SE442130B - Byggelement for uppbyggnad av en mur med oppningar for vextplantering - Google Patents

Description

7905082-9 10 T5 20 25 30 35 sådan utformning att det enkelt kan tillverkas genom betong- gjutning i form.

Dessa syften med uppfinningen uppnås vid ett inledningsvis angivet byggelement genom att det mot stommens utfyllnads- rum vända ytavsnittet för upptagning av därpå vilande fyll- nadsmaterial står i lutning mot elementramens plan i rikt- ning nedåt och inåt från elementets utsida, varvid den öv- re begränsningsytan av ytavsnittet är plan eller krökt.

Tillträde av solstrâlning och regn till fyllnadsmaterialet kan optimeras genom anpassning av snedställningen av stöd- ytorna till ett lämpligt medelvärde för infallsvinkeln av solstrålning eller ströljus. Genom att de Stödytorna bil- dande rambalkarna med sina snedställda stödytor lämpligen utföres som vinkelprofiler eller krökta profiler uppnås den ytterligare fördelen att den framskjutande underliggande yt- terkanten av balkP¥ofilen ger diffusa ljudreflexer, vari- genom den av byggelement enligt uppfinningen utförda muren erbjuder effektivt skydd mot ljudstörningar. Slutligen upp- nås en fördelaktig estetisk effekt vid en mur utförd av byggelement enligt uppfinningen, då inga större plana ytor förekommer på murens utsida.

Uppfinningen beskrives nedan i form av utföringsexempel och med hänvisning till åtföljande ritningar.

Fig. 1 visar schematiskt ett byggelement enligt uppfinningen betraktat från översidan. Fig. 2 är ett snitt utmed linjen I - I på fig. 1. Fig. 2a visar en detalj av byggelementet i en större skala . Fig. 3 är ett snitt utmed linjen III - III på fig. 2. Fig. 4 är ett motsvarande snitt visande en annan utföringsform av uppfinningen. Fig. 5 är ett motsvarande snitt visande en ytterligare utföringsform. Fig. 6 visar ett kompletteringselement för en mur i tvärsnitt. Fig. 7 vi- sar motsvarande tvärsnitt vänt 900. Fig. 8 visar i planvy en fog mellan två intill varandra vinkelställda byggelement med ett mellanstycke. Fig. 9 visar utsidan av ett antal §OQR QuALï-ïïïfï ' -_ 'få ~ 'e 10 15 20 25 30 35 7905082-9 över varandra anordnade byggelement enligt fig. 8. Fig. 10 visar i planvy en fog mellan tvâ bredvid varandra anordnade byggelement med ett däremellan beläget U-format mellanstycke.

Fig. 11 visar ett antal över varandra belägna byggelement en- ligt fig. 10, betraktade från utsidan. Fig. 12 visar utsidan av ett antal på varandra anordnade byggelement som bildar en muröppning. Fig. 13 visar i perspektiv de utkragade balk- ändarna av ett byggelement med ett därtill anslutet avslut- ningselement. Fig. 14 visar schematiskt i planvy ett antal till varandra anslutna byggelement i form av vinkelställda plattor. Fig. 15 visar dessa byggelement i perspektiv från framsidan. Fig. 16 - 18 visar ytterligare utföringsformer av byggelement. Fig. 19 visar i perspektiv en ytterligare utföringsform av ett byggelement. Fig. 20 visar element en- ligt fig. 19 i anordning på varandra för att bilda en mur.

Fig. 21 visar framsidan av ett muravsnitt med olika byggele- ment. Fig. 22a och 23a visar i tvärsnitt och i planvy (till vänster Om linjen I - I) en hälft av ett ihâligt byggele- ment. Fig. 22b och 23b visar i tvärsnitt respektive i plan- vy en hälft av ett liknande ihâligt byggelement (till höger om linjen I - I). Fig. 24 visar ett tvärsnitt genom en kist- mur med byggelement enligt uppfinningen och ett därunder an- ordnat täckelement.

Det på fig. 1 och 2 visade byggelementet enligt uppfinningen ligger väsentligen i ett plan R, såsom visat på fig. 3 - 5.

Byggelementet har längsgående balkar förenade genom dels tvärgâende grövre balkar med rektangulärt tvärsnitt och dels diagonalt tvärgâende balkar 4. Mellan dessa tvärbalkar bil- das öppningar 4a. Byggelementets längdsidor bildar en främ- re siktyta 2 och en bakre siktyta 3. De längsgående balkar- na sträcker sig utanför byggelementet med sina ändar 9 res- pektive 10. De utsträckta eller utkragande längsgående balk- ändarna övergår i byggelementet via avrundade ytpartier 12, 13. Dessa anslutningspartier är dessutom bredare såsom vi- sat vid 14 på fig. 1. De utkragande balkändarna 9 och 10 bil- dar en förlängning av byggelementet i murens längdriktning.

