SE442973B - Styranordning for instellning av flerteckenberare for skrivmaskiner och liknande - Google Patents

Description

in H) 25 35 40 8005018-0 2 så att detta förskjuts axiellt av drivskenan och med dess ursprung påverkar de tvärgaende stängerna för förflyttning av glidelement.

Enligt uppfinningen är dessa glidelement, för styrning av tecken- bäraren, vart och ett försett med ett kamspår som lutar i förhållande till glidelementets längdrörelse, varvid detta kamspår orsakar nämnda trissas tvärgaende rörelse, vars storlek motsvarar tecken- bärarens erforderliga vridning för inställning av det valda tecknet i tryckningsläge.

Dessutom är teckenbärarens styrlina fäst vid en fast punkt pä ena sidan av vagnen som uppbär teckenbäraren och vid andra sidan är den förankrad vid teckenbärarens styrhjul, fasthållen av en lämplig fjäder så att den hålls sträckt.

Enligt uppfinningen är dessutom mekanismen för styrning av teckenbärarens rörelser, såväl kring horisontalaxeln som vertikal- axeln, försedd med ett vid tríssorna anordnat elastiskt organ för styrtrådens förflyttning mot det elastiska organet för drivning av tråden, på så sätt, att de två verkningarna står í jämnvikt och minskar de för dessa trissors rörelser erforderliga krafterna.

För skiftning från små till stora tecken är enligt uppfinningen ett par hävstänger placerade på den odrivna lintríssans axel, för förflyttning av axeln och för vridning av teckenbäraren ett halvt varv, varvid för hela enhetens jämnvikt dessa hävstänger står under verkan av två fjädrar.

I förening med varje tvärgående stång är dessutom anordnad en tandad stång, vilken medger förskjutning av ett på drivskenan fäst anslag, på så sätt att därvid medges förflyttning över den erforderliga rörelsebanan hos de tvärgående stängerna och tillhörande glidelement, och så att de tvärgâende stängerna kvarhâlls i fall av tillfällig fortsatt rörelse förbi den önskade punkten.

Ett utföringsexempel av uppfinningen förklaras närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. 1 visar en planvy av en med en anordning enligt uppfin- ningen försedd skrivmaskin. Pig. Z visar ett snitt längs linjen II-IIi.fig. 1. Pig. 3 visar ett snitt längs linjen III-111 1 fig. 1.

Pig. 4 visar ett snitt längs linjen IV-IV i fig. 3; Fig. 5 visar ett snitt längs linjen V-V i fig. 3.

I fig. 1 visas en schematisk planvy av en elskrivmaskin med en pappersvals 1, ett tangentbord 2, och en vagn 4 som uppbär en sfärisk teckenbärare 3 och som i den visade utföringsformen är av rörlig typ, varvid under användning sfären 3 med dess vagn 4 'HI JH in s 8905018-0 förflyttas i tvärled fran den ena änden till den andra, under det att den vrids och tippas för inställning av det pa tangentbordet valda tecknet vid tryckningspnnkten framför valsen l.

Pd vagnen 4 är även monterad en färghandskassett, som kan vara av varje känt slag, vilken förflyttas tillsammans med vagnen i alla dess skrivlägen. Uppfinningen omfattar, sdsom redan nämnts, den anordning som från en tangent på tangentbordet verkställer det sfäriska elementets erforderliga rörelser för förflyttning av det till den nedtryckta tangenten hörande tecknet till tryckningspunkten.

Varje tangent 2a på tangentbordet 3 är anbringad på en häv- stâng Zb, vilken är ledat anordnat på en tvärgående axel 5 som uppbär alla tangenters hävstängèr. Tangentens hävstang Zb är för- sedd med ett utsprâng Zc som står i kontakt med en bladfjäder ö, vilken vid dess ena ände fasthålls av en tvärgáende ram 7 samt vilar mot ett utspräng 8 som hos denna ram bildar en fast stöd- punkt, tillåtande fjädern 6 att utbalanserad böjas kring stöd- punkten. Hävstangens Zh utsprâng 2c trycker en nedàtvikt ände 6a hos fjädern 6 mot ett mellanliggande element 9, vilket kan förfl flyttas huvudsakligen i horisontalled längs en vid dess ena ände i ramen 7 inbyggd styrning samt vid dess andra ände tvärs en ram 10 vilken är fast förbunden med maskinens huvudstativ samt vilken erbjuder tvâ styrníngar lOa, 10b i vilka det mellanliggande elementets delar 9a, Qb kan förskjutas.

