SE439406B - Telekommunikationsomkopplingssystem - Google Patents

Description

7808911-7 ' 2- 10 15 20 25 30 35 40 dylikt förbindningsarrangemang med flerfaldiga gränssnittsför- bindningar resulterar i en duplicering av hårdvara, begränsar den centrala processenhetens åtkomst till transmissionsgräns- snittet för signalerings- och underhållsändamàl och resulterar ofta i tidsödande uppgifter för den centrala processenheten, vilket leder till en hög realtidsbelastning för processenheten.

Ovannämnda problem löses genom att telekommunikationskopp- lingssystemet enligt uppfinningen erhållit de i patentkravet 1 angivna kännetecknen.

Enligt uppfinningen är en processenhet ansluten till klock- kretsen och anordnad att exekvera styrfunktioner i synkronism med signalpulsraten och alstra en dataöverföringssignal varje gäng ef- ter det att ett förutbestämt antal andra styrfunktioner har exe- kverats. En ingângs/utgângs-buss förbinder därvid processenheten med mottagningskretsen och sändningskretsen, och mottagningskretsen och sändningskretsen överför data till och från ingângs/utgångs- -bussen såsom svar på dataöverföringssignalerna från processenheten.

Ett huvudändamål med uppfinningen är att åstadkomma en autonom direkt-gränssnittskrets mellan multiplexa digitala transmissionsor- gan och en telefonstation som har en central styrutrustning.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en gränssnittskrets med en processenhet som arbetar i synkronism med från ett digitalt transmissionssystem mottagna data, varvid gräns- snittskretsens funktioner exekveras sekvensiellt utan tidsbestämda avbrott eller andra sofistikerade avbrottsarrangemang.

I enlighet med uppfinningen är en gränssnittskrets anordnad, vilken kombinerar den mängd funktioner som traditionellt utförts i flera gränssnittskretsar och vilken ger åtkomst till transmissions- systemet från systemets centrala styrutrustning. Gränssnittskretsen enligt uppfinningen innefattar en mottagare för multiplextransmis- sionslinjen och drivkretsar, kretsar för härledning av klockpulser i synkronism med den inkommande transmissionslinjens databitrat, en avkodarkrets, en kodarkrets och en mängd enskilda analoga kret- sar, som direkt gränsar mot kopplingsnätet. Vidare är en process- enhet anordnad, vilken utför sådana funktioner som övervakning av från transmissionslinjen mottagen information (t.ex. ramlåsnings- information), utvinning av signaleringsinformation från inkommande linjer, infogning av signaleringsinformation pá utgående transmis- sionslinjer, felövervakning och transmissionstestning. Processen- heten övervakar och styr dessutom operationstillstånden för de .analoga gränssnittskretsar, som förbinder transmissionsorganen med 10 15 20 25 30 35 40 7808911-7 3 kopplingsnätet. Vissa av dessa funktioner är synkrona funktioner medan andra är asynkrona. Vid en ändamålsenlig utföringsform av uppfinningen utgörs gränssnittskretsens processenhet av en program- merbar mikrodator. I det fallet att synkrona och asynkrona funk- tioner måste utföras av en processenhet är vanligen organ anordnade för att avbryta processenheten efter det att en bestämd tidsperiod har förflutit. Enligt uppfinningen arbetar kretsarna för exekvering av processenhetens program företrädesvis under styrning av en klocka, vilken är synkroniserad med den inkommande databitströmmen, varige- nom programinstruktioner kan exekveras i synkronism med bitströmmen.

Denna synkronism gör det möjligt att definiera perioder mellan hän- delser i dataströmmen i form av instruktionsexekveringscykler.

Följaktligen kan det sekvensiella exekveringsprogrammet hos process- enheten struktureras på sådant sätt att tidsbestämda funktioner (t.ex. övervakning av ramlåssignaler, etc.) utförs varje gång efter fullbordandet av ett förutbestëmt antal programinstruktionsexekve- ringscykler. Därvid erfordras inga räknare för att mäta förfluten tid eller för att räkna antalet exekverade cykler, _eftersom pro- grammet är så struktuerat att instruktioner för utförande av de syn- krona funktionerna kommer att successivt exekveras varje gång efter det att ett bestämt antal instruktioner exekverats.