Poor Qlßis-flï 7905082-9 10 15 20 25 30 35 Den inre profilen av de längsgående balkarna kan ha varie- rande form såsom visat på fig. 3 - 5. Denna profil sträck- er sig över hela balklängden med undantag för de partier där de grövre tvärgående balkarna med rektangulär profil enligt fig. 2 ansluter till längsbalkarna.

I den bärande konstruktionen av en mur som bildas genom över varandra placerade byggelement, innesluter såväl de mot varandra riktade balkändarna som mittpartiet av bygg- elementet en gemensam jordfyllning.

Det på fig. 1 visade ramfackverket ger byggelementet hög hållfasthet, varvid öppningarna 4a dessutom medför förde- len av viktinbesparing och underlättar påfyllning av jord. öppningarna 4a har även betydelse för dränering av jordfyll- ningen. Öppningarnas form och antal kan anpassas enligt förekomman- de behov. Antalet öppningar och öppningarnas form kan varie- ra enligt motsvarande utformning av tvärbalkarna.

Såsom framgår av fig. 1 och 2 ligger översidan 5 av de gro- va tvärbalkarna något över de längsgående balkarnas över- kant och bildar därmed övre distanselement 7. Pâ undersidan av byggelementet är utformade ytterligare fyra distansele- ment 8 med anliggningsytor 6 för anliggning mot den övre tvärgående balkytan 5 av ett underliggande byggelement. Al- ternativt kan separata distanselement insättas mellan bygg- elementen.

När byggelementen är anordnade i en viss lutning mot hori- sontalplanet, såsom vid uppbyggnad av en slänt, är i många fall friktionen mellan nämnda anliggningsytor tillräcklig för att hålla byggelementen på plats. För att ytterligare tillförsäkra korrekt inbördes läge av byggelementen kan fördjupningar 15 och mot dessa svarande upphöjningar 16 på anliggningsytorna 5 respektive 6 vara anordnade. Vidare kan den övre anliggningsytan 5 ha en ansats 5' som sträcker sig 10 15 20 25 30 35 7905082-9 i rät vinkel mot elementets längdriktning, för ingrepp med en komplementär ansats på en övre anliggningsyta.

Distanselementen 8 är företrädesvis utformade som stympade koner med sina anliggningsytor 6, medan det övre distansele- mentet 7 enligt ovan utgöres av det övre partiet av de gro- va tvärbalkarna. Fig. 3 visar dessa övre balkformade dis- tanselement 7 och nedre koniska distanselement 8, varvid nämnda komplementära ansats på den nedre anliggningsytan 6 är markerad med 6'. Figuren visar övre förankringselement 15 i form av urtag på den tvärgående balkens övre anligg- ningsyta 5 och komplementära förankringselement 16 i form av utsprång 16 på det högra nedre förankringselementets 8 anliggningsyta 6. På den vänstra sidan visas däremot en an- nan möjlighet, nämligen en från översidan 5 till undersidan 6 genomgående kanal 17. En sådan kanal kan exempelvis använ- das för att upptaga ett armeringsjärn med anslutande ingjut- ning medelst murbruk eller betong vilket jämväl ger en form- bunden anslutning mellan på varandra anordnade byggelement.

Fig. 3 - 5 visar olika utföringsformer av längsbalkarna och de ytavsnitt av dessa som upptager jordfyllningen i en mur uppförd av byggelement enligt uppfinningen.

Enligt fig. 3 bildar längsbalkarna 18 plana ytavsnitt F1 som står i lutning mot ramens plan R i riktning nedåt och inåt från byggelementets främre siktyta 2 respektive bakre sikt- yta 3. Härigenom uppnås en effektiv kvarhâllning av jord- fyllningen i den av byggelementen uppbyggda murkonstruktio- nen .

Fig. 4 visar en alternativ profil av längsbalkarnas 19 bä- rande ytavsnitt F4. Snittprofilen är här krökt med sin kon- kava sida vänd uppåt. Detta ger en ytterligare förbättrad kvarhâllning av jordfyllningen.

