SE440413B - Anordning vid mikroskop - Google Patents

Description

7812265-2 2 mellan ögat och armstödet på bordsytan. Manöverrattarna på mikro- skopstativet sitter också för det mesta för nära kroppen på den som arbetar med mikroskopet. Mikroskopisten är med andra ord alltid för lång jämfört med mikroskopet, så att antingen måste han böja ned huvudet om armarna skall vila bekvämt mot bordsytan eller också måste han sitta så lågt att ögonen kommer rätt mot okularen, men då blir bordsytan så hög att man måste sitta med uppdragna axlar och armar. Kortväxta personer har alltså de minsta besvären medan per- soner av medellängd och längre har större besvär. Man har också försökt förbättra arbetsställningen för mikroskopisten genom att ut- forma möblerna och särskilt bordet på ett mer ändamålsenligt sätt men något mer avgörande inflytande på sittställningen har man icke lyckats ernå.

Med utgångspunkt från människokroppens anatomiska utformning är det eftersträvansvärt att okularens eller med andra ord ögonens läge stämmer med rattarnas, dvs. händernas läge för mikroskopisten när denne sitter i en riktig upprätt arbetsställning framför mikro- skopet. Det är också högst önskvärt att okulartuben lätt kan höjas och sänkas så att den alltid passar till mikroskopistens kroppshåll- ning vilken varierar under arbetstidens gång.

Syftet med föreliggande uppfinning är därför att föreslå en sådan konstruktiv utformning av ett mikroskop som bättre passar till den mänskliga kroppens normala sittställning. Ur teknisk-op- tisk synpunkt innebär detta med andra ord att man måste åstadkomma någon teknisk konstruktion som möjliggör återavbildning av mellan- bildens plan på nuvarande ca 16 cm från objektivet till ett betyd- ligt större avstånd, dock utan att man ändrar objektivets egen för- storing. För undervisningsändamål har framtagits ett okulartub- mellanstycke som anbringas på mikroskophuvudet och som möjliggör anbringandet av två okulartuber t.o.m. av binokulär typ, samtidigt med hjälp av speglar. Härigenom får man möjlighet till att låta två personer samtidigt iaktta samma preparat under mikroskopets objektiv. Det har nu visat sig att man med utgångspunkt från ett sådant mellanstycke på ett enkelt och överraskande effektivt sätt kan åstadkomma en mikroskoputformning som möjliggör en omställning av okulartuben i höjdled och därmed även en förflyttning mot och från mikroskopisten, så att denne kan sitta i en mer upprätt sitt- ställning och därmed få en horisontellera inblick i okularen och sålunda en bättre huvud- och axelhållning samtidigt som händerna 1 kan skjutas fram längre mot mikroskopreglagen. 78l2265-2 3 Detta ernås nu enligt föreliggande uppfinning i huvudsak ge- nom att mellandelen är utformad som ett mellan mlkroskophuvudet och mikroskoptuben insättbart mellanstycke med en optisk enhet för åter- avbildning av objektivets mellanbildplan och därmed rättvändning av bilden i okularet under samtidig, ur ergonometrisk synpunkt önsk- värd strålgångsförlängning.

Såsom lätt inses med hänsyn till de ovan förklarade många nackdelarna med tidigare kända mikroskop kan man alltså lätt åstad- komma en riktig och bekväm sittställning för en mikroskopist med hjälp av mikroskopet enligt uppfinningen. Den nu föreslagna mikro- skoputformningen ger emellertid en hel mängd mycket fördelaktiga bieffekter. Vid hittills kända mikroskop har det varit en nöd- tvungen men sällan önskad effekt att man fått en 1800 vridan bild av preparatet i okularen, dvs. preparatet måste vid förflyttning föras i motsatt riktning mot den man ser i okularen. Denna bild- vridning uppfattas som mycket störande då exempelvis patologer näs- tan alltid förflyttar preparatet manuellt på mikroskopbordet. Även om man fått lära sig de spegelvända rörelserna, vilket givetvis har tagit lång tid, kvarstår ändå att man också i tankarna måste se pre- paratets form omvänd när man söker avsnitt av detsamma i mikroskopet.

