SE443193B - Forfarande for automatisk reglering av tendningstidpunkter hos en forbrenningsmotor jemte anordning for utforande av forfarandet - Google Patents

Description

7810031-11 2 H0 efter övre dödpunkten. Regleringen av den optimala förtändningen kan sålunda ske genom modifiering av tändningstidpunktsinställningen ända tills det observerade maximala trycket sammanfaller med detta 0 läge av vevaxeln, dvs väsentligen 15 30' efter övre dödpunkten.

Ett av de problem som måste lösas består i att med precision be- stämma det momentana värdet av trycket i en motors cylinder, att markera det läge av vevaxeln för vilket detta tryck är maximalt och att som följd därav modifiera tändningstidpunktsregleringen.

Enligt det franska patentet 2 109 698 "regleras förtändníngen på sådant sätt att förbränningen alltid äger rum i det optimala vinkel- läget av motoraxeln. Man utnyttjar en detektor med mer eller mindre linjärt svar som ger en signal med brant stigande flank". Olägen- heten med detta förfarande består i att man i praktiken, eftersom förbränningen icke är ögonblicklig, konstaterar en avsevärd onog- grannhet i regleringen av förtändningen, vilken onoggrannhet är desto större ju högre motorns varvtal är.

I den franska patentansökningen 2 270 USH hänvisas till "studier beträffande förbränningen i en förbränningsmotor, vilka har visat att denna förbränning sker i två skilda-etapper. Först, efter tändning av gnistan, fås en etapp medlågt tryck i vilken blandningen_ tändes och en låga börjar fortplantas i förbrännings- Därefter observeras en stor diskontinuitet av trycket Man detekterar då kammaren. vilken markerar början av den andra etappen". början av denna andra etapp, till exempel med tillhjälp av en piezo-elektrisk omvandlare som ger en signal när trycket stiger över ett förutbestämt tröskelvärde, och man modífierar tändnings- ögonblicket för att början av denna andra etapp skall erhållas vid ett bestämt läge av vevaxeln. Ett sådant förfarande medför olägenheten att erfordra en avsevärd förändring av motorerna för att tillåta insättningen av den piezo-elektriska detektorn, ochdet har visat sig i praktiken svårt att uppnå en tillräckligt nog- grann detektering av början av denna andra etapp. ' vid en congz-ës SAE n° 750 883, sem hållits i Detroit- Michigan 13-17 oktober 1975, har man föreslagit att utnyttja ringformiga piezo-elektriska tryck-detektorer, insatta mellan tändstiften och motorns cylinderlock. Sådana givare kan ge goda resultat, men utbytandet av tändstiften blir besvärligare. Det är nämligen nödvändigt att undvika varje skada på givarna, under säkerställande av god tätning vid återinsättningen av tändstif- ten. För övrigt kan de elektriska impulser som motsvarar tänd- #0 3 7810031-0 ningen, i vissa fall störa eller helt förstöra givarna om man icke vidtager försiktighetsmått som ännu mer försvårar åtgärder för reparation eller underhåll i höjd med tändstiften.

Enligt uppfinningen föreslås ett förfarande och en anordning som möjliggör att undvika dessa olägenheter.

Uppfinningen och de med densamma vunna fördelarna skall när- mare förklaras i följande beskrivning av en utföringsform som vi- sas på ritningen.

Fig. 1 visar schematiskt en motor försedd med en anordning enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar schematiskt det elektroniska aggregatet för styrning av tändningskretsen.

Fig. 3 och U visar mera detaljerat beskaffenheten av den elektroniska krets som schematiskt visats i fig. 2.

Fig. 1 visar som exempel en motor 1 med fyra cylindrar, för- sedd med en elektronisk tändningskrets, som i sin helhet är be- tecknad med 2. Denna tändningskrets innefattar schematiskt en spänningskälla 3 som matar en huvudkrets, innefattande en konden- sator 5 seriekopplad med primärlindningen 9 hos tändspolen och en kapacitets-urladdningskrets med en tyristor Ä, shuntkopplad till huvudkretsen. Sekundärlindningen 10 hos tändspolen matar successivt vartdera av tändstiften 13, 13, 15 och 16 hos motorn 1 under förmedling av fördelaren 11, vars rörliga kontakt 12 är* med avseende på rotation förbunden med motorns 1 vevaxel 17 genom ett icke visat drivorgan.