Fig. 5 visar en ytterligare utföringsform. Här är den inre längsbalken 20 utförd i form av en vinkelprofil med ett inåt ._ pqçm oUALnfïJ 7905082-9 10 15 20 25 30 35 och nedåt lutande ytavsnitt F2 och ett horisontellt ytav- snitt. Den yttre längsbalken 22 har triangulär profil med ett inåt och nedåt lutande ytavsnitt F3 och ett utåt och nedåt lutande ytavsnitt 21. Genom att detta yttre ytavsnitt 21 sluttar nedåt är det omöjligt eller svårt att utifrån klättra upp på muren, då det sluttande yttre ytavsnittet sträcker sig över hjässan av underliggande längsbalk 22.

Det utåt framskjutande ytavsnittet 21 ger den ytterligare fördelen att infallande ljudvâgor reflekteras uppåt, vilket i hög grad förbättrar murens skyddsverkan mot ljud. Även de pyramidformadedistanselementen 8 bidrager till denna ljud- skyddsverkan.

Genom distanselementen kommer själva byggelementen att lig- ga på ett visst avstånd från varandra, vilket ger den sam- mansatta bärande konstruktionen ett stort antal slitsforma- de öppningar genom vilka jordfyllningen med eventuella väx- ter blir synlig. Detta ger murkonstrukionen ett estetiskt tilltalande utseende med en varierad ytstruktur. Den varie- rade karaktären av ytstrukturen understrykes ytterligare ge- nom att utsidorna av längsbalkarna står i lutning mot murens plan.

Fig. 6 och 7 visar ett kompletterande byggelement 1a med ramf eller plattelement i två parallella plan svarande mot anliggningsytorna 5, 6. Plattorna kan vara genombrutna så- som visat eller sammanhängande. Plattorna är förbundna med varandra med hjälp av distanelement 8a, lämpligen i ett stycke med plattorna. Dessa kompletteringselement kan vara anordnade med horisontella anliggningsytor 5, 6 enligt fig. 6 eller vara ställda på högkant med anliggníngsytor 5a, 6a enligt fig. 7.

Fig. 8 - 12 visar olika möjligheter att sammanfoga byggele- menten med tillsatselement.

Fig. 8 visar ett vinklat tillsatselement 23 anordnat mellan balkändarna 10 på framsidan av en vinklad bärande konstruk- 10 15 20 25 30 7905082-9 tion. Genom tillsatselementet erhålles ett säkrare stöd för jordfyllningen vid murkonstruktionens vinklade hörnparti.

Fig. 9 visar konstruktionen enligt fig. 8 betraktad från murens utsida. Tillsatselementen 23 ger möjlighet att utfö- ra exempelvis en ljudskyddsmur som löper utmed en gata el- ler väg med krökningar. Man erhåller en flexibel anslutning av intill varandra befintliga muravsnitt.

Fig. 10 och 11 visar möjligheten att utföra en i muren in- skjutande nisch 25 med hjälp hv ett tillsatselement 24 med U-format tvärsnitt. Tillsatselementet 24 är anordnat mellan de mot varandra vända balkändarna 10 av två bredvid varandra belägna byggelement och överbryggar balkändarna på deras in- sida. Tillsatselementet 24 sträcker sig vertikalt och fast- hålles av jordfyllningen under anliggning mot balkändarna 10. Anordningen ger möjlighet att utföra inbuktningar och liknande i murkonstruktioner, exempelvis för montering av vattenposter, lyktstolpar och dylikt.

Fig. 12 visar möjligheten att åstadkomma en öppning 27 i mu- ren. Muröppningen bildas mellan parvis motsatta och på var- andra anordnade byggelement 1b, vilka ej har utkragande balk- ändar. Upptill tillslutes öppningen 27 medelst byggelement 1 med utkragande balkändar 10. Samtliga fogar överbryggas med plattformade tillsatselement 26, varigenom muröppningen 27 på alla sidor inramas av slutna ytor. Fig. 13 visar ett till- satselement 28 anordnat mellan de utkragande balkändarna 10 på ett byggelement. Tillsatselementet fasthålles antingen genom jordtryck eller medelst andra fästorgan och åstadkommer en tvär avslutning vid änden av en jordmur.

