SE445154B - Metod for att avlegsna dolda linjer - Google Patents

Description

8503392-6 Uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, där: Figur 1 visar ett tvådimensionellt ytdiagram med avlägsnade dolda linjer enligt föreliggande uppfinning; Figur 2 visar ett tvàdimensionellt ytdiagram, som innehåller alla dolda linjer; Figur 3 visar ett ytdiagram liknande Figur 2, där alla dolda linjer har avlägsnats; Figur 4 visar ett tvådimensionellt ytdiagram för en 25 punk- ters yta med alla dolda linjer avlägsnade enligt förelig- gande uppfinning; Figur 5 visar ett liknande ytdiagram som figur 4, där de dolda linjerna indikerats med punktlinjer; Figurerna 6 och 7 visar en del av ytdiagrammet i Figur 5 och indikerar övre och nedre horisontlinjer; och Figur 8 visar en detaljerad bild av de ritningssteg, som kommer till användning enligt föreliggande uppfinning.

Figur 1 är ett exempel på ett tvådimensionellt ytdiagram, som ger en bild av en tredimensionell yta. Detta diagram ger betraktaren ett tredimensionellt intryck därför att samtliga dolda linjer har avlägsnats, och detta diagram uppvisar det slutliga resultatet av en ritningsmetod enligt föreliggande uppfinning. 8503392-6 Figur 2 utgör ett annat exempel på ett tvådimensionellt ytdiagram i enlighet med föreliggande uppfinning. I detta diagram är emellertid samtliga dolda linjer fortfarande kvar på bilden. Bildens iakttagare får därför ej något tredimen- sionellt intryck av bilden.

Diagrammet är ritat i ett koordinataxelsystem med en X~axel, en Y-axel och en Z-axel. De med X-axeln parallella linjerna kallas X-markeringar, och de med Y-axeln parallella linjerna kallas Y-markeringar.

Figur 3 visar samma ytbild som i Figur 2, men alla de dolda linjerna har avlägsnats enligt föreliggande uppfinning.

Samtliga X-markeringar visas såsom linjerna X1, X2...Xn, och Y~markeringarna visas såsom linjer Yl, Y2...Yn. I denna figur är n=3D.

Alla X-markeringarna skär varje Y-markering n-1 segment. Den första Y-markeringen, Yl, skäres i n-1 segment med början vid A Yll, ÅYl2. . . A YlN. Den andra Y-markeringen, Y2, inne- fattar Å Y21, ÅY22... AYZN. På samma sätt innefattar den sista Y-markeringen, A Yn, Aïnl , LYnZ. . . A Ynn.

Det tvådimensionella ytdiagrammet i Figur 3 ritas med användning av metoden enligt föreliggande uppfinning på följande sätt; 1. X-,Y-,Z~koordinaterna för alla korsningspunkterna för samtliga X- och Y-markeringar blir lagrade i en matris. 2. Den lagrade datan i matrisen blir först modifierad genom en koordinatvridning kring en vald vinkels, alfa, Z-axlar. 8503392-6 3. Den modifierade datan i matrisen utsättes för en andra modifikation genom en andra koordinatvridning kring en vald vinkels, beta, X-axlar. 4. Den första Y-markeringen, Yl, blir ritad med användning av den modifierade datan från matrisen. 5. Den första X-markeringen, X1, blir ritad med användning av den modifierade datan i matrisen. e. Ayzl, AY31...A Ynl ritas. 7. X2 ritas. 8. X1 definieras såsom en nedre horisont och X2 såsom en övre horisont. Arean mellan den övre och den nedra hori- sonten definieras såsom en förbjuden area; inga linjer skall ritas i denna area. .9. Arzz, AY32...AY112 ritas. 10. X3 ritas. X3 ersätter X2 som den nya horisonten. ll. Ritningsoperationen fortsätter och växlar mellan ritning för ett flertal AY-värden och ritning av en X-marke- ring. Varje nyss ritad X-markering kommer att modifiera den förbjudna arean, så att ingen senare ritning tillåtas innuti denna förbjudna area.

Figurerna 4 och 5 visar ett 25 punkters ytdiagram, varvid Figur 4 har alla dolda linjer avlägsnade och Figur 5 visar de dolda linjerna med punktlinjer. I Figur 5 representeras den första X-markeringen av punkterna Al, A2, A3, A4 och A5.