Personer som arbetar med korsbord, dvs. preparatförare med rattar som förflyttar preparatet i x- och y-ledhar svårt att förflytta preparatet i rätt riktning utan att först iakttaga bordsrörelsen direkt innan man börjar betrakta preparatet i okularen. Mikrosko- pisten är oftast icke heller orienterad under mikroskoperingen inom vilket fält av preparatet man ser och i vilken riktning preparatet skall föras. Det är sålunda eftersträvansvärt att man logiskt skall se preparatbilden i okularen röra sig i samma riktning som prepara- tet förflyttas. Föreliggande uppfinning ger nu den mycket fördel- aktiga effekten att en ytterligare omvändning av bilden sker, dvs. en återföring till det rättvända läget.

En annan nackdel med hittills kända mikroskop är att mikro- skopobjektivets mellanavbildning av objektivet legat på ett utifrån oåtkomligt ställe i okulartuben. Vid mätning av objektdetaljer, räkning av celler etc. använder man hittills olika typer av okular- streckplattor, som läggs in i det ena okularets bildplan, varvid man på så sätt uppfattar streckplatta och objekt samtidigt. Vid binokulära mikroskop så ser då det ena ögat en ren bild av objektet medan det andra ögat ser samma objekt + streckplatta. Denna obalans 7812265-2 A mellan ögonens bilder är tröttande för hjärnan och svår att accep- tera. Det vore därför önskvärt om man kunde få identiskt lika bil- der att nå båda ögonen, dvs. både objekt och streckplatta måste kunna ses i båda okularen. Att sätta in en streckplatta i vardera okula- ret låter sig emellertid icke göras i praktiken då dessa måste sit- ta exakt lika inbördes i förhållande till objektbilderna. Minsta avvikelse resulterar i stereoskopisk effekt med resultat att streck- plattan icke uppfattas i samma plan som objektbilden varför mätnin - en eller räkningen blir störd. Tack vare föreliggande uppfinning ernås nu den fördelen att mikroskopobjektivets mellanavbildning av objektet uppkommer innan den delas på två strålgângar i den binoku- lära tuben. Man kan därför på denna plats införa en streckplatta, pil e. dyl. och därmed vinna att bilden av objektet och en streck- platta etc. i den binokulära tuben kan delas i två strålgångar för ögonen med identiskt lika bilder.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning på vilken fig. 1 visar en schematisk sidovy av en anordning vid mikroskop enligt föreliggande uppfinning och fig. 2 visar en schematisk längdsektion genom mikroskopmellanstycket med en självverkande lâsningsmekanism för den svängbara armen i detta mellanstycke.

På ritningen visas ett mikroskop med ett mikroskophuvud 1 uppbärande ett objektiv 2 ovanför ett mikroskop- eller objektbord 3. Mikroskopet innefattar vidare en företrädesvis binokulär okular- tub 4 av den snedställda typen, här med en lutningsvinkel d av 300.

Vid tidigare kända mikroskop är den snedställda okulartuben 4 med sin undre ändyta löstagbart anbragt direkt på mikroskophuvudet 1 men enligt uppfinningen är nu ett mellanstycke, allmänt betecknat 5, insatt mellan mikroskophuvudet 1 och okulartuben 4. Närmare bestämt består mellanstycket 5 av tvâ med varandra svängbart förbundna delar, nämligen en undre del 6 och en övre svängbar arm 7. Underdelen 6 skjuter därvid ut ett stycke åt det från mikroskopisten vända hål- let och uppbär där en svängningsarel 8 för armen 7, som sedan sträcker sig från denna axel tillbaka över underdelen 6 och vidare i riktning mot mikroskopisten samt uppbär i sin fria ände ett fäste för löstagbart anbringande av okulartuben 4. I underdelen 6 är vidare i strålgången från objektivet 2 insatt ett spegelprisma 9 som riktar ljusstrålarna från objektet mot en på den horisontella vridningsaxeln 8 för armen 7 anbragt spegel 10. Med hjälp av en 7812265-2 5 vinkelkompenserande vridningsmekanism av i och för sig redan känt slag är denna spegel 10 inrättad att vridas med halva svängnings- vinkeln för armen 7 så att strålarna från objektet av spegeln 10 alltid reflekteras centralt genom armen 7 förbi mellanbildplanet M.