Det mellanliggande elementets övre del Qb uppvisar en krok vid vilken ena änden hos en fjäder 11 är fäst. Fjäderns andra ände är förankrad vid en motsvarande krok på ramen 10. Fjädern ll strävar oupnhörlígt att förskjuta det mellanliggande elementet i pílens A riktning och samtidigt i en riktning uppat. Det mellan- liggande elementets del 9a uppvisar en hake 9c som ingriper med ett parti av den fasta ramen 10, varigenom det mellanliggande elementets 9 rörelse förhindras i pilens A riktning. Samtidigt vilar elementets 9 del 9a mot ramen 10 under verkan av fjädern ll.

Fjäderns o ände na som är vänd mot elementet 9 förflyttas ned~ åt mot elementet 9 när hävarmen lb nodtryckes. Det mellanliggande elementets 9 nedåtgående rörelse medför att baken 9c frigörs från ansatsen på ramen 10 så att elementet 9 fritt kan förflyttas under verkan av fjädern ll i pilens A riktning en sträcka tillräcklig för att medge att elementets ände 9a stöter mot en spärr 12, vilken i sin tur påbörjar en cykel som startar elmotorn eller med denna UT 10 :i Ü lu 'Ju in 8005018-*43 4 förbundna organ, sa att huvudaxeln 13 igdngsätts.

På huvudaxeln 13 är monterade tre kammar 14, 15, 16, vilka har skilda uppgifter i enlighet med de rörelser som skall till- delas det mellanliggande elementet 9. Kammarna 14 och 15 består av ett par i form av en kam och en motverkande kam, för det mellan- liggande elementets 9 rörelse i horisontell led, i motsatt rikt- ning till pilen A. En på en fast axel 19 ledat anordnad svängarm 18 uppbär en rulle 17 som står i kontakt med kammen 14, under det att på samma svängarm 18 är ledat anordnad en liten dragstång 20, vilken vid dess andra ände är förbunden med en vevarm Zl medelst en led 21. Vevarmen 22 är ledat anordnad på en fast axel 23 och vid dess andra ände förbunden med en axel 24, som är stelt för- bunden med en drivskena 25 vilken vid dess Ytterände uppbärs av plattan 25a på vilken en framskjutande tapp 25b är införd i ett spår 26 hos ett vertikalt förskjutbart element 27. Detta element 27 är vid dess övre del styrt av den fasta axeln 5 vid vilken alla tangenters hävstänger Zb är ledat anordnade, och vid dess undre del styrt av en vid ramen fäst tapp, på vilken elementet kan glida medelst en langsträckt slits. Pâ kammen 15 vilken verkar såsom en "motkam" till kammcn 11 vilar svängarmens 18 ände 1Sn på så sätt att svängarmen kan bestämt förflyttas i motsatta riktningar av nämnda två kammar, varvid behovet av returfjädrar eller liknande organ undanröjes. Kammen 16, som är stelt förbunden med drivaxeln 13, uppvisar en viloprofil l6a och en arbetsprofil 16b samt står i kontakt med en ände Z9a hos en vid den fasta axeln 23 ledbart monterad svängarm 29, vars andra ände 29b ingriper med det glidbara elementet 27 på så sätt att den kan svänga fram och tillbaka med detta element.

Svängnrmen 29 star oavbrutet under verkan från en fjäder 30, vilken håller änden Z9a i kontakt med kammen 16. Det mellanliggande elementet 9 uppvisar vid dess undre del ytterligare ntsprâng, bland vilka det första He, räknat frân höger i fig. Z, befinner sig under änden 9A och är tnndformat, vid elementets 9 undre kant kan finnas ytterligare upp till tva utspräng 9f och 9g vi ka kan vara placerade på varje sätt i förhållande till övriga delar, vilket kommer att ytterligare beskrivas nedan, urh i förhdllandv till del leclcn som tillhör den tangent som är placerad ovanför elementet 9. Nämnda utsprüng Qf, 9g är utplacerade enligt en bestämd kod för verk- ställande av teckenbärarens inställning, varvid de placeras i något av de två visade lägena eller även i det mellanliggande ej in 35 10 5 8005018-0 indikerade läget.

I förening med utsprången 9f, 9g finns nagra tvärgående stänger 31, 32, 33, vilka är förbundna med små axlar Sla, 32a, 33a, vilka löper över hela maskínens vidd och vilkas ändar är ledat anordnade vid maskinens sidor. Stängerna 31, 32, 33 kan därigenom svänga Loscillera) fram och åter i pilens C riktning.

Denna rörelse uppträder när utsprången 9f, 9g kommer i kontakt med de tvärgående stängerna 31, 33, 33, vilket kommer att förklaras nedan.

