SE442339B - Sperrorgan for robotutskjutare - Google Patents

Description

8005%58-9 10 15 20 25 30 35 2 Det är av vikt, att varje robot avfyras på rätt sätt och lämnar sitt utskjutningsrör utan att skada detta.

I praktiken har man accepterat, att nâgra utskjutníngs- rör i ett rörknippe är overksamma. Om fler än dessa ut- skjutningsrör skadas vid avfyrning av lasten, skulle hela utskjutaren behöva kasseras. Sålunda är varje skada på ett utskjutningsrör en potentiellt kostsam händelse.

Ett slags robot är utrustad med fjäderbelastade fenor, som kan svängas bakåt, så att de sträcker sig akteröver från robotkroppen och deras framkanter ligger innanför projektionen av kroppens omkrets. Efter insväng- ning av fenorna fäster man en rektangulär fenhållare av plast på fenspetsarna för att hålla dem på plats. En cirku- lär metallkontaktskiva är anordnad på plasthållarens från fenorna vända sida. En elektrisk ledningstråd för- binder kontaktskivan med tänd- eller avfyrningsmekanismen för raketmotorn inom roboten. Tändsignalen tillförs raket- motorn genom metallkontaktskivan. Robotens kropp är "jordad" genom hållarens kontakt med raketen.

Vid laddning av utskjutningsröret med roboten skjuter man in roboten i dess utskjutníngsrör tills den periferiella gördeln vid robotkroppens akterparti kommer i kontakt med spärr- och frigöringsmekanismen. Kontaktskiv- an kommer samtidigt i kontakt med en tändkontaktarm, vari- genom avfyrningssignalen leds till den med fast drivmedel utrustade raketmotorn. Laddningen av de flesta kända ut- skjutningsrör kräver en avsevärd kraft. Exempelvis kan det krävas en kraft av 110 kp för frigöring av roboten från utskjutningsröret och omvänt samma kraft för att bringa den till samverkan med spärren, beroende på den speciella frigöringsmekanismens utformning. Det är inte ovanligt, att tekniker bokstavligen slänger in en robot i utskjut- ningsröret för att fâ den i ingrepp med spärrmekanismen.

Under flygning måste robotspärren utföra flera funktioner. Den måste hålla roboten på plats hela tiden, oberoende av flygplanets läge och de på flygplanet verk- ande krafterna. Under avancerade flygmanövrer och under f!! 10 15 20 25 30 35 8005858-9 3 landning utsätts spärrmekanismen, som är avsedd att hålla kvar roboten, för stora krafter och påkänningar. Vid landningar på hangarfartyg, där uppfångningslinor och krokar används för att stoppa flygplanet, har man beräknat att krafter över 9 g alstras, vilka också verkar på spärr- mekanismen. Vid katapultstarter har krafter över 6 g be- räknats. Om spärrmekanismen inte fungerar, skulle roboten kunna bli skild från sitt utskjutningsrör och eventuellt ge upphov till stora skador på flygplanet eller på perso- nal och utrustning i dettas närhet.

När denna robots raketmotor tänds, skall frigöring utlösas vid uppträdandet av en bestämd drivkraft och roboten lämna utskjutningsröret. Om frigöringsmekanismen inte fungfler efter tändning av drivmedlet, så att roboten inte friges, s.k. hängavfyrning, skulle utskjutningsknippet kunna bli utsatt för stora skadar, som skulle göra det oanvändbart, och även flygplanskroppen kunna bli skadad.

Dessutom skulle flygplanets styrning kunna bli försvårad.

Fenhållaren blàses bort av avgassträlen från raket- motorn, och när roboten lämnar sitt utskjutningsrör, svängs de fjäderbelastade bakåtsvängda fenorna ut till sina av- sedda lägen när roboten är några decimeter från utskjut- ningsröret. Vid försök med ett antal utskjutningsrör med kända frigöringsmekanismer har det visat sig, att i varje följande försök de erforderliga frigöringskrafterna ten- derar att bli väsentligt högre än i föregående försök.

Varje följande raketutskjutning sker alltså vid lägre drivkraftnivå än den föregående till följd av ändringar i mekanismens fysikaliska egenskaper, vilka försämrar kvarhållningsfunktionen i förhållande till föregående av- fyrning. Så småningom blir utskjutaren oanvändbar till följd av förslitning och deformation av frigöringsmeka- nismen.