Fig. 14 och 15 visar kompletterande byggelement 40 för en murkonstruktion. Kompletteríngselementen består av plattor 41 anslutna till varandra under en viss vinkel så att plat- torna bildar ett vinkelelement med en innesluten vinkel mindre än 1800. Plattorna 41 kan vara korrugerade eller på annat sätt profilerade. Ett sådant element 40 uppställes fritt i verti- Póiba Quanxfsr 79Ü5Û82-9 10 15 20 25 30 35 kalläge, varvid tillräcklig styvhet uppnås genom att delar- na bildar vinkel med varandra. Vid uppställningen av dessa tillsatselement vrides vartannat element 1800 i förhållande till de övriga elementen och de fria ändarna av elementen överlappar varandra. På detta sätt âstadkommes en sluten siktyta, varvid anordningen lämpar sig som övre avslutning på en doserings- eller ljudskyddsvall. Man kan härigenom på enkelt sätt väsentligt öka höjden av en sådan vall. Dessa tillsatselement 40 bildar på ömse sidor nisoher 42 lämpade exempelvis för plantering av buskar.

Fig. 16 - 18 visar byggelement med längsbalkar 45 med L-for- mat tvärsnitt. En av L-skänklarna ligger i horisontalplanet och den andra skänkeln 46 är riktad nedåt mot distanselemen- tet 8. Härigenom erhålles en liten främre siktyta av längs- balken. Detta utförande är särskilt gynnsamt ur ljudteknisk synpunkt.

Byggelementet enligt fig. 16 är på tvärbalkarna 43 försett med upphöjningar 44, mot vilka distanselementen 80 på ett överliggande byggelement kan stödja. Härigenom förhindras på enkelt sätt en av jordtrycket orsakad förskjutning i sid- led mellan de på varandra anordnade byggelementen.

I utföringsformen enligt fig. 18 är den mot jordfyllningen vända längsbalken 47 försedd med en längsgående kanal 48 med tillförselöppningar 49. Alternativt kan slitsar eller en ge- nomgående slits vara anordnade. Tillförselöppningarna respek- tive slitsarna mynnar i den längsgående kanalen 48 uppifrån och/eller från sidan. De längsgående kanalerna 48 kan anslu- tas till en samlingsledning för dränering.

Fig. 19 visar ett byggelement 50 bestående av en enda längs- balk 51 och fritt utkragande tvärbalkar 52. Tvärbalkarna 52 har tillnärmelsevis halva längden av ett normalt byggelement med två längsbalkar 51. De fria ändarna av tvärbalkarna 52 är försedda med nedåtriktade distanselement 53. Distansele- menten 53 och tvärbalkarna 52 har vertikala kanaler 54, vari- i* an» ”- . -s.

WQ* 10 15 20 25 30 35 79U5Ü82*9 genom över varandra befintliga bygqelement kan fixeras med hjälp av ett i kanalen infört armeringsjärn som ingjutes i kanalen.

Fig. 20 visar en mur uppbyggd av dylika byggelement. Nedtill befinner sig ett eller flera på varandra anordnade byggele- ment 1 med normal bredd. Muren avslutas upptill med nâgra byggelement 50 med halva den normala bredden för att bilda ett murkrön. Ett armeringsjärn 55 eller liknande införes ge- nom den bildade genomgâende kanalen 54 och ingjutes.

Ovan beskrivna byggelement med tillsatselement kan användas för murkonstruktioner av varierande utförande och lagerhål- las som standardelement.

De av byggelementen utförda murarna utgör företrädesvis kistmurar med ifyllt löst material, d.v.s. tungviktsmurar.

De kan därvid tjäna som ljudskydds~ eller avskärmningsmurar men även som stödmurar eller reveteringsmurar för doseringar.

I synnerhet för nyssnämnda användning är det ofta fördelak- tigt att tillsluta eller täcka en öppning eller urholkning i muren respektive i de platt- eller ramformiga byggelemen- ten med hjälp av ett som täckplatta utbildat kompletterings- element. En sådan utföringsform med täckplatta- byggelement 60, vars bredd åtminstone tillnärmelsevis svarar mot det här för murkonstruktion använda byggelementet 1 enligt fig. 11 antydes i fig. 21. En sådan täckplatta kan följaktligen införlivas i en byggsats som extrabyggelement.Tillslutning- en är ofta att rekommendera i fundamentomrâdet i en genom- bruten kistmur.

I figurerna 22a och 23a visas en annan och i figurerna 22b och 23b visas en tredje utföringsform av ett sådant extra- element (täckplatta- byggelement 70 respektive 70a). Ele- mentens bredd och, i de som exempel visade fallen, deras höjd är åtminstone tillnärmelsevis anpassade till dimensio- nerna hos urholkningen 75 i ett ihåligt element enligt fig. 6. I den vänstra bildhalvan, d.v.s. i figurerna 22a och 23a visas en täckplatta som plant tillsluter elementet 1a och Poor. QUMW' i 7905082-9 10 15 20 10 är häftat medelst ankare 72 vid distanselementen 8a. I den högra bildhalvan, d.v.s. i figurerna 22b och 23b visas en på liknande sätt fästad men framför urholkninqen 25 i ele- mentet och med en central del in i denna införd täckplatta.