De vid varje mellanliggande element 9 anordnade utsprången 9f, Qg, kan även helt saknas eller förekomma vid högst två skilda positioner och avstånd i enlighet med den kod som motsvaras av det av elementet 9 representerade tecknet. Dessa utsprång kan om de är två till antalet komma i kontakt med två av nämnda stänger, vilka kan utgöras av endera stängerna 33 och 31 eller stängerna 33 och 32, men aldrig av stängerna 31 och 32 tillsammans. Elementets 9 ut- språng kan även styra endast en av de tre stängerna 31, 32, 33 eller, om utsprången saknas, ingen av stängerna, vilket motsvaras av den teckenbärande sfärens nolläge eller viloläge.

Arbetsstättet hos ovan beskrivna element är med hänvisning till fíg. 1 och 2 följande: Vid nedtryckning av tangent Za, sänks fjäderns 6 ände óa, så att genom verkan mot utsprånget 9d även sänks det mellanliggande elementet 9. Elementets 9 nedåtgående rörelse till- låter tanden 9c att passera under ramens 10 intilliggande slits, så att därvid fjädern 11 drager elementet 9 i pilens A riktning och så att spärren 12 startar elmotorns drivcykel. Tillsammans med tanden 9c sänks även elementets 9 ytterände 9e och intar det i fig. Z streckade läget, framför drivskenans 25 fria ände när denna befinner sig i viloläget. Vid denna tidpunkt har motorn startat och axeln 13 roterar i pilens B riktning drivande de med axeln stelt för- bundna kammarna. Kammen 14 förflyttar rullen 17 åt vänster och till följd härav vrider den lilla stången 20 med ledan 21 vevarmen ZZ åt vänster, vilken är ledat förbunden med drívskenan ZS. Under denna rörelse stöter drivskenan 25 mot det nedsänkta elementets 9 ände 9e och förflyttar detta åt vänster till det streckade läget.

Såsom omnämnts är utsprångets 9e mot drivskenan 25 vända sida böjt i motsatt riktning och till följd härav förblir elementet 9 i kontakt med drivskenan 25 under förflyttningen, även när elementet 9 stannar í det åt vänster mest förskjutna läget. Denna verkan er- hålls på grund av att fjädern 11, som utsätter elementet 9 för för- 10 JO åßßšßlöeü 6 flyttning längs pilen A, tillhandahåller god fríktionskontakt mellan utsprânget 9e och drivskenans 25 ände. När det mellanliggande elementet 9 förskjuts i riktning motsatt pilen A kommer dess undre utsprâng i kontakt med en eller flera tvärgdende stänger 31, 32, 33.

I det i fig. 2 visade fallet är utspràngen 9f, 9g belägna under det mellanliggande elementet 9, sa att de kommer i kontakt med stängerna 31 och 33. Båda dessa stänger kommer därvid tillsammans med sina axlar att utsättas för vridning i pilens C riktning, med ett belopp lika med utsprângens hela förflyttning minskad med den sträcka som i viloläget finns mellan varje utsprång och'änden hos den tvärgäende stång med vilken utsprånget kommer i kontakt.

Den tvärgäende stângens förflyttning beror således av den kod enligt vilken utsprången 9f, 9g är utplacerade.

Medan det mellanliggande elementet 9 förflyttas motsatt pilens A riktning, vrids samtidigt kammen 16 en bestämd vinkel från vilo- banan l6a fram till en yttre arbetsbanan lób. Härvid lyfts sväng- armens 29 ände 29a så att svängarmens andra ände sänker det vertikala glidelementet 27, vilket med dess slits och den i denna införda'tappen 25h sänker tvärhalkcn 25 från det främre läget, i kontakt med ut- spranget 9e, till det av den streckade linjen visade undre läget.

Sänkningen av tvärbalkens 25 ände frigör elementets 9 tand 9e, varvid elementet 9 förflyttas i pilens A riktning samt uppåt, under verkan av fjädern l0, åter intagande det i fig. 2 med heldragna linjer visade läget. Drivskenans oscillerande rörelse i riktning framåt, nedåt, bakåt och äter uppåt utföres enligt uppfinningen I elementets 9 för att hindra att tvärbalken stöter mot det vid under- sida belägna utspránget under returrörelsen till viloläget, om elementet 9 dessförinnan inställts för tryckning av ett tecken som senare skall inställas. Med hänvisning till fig. träder de på varandra följande momenten med början från axlarnas 3, 4 och 5 upp- Sla, 3Za oscillerande rörelser, vilka är påverkade, såsom redan omnämnts, av tangentrörelser och av hittills beskrivna organ.