Beskrivning av uppfinningen Det är därför ett huvudändamål med uppfinningen att erbjuda en förbättrad, ekonomisk och pålitlig spärr- och frigöringsmekanism.

Poon QUALITY snosess=9 10 15 20 25 30 35 4 Det är ett annat syfte med uppfinningen att er- bjuda en frigöringsmekanism med förutbestämd konstant frigöringskraft.

Det är ett annat syfte med uppfinningen att er- bjuda en integrerad spärr- och frigörings- samt tänd- kontaktarmsmekanism.

Det är ännu ett syfte med uppfinningen att er- bjuda en av gasstrålen aktiverad positiv frigöringsverkan för roboten.

Uppfinningen syftar vidare till att erbjuda en automatisk robotfrigöringsmekanism.

Uppfinningen syftar också till att erbjuda ett robotutskjutningsrör, som kan laddas från vilken ände som helst.

Uppfinningen syftar vidare till att erbjuda en spärrmekanism, som gör det möjligt att ladda utskjutnings- röret med roboten på enkelt sätt.

I enlighet med det föregående innefattar en auto- matisk, av gasstrålen påverkad positiv robotfrigörings- -mekanism en rörlig arm med en spärr för lösbart ingrepp med en robot i ett robotutskjutningsrör eller -ställ och ett av gasstrålen manövrerat hävstângssystem, som är in- rättat att påverkas av förbränningsprodukter från robotens raketmotor vid tändning av roboten för förflyttning av armen för frigöring och avgívning av roboten.

Kort beskrivning av ritningarna Figur 1 är en bakre ändvy av ett knippe av robot- utskjutningsrör med en mekanism enligt uppfinningen.

Figur 2 visar ett längdsnitt av robotutskjutaren efter linjen 2 - 2 i figur 1.

Figur 3 visar i tvärsnitt en av gasstrålen påverkad hävarm.

Figur U visar ett längdsnitt av robotutskjutaren och återger mekanismen i läge för frigöring av roboten.

Detaljbeskrivning av ritningarna I figur 1 visas bakre eller aktre änden av ett raketröraggregat. Ett triangulärt bärdon H2 gör det möjligt 10 15 20 25 30 35 8005858-9 5 att sammanställa fler utskjutningsrör 15 till ett rörknippe.

En robot 10 visas insatt och redo att avfyras. En fenhålla- re 13a är fastklämd på fjäderbelastade fenor 12a - 12d för att hålla dessa bakâtsvängda. En kontaktskiva 13b mottar den elektriska tändsignalen genom en knähävarm HU, som är i kontakt med skivan. Som framgår av fíg. 2 och 3, är armen uu svängbart förbunden med ena änden av en kopplingsarm 65 medelst en tapp H5. Trycket från den fjäderbelastade kopplingsarmen 65 upprätthåller elekt- risk kontinuitet mellan tändkontaktarmen HH och en på husets H2 ände fäst kontaktplatta UB. Kontaktplattan H6 under den av gasstrålen påverkade svängarmen HH mottar den elektriska tändsignalen från en icke visad elektrisk tråd.

Företrädesvis är huset H2 av ett dielektriskt material, så att man kan montera kontaktplattan H6 direkt på huset utan att behöva använda isolatorer för att hindra kortslutning av tändsignalen till jord.

Drivkraften av avgaserna från raketens utblåsnings- munstycke 1Ua verkar mot armen HH, som fungerar som en knähävarm med två änd1ägen,och svänger undan den kring tappen H5 (se figur H) till ett andra ändläge, så att den positiva spärrning, som beskrivs nedan i anslutning till figur 2, upphävs.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till figur 2, som visar spärr- och frigöringsmekanismen H0 i ett läge, där den är i ingrepp med roboten 10 i ett ut- skjutningsrör 15.

Det díelektriska huset M2 här alla de vid utövning av uppfinningen använda armarna och hävstängerna. En spärr- arm 50 har ett med urtag utfört spärrorgan 52, som går ned i utskjutningsröret 15. Urtagets bakre läpp 52b är något längre än den främre läppen 52a, så att den bildar ett bestämt bakre stopp för roboten om denna införs framifrån.