Enligt uppfinningen är motorn försedd med en accelerometer 18 som är fast förbunden med motorns 1 cylinderlock 19, samt or- gan 20 för markering av åtminstone ett förutbestämt referensläge hos vevaxeln. Accelerometern 18 och organen för markering eller detektering av läget 20 ger informationer i form av signaler som överförs genom respektive ledare 21 och 22 till ett elektroniskt aggregat 23 anordnat att automatiskt åstadkomma en signal för styrning av tändkretsen, vilken signal tillföres genom ledaren 2U till styrelektroden hos transistorn Ä.

Fig. 2 visar schematiskt anordningen av de elektroniska huvud-kretsarna i aggregatet 23.

Såsom visas i denna figur, sändes den signal som lämnas av markeringsorganen 20 till en krets 25 som är anordnad att alstra en signal representativ för rotationsvinkeln av vevaxeln. Signa- len från accelerometern 18 och den som utsändes från kretsen 25 781003140 f' f: ÄH' ï. ïïflïíïf. rfivzflflfr' 'nr-f .un .v - .r \ mottas av en krets 26, som lämnar en signal representativ för vinkelläget av vevaxeln, när trycket är maximalt i åtminstone en av motorns cylindrar. Denna senare signal jämföres med en order- eller referens-signal i en krets 27, i vilken automatiskt alstras styrsignalen för tändkretsen.

Accelerometern 18 kan vara av godtycklig känd typ och skall icke beskrivas i detalj. Allmänt består den av piezo~elektriska keramikmaterial och en seismisk massa applicerad mot keramikmate- rialen genom elastiska organ.

De organ, såsom givaren 20, som är avsedda att markera att vevaxeln intager ett förutbestämt referensläge, kan likaledes vara av godtycklig känd typ. I synnerhet kan de bestå av en op- tisk detektor såsom en fotocell och ett hjul som är försett med åtminstone en optisk markering, som förändrar detektorns till- stånd när den passerar mitt för densamma under loppet av hjulets rotation. Detta hjul kan vara fastkilat på vevaxeln eller före- trädesvis på en axel (icke visad) som med avseende på rotation är förbunden med vevaxeln och roterar hälften så fort som denna.

Mekaniska system kan likaledes utnyttjas, såsom system som inne- fattar en kam associerad med vevaxelns rotation och som periodiskt öppnar eller sluter en strömbrytare.

Fig. 3 visar en utföringsform av den elektroniska kretsen som från givaren 20 mottager en signal sammansatt av impulser Il, I2 vilkas intervall är representativt för en rotationsvinkel 0%R hos vevaxeln, varvid värdet av denna Vinkel, som företrädes- vis är en undermultipel av 3600 och i allmänhet är högst lika med 3600, beroende väsentligen på utförandet av givaren 20. Tidsin- tervallet T mellan dessa impulser är omvänt proportionellt mot varvtalet N hos vevaxeln 17 och direkt proportionellt mot0CR.

OCR ' T=5__ N där T är den uppmätta perioden i sekunder mellan två konsekutiva impulser, N uppmätt i varv/min är medelrotationshastigheten hos vevaxeln under tidsintervallet T och Mä är uppmätt i grader, 1Den skenbara frekvensen av alstringen av impulserna är F = -.

T ~ .

Den från givaren 20 utsända signalen tillföres till en förs- ta ingång hos kretsen 29 av typen OCH-grind.