I fig. 3 som visar ett vertikalt snitt utanför tangentbordet enligt linjen III-lll i fig. 1, visas även de tre axlarna Sla, 3Za och Sša tillsammans med tillhörande stänger SI, 32 och 35 i vilo- läget. Var och en av dessa axlars ena ytteröndar är böjda uppat 33b (se fig. 4), på vilka är ledat an- 35, 36, vilka visas från sidan i fig. 3 säsom_vevarmar Slb, 3Zb, bringade glidelement 34, och uppifrån i fig. 4. Dessa glidelement är vid änden motsatt för- bindolsen med axlarna 3la-33a försedda med en kam, vilken kommer UI 10 25 30 .n Lli 40 7 8005018-0 att beskrivas i samband med fig. S, i vilken visas endast glid- elementet 36. Detta glidelement 36 har vid den vevaxeln motsatta änden en utformning uppvisande två delar Boa och 36b, av vilken den senare vilar mot en vertikal platta 37, vilken uppvisar en lângsträckt slits i vilken är införd en fast tapp 38 som tillåter av slnßgn styrd längdförskjutning av plídelementet 36.

Delen 36a uppvisar en slits Sód som lutar i förhållande till slítsens 36c utsträckning, dvs. i förhållande till glidelementets 36 rörelseriktníng och som är utbildad med en bestämd profil vilken verkar väsentligen som en kam, medgivande en tapp 39 att inta bestämda lägen längs dess utsträckning.

Denna lutning tvingar tappen 39 att inta olika lägen i tvär- led, motsvarande slitsens Sód längdförskjutning.

För att tappen 39 skall kunna inta några förinställda lägen utan krav på hög precision erbjuder slítsen 36d, fastän lutande, några föredragna stopplägen i vilka tappen fasthålls i ett litet segment parallellt med slitsens 36c utsträckning, så att även en begränsat längdrörelse hos glidelementet 36 ej rubbar tappens 39 lägen i tvärled.

Glidelementet påverkas i viloläget alltid åt höger av en med slitsen 36c parallell fjäder 40, som är förankrad vid maskínens ram samt fasthakad vid glidelementet medelst utsprànget Sóe. Tappen 39 är stelt förbunden med en vid den fasta axeln 42 ledad dragstàng 41, vilken av tappens 39 verkan oscillerar när denna intar ett annat läge i glidelementets 36 slits Sód.

På tappen 39 är lagrad en tríssa 43 stelt förbunden med drag~ stången 41 samt medelst en sträckt lina 44 förbunden med en tríssa 45 som är fritt roterbar på den vid maskinens ram fästa axeln 46.

Linan 44 bildar en ögla som börjar vid vagnen 4, sträcker sig över trissan 43 och är upplindad på ett hjul 47 som är roterbart på axeln 48.

För inställning av teckenbäraren samverkar axeln 48 med andra kända organ, vilket kommer att beskrivas nedan.

Hjulet 47 står under oupphörlig verkan från fjädern 49 som strävar att vrida hjulet medurs. Fjädern 49 är med dess ena ände fasthakad vid vagnen 4 och med den andra vid den vid hjulet 47 fast förbundna svängtappen 47a.