Pâ samma sätt representerar den andra X-markeringen av punk- terna Bl-B5, den tredje X-markeringen av punkten Cl-C5, den fjärde X-markeringen av D1-D5 och den femte X-markeringen av El-ES . 8503392-6 Den första Y-markeringen innefattar punkterna A1, Bl, Cl, Dl och El. Den andra Y-markeringen innefattar punkterna A2-E2, den tredje Y-markeringen innefattar punkterna A3-E3, etc. En korsningspunkt mellan C2 C3 och B2 B3 har beteckningen C23, och en korsningspunkt mellan B4 B5 och C4 C5 har betecknats C45.

Koordinatvärdena för de i Figur 5 visade punkterna återfinns i Z-matrisen inom tabell 1 i appendix.

I enlighet med tabell l har punkt Al i Figur 5 värderna X=4, Y=l, Z=l0 och punkt A2 X=5, Y=l, Z=l0, etc.

Enligt föreliggande uppfinning blir Z-matrisen i tabell 1 omformad till en ritningssekvens. Denna visas i tabell 2 i appendix.

I tabell 2 är den första kolumnen en tryckkod. När tryck- koden är 0, innebär detta, att ingen ritning sker till den punkt, som representeras av motsvarande X-,Y-, Z-koordi- nater. När tryckkoden är 101, betyder detta, att en linje ritas från den tidigare punkten till den punkt, som repre- senteras av motsvarande X-, Y-, Z~koordinater.

De fem första raderna i tabell 2 bestämmer att en linje kommer att ritas från punkt Al till Bl, Cl, Dl, El såsom tidigare beskrivits. Raden 6 indikerar att ingen ritning kommer att göras vid förflyttning från punkt El till punkt A1 i Figur 5.

Tabellens rader 7-10 bestämmer ritningsoperationen för den första X-markeringen Al-A5. Raderna 11-18 i tabellen visar ritningen av A,-Y-linjerna A2-B2, A3-B3,A4-B4 och A5-B5. På följande rader 19-23 visas ritningen av den andra X-marke- ringen Bl-B5. Resten av tabellen är uppbyggd på liknande sätt med omväxlande A -Y-markeringar och X-markeringar. 3503392-6 ß Det torde observeras, att ingen tryckning eller ritning i praktiken äger rum under bearbetning av tabell 2. Endast ritningssekvensen etableras när tabell 2 organiseras.

Härnäst utföres en bildomvandling i enlighet med följande konstateranden; Nytt X = (X-3) X 0,833 Nytt Y = Y x 0,833 » Nytt Z = Z x0,0938 Tabell 3 i Appendix.

Nästa steg är en vridning kring Z-axlarna. Tabell 4 nedan visar de nya koordinatvärdena, när en vridning om 15 grader UX=l5°) kring Z-axlarna har utförts.

Tabell 4 i Appendix.

Härnäst utföres en 65 graders vridning kring X-axlarna (ß =-6s°).

Tabell 5 i Appendix.

Följande steg är en projektion i X-Y-planet, som kommer att innehålla den tvâdimensionella bilden av ytdiagrammet. Detta är en mycket enkel omvandling; alla Z-värden utelämnas.

Tabell 6 i Appendix. 8503392-6 En slutlig omvandling kommer nu att utföras, som innefattar en origo~omvandling (X0=l3l2,3,YO=370,0) och en storleksom- vandling, där M=4l4,6. Avsikten med dessa omvandlingar är att överflytta ytdiagrammets bild till den grafiska indika- toranordningens koordinatssystem.

Tabell 7 i Appendix.

Tabell 7 är den slutliga matris, som används för att rita det tvådimensionella ytdiagram, som visas i Figur 5. Det torde emellertid observeras, att Figur 5 innehåller alla de dolda linjerna, det vill säga alla de dolda linjer, som skall avlägsnas enligt den i samband med Figurerna 6 och 7 beskrivna metoden.

Enligt föregående beskrivning startar ritningsoperationen med ritning av den första Y-markeringen, linjen Al, Bl, Cl, Dl, El, och fortsätter med den första X-markeringen, linjen Al, A2, A3, A4, A5. En övre horisont etableras därefter utmed punkterna Ul, U2, El, Dl, Cl, Bl, Al, A2, A3, A4, A5, U3, U4. Vid denna övre horisontlinje representarar punkterna U väsentligen låga värden. På liknande sätt etableras en nedre horisont utmed punkterna Ll, L2, El, Dl, Cl, Bl, Al, A2, A3, A4, A5, L3, L4. De nedre horisontpunkterna L repre- senterar väsentligen höga värden.