En oscillator 30, till exempel av RC-typ, och med frekvensen 55 7810031-0 Fl är förbunden med en krets 31 för delning med K (helt tal stör- re än 1) vilken genom en ledare 32 är förbunden med en andra in- gångsklämma hos kretsen 29 till vilken den avger impulser med frekvensen F = -- 2 K och sålunda med perioden T2 = KT1. Kretsens 29 utgång är förbun- den med räkne-ingången C35 hos ett räkneverk 33 för elektriska impulser. Detta räkneverk 33 kan vara av konventionell typ, som är känd för fackmän under beteckningen "Typ YU93" och försäljes av olika fabrikanter. - g Vid mottagningen av impulsen Il, och närmare bestämt vid uppträdandet av den-stigande flanken 3UB av denna impuls, avger kretsen 29 på sin utgângsklämma de impulser som alstras av kret- sen 31 vilka registreras av räknaren 33 ända till uppträdandet av den nedstigande flanken 34A hos impulsen I2, dvs under tidsinter- vallet mellan impulsen Il och impulsen I2.

Vipporna hos räkneverket 33 är parallellkopplade genom leda- re till lika många oberoende element, av vipptyp, till en minnes- krets 34. Kretsen 34 kan vara av en typ som är känd av fackmän under beteckningen "typ 7U7U".

Räkneverket 33b&P en nollställningsingång RAZ33 som är anslu- ten till givaren 20 genom en ledare 35 som innehåller konventio- nella organ 35A för fördröjning av överföringen av flanken 3HA hos impulserna Il, I2 _.. till klämman RAZ33 hos räkneverket 33. _ Minneskretsen 34 har en laddningsingång Chšu som är ansluten till givaren 20 genom en ledare 36.

Under dessa förhållanden kommer, när impulsen I2 alstras efter en rotationC¥R av vevaxeln, fronten 3HA av impulsen I2 att åstadkomma överföring av det numeriska innehållet lika med F2 x T hos räknaren 33 till minneskretsen 34, och därefter kommer flan- 3 ken 33A som mottages av räkneverket 33 med en viss fördröjning i förhållande till flanken 3ÄA (vilken fördröjning är mindre än var- aktigheten av impulsen och åstadkommes genom organen 35A) att återställa räkneverket 33 till noll. Detta räkneverk är då berett att registrera nya impulser från OCH-grinden 29 under en ny rota- tion åk av vevaxeln 17. , Kretsen för lagring i minnet 3U har utgångsklämmor förbundna med initialiserings-klämmorna hos ett Organ 37 för nedräkning (till exempel "Typ 74 193"). 7810031-0 6 Detta organ 37 har en nedräkningsingång D37 som genom en le- dare 58 är förbunden med oscillatorn 50 med frekvensen Fi. Kret- sen 37 har likaledes en klämma RO_37 på vilken uppträder en sig- nal vid'varje övergång till noll hos detta nedräkningsorgan.

Tidsintervallet TS som erfordras för nollställning av orga- net 37, vars numeriska initial-innehåll som lämnas av lagrings- kretsen BU är F2T och som mottager nedräkningsimpulser med frek- vensen F1 definieras av relationen TS- F1 = F2- T och frekvensen FS av organens 37 nollövergångar är sålunda lika med : F KF F= l-i=xr s Fzx T F2/F där F är frekvensen av impulserna Il, I2 ....

Med andra ord, det uppträder K impulser på klämman RO_37 hos nedräkningsorganet 37 under loppet av varje rotation då av vevaxeln, och periodiciteten av dessa konsekutiva impulser mot- svarar en rotation ¿¿R K av vevaxeln 17.

