SE444097B - Statisk vexelstroms-vexelstroms-omformare - Google Patents

Description

....___.,.._........<,.....,....._.-=--- - 20 30 UÜ f}di1e0es11~s tech transformatorn har en stjärnkopplad sekundärlindning, till var” ling blir lika med noll.

Uppfinningen syftar till att eliminera denna olägenhet, vilket sker genom att den statiska växelströmiväxelströms-omformaren enligt uppfinningen erhållit de i patentkravet 1 angivna kännetecknen.

Enligt en första utföríngsform av uppfir ingen är den statiska växelström/likströms~omvandlarens nätbrygga en enda Graetz-bryggš, mittpunkt den andra änden av nämnda förbindelse är ansluten.

Enligt en andra utföringsform av uppfinningen bildas den statieta É växelström/likströms-omformarens nätbrygga av två seriekopplade i Graetz~bryggor, varvid den andra änden av nämnda förbindelse är an» sluten till den punkt, som ger seriekopplingen av de båda bryggorna.

Således kan man tack vare denna förbindelse styra de båda Graetme É bryggorna i nätbryggan eller den högre och den lägre halvbryggan i M nätbryggan oberoende av varandra och därmed åstadkomma släckningen av den ena av masyinbryggans tyristorer i ledande tillstånd genom omkastning av polariteten på den enda klämma í nätbryggan, som är förbunden med den halvbrygga, som innehåller den tyristor, som skall släckas, medan den i maskinbryggans andra halvbrygga befintliga tyristorn fortsätter att leda, så att strömmen återvänder till tranxe É formatorn via nämnda förbindelse.

Härav följer att strömmen i maskinen aldrig blir lika med noll, vilket innebär en avsevärd förbättring av maskinens kopplings- eller momentkurva.

Uppfínningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till bifogar de ritningar. Där visar fíg l en statisk växelström/växelström-om*l formare av tidigare känd typ, fig 2 ett diagram över värdet på den i fig l visade synkronmaekinens elektriska moment vid tidpunkten fär kommutering på maskínbryggsn enligt den kända sekventiella moden, _ §ig_2 en statisk växelstrem/växelströms-omfornare enligt uppfinning n,: §ig_§ ett diagram över värdet på den i fig 3 visade synkronmaskinene I elektriska moment vid tidpunkten för en kommutering på maskinbrygge» och fig § en variant av den statiska omformaren enligt uppfinningen.

Enligt fig l innefattar omformaren en första Graetz~brygga PM med sex tyristorer l, 2, E, U, 5 och 6 och en andra Graetz-brygga PR med sex tyristorer f', 2', 3', 41, 5' och 6'. De båda Graetz~ -bryggorna är förbundna med varandra via en övre ledare 7 och en undre ledare 8. Bryggan PM är ansluten till en synkronmaskin 9, een bryggan PR är ansluten till ett trefasigt växelströmsnät ïü med fan; frekvens via en transformator ll; En índuktansspole 12 är inlagd i den övre ledaren 7. De båda bryggorna har styrorgan (ej visade) för 10 15 20 35 _ polariteten på sina klämmer lä och 15 till likström, varvid klämman 7803311-5 o tändning av tyristorerna. det är känt att med ett sådant arrangemannl där synkronmaskinen 9 arbetar med varicrbar frekvens och drivs med konstant magnetflöde, förekommer en driftfrekvens för maskinen, und«; vilken bryggan PM ej längre kan funktioncra med naturlig kommuteríng.