Armen 50 är belastad med ett par schematiskt visade tryck- fjädrar 56, 58, vilka är framför urtaget 52 och utövar en fjädrande kraft mot ett fjädersäte 53. Fjädrarnas S8, 58 kompressionsförhällande och kraft bestäms av ett antal para- pgna suttit-Y, år! 8005858-9 10 15 20 25 30 35 Uf -::;;'4f 1.! ^, 'kJ/jmgfå 6 metrar, inklusive den stötverkan och vibratíon robotraket- en utsätts för, robotens drivkraft och den frigöringskraft som önskas om tändarmen HH inte utlöser den positiva fri- givningen enligt uppfinningen. I det sist nämnda avseendet är fjädrarna 56, 58 och urtaget 52 en säkerhetsanordning.

Med andra ord: urtaget 52 har sådan form och orientering, att robotens drivkraft övervinner tryckfjädrarna 56, 58 och frigör roboten 10, om tändarmen inte fungerar.

Spärrarmen 50 har en svängtapp SH, som ligger i en öppning i en lagerplatta 60. Denna är av metall och är nitad på huset H2, och vid en av nitarna leder en elektrisk :klack (ej visad) jordsignalen till roboten 10 genom plattan 60 och armen 50. Spärrarmens 50 andra ände har en kamyta 55, varigenom spärren 52 manövreras. Spärrarmens 50 sväng- ning visas med pilar.

Ehfjäderbelastad avtryckare 62 har en kampâverkare 64, som vilar mot kamytan 55. En återföringsfjäder, här visad som en tryckfjäder 68, är anordnad omkring avtryck- arens 62 kopplingsarm 65 och stöder mot huset H2. Tryck- -kraften bestäms av drivkraften under drivmedlets förbrän- ning och den area på knähävarmen H4, som tar upp drivstrå- len. Avtryckaren 62 är företrädesvis gjord av dielektriskt material, så att spärrarmens 50 jordpotential isoleras från den elektriska tändpotential som pâläggs plattan HB, varpå knähävarmen H4 glider. Ett metallband 69 mot änden av avtryckarens kopplingsarm 65 håller avtryckaren 62 på plats. ' Ä Knähävarmen 44 är svängbart förbunden med av- tryckarens kopplingsarm S5 medelst tappen 45. Som anges ovan, vilar knähävarmen HH mot kontaktplattan H6, vilken tar emot den elektriska tändsignalen. framskjutande kontaktspets H7 vid sin undre ände för kon- takt med robotens tändsignalskontaktskiva 13b.

Utformningen av den av gasstrålen manövrerade Armen H4 har en knähävarmen HH beskrivs närmare i samband med tvärsnitts- vyn i figur 3. Framytan Dßa tar emot raketgasstrålen för svängning av armen RH från det visade första ändläget till 10 15 20 25 30 35 8005858-9 7 ett andra ändläge (figur 4). Beroende på vilka drivkrafter som utvecklas av avgasstrálen från en viss robot kan det bli nödvändigt att variera framytans H8a storlek från den i figuren avbildade. Exempelvis kan en robot med låg drivkraft kräva en tändarm med större framyta och tvärtom för en robot med stor drivkraft. Den bakre ytan H9 ökar armens UU styrka, så att den får längre livstid. Den övre främre ytan U8b har liten radie, t.ex. 1,5 - 3 mm, så att tändarmen HU kan glida jämnt mot kontaktplattan H6 när den svänger runt tappen H5.

Figur H visar roboten 10 under frigöring från ut- skjutningsröret 15. Tändsignalen tillförs raketmotorn genom kontaktplattan H6, armen HH och kontaktskivan 13b.