En speciell fördel med uppfinningen är att en autonomt ar- betande processenhet av _relativt enkel konstruktion kan utföra bå- de synkrona och asynkrona funktioner för ett gränssnitt för en tids- multiplexförbindelse. .

En ytterligare fördel med uppfinningen är att åtkfimsf ePhållGS både till mottagníngs- och sändningsdataströmmarna i och för infog- ning och övervakning av data med hjälp av en programstyrd process- enhet som arbetar i synkronism med den inkommande dataströmmens bitrat. _ Ovannämnda och andra fördelar med uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, där fig. 1 visar ett blockschema för tvá_sinsemellan förbundna telefonstationer med gränssnittskretsar enligt uppfinningen mellan transmissionsorgan och respektive kopplingsnät, fig. 2 visar ett diagram för ett känt PCM-dataformat, fig. 3 visar ett mera de- taljerat blockschema för gemensamma kretsar, som gränsar mellan en multiplextransmissionslinje och demultiplexerade kanalenheter och som är arrangerade enligt uppfinningen, fig. U visar ett blockschema för en känd faslåsf slingkrets som används för att härleda synkrona :goes ovant? 7808911-7 ~ 4 u 10 15 20 25 30 35 40 klockpulser, fig. S visar ett blockschema för en känd mikrodator, som kan användas i systemet enligt uppfinningen, fig. 6 visar ett känt PCM-signalinformationsformat, fig. 7 visar ett flödesschema för ett ramlåsningsprogram med en programsekvens som skall exe- kveras av mikrodatorn enligt fig. 5, och fig. 8 visar ett före- slaget arrangemang för ett synkront program för systemet enligt uppfinningen.

Hos det i fig. 1 visade telefonkommunikationssystemet är en mängd telefonabonnentapparater 110 anslutna till kopplingsnät 120 via abonnentlinjer 115 och konventionella linjekretsar 118.

Kopplingsnäten 120 är förbundna med varandra via en multiplexlinje 150 som.har gränssnittskretsar i form av ett stativ 140 med gemen- samma kretsar och ett stativ 130 med kanalenheter vid varje ändel Ett flertal simplexlinjer 125 är anslutna till tillhörande kanal- enheter 131 i stativet 130. Varje grupp av kanalenheter 131 är förbunden med en multiplex/demultiplex-krets, som utgör en del av de gemensamma kretsarna 141 i stativet 140. En styrutrustning 100 övervakar abonnentlinjernas 115 tillstånd vid linjekretsarna 118 och styr linjekretsarnas 118 och kopplingsnätets 120 operations- tillstånd. Enligt uppfinningen övervakas och styrs kanalenheterna 131 och transmissionen på multiplexlinjen 150 med hjälp av en au- tonom processenhet 142, som är tillordnad till de gemensamma kret- sarna 141. ' I detta utföringsexempel antages att multiplexlinjen 150 är en telefonförbindelselinje för överföring av PCM-Signaler som representerar tal. Vidare antages att det tidigare kända PCM-for- matet D3 utnyttjas (se t.ex. artikeln "The D3 Channel Bank" av W. B. Gaunt m.fl. i publikationen Bell Laboratories Record, aug. 1972, s. 229-233). Detta format visas i fig. 2. Enligt detta for- mat har en ram en varaktighet av 125 ps och består av 193 bitar, dvs. en bitrat av 1,544 Mbit/s. Varje ram innefattar 24 ord om 8 bitar, representerande 24 kommunikationskanaler, och en ramlåsbit.