Detta mellanbildplan M kommer att befinna sig på samma strâlgångs- sträcka från objektivet 2 som vid de tidigare kända mikroskopen men på grund av den genom spegelprismat 9 och spegeln 10 avböjda strål- gången enligt uppfinningen hamnar alltså mellanbildplanet M icke i okulartuben såsom vid dessa kända mikroskop utan vid ett ställe mellan ändarna av armen 7. Från läget av mellanbildplanet M i armen 7 förs strålgången därefter genom ett optiskt system 12 som innefattar linser och en spegel 13 och som bäst kan betecknas såsom en i skalan 1:1 âteravbildande optik för utflyttning av mellan- bildplanet M till dess "normala" läge i den konventionella okular- tuben 4. Detta optiska system 12 är alltså beläget intill den fria änden av armen 7 och ytterst vid denna ände är på känt sätt anord- nat ett fäste för löstagbar anslutning av okulartuben 4. Denna okulartub 4 är då lämpligen av den sedvanliga snedställda typen och har på ritningen åskådliggjorts såsom utformad med en lutninge- vinkel d av 30° men även andra okulartuber 4 med andra lutninge- vinklar, företrädesvis 45°, kan också användas. För att möjliggöra ett tillräckligt inställningsintervall för bekvämt arbete med mikro- skopet för personer med de vanligaste förekommande kroppslängderna bör luftningsvinkeln B för okulartuben 4 ligga 20 och 45° mot hori- sontalplanet.

Den svängbara armen 7 kan göras fixerbar i sitt inställda svängningsläge i förhållande till underdelen 6 av mellanstycket 5 med hjälp av vilken som helst manuellt eller mer eller mindre auto- matiskt arbetande mekanism såsom lätt inses av fackmän. I fig. 2 har dock föreslagits ett exempel på en särskilt fördelaktig själv- centrerande och glidfriktionsfri självlásninqsmekanism för armen 7.

I underdelen 6 är anbragt en cirkelbågformiq styrskena 24 medan vid undersidan av den svängbara armen 7 är anbragt en lásarm 25. Vid sin fria ände är denna lásarm 25 utförd med en slits för inrymmande av styrskenan 24. På vardera sidan om slitnen är 1 lásarmenfl 25 fria ände anordnad en borrning 26. I vardera borrningen 26 är en fjäderbelastad spärrkula 27 införd och borrningarna 26 är därvid riktade tangentlellt till den hågformign ßtyrsknnan 24 men lutar svagt uppát~in¿t mot denna och är belägna så nära zlitnen att de 1 »fl-fl-v-wn-sv-f mn-n-w-»v-

Claims (1)

1. 7812265-2 6 sin övre del öppnar sig mot denna, så att spärrkulorna 27 kan komma till läsande ingrepp med skenan 24. Denna mekanism blir alltså självlåsande för tyngdkraftens inverkan på den svängbara armen 7 och uppvisar icke heller någon glidfriktion vid höjning av denna arm tack vare spärrkulorna 27. För frigöring av spärrkulorna 27 från deras spärrande ingrepp med skenan 24 i och för sänkning av armen 7 förefinnes också en frigöringsplatta 28, vilken i förelig- gande fall sträcker sig i huvudsak vertikalt genom armen 7 från den- nas översida, där plattan 28 skjuter ut genom en lämplig öppning och uppbär en manöverknapp 29, och ned till borrningarna 26 i den fria änden av låsarmen 25, där plattan 28 är gaffelformig och med var sin skänkel kan bringas att påverka vardera spârrkulan 27 mot verkan av dennas fjäderförspänning. För undvikande av brytningar i spärrmekanismen är det lämpligt att lâsarmen 25 är ledbart fäst vid armen 7, närmare bestämt ledbar kring en med armen 7 parallell axel. Patentkrav Anordning vid mikroskop med objektivförsett mikroskophuvud (1) och okularförsedd mikroskoptub samt en för möjliggörande av svängningsrörelser i vertikalled mellan dessa avsedd mellandel (5) med en strâlgångsavböjningssektion (6, 7) med en vridbar spegel (10) och företrädesvis också ett prisma (9), k ä n n e t e c k n a d av att mellandelen är utformad som ett mellan mikroskophuvudet (1) och mikroskoptuben insättbart mellanstycke (5) med en optisk enhet (12, 13) för âteravbildning av objektívets (2) mellanbildplan (M) och därmed rättvändning av bilden i okularet under samtidig, ur ergonometrisk synpunkt önskvärd strålgångsförlängning.