I fig. 4 visas glidelementcn 34 och 35, vilkas motsatt vev- axlarna belägna ändpartíer är försedda med kam- och glídprofiler liknande de som beskrivits i samband med glidelementet 36. Glid- if! 10 15 25 30 35 40 8Û05ܶ8=0 elementet 35 avslutas med en förstorad yta 35a och med en del 35b liknande motsvarande delar hos glidelementet 36, varvid delen 35b är försedd med en slits 35c som är glidbart anordnad på den fasta tappen 38, av samma anledning som angivits i samband med glidelementet 36 (längdstyrningl, medan glidelcmentets förstoradc del 35a uppvisar en lutande kamformad slits 35d i likhet med motsvarande lutande slits hos den redan beskrivna slitsen hos kammen 36d. Pâ slitsen 3Sd följer dessutom ett ytterligare bågformat slitssegment 35'd vars krökningsccntrum utgörs av den fasta axeln 42 och vars utsträckning bestäms av en vinkel som i radiell led överensstämmer med den lutande kammens 35d utsträckning. 7 Glidelementet 34 uppvisar en liknande förstorad utbildning vid dess fria ände, med en del 34d försett med en slits 34c, í fíg. 4 lagd ovanpå respektive delar 35b och 35c, vilka båda glider på den fasta tappen 38, och en förstorad del 34a i vilken kamslitsar 34d och 34'd är utskurna exakt mittemot de tidigare beskrivna slitsarna hos glidelementet 35. Slitsen 34d befinner sig i ett läge lutande och symmetriskt i förhållande till slitsens 35d läge realtivt slitsens 34c rörelseriktninfl. Den krökta slitsdelen 34'd utgörs av en cirkel- sektor vars centrum befinner sig på axeln 42, men mittemot glid- elementets 35 cirkelsektor 35'd. På axeln 42 är dessutom ledat anordnat en hävstang 50 som uppbär en tapp 51 liggande i linje med tappen 39 hos glidelementet 36. Tappen S1 löper genom slitsarna 3Sd, 35'd och 34d, 54'd hos respektive glidelement 34 och 35. Läget hos de likadana och motsatta kamformade slitsarna 35d, 35'd och 34d, 34'd bidrar till att låsa tappen S1 i viloläget i den punkt som exakt motsvarar nolläget hos teckenbäraren, utan behov av ytterligare organ för inställning av tappen 51.i Vinkelhörnet mellan det lutande kamspåret och det cirkulära spåret vilar hos varje slits mot tappen 51 på motsatta sidor i tappens 51 rörelseriktning, så att innan en av de två slitsarna förskjutes kan tappen Sl ej förflyttas från centralläget, mot- svarande nämnda nolläge.

Pâ tappen 51 är ledat anordnad ytterligare en trissa 52, runt vilken löper en lina S3 som vid den motsatta änden är sträckt av en trissa 54, vilken är fritt roterbar på ledtappen 55 som uppbärs av den på en fast axel 57 ledat anordnade hävstången 56 vilken även är försedd med en tapp 58 som är glidbart anordnad i en slits 59a hos en hävstáng 59 som är ledad vid en fast axel 60 och av en fjäder 61 utsatt för vridning moturs. h! .Jr 'Jr .H1 9 8005018-0 Hävstàngon So kan till följd av hävstungcns 59 rörelse inta tva lägen (det ena visas med streckade linjer), varigenom tappen växlas fran läget 55 till läget 55' i Elg. 4. Linan 53 startar från en fast punkt på vagnen 4, lindas kring trissan 54, sedan runt trissan 52 och med dess fria ände kring hjulet 62 som är lagrat på vagnens 4 axel 03, koaxiellt med den på vagnen 4 likaså anordnade axeln 48. Z Den vid ofi ledade hävstangen 59 utsätts av en dragstang 65 för förflyttning i en riktning motsatt fjäderns 61 dragriktning.

Dragstangen 65 manövreras från tangentbordet vid skiftning från små till stora tecken, vilket förklaras ytterligare nedan.

Med hänvisning till fig. 4 och 5 är kring den fasta axeln 42 lindade ett par skruvfjädrar oó, 67 vilkas ena ändar vilar mot den fasta ramen och vilka utsätter hävstängerna 50 och 41 för vridning medurs. Eftersom hävstängerna 41 och 50 är stelt förbundna med tapparna 39 och 51 på vilka trissorna 43 och 52 är lagrade under sträckning av linan 44 och 53, strävar nämnda fjädrar att vrida tapparna 39 och S1 medurs under sträckning av tillhörande linor; så att linspänningen motverkas av den från de vid vagnen 4 fästa fjädrarna 49 och 64 till hjulen 47 och 62 tillförda spänningen.

Dessa fjädrar 66, 67 är enligt uppfinningen anordnade att balansera verkan från fjädrarna 49 och 64, så att förflyttningen av de vid tillhörande hävstänger 41 och 50 fästa tapparna 39 och 51 ej skall utföras vid stort motstånd.

I själva verket balanseras linornas 53 och 44 sträckning av motsatt verkan från ovannämnda fjädrar. Tack vare detta arrangemang kan tapparna 39 och 51 glida i tillhörande glidelements kamspår utan att utsättas för stor friktion från tryckkrafter mellan tapparna och slitsarna.

Anordningen såsom den hittills beskrivits arbetar enligt fig. 3, 4 och 5 enligt följande: När en av axlarna Bla, 32a, 33a vrids genom verkan från det mellanliggande elementet 9, för enkelhets skull under antagande av att axeln utgörs av axeln 33a vilken är förbunden med glid- elementet 36 (so fig. 5), orsakar axelns Sša oscillerande rörelse on förflyttning till vänster av glidelementet 36 med en sträcka motsvarande axelns 33a vinkelrörelse, i beroende av rörelsen hos det mellanliggande elementets 9 utsprång 9g.