För erhållande av forcerad släckning av motsvarande tyristorer låter man anläggningen arbeta enligt sekvensmoden, exempelvis genom att överföra ledningen hos tyristorerna l och 2 till ledning hos tyristorerna 2 och 3. När en vid änden av maskinens 9 axel placerad vinkelavkännare 13 detekterar behovet att utföra denna kommutering, bringas bryggan PR arbeta som full växelriktare och inverterar á 15 blir negativ och ej längre någon tändpuls utsände till bryggans PM tyristorer. Den i den övre och den undre ledaren 7 resp 8 flytardr strömmen avtar då under inverkan från bryggan PR. När denna ström la blir lika med noll, återgår tyristorerna l och 2 till isolerande tillstånd. Efter försvinnandet av strömmen lc frigör man tändpulsexnæ för tyrístorerna 2 och 3 samt återför bryggan PR till likriktande tillstånd, varvid klämman l5 åter blir positiv och klämman lU negaïïv Strömmen lo återställa då i den övre och den undre ledaren 7 resp 8. inser att under loppet av denna kommutering de båda tyris- l och 2, vilka var ledande före kommuteringen, släcks, medan fall tyristorn 2 åter därefter tänds. Härav följer att strö ~ och därmed även momentet för den i fig 2 visade maskinen 9, med noll under hela den tid, som ej någon tyristor är ledar;~. 5 visar en omformare enligt uppfinningen, vilken i huvudsak Man torerna i detta men Ic, är lika I Fig innehåller samma element som de i fig 1 visade men dessutom har en förbindelse lö, som förbinder mittpunkten på synkronmaskinens 9 i stjärna kopplade statorlindníng med mittpunkten på den likaså stjärn~ kopplade sekundärlindningen 17 på transformatorn ll. Tack vare denna förbindelse kan man separat styra den övre halvbryggan PR med tyristorerna l', 3' och ä' och den undre halvbryggan PR med tyristorore¿ na M', 6' och 2' ä negativa polaritet på de båda klämmorna lä och 15 som motsatta och samtidigt erhålla såväl samma positiva eller polariteter, varvid vardera av de i ledarna 7 och 8 flytande ström~ marna kan återvända till transformatorn ll via förbindelsen 16. Den kommutering, som åstadkommer ledande tillstånd hos tyristorerna 2 och 3 i stället för tyristorerna 1 och 2; försiggâr då på följande sätt: när vinkelavkännaren 13 detekterar behovet av att åstadkomma denna kommutering, bringar man den undre halvbryggan PR (H',6',2') funktionera som växelriktare, varigenom klämman lü blir positiv, ~ « w wanna-WW? _ Äuqmïflew-f- : , 10 15 26 25 30 #0 8, een när den blir nell 1, 3 och 5 i den undye halübr i den undre ledaren isolerande. X mobeaïe härtí ,6',2') återställ blir negativ. Strömmen återställa d tar ett värde lika med det, strömmen har, medan halvbryggan FM (U',6 stånd under frekvens som eynkronmaskínens frekvens, 1 ygåan PM som den i och den undre hal «11 uesänaning av tänapulser till cyriecerel . Strömmen Ic avtar då snabb den övre ledaren 7 utvecklade elektriska momentet repre: 1, vilket ej längre mlnskas till noll, kommuteringarna alltid en fas är i funktion; eff elektriska momenc, Den i fö: i gränsfallet , blir tyrístorn 1 åfi i den övre leda vbryggan PR rtillstând, varvid klämman lä 3 å i den undre ledaren 8 och äte växelriktertill~ ra följande kommuteríngarna. :enterae ¿ ;ersom vi: den som utvc 'bíndelsex gånger så hög ~ dvs vifi hastigheten noll - blir då denna ström en likström. Ett fåtal åt- gärder, angivna i fíg ß, övrigt ej viset i fíg I) inlägger man 23 och 24 i bryggans föreed En induktansspele É PE armar. d me J i den un índuktansspolar per índuktansspolar 19, nämligen dne ledaren fee (för 29, 21, ' la. rs... n. ' lww.,m,-w-...__=mwq=-m.aawumøflu«nnq~m.u_ wa., , . ~l.. « -- v. , .a .. - - < 10 15 'viker man att där insätta en brytanordning.

Piii 7scssi1~s drift med naturlig kommnterinß, men genom bibehållande av denna unde Fiá 5 viear ett exempel, där den statiska qmformaren (för nät~ bryßßen PR), sem i exemplet enligt fig 3 består av en enda Graetz~ brygga, bildas av två Graetz-bryggor 25 och 26, vilka är förbundna med varandra genom en förbindelse 27. Transformatorn ll har då två sekundärlindningar 28 och 29, vilka är avkopplade från varandra sant anslutna till respektive bryggor 25 och 26. I detta fall är förbind«l~š sen 16 ansluten till förbindelseledningen 27 mellan de båda bryggorne.É Den separata styrningen av den undre øcb den övre hälften av_ bryggan PR, eller eventuellt av de båda seriekopplade Graetz-bryg- gorna för bildande av nätbryggan PR, erbjuder ej några svårigheter.

Det är tillfyllest om vartdera av dessa element har en egengrind- styrkrets; varbdera av de sistnämnda kan då drivas genøm olika styr~ signaler.

Claims (3)

dir7sas311-5 ggtentkrag

1. Statisk växelström-växelströms-emformare med tyristorer och innefattande en Grantz-brygga, kallad "naskinbrygga", som ,pá sin växelströmssida är ansluten till en synkronmaskin med varierbar hastighet och stjärnkopplad statorlindning, och på lik- strömssidan via en övre och en undre ledare förbunden med en f statisk växelström/likstrdms-omformare, kallad "nätbrygga" som är ansluten till ett trefasígt växelströmsnät via en trans- førmator, varvid nätbryggan innefattar styrorgan för tändning av tyristorerna och maskinbryggan innefattar styrorgan för tänd- ning av tyristorerna, k ä n n e t e c k n a d av att nätbryg- 'gans styrorgan är anordnade att på de båda klämmer, av vilka den ena är ansluten till den övre ledaren.och den andra till den undre ledaren, motta en spänning av såväl samma polaritet sem den møtsatta, och att den dessutom innefattar en förbindelse, vars ena ände är ansluten till mittpunkten på synkrønmaskinens stjärnkopplado statorlindníng, och vars andra ände är ansluten till en sådan punkt, att den tillåter strömmar, som flyter i den övre ledaren och i den undre ledaren, när polariteten på nämnda båda klämmer på den statiska växelström/likströms-om- formaren är densamma, var för sig återvända till den till tre- fasnätet kopplade transformatorn via nämnda förbindelse, i vil- ken en induktansspole är inlagd.

2. Omformare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den statiska växelström/iíkströms-omformarens nätbrygga är en Graetz-brygga, och att transformatorn har stjärnkopplad sekundär- lindning, till vars mittpunkt den andra änden av nämnda för- bindelse är ansluten.

3. Ûmformare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den statiska växelström/1ikströms-omformarens nätbrygga bildas av två Graetz-brygger i seriekoppling, och att den andra änden av nämnda förbindelse är ansluten till den punkt, som ger seriekopplíngen av de båda bryggorna.