Det är uppenbart, att i detta stadium av ritningsprocessen, som motsvarar de olika matrisernas rader l-10, överlappar den övre och den nedre horisonten varandra inom arean för 25-punkt-matrisen. Under de behandlingssteg, som indikeras på raderna ll-18 i tabellerna, se Figur 6, etableras en övre horisont utmed punkterna Ul, U2, El, Dl, Cl, Bl, Al, A2', B2, A2, A3', B3, A3, A4', B4, A4, A5', B5, A5, U3, U4. Den övre horisonten innefattar toppar beroende pà ¿lY~ritningsstegen. Under ritningsstegen 19-23, se Figur 7, uppdateras den övre horisonten till punkterna Ul, U2, El, 8503392-6 Dl, Cl, Bl, B2, B3, B4, B5, A5, U3, U4. Den nedre horisonten är emellertid oförändrad utmed ppunkterna Ll, L2, El, Dl, Cl, Bl, Al, A2, A3, A4, A5, L3, L4. Den förbjudna arean representeras nu av arean mellan den övre horisonten och den nedre horisonten, den area som omges av linjerna Al, Bl, B2, B3, B4, B5, A5, A4, A3, A2, Al. Den förbjudna arean kommer att öka kontinuerligt, när ritningsoperationen fortsätter.

Det framgår - om man går tillbaka till Figur 5 och tabell 2 - att tabellrad 25 indikerar ritningen av en linje från punkt B2 till punkt C2. Denna linje ligger ej inom den för- bjudna arean och blir därför ritad. Tabellrad 26 indikerar ett hopp från punkt C2 till punkt B3. Nästa tabellrad 27 indikerar emellertid en ritningsoperation från punkt B3 till punkt C3.

Enligt Figur 5 kommer denna linje att ligga inom den för- bjudna arean och indikeras därför med en punktlinje. Således har linjen ej visats i den slutliga bilden i Figur 4. Rad 27 i tabell 2 indikerar därför att den första dolda linjen skall avlägsnas. Det samma gäller givetsvis också för tabellrad 27'i sluttabellen 7.

Det framgår - om man återvänder till Figur 5 och tabell 2 - att nästa dolda linje, som skall avlägsnas, återfinns på tabellrad 29 och representerar punktlinjen B4~C4. Nästa Zl-Y-linje, som representeras av tabellrad 31 och visas i Figur 5 såsom linjen B5-G5, ligger inte inom den förbjudna arean och blir helt utritad. 8503392-6 När nästa X-markering Cl-C5 blir ritad i enlighet med tabellraderna 33-36 i tabell 2, kommer den övre horisonten att ändras från Bl, B2, B3, B4, B5 till Cl, C2, C23, B3, B4, C45, C5, B5. Denna horisontsektor innehåller två skärnings- punkter, närmare bestämd C23 och C45. Detta_betyder att linjerna C2-C3 skall ritas från punkt C2 fram till punkt C23, men ingen ritning skall ske från punkt C23 till C3. På samma sätt skall den dolda linjen C4-C45 ej ritas, medan linjen C45-C5 skall ritas.

Problemet med att avlägsna delvis dolda linjer såsom exem- pelvis linjerna C23-C3 och C4-C45 löses enligt föreliggande utföringsform av uppfinningen på följande sätt: Ritningen av en sektorlinje såsom exempelvis sektorlinjen Cl-C2 sker i enlighet med ett flertal steglinjer, kanske hundratalet steg mellan punkt Cl och C2. För varje sådant ritningsdelsteg utföres en kontroll huruvida ritningsstegets verkliga läge är inom eller utom den förbjudna arean. Detta betyder, att när ritningsprocessen fortskrider fràn punkt C2 mot punkt C23, indikerar kontrolloperationen att varje rit~ ningsdelsteg finns utanför den förbjudna arean. Motsatsen gäller efter det att punkt C23 har passerats och ritnings- operationen fortsätter mot punkt C23.

Figur 8 visar mer detaljerat metoden för att rita en linje från punkten B2 till punkten C2 och likasà punkten C2 mot punkten C3 i Figur5.