Förflyttningen ät vänster av glídelementet 36 orsakar för- flyttning av det lutande kamsparet 36d, vilket tvingar tappen 39 10 ut UI 8005Ûl8==0g m att förfly tas mot utsidan i pilens D riktning. Härigenom drages linan 44 så att hjulet 47 vrids en storlek i överensstämmelse med läget hos det tecken vilket orsakade förflyttningen hos det mellan- liggande elementet 9 och därigenom förflyttningen hos glidelementct 36.

Hjulets 47 vridning orsakar motsvarande vridning hos den med detta stelt förbundna axeln 48, vilken med i och för sig kända organ är förbunden med teckenbäraren 3, så att denna kan svänga fram och åter kring en horisontell axel. 7 Detta medger,att på känt sätt, de olika teckenraderna vilka är fördelade parallellt längs teckenbäraren (antagande att denna är sfärisk) bringas till tryckningšläget för det valda tecknet.

I det i fig. 2 visade fallet är utspränget 9f vänt mot stången 31 och när utspranget kommer i kontakt med denna, vrids axeln Bla som är förbunden med det i fig. 4 under glidelementet 35 belägna glidelementet 34. Glidelementet 34 är i detta fall försedd med kam: spåret 34b som avslutas i den hâgformade slitsen 34'd. Vid glid- elementets 34 förflyttning åt vänster tvingas tappen 51 att följa kammen 34d och förflyttas inåt i pilens E riktning.

Tappen 51 närmar sig den motsatta tappen 55 under förkortning av linan 53, så att linan kan lindas kring hjulet 63 under verkan av fjädern 64. 7 Hjulets 62 vridning vrider i motsvarande grad axeln 63 som styr teckenbärarens 3 vridning kring en vertikal axel med ett belopp motsvarande denna axels förflyttning och även motsvarande det av tillhörande tangent valda tecknet. _ Denna rörelse medger tecknets inställning längs den meridían på vilket det är beläget på sfären. Under ovannämnda förflyttning av kamspåret 34d måste tappen 51 kunna fritt förflyttas i pilens E riktning vilket medges av det bâgformade kamsegmentet 35'd, vilket ej hindrar rörelsen hos hävstången 50 som uppbär tappen 51.

På samma sätt medger det hågformade kamsegmentet 34'd hos glid- clementet 34 förflyttning av tuppen 51 om genom verkan av kammen Såd tuppen förflyttas i pilens D riktning vid axiell rörelse hos glidelementct och hos ett av de under det mellanliggande elementet 9 belägna utsprången, vilket samtidigt står i kontakt med stången 32 under vridning av denna och tillhörande axel 3Za.

Efter förflyttningarna bringas glidelementen 34 och 35 till- baka till viloläget av tillhörande fjädrar 68, 69 vilka är placerade parallellt med slitsarna 34c och SSc.

Wr- f-r-w ---v-v- - -.~7-->-_-~<~.: ~«.= -fl-'r- -ufwv-:v-:f-zwnwe- -.- e wwuzn-rwn-w- - - -A UA lU 'n V1 -l Û 11 8005018-0 Med hänvisning till fig. 5 erhålls i detta fall den sfäriska teckenbärarens rörelse längs de parallella plan där tecknen är belägna, medan enligt fig. 4 erhålls en rörelse längs den sfäriska teckenbärarens meridianer, dvs. under vridning av sfären kring en vertikal axel för inställning av sfären i det valda tecknets meridianläge. _ Om de tvâ rörelserna kring den horisontella och den vertikala axeln samtidigt styrs av det förflyttade mellanliggande elementet och av de under detta placerade två utsprângen, kombineras de två rörelserna, så att sfären samtidigt kommer att vridas kring den horisontella och den vertikala axeln varvid det valda tecknet in- stülles i tryckningsläge. ' Den beskrivna, i fíg. 4 motsatt trissan 52 belägna anordningen, tjänstgör vid inställning av stora tecken, under det att de små tecknen alltid befinner sig i tryckningsläge.

Inställning av de stora tecknen erhålls med de i 4 be- skrivna organen genom dragning av den med tangenten för de stora Fig. tecknen förbundna stången 65. ” Denna verkan fràn stången 65 vrider hävstângen 59 kring tappen 60 åt vänster i pilens F riktning, så att den med kävstången S6 stelt förbundna tuppen 58 förflyttas nedåt tills hüvstángcn 56 intar det streckade läget, i vilket tappen 55 intar läget 55'r Under denna rörelse förflyttas tappen 55 bort från tappen 51 sa att linan 53 ytterligare sträcks under vridning l80O av hjulet 63, med verkan att teckenbäraren vrids ett halvt varv i förhållande till pappersvalsen.