Härmed kan speciellt Stabila muravsnitt framställas, fram- förallt i fundamentområdet.

I fig. 24 visas ytterligare ett anordnande av täckplatta- -byggelement 60 eller 70 i fundamentomrâdet i en av byggele- ment 1konstruerad kistmur. Här finns emellertid ytterligare byggelement 80 för murfundamentet. Sådana byggelement kan lämpligen likaledes ingå i en byggsats för kistmurar. Täck- plattans fastsättning âstadkommes även i detta fall med hjälp av ankare 72, som ingriper i byggelementet 80.

En revetering av den nedre muravslutningen eller fundamentet med eventuellt lätt utbytbara plattor har i synnerhet för- delen av att skadegörelse, sådan som exempelvis kan orsakas av påkörning med fordon eller nedsmutsning, exempelvis ge- nom bilavgaser, lätt kan elimineras genom plattbyte utan ingrepp i murens bärande konstruktion.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 ” 7905082-9 PATENTKRAV

1. Byggelement för uppbyggnad av en med löst material utfylld bärande stomme för en mur med öppningar för växtplantering, bestående av en ram med i ramens plan belägna balkar med mot varandra vinkelställda ytpartier, särskilt en ram med balkar som sträcker sig parallellt med en yttervägg av stommen och balkar som sträcker sig tvärs mot denna yttervägg, och med minst ett mot stommens utfyllnadsrum vänt ytavsnitt för upptagning av det därpå vilande fyllnadsmaterialets vikt, varvid balkarna är förbundna med varandra i ett stycke, k ä n n e - t e c k n a t av att ytavsnittet (Fl,F2,F3,F4) för upp- tagning av fyllnadsmaterialets vikt står i lutning mot ramens plan (R) i riktning nedåt och inåt från elementets utsida, varvid den övre begränsningsytan av ytavsnittet är plan eller krökt.

2. Byggnadselement enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att ramen har minst en längsgående balk med minst ett plant profilavsnitt (20) som står i lutning mot ramens plan (R) och är utfört i ett stycke med ramen.

3. Byggelement enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det plana profilavsnittet (20) lutar nedåt och inåt i riktning från elementets utsida.

4. Byggelement enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att det plana profilavsnittet (20) utgör beståndsdel av en längsgående balk med vinkelprofil.

5. Byggelement enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att det plana profilavsnittet (20) är beläget på den sida av vinkelprofilen som ligger på elementets utsida.

6. Byggelement, särskilt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ramen har minst en längs- gående balk (45) med vinkelprofil med ett åtminstone till- Pooa oU,=;Lí ;vv,_n.og i 10 15 20 25 30 7905082-9 12 närmelsevis med ramens plan parallellt första profil- avsnitt och ett från detta utgående nedåtriktat andra profilavsnitt (46).

7. Byggelement enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att det nedåtriktade profilavsnittet (46) är beläget på den sida av vinkelprofilen som är vänd inåt mot elementet.

8. Byggelement enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att det på tvärbalkens (43) översida finnes upphöjda partier (44) avsedda att anligga mot distanselement (8) i angränsande byggelement, varvid företrädesvis åtminstone en längsgående balk (45) i elementet har ett åtminstone tillnärmelsevis L-format tvärsnitt, vars ena skänkel lig- ger i horisontalplanet och vars andra skänkel (46) är rik- tad nedåt i riktning mot distanselementet (8), varvid före- trädesvis den nedåtriktade skänkeln (46) är vänd bort från byggelementets yttre kant och varvid det i åtminstone en längsgående balk (47) företrädesvis finnes en längs- gående kanal (48) med tillförselöppningar (49) och/eller tillförselslitsar, som är riktade uppåt och/eller i sidled och varvid lämpligen en avloppssamlingsledning är ansluten till kanalen (48).

9. Byggelement enligt något av kraven 6-8, k ä n n e t e c k n a t av att det består av en längs- gående halk (51) och fritt utkragande tvärgående balkar (52), vilka tvärgående balkar har en längd som ungefär svarar mot hälften av ett normalt byggelements bredd och vid sina fria ändar uppbär nedåt riktade distans- element (53), varvid nämnda distanselement (53) och tvärgående balkar (52) lämpligen har en vinkelrät mot byggelementets plan utsträckt kanal (54).