtbandets sträckning.

I SE-patentskriften nr 7209418-8 nämns också att sträck- _7riktanläggningens dragande och bromsande spännverk vardera kan ha två par brytrullar. Ett sådant arrangemang av dubb- la rullpar i såväl det dragande som_det bromsande spänn- Ûverket behövs när både brytrullarna och det bearbetade plåtbandet har sådan ytfinhet att bandet på grund av den låga friktionen kan råka i slirning på ett okontrollerat i ~ sätt. Även om friktionen har kunnat ökas betydligt genom belägg- ning avfbrytrullarna med gummi, Bar det vid konventionella ' sträckriktanläggningar varit nödvändigt att för friktio- nnens skull dubblera antalet brytrullar. Ärrangemanget med dubbla par brytrullar innebär emellertid en väsentlig för- dyring av anläggningskostnaderna, tar större golvyta i an- språk och kräver större passning.

Ett syfte med uppfinningen var därför att ta fram ett 8400575-n sträckriktverk som tillåter en slirfri bandmatning med hal- 'va antalet brytrullar jämfört med en tidigare känd typ av sträckriktanläggning med jämförbara prestanda vad gäller bandmatningen och färdigproduktens kvalitet.

Ett annat syfte med uppfinningen var att ta fram ett sträckriktverk av det angivna slaget med möjlighet att för uppnående av optimal sträckning reglera hastighetsdíf- ferensen mellan rullarna i sträckriktverkets dragande och bromsande spännverk.

I Ett ytterligare syfte med ufipfinningen var att anvisa en ny konstruktion för brytrullarnas lagring och drift som gör det möjligt att bibringa var och en av rullarna större mo- mentöverföringsförmåga. Ännu ett syfte slutligen var att tillhandahålla ett kom- _ pakt sträckriktverk som lätt kan inlemmas som komplement i befintliga handlinjer.

De ovannämnda syftena har uppnåtts genom att sträckrikt- verket erhållit de i patentkravet angivna känne- tecknen.

Uppfinningen skall beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade ritningarna-där fig. l är en höjdbild visande ett sträckriktverk en~ ligt uppfinningen i en som.exempel vald utföringsform, fig. 2 är en planhild av sträckríktverket, och fig. 3 är en höjdbild sedd från motsatta hållet mot fig,L Under hänvisning till fíg. 1 visas där en utföringsform av ett sträckriktverk enligt uppfinningen som innefattar ett 'maskinstativ med ett antal i detta lagrade brytrullar 1, 2, ~3, 4. Dessa skall beskrivas i samma turordning som den i 'vilken det för sträckriktning avsedda plàtbandet matas ge- nom maskinen, nämligen från höger till vänsterenligt figuren_ 8400575-0 4 Brytrullarna l,2 och 3,4 är anordnade parvis och bildar var sitt spännverk 6 resp. 7 genom vilket plåtbandet 5 förs i en S-formig slinga. ßrytrullarna har nominellt inbördes li- ka stora diametrar och de inre brytrullarna 1 och 4 av de respektive spännverken 6 och 7 är lagrade på en något lägre nivå än de yttre brytrullarna 2 och 3. Med det visade ar- rangemanget löper bandet först in under den inre brytrullen l och medurs ungefär tre kvarts varv runt dess periferi tills det vid tangeringsytan med den yttre och på något högre nivå lagrade brytrullen 2 löper moturs ungefär tre kvarts varv upp till rullens krön. Därifrån går bandet ho- risontellt genom maskinen fram till den yttre brytrullen 3 av det andra spännverket 7 och ut från detta på samma sätt som beskrivits för ingångssidan fast i motsatt ordning.

Uppenbart är att det i och för sig inte spelar någon roll om plåtbandet går ovanför eller nedanför spännverken, fast- .än arrangemanget visat sig fördelaktigt med hänsyn till konstruktionen i övrigt.

Av sträckriktverkets drivmaskineri, som skall beskrivas längre fram, dras plåtbandet S av spännverkets 7 brytrul- lar 3, 4 genom maskinen. Samtidigt matas bandet av bryt- rullarna 1, 2 i spännverket 6 på maskinens ingångssida fram med en efter bandets förlängning noga anpassad lägre hastighet, Därigenom blir bandet utsatt för en dragspän- ning som utan svårighet kan bringas upp till och över sträckgränsen. Denna procedur förklarar varför spännver- ket 6 på maskinens ingångssida kallas det Wbromsande" och spännverket 7 på utgångssidan det "dragande" spänn- verket.