I detta läge är de stora tecknen tryckberedda och rörelserna för inställning av det valda tecknet erhålls enligt vad som redan beskrivits för de små tecknen.

Kring axeln 57 är placerad en fjäder 70, vilken trycker häv- armen 56 utat för att balansera den av fjädern 64 pd hjulet 62 ut- övade dragkraften, sä att på detta sätt de tvâ krafterna balanseras, varigenom tappen 58 förblir huvudsakligen i jämvikt och ej trycker mot slitsen 59a under förflyttning vid övergång från små till stora tecken.

Vid anordningen enligt föreliggande uppfinning är även anordnade nagra säkerhetsorgan med avsikt att undvika att oväntade rörelser, plötsliga förflyttningar eller tröghetskrafter påverkar stängerna 31, 32, 33 så att därigenom axlarna Sln, Sla, 33a vrids på ej önskat sätt, med följd av felaktig förflyttning av teckenbäraron. _ ....,..._.,...,...,V-.-f ..--f..-~..~...~f~.-.,. www-v." _» » "f Süßšfllßeü '_11 10 30 40 12 För detta ändamål (se fig. 3, 4, 5) är anordnade hävstänger 71, 72, 73 stelt förbundna med axlarna Éla, 32a, 33a, vilka häv- stänger via tapparna 71a, 72a, 73a är kopplade till de tandade stängerna 74, 75, 76.

Dessa stänger är vid sina undre sidor försedda med tänder 74a, 75a, 76a och vid änden motsatt den ledade änden hålls de i kontakt med en anslagstapp 80 av fjädrarna 77, 78, 79.

Med hänvisning till fig. 3 och 5 kommer arbetssättet hos endast stången 76 med dess uppsättning tänder 76a att beskrivas, eftersom de övriga stängerna arbetar på samma sätt. Varje uppsätt- ning tänder hos varje stång står i kontakt med tappen 25b hos den vid plattan 2Sa fästa drivskenan 25.

Tappen 25b uppvisar en vertikal plan yta framför den raka delen hos tanden 76a, så att när drivskenan 25 förflyttas framåt driven av den med motoraxeln 13 förbundna kammen 14, utsätts axeln Sša för vridning i pilens C riktning, varvid även stången 76 ut- sätts för förflyttning åt vänster, vilande mot anslagstappen 80.

Vid denna rörelse förflyttas båda delarna 25 och 76 at “ vänster med samma hastighet och sträcka.

Vid slutet av den av drivskenan 25 orsakade firflyttningen ,ller 33a kan '7 Lä. mäste stången 76 stoppas. Eftersom axeln 31a, fritt vridas under verkan av det mellanliggande elementets 9 ut- språng, kan denna axel emellertid fortsätta dess vridning genom tröghetskraft om omständigheterna så tillåter. Detta skulle tillåta hävstângen 76 att fortsätta förflyttningen med följd att även det med denna förbundna glídelementet 36 skulle förflyttas för mycket, med följd av att teckenbärarens förflyttning blev felaktig. Detta undviks eftersom då drívskenan 25 befinner sig i det streckat utrítade läget i fig. 2, kommer även tapparna 25b att inta det streckade läget i fíg. 3 grepp med en tand 76a stoppas likaledes, eftersom tanden vilar med dess raka kant mot tappens 25b plana yta.

Härigenom kan stången ej på något sätt förflyttas ytterligare och stången 76 som står i in- framåt.

Stdngen 76 frigörs emellertid när drivskenan 25 från verkan av kammen 16 sänks enligt fig. Z. och tappen 35b intar det undre läget 2"'b, varigenom tanden 763 frigörs fran tillhörande ansats.

Som framgår av fig. 3 har stången 76 fyra tänder 76a eftersom fyra förflyttningar mäste åstadkommas för de rörelser som skall tilldelas teckenbäraren. Teckenbäraren 25 kan förflyttas över hela 1,1 13 8005018-0 Jgfl av- kununcy; 14 avgränsade banan utnn att tillhörande hövstång 76 behöver utsättas för dragning eftersom denna hävstång kommer att stöta emot tappen Z5b för det bnnsegment som föregår kontakten mellan elementets 9 utsprâng och tillhörande stång.

Från och med nn kommer stången 76 och drívskenun 25 att för- flyttas tillsammans. Alla organ hos den kinematiska kedjan som har används för teckenbärarens förflyttning efter manövrering av till- hörande tangent, bringus vid cykelns avslutning tillbaka till vilo- läget av tillhörande returfjädrar, vilket redan beskrivits med hänvisning till varje del av den kinematiska kedjan. Ytterligare organ av känd typ för samtidig nollställníng av alla element kan även anordnas, men visas eller beskrivs dock ej i föreliggande beskrivning.