Om vinkeln "a" mellan X-axeln och den linje, som skall ritas från B2 till C2, är större än 450, kommer linjen att ritas i delsteg om “s“ med användning av X-raster 10. När emellertid motsvarande vinkel "b" för punkterna C2, C3 är mindre än 450, kommer linjerna att ritas i delsteg om "r" med använd- ning av Y-raster ll. Detta är en lätt operation när ett APL-programspråk används. _ , _.,,..............._-- Det torde observeras, att föreliggande uppfinning med fördel kan användas för olika vridningsvinklar OC och ß . Om vinkeln Qi för Z-axelvridning överstiger 450, måste ritningsreglerna för X- och Y-koordinaterna bytas ut. Detta betyder att ritningssekvensen blir enligt följande: 1. Den första X-markeringen ritas. 2. Den första Y-markeringen ritas. 3. Det första antalet A X-markeringar ritas. 4. Den andra Y-markeringen ritas. 5. Det andra antalet A_X-markeringar ritas. 6. Den tredje Y-markeringen ritas, etc.

Det bör vidare uppmärksammas, att vridningsvinklarna kan vara över 900 och såväl positiva som negativa, varvid ritningssekvenserna måste regleras i motsvarande grad.

Beaktas bör också, att dellinjeritningsoperationerna kan undvikas genom uppdatering av de olika tabellvärdena med korsningspunkt-koordinatvärden för sådana korsningspunkter som C23, C45, etc. En sådan uppdateringsoperation kan före- trädesvis göras, när horisontinformationen uppdateras.

Claims (15)

1. 1- 8503592-6 Sammanfattningsvis kan konstateras, att enligt en utförings- form av föreliggande uppfinning har en metod åstadkommits för att framställa ett första flertal tabeller för koordi- natvärderna för olika hörnpunkter och korsningspunkter, en andra tabell för den övre horisonten och en tredje tabell 'för den nedra horisonten, varvid mängden information, som är lagrad i den andra och tredje tabellen, är en storleksord- ning högre än i den första tabellen. Föreliggande uppfinning kommer företrädesvis till utförande i ett system, som innehåller en arbetsstation med ett tangentbord och en indikator, som är ansluten till en dator och en skrivare. Ett lagrat APL-program i datorn styr rit- ningsoperationen i skrivaren på basis av den ursprungliga ytmatrisdata som inmatats i systemet från tangentbordet. Patentkrav l. Metod för att avlägsna dolda linjer i ett tvàdimensio- nellt ytdiagram, som visar en bild av en tredimensionell yta, vilken metod innefattar lagring av X-, Y- och Z-koordi- nater av valda punkter (A, B, C, D, E) på ytan såsom en första matris, omvandling av den första matrisen till en andra matris, som indikerar ritningssekvensen genom de valda punkterna, vridning av den andra matrisens punkter kring Z-axlarna i en första vinkel dq vridning av nämnda vridna andra matrispunkter i en andra vinkel/3 och ritning av det tvådimensionella ytdiagrammet i enlighet med den indikerade sekvensen med användning av X- och Y-koordinatvärderna för de vridna punkterna, kännetecknad därav, att nämnda ritningssekvens innefattar en ritningsoperation för X-marke- ringar, varvid en X-markering definieras såsom en linje, vilken passerar genom punkter med i huvudsak samma Y-värden i nämnda första matris, att ritningsoperationen för en 85Û3392-6e 12. X-markering åtföljs av ett flertal A.Y-markerings ritnings- operationer mellan den senast ritade X-markeringen och nästa X-markering, som skall ritas, varvid en Y-markering defini- eras såsom en linje, som passerar genom punkter med väsent- ligen samma X-värden i den första matrisen och en¿§.Y-marke- ring definieras såsom den del av en Y-markering, som faller mellan två på varandra följande X-markeringar, vilken sekvensíella ritningsoperation fortskrider i tur och ordning från X-markeringar med lågt Y-värde mot X-markeringar med högt Y-värde, samt att inga linjer ritas inuti en förbjuden area, vilken definieras såsom en av tidigare ritade linjer omgiven area.

2. Metod enligt patenkravet 1, där den förbjudna arean definieras såsom en area, som ligger mellan en övre och en nedre horisont.

3. Metod enligt patentkravet 2, där den förbjudna arean mellan den övre och den nedre horisonten ökar sekvensiellt i takt med ritningsoperationens fortskridande.