Sedan raketmotorn har startat, utvecklar den en till~ räcklig drivkraft för svängning av armen HH till dess andra ändläge, såsom visas. Avgasströmmen alstrar ett statiskt tryck i utskjutningsröret inom området 1,75 - 3,5 kp/cm2, vilket vid stagnation mot armen HH framkallar ett tefelrryek ev 7 - 21 kp/emz (eller 11 - 110 kp påverk- 'ningskraft beroende på den valda kontaktarean och avgas- drivkraften från en särskild robot). När avtryckaren 62 dras bakåt till följd av armens HH kamverkan, följer kam- påverkningsytan SU med och pressar ned kamytan 55, så att spärrarmen 50 svänger omkring sin svängningspunkt SH. Spär- ren 52 dras undan från gördeln 11, och roboten 10 blir fri. uppfinningen en positiv frigöring. av de nya kännetecknen för uppfinningen ligger H4 vrids till ett ändläge utanför raketstrålen Sålunda ger Ett i att armen så snart en tillräcklig drivkraft för övervinnande av tryckfjäderns 68 verkan har utvecklats. Till skillnad från de flesta kända arrangemang, som har liknande tänd- armar UH enbart för tändkontaktens skull, utsätts armen än enligt uppfinningen för en mindre mängd korrosiva gaser, eftersom den förs undan. Detta förlänger givetvis tänd- armens livstid, vilket i sin tur förlänger hela raket- utskjutningsknippets livstid. Laddning med raketen eller roboten blir nu möjlig på enkelt sätt. För att ladda ut- POOR QUšeLITY 8005858-9 10 15 8 skjutningsröret med raketen behöver man endast svänga upp knähävarmen, så att den är ur vägen. Därpå kan raketen 10 införas framifrån eller bakifrån. Den för âstadkommande av ingrepp med spärren erforderliga kraften minskas starkt från tidigare över us kp till bara s eller 9 kp. Plund- ringen av raketutskjutningsröret har starkt förbättrats och förenklats. Det krävs endast en liten kraft med fing- rarna för att svänga upp armen 44 och därigenom frigöra raketen 10. Sålunda har det blinda trevandet med en speci- ell stång enligt teknikens ståndpunkt eliminerats.

Ehuru uppfinningen har visats och beskrivits med avseende på speciella utföringsformer, anses dock vissa ändringar och modifikationer av en fackman inom den tek- nik uppfinníngen hänför sig till ligga inom uppfinningens Täm-

Claims (3)

1. 0 15 20 25 8005858-9 PATENTKRAV l. Roborutskjutare innefattande ett bärorgan (15) för att glidbart bära en raketdriven robot (10), ett svängbart spärr- organ (50, 52) för lösbart ingrepp med roboten och för kvar- hâllning av roboten mot glidrörelse längs bärorganet, och en anordning (44, 46) för tändning av raketens drivmedel, k ä n n e t e c k n a d av en på spärrorganet anbragt kam- följare (55), en i längdled rörlig fjäderbelastad hävstång (62L som har en för samverkan med kamföljaren på det rörliga spärr- organet (50, 52) avsedd kam (64) och har två skilda ställningar, vari kammen och kamföljaren är i kontakt respektive ur kontakt, och en med den fjäderbelastade hävstången (62) svängbart för- bunden knähävarm (44) för bildning av en knähävarmsanordning, som är vippbar över centrum mellan tvâ skilda ändlägen omkring en kontaktyta (46) på bärorganet (15), varvid i ett första änd- läge hävarmen (44) är i banan för en gasstråle från drivmedlet och i ett andra ändläge hävarmen (44) är parallell med gas- strålens bana, varvid knähävarmen (44) vid påverkan av driv- medelsgasstrålen vippas över centrum till sitt andra ändläge och förflyttar den fjäderbelastade armen (62) till dess ställ- ning med kam och kamföljare i kontakt så att spärrorganet (50, 52) svängs och roboten (10) frigörs.

2. Robotutskjutare enligt patentkravet 1, vari det rörliga spärrorganet (50, 52) är en svängbar arm med en på avstånd från kamytan (55) belägen spärr (52) och är försett med en svängtapp (54) mellan kamytan (55) och spärren (52) samt fjädrar (56, 58) anligger mot den svängbara armen och svänger denna omkring svängtappen (54) för ingrepp av spärren (52) med roboten (10), när knähävarmen (44) är i det första ändläget.

3. Robotutskjutare enligt patentkravet 2, vari spärrens (52) mot roboten (10) verkande återhållningskraft är tillräck- lig för att hindra frigöring av roboten, när denna utsätts för raketdrivkraft, i händelse att knähävarmen (44) icke förflyttas till det andra ändläget vid uppträdande av en raketstråle. POOR uvfleß* 1