Den minst signifikanta biten i varje kanal (dvs. den 8:e biten) används för signalering i var sjätte av de ramar i vilka kanalen uppträder. Inkommande information, mottagen via multiplexlinjen 150 i D3-formatet, demultiplexeras och signaler, representerande kodade talsampel, fördelas till 24 kanalenheter 131 med hjälp av de gemen- samma kretsarna 141, medan ramlâsnings- och signaleringsinforma- tionen utvínns i de gemensamma kretsarna 141. Utgående information, som skall överföras på multiplexlinjen 150, består av talsampel - .c-s-V. _; ii ¿'-í L' 10 15 20 25 30 35 NO 7808911-7 härrörande från kanalenheterna 131, varvid signalerings- och ram- låsningsinformation infogas av de gemensamma kretsarna 141.

De gemensamma kretsarna 141 visas mera detaljerat i fig. 3.

Multiplexlinjen 150 antages bestå av minst en mottagningsdel och en sändningsdel så att dubbelriktade förbindelser kan upprättas.

Mottagningsdelen, vilken i det följande kommer att kallas den in- kommande PCM-linjen 151, är ansluten till en konventionell mottag- -ningskrets 310, som är likartad med de kretsar som beskrivs i en artikel med rubriken "The T1 Carrier System" i publikationen Bell System Technical Journal, vol. HN, sept. 1965, s. 1UOS-1ß51. Van- ligen överförs PCM-signaler i form av en trenivåsignal,innehâllande positiva pulser, nollor och negativa pulser. Mottagaren 310 har till uppgift att omforma trenivåsignalen till en följd av binära ' pulser på känt sätt. De binära pulserna överförs från mottagnings- kretsen 310 via en ledning 311 till en mottagningsbuffert312, vil- ken verkar såsom en jitterreduceringskrets och vilken kan utgöras av ett kommersiellt tillgängligt först-in/först-ut-buffertminne.

Såsom vid andra T1-system alstrar mottagningskretsen 310 en takt- signal, som är härledd från den inkommande bitströmmen. Denna takt- signal avges på en ledning 313 och används för att inskriva de på ledningen 311 uppträdande data i mottagningsbufferten 312.

Den taktsignal, som alstras i mottagningskretsen 310 och som uppträder på ledningen 313, tillförs även till en faslåst sling- krets 31#. Denna krets visas mera detalfierat i fig. U. En dylik faslåst' slingkrets är tidigare känd. Den i mottagningskretsen 310 alstrade taktsignalen som uppträder på ledningen 313 tillförs till en faskomparator H10, ett filter H11 och en spänningsstyrd oscil- lator #15. Den spänningsstyrda oscillatorn innefattar en kristall H16 eller dylikt med en bestämd grundfrekvens, som i detta utfö- ríngsexempel är vald att vara 6,176 MHz. Detta är fyra gånger bit- raten av 1,544 Mbit/s för en T1-transmissionslínje som överför 193 bitar i varje ram av 125 ps.

Utsignalen från den spänningsstyrda oscillatorn H15 tillförs klaras närmare nedan. Digiträknaren H20 kan utgöras av en kommer- I till en digiträknare #20 och till processenheten 360, där den tjänst- gör såsom basklocksignal för processenheten, såsom kommer att för- siellt tillgänglig 2-bit-räknare med en enkel kodningskrets anord- nad att alstra en utpuls för var 4:e inpuls på en utgàngsledning, t.ex. ledningen 319, och anordnad att på en andra ledning, t.ex. ledningen 339, alstra en utpuls för var Hze inpuls med en pulsperiods Freeze-QUALITY 7808911-7 10 15 20 25 30 35 HO -sad fasrelation säkerställs mellan den fördröjning i förhållande till de på den första ledningen upp- trädande pulserna. Den utsignal från digiträknaren H20, som upp- träder på ledningen 319, tillförs såsom en insignal till faskom- paratorn 410 tillsammans med taktpulserna på ledningen 313. Ut- signalen från faskomparatorn #10, som är proportionell mot fas- skillnaden mellan de båda insignalerna, används för att reglera den spänningsstyrda oscillatorn H15 på sådant sätt att en avpas- inkommande taktsignalen och klockutsignalen. De på ledningarna 319 och 339 uppträdande klockutsignalerna utnyttjas i de gemensamma kretsarna 141 såsom mottagningsklockpulser respektive sändningsklockpulser.