Till sträckriktverket hör också ett på ritningen visat rikthuvud 8, fast detta inte hör till uppfinningen som - sådan. Rikthuvudet består av en övre, fast upphängd del bestående av två arbetsrullar vilkas last fördelas på tre stödrullar som i sin tur stöds av totalt tolv stödhjul. 8Å00575-0 'J 'l Fikthuvudets 8 undre del är rörlig i vertikal riktning och består av en arbetsrulle vars last förs över till tvâ stöd- rullar som i sin tur stöds av totalt tolv stödhjul. Det Zvalda arrangemanget medför att sådana fickor mellan rullar- na som kan samla föroreningar från bandet undviks samtidigt som överbelastning av rullarna kan undvikas.

L beskrivningens inledning nämndes att det vid ett konven- tionellt sträckriktverk är nödvändigt att för friktionens skull dubblera antalet brytrullar i sträckriktverket. En- ligt uppfinningen har det nu blivit möjligt att vid ett sträckriktverk med bara ett dragande och ett.bromsande spännverk öka friktionen mellan brytrdllarna och bandet och därigenom öka momentöverföringsförmågan, dvs öka möjlighe- ten att pàlägga bandet den för stråckriktningen erforderli- ga dragkraften utan att bandet slirar. Detta har uppnåtts genom att Iagerhusen för de yttre brytrullarna 2 och 3 i -de respektive spännverken 6 och 7'är anordnade rörliga L förhållande till de inre brytrdllarna l och 4 i bandets transportriktning. Brytrullarna l och 2 resp. 3 och 4 pres- sas dà mot varandra genom bandets dragkraft, varigenom brytrnllarnas momentöverföringsförmâga ökas. Närmare be- stämt är de yttre brytrullarna 2 och 3 med sina bärlager monterade på var sin pendelram 9, 10 som är svängbart upp- hängd i lager ll, 12 vid maskinstativets takbalkar 13. I maskinstativets bottenram 14 är tryckfluidumstyrda kolv- mekanismer 15, 16 anordnade, med vilkas hjälp de yttre bryt- rullarna 2 och 3 kan fjärmas från de inre brytrullarna l och 4 när sträckriktverket skall startas upp med ett nytt plåuband.

Som visas i fig. l är de inre brytrullarna 1 och 4 upphäng- da'i lager som är fastgjorda på maskinstativets pelare 17, 18. Under var och en av de inre brytrullarna l,'4 har an- ordnats en tillhållarrulle 19, 20 som är lagrad fritt ro- terbar i var sitt par enarmade hävstänger 21, 22. Dessa är svängbart monterade i maskinstativets pelare 17, 18 och '\ s4oo57s-0 flp_ med sina Fria ändar_kopplade till var sitt par bälgcylind- rar 23,_24 eller liknande pressdon. Med deras hjälp kan tillhållarrdllarna 19, 20 under sträckríktningens gång hål- las pressade mot spännverkens 6, 7 inre rullar l,*4 och därigenom ytterligare öka momentöverföringsförmågan.

' Det-nya arrangemanget med pendellagrade yttre brytrullar i presskontakt med de inre brytrullarna får till följd att friktionen mellan bandet och rullarna ökas när de yttre brytrullarna genom dragspänningen i själva bandet pressas- mot de inre brytrullarna. De mot de inre brytrullarna fri- löpande tillhållarrullarna bidrar ytterligare till att öka friktionen mellan bandet och de inre brytrullarna. _ \ _ Efter detta följer en beskrivning av sträckriktverkets drivmaskineri under hänvisning till fig. 2.

I Hela drivmaskineriet drivs från en huvndmotor 100 och ett antal till dess drivaxel 101 över-transmissioner kopplade planetväxlar som är anordnade att till det bromsande spänn- verket 6 och till det dragande spännverket 7 fördela drag- kraften på det dragande spännverkets Û brytrullar 3, 4 och det bromsande spännverkets 6 brytrullar 1, 2. _ Huvuddrivaxeln 101 är över en kugghjulstransmission 102, 103, 104, 105, 106 kopplad till planethâllaren 107 av en första planetväxel 108. Det inre-solhjulet 109 i denna har en utgående drivaxel 110, som över en första kardan- axel 111 och en första reduktionsväxel 112 är kopplad till iaxeltappen på det dragande spännverkets 7 utgående bryt- rulle 4. Planetväxelns 108 ntvândiga kuggkrans 113 ingriper med ett kugghjul 114; vars axel 115 över en andra kardan- axel 116 och en andra reduktionsväxel 117 är kopplad till axoltappen på det dragande spännverkets 7 ingående bryt- rulle.

Huvuddrivaxeln 101 är dessutom kopplad direkt till det inre solhjulet 118 av en andra planetväxel 119, vars planetbära- 7_ 8400575-nu re 120 över en kugghjulstransmission l2l,.122 är drivbart förbunden med planetbäraren 123 av en tredje planetväxel 124. Dennas inre solhjul 125 har en utgående drivaxel 126, som över en tredje kardanaxel 127 och en tredje redaktions- växel 128 är drivbart förbunden med axeltappen på det bromsande spännverkets 6 ingående brytrulle 1.