4. Metod enligt patenkravet 3, där den övre horisonten under ett inledande funktionsstadium sträcker sig från ett lågt begynnelsevärde (Ul, U2) fram till slutpunkten (El) för den första y-markeringen (A1, Bl, Cl, Dl, El), följer nämnda Y-markering, följer den första X-markeringen (A1, A2, A3, A4, A5) och faller ned till nämnda låga begynnelsevärde (U3, U4). '

5. Metod enligt patentkravet 3, där den nedre horisonten under ett inledande funktionsstadium sträcker sig från ett högt begynnelsevärde (Ll, L2) ned till slutpunkten (El) för den första Y-markeringen (Al, Bl, Cl, Dl, El), följer nämnda Y-markering, följer den första X-markeringen (Al, A2, A3, A4, A5) och hoppar till nämnda höga begynnelsevärde (L3, L4). 8503392-6 13.

6. Metod enligt patentkraven 3 och 4, där den övre hori- sonten under ett andra funktionsstadium (Figur 6) följer den andra X-markeringen (Bl, B2, B3, B4, B5) istället för den första X-markeringen, medan den nedre horisonten förblir oförändrad, varigenom den förbjudna arean bildas mellan den första X-markeringen och den andra.

7. Metod enligt patenkravet 1, där nämnda matrisomvandling innefattar tilldelning av ritnings/icke ritnings-parametrar till varje matrisrad.

8. Metod enligt patentkravet 1, där nämnda matrisomvandling innefattar en ursprungsomvandling och en storleksomvandling av koordinatvärdena före vridningssteget.

9. Metod enligt patentkravet 1, där en ursprungsomvandling och en storleksomvandlíng utföres efter vridningsoperationen men före ritningsoperationen.

10. Metod enligt något av föregående patenkrav, där den information, som definierar den övre och den nedre hori- sonten, lagras och kontinuerligt uppdateras för varje rit- ningsoperation utanför den aktuella förbjudna arean.

11. ll. Metod enligt något av föregående patentkrav, där varje ritningoperation mellan två av nämnda valda punkter göres genom ett flertal delsteg (s, r, Figur 8) varvid för varje sådant steg en kontroll utföres huruvida motsvarande linje- del faller inom den förbjudna arean och, om så är fallet, ritningen förhindras av följande delsteg inuti nämnda för- bjudna area.

12. Metod enligt patentkraven 10 och ll, där horisontinfor- mationen uppdateras för varje ritningsdelsteg utanför den förbjudna arean. 8503392-6; 14.

13. Metod enligt patentkravet 11, där längden på varje del- steg definieras av en X~raster-eller Y-raster-uppdel- ningsmetod beroende på huruvida vinkeln (a) mellan den linje, som skall ritas, och X-axeln är mer respektive mindre än 4s°.

14. Metod enligt något av föregående patentkrav, där ritningsreglerna för X- och Y-koordinaterna byts ut, när vridningsvinkeln*¥ kring Z-axlarna överskrider ett förutbe- stämt värde.