Processenheten 360 kan utgöras av en känd mikrodator och visas i blockschemaform i fig. 5. Den innefattar en centralenhet (CPU) 501, ett minne 510 och in/ut-organ 512 (t.ex. en ingångs/ /utgångs-klämma). Centralenheten 501 innefattar kretsar för exekve- ring av programinstruktioner och kretsar för alstring av dels adress- signaler för överföring på bussen 361 via en kabel 505 och dels styr- signaler för styrning av enbussdpivkretsoch styrkrets 503. Bussdriv- kretsen 503 tjänstgör såsom ett gränssnitt mellan den dubbelriktade databussen S07 och centralenheten 501 och används dessutom för att alstra läs/skriv-styrsignaler för minnet 510, in/ut-organen 512 och andra till bussen 361 anslutna organ. In/ut-organen 512 tjänstgör såsom ett gränssnitt mellan processenheten 360 och styrutrustningen 100. Klockkretsen 502 mottager oscillatorutsignalen på ledningen 379 och avger avpassade klocksignaler till centralenheten 501 och buss- drivkretsen 503 via ledningar 508.

De mottagningsklockpulser, som alstras av den faslåsta sling- kretsen 31k på ledningen 319, utnyttjas för utläsning av databitar från mottagningsbufferten 312 till en avkodarkrets 320 via en led- ning 321. Avkodarkretsen 320 har till uppgift att omvandla varje dataord om 8 bitar, som representerar ett talsampel i en kommunika- tionskanal, till en pulsamplitudmodulerad (PAM) signal. Avkodar- kretsar för utförande av denna funktion är tidigare kända. I avko- daren 320 utväljs de avpassade databitarna från den inkommande da- taströmmen under styrning av åtta åtskilda aktiveringspulser, som alstras i en mottagningsdigit-pulsgenerator 322 och avges via en kabel 323, som innefattar åtta åtskilda ledare. De åtta aktive- ringspulserna utnyttjas för att sekvensiellt aktivera avkodaren 320 till att alstra en PAM-signal från varje PCM-ord om 8 bitar. PAM- signalen överförs från avkodaren 320 till den tillhörande kanalen- heten 131 via en ledning 325. 10 15 20 25 30 35 HO 7 r 7soe911-7 En mottagningskanalräknare 324, vilken likasà drivs av de på ledningen 319 uppträdande klockpulserna, alstrar 2U utpulser i motsvarighet till de 24 orden om 8 bitar i varje ram_av 125 ps i och för aktivering av ett kanalaktiveringsminne 326. Kanalaktive- ringsminnet 326, vilket kan utgöras av ett kommersiellt tillgängligt direktminne (RAM-minne), innehåller 24 mottagningskanal-aktiverings- ord och ZN sändningskanal-aktiveringsord. Ett av mottagningskanal- -aktiveringsorden utläses ur minnet 326 och utnyttjas för att akti- vera en tillhörande enhet av kanalenheterna 131 varje gång som en puls uppträder på ledningen 327. Denna aktiveringssignal överförs via en av de 24 ledarna i fkabeln 329 och bringar den angivna kanalenheten att mottaga den PAM-signal, som uppträder på led- ningen 325. Kanalenheterne 131 innehåller kända kretsar för omvand- ling av den mottagna PAM-signalen till en analog talsignal, som vidarebefordras igenom kopplingsnätet 120.

De pâ ledningen 339 uppträdande klockpulserna driver en sänd- ningskanalräknare 344. På motsvarande sätt som mottagningskanalräk- naren 32U alstrar sändningskanalräknaren 34% 2u utpulser i varje ram.