Nedräkningsorganet 37 har en laddningsingång Ch37 som är förbunden med dess klämma RO_57 genom ledaren 39. Därvid kommer varje övergång till noll av nedräkningsorganet 37, som avger en signal på klämman RO_37, att automatiskt återställa detta organ till laddningsläge. , Utgångsklämman RO_37 hos nedräkningsorganet 37 är genom en ledare HO förbunden med räkneklämman C28 hos en krets som är schematiskt visad vid 28 och kan innehålla m 'elementära kret- sar av typen "förskjutningsregister", (exempelvis känt under be- teckningen "Typ 7U16U), innehållande åtta utgångsklämmor, av vil- ' ka vardera utsänder en "avbildningsimpuls" för varje enhetsvinkel GC av vevaxelns rotation och med värdet _§ , varvid anordningen av dessa utgångar kan tillåta att särskilja från O till (8m - 1) impulser som avges av kretsen 37. _ Värdera av impulserna från kretsen 37 ger ett tillskott av kretsen 28 vilken i varje ögonblick avger en signal representatív för antalet impulser som mottages under tidsintervallet (Sm-1 T'=(8'“-1)Ts=--T_-Tmed1<),8m-1. 55 7 7810031-o Med andra ord fungerar kretsen 28, som utgör en "vinkelkloc- ka", som en krets av typen "förskjutningsregister" med 8m utgångs- klämmer betecknade med o - (8m- 1) 1 rig. 3, vilket tillåter ett steg för steg följa rotationen av vevaxeln med successiva vinkel- ° K (bestämt genom inställningen av det hjul som uppbär den optiska markeringen), varvid rotationshastigheten hos vevaxeln 17 betrak- tas som konstant under ett tidsinvervall T mellan två successiva impulser I. Man ser sålunda, att valet av värdena av kk och K tillåter att med precision följa vevaxelns rotation. I allmänhet väljer man värdena av Qà och av K på sådant sätt, att värdet av Û¿R exempelvis innefattas mellan OO 30' och nâgra gra- K _ der, varvid kretsen 28 då kan vara sammansatt av tre elementära kretsar av typen "förskjutningsregister" med åtta utgångsklämmor intervall lika med vinkeln vardera.

Râknaren 28 har en nollställningsklämma RAZ28 som är anslu- ten till räknaren 20 genom ledaren 41, så att den kan återställas till noll genom varje impuls Il.

Förskjutningsregistret 28 tillåter att utvälja ett "vinkel- fönster", vars nytta angives i det följande.

För detta ändamål är de två utgångsklämmorna hos förskjut- ningsregistret 28, motsvarande de tvâ gränsvinklarna hos detta vinkelfönster, anslutna till de två respektive ingångsklämmorna' hos en vippkrets H2 av typen SÄTTNING-ÅTERSTÄLLNING.

Vippan anger alltså på sin utgångsklämma en signal i form av fyrkantpuls mellan de två vinkellägen som begränsar det valda "vinke1fönstret": fyrkantpulsen börjar när det uppträder en förs- ta signal på utgångsklämman hos registret 28 motsvarande den förs- ta vinkelgränsen för detta "fönster" (första tillstândsändringen av vippan 42), och denna fyrkantpuls slutar när en andra signal uppträder på utgångsklämman hos registret 28 motsvarande den and- ra gränsvinkeln hos fönstret (andra tillståndsändringen hos vip- .pan M2).

Fig. H visar schematiskt sammansättningen av kretsarna 26 och 27 (jfr fig. 2) vilka tillsammans med kretsen 25 bildar det elektroniska aggregatet 23.

Accelerometern 18 lämnar en signal till ett lågpassfilter ÄH, vilkas brytningsfrekvenser exempelvis ligger mellan 1 Hz och några ñundretel Hz. Dette filter nar till ändamål ett undertryeka _30 HO .sf f-~ w-__.p»_._-,-~_ ---. - ,--=-.f..--._V-_- . --.. 7810031-0 de signaler som resulterar från vibrationerna av cylinderloppet vilka alstras av andra fenomen, såsom stängandet av ventiler, etc, och som i allmänhet ger sig tillkänna genom signaler med högre frekvenser än de som resulterar från tryckvariationerna i det inre av motorcylindrarna. Den signal som lämnas av accelerometern 18 integreras successivt av en första integrator H5, och därefter av en andra integrator H6. Den signal som lämnas av den andra inte- gratorn 46 matar en tröskelkrets H7, som avger en impuls när denna signal passerar genom sitt maximala värde. Impulsen från kretsen Ä7 tillföres till en första ingång hos en krets H8, av typen OCH-grind, som överför densamma till en vippa 49 när kretsen H8 samtidigt mottager tvâ giltighets- eller valideringssignaler på två angivna ingångsklämmor. Den första av dessa signaler lämnas av en logisk inverterare 50, vars ingång är ansluten till utgången hos den första integratorn H5. När sålunda signalen från den förs- ta integratorn har värdet noll validerar eller bekräftar inverte- raren 50 signalen från tröskelkretsen H7 såsom varande ett maxi- mum av den signal som avges av integratorn H6.