15. Metod enligt något av föregående patentkrav, där antalet koordinatpunkter, som är lagrade för den övre och den nedre horisonten, är en storleksordning större än antalet koordi- natpunkter, som är lagrade för de valda punkterna på den tredimensionella ytan. 8503392-6 APPENDIX TABELL 1 z MATRIS 4 5 6 7 8 Y VÄRDEN 1 10 10 7 10 8 (A1-A5) 2 15 19 32 21 16 (B1~B5) 3 18 17 21 13 17 (Cl-CS) 4 20 18 21 20 17 (Bl-DS) 5 10 10 10 10 10 (El-E5) TABELL 2 RAD TRYCK Kon x Y z 1 0 4 1 10 101 4 2 15 101 4 3 18 101 4 4 20 5 101 4 5 10 0 4 1 10 101 5 1 10 101 6 1 7 101 7 1 10 10 101 8 1 8 0 5 1 10 101 5 2 19 0 6 1 7 101 6 2 32 15 0 7 1 10 101 7 2 21 0 s 1 8 101 8 2 16 0 4 2 15 20 101 5 2 19 101 6 2 32 101 7 2 21 101 8 2 16 0 5 2 19 25 101 5 3 17 0 6 2 32 101 6 3 21 0 7 2 21 101 7 3 13 sso3s92-65 16 TABELL 2 RAD TRYCK KOD X Y Z 30 0 8 2 16 101 8 3 17 0 4 3 18 101 5 3 17 101 6 3 21 35 101 7 3 13 101 8 3 17 0 5 3 17 101 5 4 18 0 6 3 21 40 101 6 4 21 0 7 3 13 101 7 4 20 0 8 3 17 101 8 4 17 45 0 4 4 20 101 5 4 18 101 6 4 21 101- 7 4 20 101' 8 4 17 50 0 5 4 18 101 5 5 10 0 6 4 21 101 6 5 10 0 7 4 20 55 101 7 5 10 O 8 4 17 101 8 5 10 0 4 5 10 101 5 5 10 60 101 6 5 10 101 7 5 10 62 101 8 5 10 8503392-6 TABELL 3 RAD TRYCK Kon x Y z 1 0 0,833 0,833 0,938 101 0,833 1,67 1,41 101 0,833 2,5 1,69 101 0,833 3,33 1,87 5 101 0,833 4,17 0,938 0 0,833 0,833 0,938 101 1,67 0,833 0,938 101 2,5 0,833 0,656 101 3,33 0,833 0,938 10 101 4,17 0,833 0,75 0 1,67 0,833 0,938 101 1,67 1,67 1,78 0 2,5 0,833 0,656 101 2,5 1,67 3 15 0 3,33 0,833 0,938 101 3,33 1,67 1,97 0 4,17 0,833 0,75 101 4,17 1,67 1,5 0 0,833 1,67 1,41 20 101 1,67 1,67 1,78 101 2,5 1,67 3 101 3,33 1,67 1,97 101 4,17 1,67 1,5 0 1,67 1,67 1,78 25 101 1,67 2,5 1,59 0 2,5 1,67 3 101 2,5 2,5 1,97 0 3,33 1,67 1,97 101 3,33 2,5 1,22 30 0 4,17 1,67 1,5 101 4,17 2,5 1,59 0 0,833 2,5 1,69 101 1,67 2,5 1,59 101 2,5 2,5 1,97 35 101 3,33 2,5 1,22 101 4,17 2,5 1,59 0 1,67 2,5 1,59 101 1,67 3,33 1,69 0 2,5 2,5 1,97 40 101 2,5 3,33 1,97 0 3,33 2,5 1,22 101 3,33 2,5 1,87 0 4,17 2,5 1,59 101 4,17 3,33 1,59 8503392-6 18 TABELL 3 RAD TRYCK KOD X Y Z 45 0 0,833 3,33 1,87 101 1,67 3,33 1,69 101 2,5 3,33 1,97 101 3,33 3,33 1,87 '101 4,17 3,33 1,59 50 0 1,67 3,33 1,69 101 1,67 4,17 0,938 0 2,5 3,33 1,97 101 2,5 4,17 0,938 0 3,33 3,33 1,87 55 101 3,33 4,17 0,938 0 4,17 3,33 1,59 101 4,17 4,17 0,938 0 0,833 4,17 0,938 101 1,67 4,17 0,938 .60 101 2,5 4,17 0,938 101 3,33 4,17 0,938 62 101 4,17 4,17 0,938 8503392-6 19 TABELL 4 RA0 TRYCK Kon x Y z 1 0 0,589 1,02 0,938 101 0,374 1,83 1,41 101 0,158 2,63 1,69 101 -0,0578 3,44 1,87 5 101 -0,273 4,24 0,938 0 0,589 1,02 0,938 101 1,39 1,24 0,938 101 2,2 1,45 0,656 101 3 1,67 0,938 10 101 3,81 1,88 0,75 0 1,39 1,24 0,938 101 1,18 2,04 1,78 0 2,2 1,45 0,656 101 1,98 2,26 3 15 0 3 1,67 0,938 101 2,79 2,47 1,97 0 3,81 1,88 0,75 101 3,59 2,69 1,5 0 0,374 1,83 1,41 20 101 1,18 2,04 1,78 101 1,98 2,26 3 101 2,79 2,47 1,97 101 3,59 2,69 1,5 0 1,18 2,04 1,78 25 101 0,963 2,85 1,59 0 1,98 2,26 3 101 1,77 3,06 1,97 0 2,79 2,47 1,97 101 2,57 3,28 1,22 30 0 3,59 2,69 1,5 101 3,38 3,49 1,59 0 0,158 2,63 1,69 101 0,963 2,85 1,59 101 1,77 3,06 1,97 35 101 2,57 3,28 1,22 101 3,38 3,49 1,59 0 0,963 2,85 1,59 101 0,747 3,65 1,69 0 1,77 3,06 1,97 40 101 1,55 3,87 1,97 0 2,57 3,28 1,22 101 2,36 4,08 1,87 0 3,38 3,49 1,59 101 3,16 4,3 1,59 8503392-6 20 TABELL 4 RAD TRYCK KOD X Y Z 45 0 -0,0578 3,44 1,87 101 0,747 3,65 1,69 101 1,55 3,87 1,97 101 2,36 4,08 1,87 101 3,16 4,3 1,59 50 0 0,747 3,65 1,69 101 0,531 4,46 0,938 0 1,55 3,87 1,97 101 1,34 4,67 0,938