Dessa pulser överförs till kanalaktiveringsminnet 326 via en led- ning 345 och utnyttjas för att utläsa sändningskanal-aktiveringsord ur minnet 326. När ett sändningskanal-aktiveringsord utläses ur min- net tillförs en motsvarande sändningsaktiveringssignal till den till- hörande enheten av de 2ß kanalenheterna 131 via en kabel 3M9. Tids- delningsgrindar i kanalenheterna 131 samplar därvid från kopplinge- nätet 120 mottagna talsignaler var 125 ps i och för alstring av en följd av PAM-signaler. En dylik PAM-signal tillförs via en ledning 347 till en kodare SH2, när en av kanalenheterna 131 mottager den tillhörande aktiveringssignalen via kabeln 349.

En sändningsdigit-pulsgenerator 3U0, som drivs av klock- pulserna på ledningen 339, alstrar sekvensiellt åtta utsignaler på åtta skilda ledare i en kabel SU3. I kodaren 3H2 utnyttjas de åtta i kabeln 343 uppträdande pulserna för att alstra åtta PCM-pulser för varje PAM-signal som uppträder på ledningen 3k7. PCM-pulserna över- förs via en ledning 351 till en sändningsbuffert 352, som kan utgöras av ett kommersiellt tillgängligt buffertminne av först-in/först-ut-typ Denna buffert, vars skriv- och läsoperationer är styrda av klock- pulserna på ledningen 339, är i första hand anordnad för att man skall erhålla en âtkomstmöjlighet till den utgående PCH-dataströmmen i och för systemtestningsändamâl. Från sändningsbufferten 352 över- förs PCM-databitarna till den utgående PCM-linjen 152 via en ledning ”front QUALITY 7808911-7 10 15 20 25 30 35 UO_ 353 och en drivkrets 354. Drivkretsen 35k kan vara en standard- krets för användning tillsammans med multiplexlinjen 150 och innefattar i allmänhet kretsar för att omformaden.binära PCM-in- formationen till bipolära signaler.

Processenheten 360 har via bussen 361 åtkomst till mottag- ningsbufferten 312, sändningsbufferten 352, mottagningsdigit- pulsgeneratorn 322, mottagningskanalräknaren 324, sändningsdigit- pulsgeneratorn 340, sändningskanalräknaren SRU och kanalaktiverings- minnet 326. En dylik åtkomst möjliggör en av processenheten utförd kretsstyrning, som definierar de gemensamma kretsarnas 1H1 funktion.

Vidare har processenheten 360 via ett signalutvinningsregister 373 ooch bussen 381 åtkomst till den inkommande dataströmmen, huvudsak- ligen för utvinning av signaleringsinformation. På motsvarande sätt har processenheten via ett utsignalregister 371 och bussen 361 åt- komst till den utgående dataströmmen i och för rutininfogning av signalerings- och ramlåsningsinformation. Signalutvinningsregistret 373 kan utgöras av ett känt skiftregister, som kan mottaga ett förutbestämt antal bitar (t.ex. 40 bitar) från den inkommande data- strömmen. Signaleringen till avlägsna stationer utförs genom att signaleringsbitar infogas i den 8:e bitpositionen hos ord i var sjätte ram, såsom är brukligt i kända PCM-system. Signaleringsbitar- na infogas i bitströmmen med hjälp av utsignalregistret 37, vilket kan bestå av ett skiftregister och en taktkrets för att inkoppla informationen på ledninen 351. Registret styrs och laddas av pro- cessenheten 360 på synkron basis.

Processenheten 360 mäste utföra en mängd funktioner för att styra de tidsdelade gemensamma gränssnittskretsarna 141. Flera av dessa funktioner utförs synkront och processenhetens program är anordnat att utföra de synkrona funktionerna i takt med det inkom- mande dataflödet och det utgående dataflödet. De funktioner som skall utföras av processenheten är i huvudsak desamma som de som utförs av kända tidsdelade gränssnittsarrangemang. Dessa funktioner innefattar kontrollering av korrekta ramlåsningsförhållanden, åt- gärder för att bringa kretsarna i synkronism med de inkommande ra- marna, mottagning av signaleringsbitar och sändning av signalerings- bitar. Dessutom utför processenheten 360 vissa underhållsfunktioner, såsom ínfogning av testdata i mottagnings- och sändningsdataströmmar- na med hjälp av mottagningsbufferten 312 och sändningsbufferten 352, samt övervakning av mottagnings- och sändningsdataströmmarna med avseende pâ något särskilt eller förutbestämt mönster. 10 15 20 25 30 35 H0 s* 7808911-7 Såsom ovan nämnts är PCM-dataströmmen uppdelad i upprepade bitmönster av vardera 193 bitar, kallade ramar. Varje ram repre- senterar 2U talkanaler och varje kanal innefattar 8 informations- bitar, representerande ett talsampel. Den 193:e biten i varje ram innehåller information relaterad till ramlâsning och signalering.