Det är uppenbart att uppfinningen kan förverkligas i många olika utföringsformer i avsikt att passa särskilda typer av skriv- maskiner, liksom det är möjligt att tillämpa uppfinningen på maskiner med flerteckenbärare, där styranordningen är stationär under det att pappersvalscn är rörlig. ß _ _ .--_.”_--..-»-.~.-.,------------

Claims (6)

ÛÜ5ÜTI8=Ü (kr gatentkrav

1. Styranordning för lägesinställning av tecken hos en skrivmaskin innefattande en vals (1)/en intill valsen anordnad flerteckenbärare (3) för tryckning av ett valt tecken på ett mot valsen anliggande papper, och ett tangentbord försett med tangenter (2) påverkbara för inställning av det valda tecknet till ett tryckläge, vilken styranordning inkopplar tangenterna (2) med teckenbäraren (3) samt innefattar: till respektive tangenter (2) hörande ooh av dessa påverkbara, förskjutbara kodbärare (9), vilka var och en är utbildad med ett antal ut- språng (9f, 9g), vilka är placerade enligt en bestämd_urvals- kod som representerar den valda tangenten (2); på maskinen anordnade kamorgan (14, 15, 16), vilka vid påverkan av varje tangent förskjuter tillhörande kodbärare (9), ett flertal tvärgäende stänger (51, 32, 33), vilka var och en är utbildad med organ som valbart ingriper med nämnda utsprång för vrid- ning av tillhörande stång till vinkellägen i överensstämmelse med den valda tangenten; ett flertal glidelement (34, 35, 36), vilka är excentriskt förbundna med de tvärgáende stängerna B1, 32, 33) och förskjutbara i överensstämmelse med de tvär- gâende stängernas (31, 32, 33) vridrörelser; och ett par med teckenbäraren förbundna linor (44, 53), vilka löper runt varsin förskjutbar trissa (43, 52), så att teckenbäraren (3) vid för~ skjutning av trissorna (43, 52) inställes i ett med varje på- verkad tangent överensstämmande läge; k ä n n e t e c k n a d av en på varje glidelement (34, 35, 36) anordnad slits (34d, 35d, Sód), vilken lutar i glídelementets förskjutningsriktning; och en i varje slits upptagen axel (39, 51), vilken uppbär en tríssa (43, 52) och vilken är styrd i en från tillhörande slits (34d, 3Sd, 36d) avvikande riktning, varigenom vid förskjutning av varje glídelement (34, 35, 36) tillhörande axel (39, 51) förskjutes av tillhörande slits direkt till ett läge bestämt av ett utsprâng (9f, Qg) hos en av den valda tangenten (2) påverkad kodbärare (9).

2. , Styranordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att kamorganen innefattar en drivaxel (13) med ett flertal kammar (14, 15, 16), varvid ett par av kammarna (14, 15) är verksamt förbundna med en svängbar drívskena (25) anordnad 5 sonso1a-c att ingripa med och förskjuta kodbärarna (9) och varvid en ytterligare kam (16) är förbunden med drivskenan (25) för att bringa denna ur ingrepp från kambärarna (9).

3. Styranordning enligt krav 1 eller Z, k ä n n e- t e c k n a d av att slitsarna (34d, 35d, Sód) är utbildade med en profil som förmår kvarhålla nämnda axel (39, 51) vid förutbestämda lägen i slítsarna.

4. Styranordning enligt något av föregående krav, k Ü n n e t e c k n a d av på varje trissa (43, S2) verkande, balanserande fjäderorgan (66, 67), vilka minskar de för för- skjutning av tríssorna erforderliga krafterna.

5. Styranordning enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a d av ett par hävstänger (56, 59) vilka är verksamt förbundna med teckenbäraren (3) och anordnade att vrida denna ett halvt varv vid teckenomskíftning, varvid hävstängerna (56, S9) samverkar med i motsatt riktning verkande fjädrar (61, 70), vilka balanserar hävstängerna.

6. Styranordning enligt krav 2, k ä n n'e t e c k n a d av att tandorgan (74, 75, 76) är anordnade för att medge för- skjutning av ett på drívskenan (25) fixerat anslag (ZSb), så att drívskenan medges fri förflyttning och glidelementens C34; 35, 36) fortsatta rörelser hindras när drívskenans (25) verkan är avslutad.