Vid den i fig. 1.visade utföringsformen har man valt att ob- servera endast den del av signalen från den andra integratorn hö, som motsvarar det maximala trycket i en bestämd cylinder Cl (fig. 1). Man anser då att fenomenen är likadana i de andra cy- lindrarna och inställningen av tändningen blir identisk för varje cylinder.

För detta ändamål utnyttjas såsom andra validerings-signal den som lämnas av vippan H2 som är ansluten till kretsen 28 (fig. 3); så att denna andra validerings-signal endast uppträder för förutbestämda lägen av vevaxeln, för vilka tryckmaximum i cylin- dern Cl kan antagas uppkomma vid funktionerandet av motorn.

Exempelvis är en av ingångsklämmorna hos vippan H2 ansluten till den ingång hos kretsen 28 som väsentligen motsvarar ett första läge av vevaxeln 17 för.vílket kolven i cylindern C1 befinner sig i övre dödpunkten, och den andra ingångsklämman är förbunden med denutgångsklämma hos kretsen 28 som motsvarar ett andra läge av vevaxeln när den har vridit sig en ytterligare vinkel av 600.

Förutom den signal som avges av OCH-grinden H8 mottager vip- pan 49 en synkroniseringssignal, som kan bestå av impulserna I som alstras av givaren 20 när vevaxeln befinner sig i ett förut- bestämt referens-vinkelläge. Detta referensläge är valt för att uppnås av vevaxeln 17 innan tändningen sker i cylindern Cl, obe- ._.:-.._.V.._~.4. r.,_\¿,_>_.-,_. -_.:_._¿._..__,_-,_..:.- - _._.. -uç-qg- nya-_ ~_.,_- . -..,,_ , _ .,., , - - ..,,, ..._ .» ...,....,.,._..-. . _ 9 7810031-0 roende av funktionstillståndet hos motorn. Såsom exempel kan det- ta referensläge befinna sig på 650 rotation av vevaxeln innan kolven i cylindern Cl uppnår sin övre dödpunkt.

Synkroniseringssignalen kan naturligtvis vara den som lämnas av en av utgångarna hos kretsen 28, under förutsättning att i samtliga fall denna referenssignal alstras före tändningen av tändstiftet i cylindern Cl.

Utgången hos vippan 49, som från början var i tillståndet O, höjes till tillståndet 1 vid mottagning av synkroniseringssig- nalen, och återställes till tillståndet O vid mottagningen av den valida signalen från grinden H8. Man erhåller sålunda en signal av formen fyrkantsignal, vars bredd är beroende av rotationsvin- keln 9 av vevaxeln mellan referensläget och det läge, vid vilket tryckmaximum erhålles i cylindern Cl. Denna signal överföres till en första ingång hos en krets 51 av typen OCH-grind, som på en andra ingång mottager utgängsimpulserna från kretsen 28, eller vinkel-klockan H. På en tredje ingångsklämma hos kretsen 51 till- föres utgångssignalen från en vippa 52 som styres av synkronise- ringssignalen och av utgångssignalen från en räknare 53 av typen förskjutningsregister (exempelvis av typen 74 16Ä). Denna krets räknar synkroniseringsimpulserna och avger en signal på en av sina utgångsklämmor, vilken representerar ett antal funktions- cykler hos motorn.