0. 2,36 4,08 1,87 55 101 2,14 4,89 0,938 0 3,16 4,3 1,59 101 2,95 5,1 0,938 0 -0,273 4,24 0,938 101 0,531 4,46 0,938 60 101 1,34 4,67 0,938 101 2,14 4,89 0,938 62 101 2,95 5,1 0,938 TABELL 5 RAD TRYCK KOD X Y Z 1 0 0,589 1,28 -0,529 101 0,374 2,05 -1,06 101 0,158 2,64 -1,67 101 ~0,0578 3,15 -2,32 5 101 -0,273 2,64 -3,45 0 0,589 1,28 -0,529 101 1,39 1,37 -0,724 101 2,2 1,21 -1,04 101 3 1,55 -l,l2- 10 101 3,81 1,48 ~l,39 0 1,39 1,37 -0,724 101 1,18 2,48 -1,1 0 2,2 1,21 -1,04 101 1,98 3,67 -0,778 15 0 3 1,55 -1,12 101 2,79 2,83 -1,41 0 3,81 1,48 -1,39 101 3,59 2,5 -1,8 0 0,374 2,05 -1,06 8503392-6 TABELL 5 RAD TRYCK KOD X Y Z 20 101 1,18 2,48 -1,1 101 1,98 3,67 -0,778 101 2,79 2,83 -1,41 101 3,59 2,5 -1,8 0 1,18 2,48 -1,1 25 101 0,963 2,65 -1,91 0 1,98 3,67 0,778 101 1,77 3,08 -1,94 0 2,79 2,83 -1,41 101 2,57 2,49 -2,46 30 0 3,59 2,5 -1,8 101 3,38 2,92 -2,49 0 0,158 2,64 -1,67 101 0,963 2,65 -1,91 101 1,77 3,08 ~l,94 35 101 2,57 2,49 -2,46 101 3,38 2,92 -2,49 0 0,963 2,65 -1,91 101 0,747 3,07 -2,6 0 1,77 3,08 ~1,94 40 101 1,55 3,42 ~2,67 0 2,57 2,49 -2,46 101 2,36 3,42 ~2,91 0 3,38 2,92 -2,49 101 3,16 3,26 ~3,22 45 0 -0,0578 3,15 -2,32 101 0,747 3,07 -2,6 101 1,55 3,42 ~2,67 101 2,36 3,42 -2,91 101 3,16 3,26 -3,22 50 0 0,747 3,07 -2,6 101 0,531 2,73 -3,64 0 1,55 3,42 -2,67 101 1,34 2,82 -3,84 0 2,36 3,42 -2,91 55 101 2,14 2,92 -4,03 0 3,16 3,26 -3,22 101 2,95 3,01 -4,23 0 -0,273 2,64 -3,45 101 0,531 2,73 -3,64 60 101 1,34 2,82 -3,84 101 2,14 2,92 -4,03 62 101 2,95 3,01 -4,23 8503392-6 22 TABELL 6 RAD TRYCK KOD X Y 1 0 0,589 1,28 101 0,374 2,05 101 0,158 2,64 101 ~0,0578 3,15 5 101 -0,273 2,64 0 0,589 1,28 101 1,39 1,37 101 2,2- 1,21 101 3 1,55 10 101 3,81 1,48 0 1,39 1,37 101 1,18 2,48 0 2,2 1,21 101 1,98 3,67 15 0 3 1,55 101 2,79 2,83 0 3,81 1,48 101 3,59 2,5 0 0,374 2,05 20 101 1,18 2,48 101 1,98 3,67 101 2,79 2,83 101 3,59 2,5 0 1,18 2,48 25 101 0,963 2,65 0 1,98 3,67 101 1,77 3,08 0 2,79 2,83 101 2,57 2,49 30» 0 3,59 2,5 101 3,38 2,92 0 0,158 2,64 101 0,963 2,65 101 1,77 3,08 35 101 2,57 2,49 ' 101 3,38 2,92 0 0,963 2,65 101 0,747 3,07 0 1,77 3,08 40 101 1,55 3,42 0 2,57 2,49 101 2,36 3,42 0 3,38 2,92 101 3,16 3,26 8503392-6 23 TABELL 6 RAD TRYCK KOD X Y Z 45 0 -0,0578 3,15 101 0,747 3,07 101 1,55 3,42 101 2,36 3,42 101 3,16 3,26 50 0 0,747 3,07 101 0,531 2,73 0 1,55 3,42 101 1,34 2,82 