En utvändig kuggkrans 129 på den tredje planetväxeln 124 eingriper med ett kugghjul 130, vars axel 131 över en fjärde kardanaxel 132 och en fjärde reduktionsväxel 133 är kopp- lad till axeltappen på det bromsande spännverkets 6 utgåen- de brytrulle 2. vid sträckríktverket enligt uppfinningen kan hastighetsdif- rerensen mellan det dragande spännverket 7 och det bromsan- de spännverket 6 reg1eras.med hjälp av den ovannämnda andra planetväxeln 119. Mot en utvändig kuggkrans 134 på det ro- terbara planetväxelhuset verkar således ett drev 135, som över en reduktionsväxel 136 drivs av en ställmotor 137.

Dennas varvtal styrs med vald hastighetsrelation från en inte visad pulsgenerator, som via en mätrulle drivs av bandet på det dragande spännverket 7 (inte visat).

Som reduktionsväxlar 112,117,128;I33 mellan spännrullarna och deras Rardanaxlar 111,116,l27,132 kan man med fördel använda tappväxlar av känd typ som snhematiskt visas i fig. 3. För att ta tappväxeln 117 som exempel består denna av ett växelhus 138 med ett ingående drev 139 och hjul 141 samt ett drev 142 och utgående hjul 140 (se även fig, 2). Tappväxelns 117 utgående hjul 140 är vridsäkert fäst på en rörformig axel som är tpäd¿ På 0Gh med vridsäkert förband fäst mot brytrullens-3 axeltabp 143 och det ingående drevet 139 är vridsäkert förbundet med kardanaxeln 116, Tappväxeln 117 är låst mot rotation med hjälp av ett mellan växelhuset 138 och maskinstativet 14 fäst momentstag 114 De övriga tappväxlarna 112,128 och 133 är av Samma konséçuktion Och med hjälp av momentstag låsta vid maskínstativet 14 8400575-0 Enligt en aspekt av uppfinningen kan den ena av tappväxlar- na 112 och 117 på brytrullarna 3 resp. 4 i det dragande _spännverket 7 vid sträckriktverkets nedströmssida utnyttjas för att förhindra överbelastning och maskinhaveri. I fig. 3 visas som exempel hur tappväxeln 117 via sitt momentstag 144 är ansluten till en lastcell 14S{'Denna är en i och för sig känd elektromagnetisk mätanordning som vid utsättande "för krafter inducerar proportionella strömsignaler. När bandkraften i sträckriktverket visar en tendens att stiga över en tillåten gräns; kan signalen från lastcellen sålun- -*da utnyttjas för att automatiskt reglera ställmotorns 137 varvtal neråt, varigenom också bandspänningen minskar.

Genom föreliggande uppfinning tillhandahålles ett sträck- riktverk som tack vare sin helt nyartade och kompakta upp- byggnad erbjuder en tekniskt och ekonomiskt intressant kon- struktion som också lämpar sig väl i befintliga bandlinjer.

Fördelar med sträckriktverket enligt uppfinningen är bland annat: - kort bygglängd ~ unik och kompakt drivenhet med endast en drivmotor ~ förlängningskontroll med noggrann upplösning ~ överlastskydd för växlar och rikthuvud

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 , ' 8400575-o PATENTKRAV' Sträckriktverk för kträtkriktning av plåtband, inne- fattande ett rikthuvud (8), ett dragande spännverk (7) på ena sidan om rikthuvudet med brytrullar (3, 4) för dragning av plåtbandet genom och ut från rikthuvudet, ett bromsande spännverk (6) på andra sidan om rikthuvudet med brytrullar (l;-2) för bromsning av det in i rikthuvudet passerande plåtbandet (5), en drivmotor (100), vars utgångsaxel (101) är kopplad dels till planethållaren (107) i en första planet- växel (108), vars solhjul (109) är kopplat till en utgående brytrulle (4) i det dragande spännverket och vars utvändiga kuggkrans (113) är kopplad till en ingående brytrulle (3) i det dragande spännverket, och dels direkt till solhjulet (118) i en andra planetväxel (119), vars planethållare (120) är kopplad till planethållaren (123) i en tredje planet- växel (124), vars solhjul (125) är kopplat till en ingående brytrulle (1) i det bromsande spännverket, samt en till den andra planetväxelns utvändiga kuggkrans (134) kopplad ställ- motor (137) för reglering av hastighetsdifferensen mellan det dragande spännverket och det bromsande spännverket, k ä n n e t e c k n a t av att mellan drivmotorn (100) och det dragande spännverkets (7) utgående brytrulle (4) är an- ordnad en tappväxel (112) med en lastcell för indikering av -påkänningen i plåtbandet (5) och att lastcellen är kopplad till ställmotorn (137) för att vid tendens till ökning av bandspänningen över en tillåten gräns åstadkomma ändring av ställmotorns varvtal under minskning av bandspänningen.