Vid uppträdandet av en första synkroniseringssignal mottager OCH-grinden 51 samtidigt den signal som utsändes från vippan 49 och signalen från vippan 52, vilka utgör valideringssignalerna, och grinden 51 genomsläpper.š§ impulser härrörande från klockan _ R H under hela varaktigheten av den signal som alstras av vippan 49. Samma fenomen upprepas under n funktionscykler av motorn, och cykel-räknaren 53 utsänder en signal, som ändrar vippans 52 tillstånd. Antalet impulser som genomgått OCH-grinden 51 divide- ras med antalet cykler n , i kretsen Sfl, som avger ett medeltal av impulser r _ em m ß< tionsvinkeln Gm av vešaxeln mellan övergången till referensläget och det läge som motsvarar maximalt tryck i cylindern Cl.

Dessa impulser tillförs till nedräkningsklämman D55 räknare-nedräknare 55 (exempelvis av typen Yü 193) som har ini- tialiserats till det teoretiska värdet av antalet impulser rth representativt för medelvärdet av rota- hos en 7810031-0 ao som motsvarar det teoretiska vinkelavstândet Gth mellan referens- läget av vevaxeln och det läge vid vilket trycket i cylindern Cl skall vara maximalt.

Det absoluta värdet av skillnaden rth - rm som är represen- tativt för avståndet 'É= Gth - Gm erhålles på utgångsklämmorna hos kretsen 55, som är förbundna med ingångsklämmorna hos minnet 56 (exempelvis av typen 74 lfü) under det att tecknet för denna Skíïlnad änâeß av auav de utgângssignaler som i allmänhet benäm- nes med de engelska uttrycken "carry" eller “borrow" allt efter- som detta tecken är positivt eller negativt. Överföringen av informationen E från nedräknaren 55 till minnet 56 sker genom den impuls som alstras av cykel-räknaren 55, fördröjd genom fördröjningskretsen 57a. Denna impuls, fördröjd en andra gång i fördröjningskretsen 57b, återställer räknaren-nedräk- naren 55 till initialtillståndet via ingången Ch 55. Den lagrade informationen É tillföres till en adderings-subtraherings-krets 58 (typ 7N83), till vilken likaledes tillföres det teoretiska vär- det (5th av rotationsvinkeln.av vevaxeln mellan referensläget och det teoretiska läge, vid vilket tändningen skulle ske i cylindern Cl, för att trycket i denna cylinder skallvara maximalt, när vev- axeln har vridit sig en vinkel Gth i förhållande till referens- läget.

Kretsen 58 ger en signal representativ för rotationsvinkeln @com= Öth j E hos vevaxeln mellan referensläget och det verkliga läge för vilket tändningen i cylindern Cl skall åstadkommas. Den- na signal tillföres till initialiseringsklämmorna hos en räknare- -nedräknare 59 (av typen TÄ 193) vars nedräkningsklämma D59 är förbunden med utgången hos en OCH-krets 60, som på en ingångskläm- ma mottager synkroniseringssignalen och på en andra ingångsklämma signalen från vinkel-klockan H. Vid övergång till noll alstrar kretsen 59 på sin klämma Ro 59 en styrsignal för tändning vilken överföres av en lämplig krets 61 till tyristorns Ä styrelektrod liksom även till laddningsklämman Ch59 som tillåter åter-initia- lisering av räknaren-nedräknaren 59.

Modifikationer av anordníngen är möjliga utan överskridande av uppfinningens ram. Det är sålunda möjligt att separat reglera tändningen i vardera av motorns cylindrar under utnyttjande av sådana kretsar som därvid erfordras, bestående av kretselementen 48-61. ' ' I vissa fall av motorns funktionerande bör regleringen av 11 7810031-0 tändningen, under en kortare eller längre period, avvika från den optimala förtändningen. Exempelvis om man vid starten önskar att motorns temperaturstegring skall vara hastigare. I allmänhet in- sättes mellan kretsarna 58 och 59 en adderare-subtraherare-krets 62 (visad med strecklinje i fig. U), som modifierar värdet av ßcom under algebraiskt tillfogande av ett korrektionsvärde ¶'.

Denna modifikation kan utföras permanent, eller endast temporärt.