0 2,36 3,42 55 101 2,14 2,92 0 3,16 3,26 101 2,95 3,01 0 -0,273 2,64 101 0,531 2,73 60 101 1,34 2,82 101 2,14 2,92 62 101 2,95 3,01 TABELL 7 RAD TRYCK KOD X Y Z 1 O 1557 900,7 101 1467 1218 101 1378 1464 101 1289 1675 5 101 1199 1464 0 1557 900,7 101 1890 938,4 101 2224 870,6 101 2557 1014 10 101 2891 981,3 0 1890 938,4 101 1801 1396 0 2224 870,6 101 2134 1891 15 0 2557 1014 101 2468 1542 0 2891 981,3 101 2801 1404 0 1467 1218 8503392-6 24 TABELL 7 RAD TRYCK KOD X Y 20 101 1801 1396 101 2134 1891 101 2468 1542 101 2801 1404 0 1801 1396 25 101 1712 1467 0 2134 1891 101 2045 1645 0 2468 1542 101 2378 1401 30 0 2801 1404 101 2712 1580 0' 1378 1464 101 1712 1467 _ 101 2045 1645 35 101 2378 1401 101 2712 1580 0 1712 1467 101 1622 1643 0 2045 1645 40 101 1956 1786 0 2378 1401 101 2289 1789 O 2712 1580 101 2623 1721 45 0 1289 1675 101 1622 1643 101 1956 1786 101 2289 1789 101 2623 1721 50 0 1622 1643 101 1533 1502 0 1956 1786 101 1866 1540 0 2289 1789 55 101 2200 1578 0 2623 1721 101 2533 1615 0 1199 1464 101 1533 1502 60 101 1866 1540 10] 2200 1578 62 101 2533 1615 8503392-6 23 TABELL 6 RA0 TRYCK Kon x Y zí 45 0 -0,0573 3,15 101 0,747 3,07 101 1,55 3,42 101 2,36 3,42 101 3,16 3,26 50 0 0,747 3,07 101 0,531 2,73 0 1,55 3,42 101 1,34 2,32 0 2,36 3,42 55 101 2,14 2,92 0 3,16 3,26 101 2,95 3,01 0 -0,273 2,64 101 0,531 2,73 60 101 1,34 2,32 101 2,14 2,92 62 101 2,95 3,01 TABELL 7 RAD TRYCK Kon x Y z 1 0 1557 900,7 101 1467 1213 101 1373 1464 101 1239 1675 5 101 1199 1464 0 1557 900,7 101 1390 933,4 101 2224 370,6 101 2557 1014 10 101 2391 931,3 0 1390 933,4 101 1301 1396 0 2224 370,6 101 2134 1391 15 0 2557 1014 101 2463 1542 0 2391 931,3 101 2301 1404 0 1467 1218 8505392-6 24 TABELL 7 RÅD TRYCK KOD X Y 20 101 1801 1396 101 2134 1891 101 2468 1542 101 2801 1404 0 1801 1396 25 101 1712 1467 0 2134 1891 101 2045 1645 0 2468 1542 101 2378 1401 30 0 2801 1404 101 2712 1580 0' 1378 1464 101 1712 1467 101 2045 1645 35 101 2378 1401 101 2712 1580 O 1712 1467 101 1622 1643 0 2045 1645 40 101 1956 1786 O 2378 1401 101 2289 1789 0 2712 1580 101 2623 1721 45 0 1289 1675 101 1622 1643 101 1956 1786 101 2289 1789 101 2623 1721 50 0 1622 1643 101 1533 1502 0 1956 1786 101 1866 1540 0 2289 1789' 55 101 2200 1578 0 2623 1721 101 2533 1615 0 1199 1464 101 1533 1502 60 101 1866 1540 101 2200 1578 62 101 2533 1615