I àfizsenare fallet kan varaktigheten av korrektionen vara kons- tant eller också vara beroende av det värde som antages av en pa- rameter uppmätt av en detektor 63. - Sådana korrektioner kan likaledes utföras vid uppträdande av slammer eller för erhållande av förbränningsgaser som åstad- kommer möjligast ringa försmutsning, etc.

Värdena rth och ßth som anges i kretsarna 55 och 58 är na- turligtvis bestämda med precision för varje motor. Angivandet av dessa värden som förut uppmätts som funktion av de exakta funk- tionsförhållandena hos motorn kan programmeras som funktion av dessa förhållanden.

Claims (3)

7810051-0 12 Patentkrav

1. Förfarande för automatisk reglering av tändningstidpunkten hos en förbrännningsmotor med styrd tändning till ett tändnings- läge motsvarande maximal effekt och maximal verkningsgrad hos motorn, varvid denna reglering modifieras för att maximalt tryck i åtminstone en av motorns cylindrar skall erhållas för ett be- stämt vinkelläge av motoraxeln, k ä n n e t e c k n a t av kombinationen av följande steg: de accelerationer detekteras, för vilka motorns cylinderlock utsätts, och en första signal avges som är representativ för dessa accelerationer, denna första mätsignal tidsintegreras medelst en första elektronisk íntegrator för erhållande av en andra för en vridnings- vinkel av motoraxeln representativ signal, denna andra signal tidsintegreras medelst en andra elektronisk íntegrator för erhållande av en tredje signal för ett vinkelläge för motoraxeln representativ signal, vars maximalvärde detekteras i förhållande till vinkelläget av motoraxeln vid maximaltryck i åtminstone en motorcylinder och att regleringen av tändningstidpunkten modifieras för att det maximala värdet av den tredje Signalen Skall erhållas för ett förutbestämt vinkelvärde hos motoraxeln.

Z. Pörfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid den optimala regleringen av tändningstidpunkten göres en korrektion genom vilken hänsyn tages till motorns funktionsför- hâllanden, exempelvis göra det möjligt att undertrycka knacknings- fenomen, att göra avgaserna så föroreningsfria som möjligt, eller att åstadkomma snabb stegring av motortemperaturen.

3. Anordning för utförande av förfarandet enligt kravet 1 för automatisk reglering av tändningstidpunkten hos en förbrän- ningsmotor med styrd tändning till ett tändningsläge, motsvarande maximal effekt och maximal verkningsgrad hos motorn, varvid denna reglering modifieras för att maximalt tryck i åtminstone en av motorns cylindrar skall erhållas för ett bestämt vinkelläge av motoraxeln, vilken anordning innefattar organ för styrning av tändningen av en givare (20) för vridningsvinkeln hos motor- axeln, k ä n n e t e c k n a d därav, att den dessutom inne- fattar en accelerometer (18) fäst på motorns cylinderlock (19) anordnad att alstra en första signal representativ för accelera- tioner som cylinderlocket undergår, en första elektronisk inte- 13 7810031-0 grator (45) ansluten till accelerometern (18) anordnad att avge en andra tídsíntegrerad signal representativ för en vridnings- evinkel av motoraxeln, en andra elektronisk integrator (46) för- bunden med den första integratorn anordnad att avge en tredje tidsintegrerad signal representatív för ett vinkelläge för motor- axeln, organ (47) av t ex tröskelkretstyp förbundna med denna andra integrator för detektering av ett maximum av den tredje signalen samt ytterligare organ (48) av t ex OCH-grindtyp anslut- na till nämnda organ för detektering av maxímet av den tredje sig- nalen och till nämnda givare (20), varvid dessa organ (Ä7,48) är anonàmde att detektera det vinkelläge på motoraxeln vid vilket maxímaltryck rader i åtminstone en motorcylinder, jämförelse- organ (S1) förbundna med dessa markeringsorgan anordnade att detektera avvikelsen mellan detta vinkelläge och ett referens~ läge, samt justeringsorgan anslutna till nämnda jämförelseorgan anordnade att modifiera verkan av detektororganen (47,48) som funktion av nämnda avvikelse.