Den 193:e biten i varannan ram innehåller information strikt rela- terad till ramlåsning och i de andra alternerande ramarna innehål- ler den 193:e bitpositionen information strikt relaterad till sig- nalering. Informationsbitar, som är strikt relaterade till ramlàs- ning, kommer i det följande att kallas Ft-bitar och information i den 193:e bitpositionen, som är relaterad till signalering, kommer i det följande att kallas Fs-bitar. I en följd av ramar utgörs Ft- bitarna av alternerande ettor och nollor och Ps-bitarna av en följd av tre ettor följda av en följd av tre nollor. Pig. 6A visar ett arrangemang av Ft~bitar och Ps-bitar för 20 konsekutiva ramar. Pig.

BB visar de kombinerade Ps- och Ft-bitarna såsom de uppträder i en följd av 20 konsekutiva ramar. Detta mönster är tydligt uppre- pande. Vid tidigare kända system separeras vanligen ramlàsbitarna och signaleringsbitarna och undersöks oberoende av varandra med av- seende på korrekt mönster. I enlighet med uppfinningen, som utnytt- jar en synkront programmerad processenhet, kan hela det sekvensi- ella mönstret behandlas för bestämning av varje slag av irregula- ritet. Ett allmänt problem vid tidsdelade linjer har varit att en felaktig linje förorsakar en intermittent förlust av information.

Det är sålunda brukligt att vid övervakning av ramlâsbitar ignorera tillfälliga förluster av ramlâsmönstret och ge larm endast när flera ramlâsbitar har förlorats. Tidigare kända system har emeller- tid icke haft möjlighet att lagra ett signifikant stort antal ram- låsbitar och utföra en analys med avseende på dessa ramlåsbitar samt göra en sammanställning över intermittent ramlàsningsförlust.

Med den synkront programmerade processenheten enligt uppfinningen blir dylik information tillgänglig.

Såsom ovan nämnts har ramlâsbitarna Ft ett mönster av al- ternerande ettor och nollor och signaleringsbitarna Ps ett alter- nerande mönster av tre ettor följda av tre nollor, etc. Eftersom Fs-bitarna endast uppträder i alternerande ramar, representerar tre Fs-bitar sex signaleringsramar och en följd av tre ettor följda av tre nollor representerar tolv ramar. I detta illustra- tiva arrangemang och vid de kända PCM-formaten D2 och D3 är den åttonde biten i var sjätte ram en signaleringsbit. Med hjälp av 'išçgg QUALITY .7sos911-7 s 10 10 15 20 25' 30 35 HO Ps-bitarna kan jämna och udda multiramar av sex ramar identifieras.

Två signaleringskanaler är definierade, förut kända såsom "A"- och "B"-signaleringskanalerna. A-signaleringskanalen uppträder därvid i uddaflmlïirämärav sex ramar och B-signaleringskanalen uppträder i jämna multiramar av sex ramar.

En uppgift för processenheten 360 enligt uppfinningen är att från signaleringsutvinningsregistret 373 uttaga mottagningssigna- leringsbitarna för behandling och överföring till styrutrustníngen 100. Med användning av ett synkront program kan processenheten 360 programmeras till att mottaga signaleringsbíten direkt från den in- kommande dataströmmen med referens till det i den 193:e bitpositio- nen mottagna bitmönstret. Exempelvis anländer A-sígnaleringsbitarna i ramar, som är identifierade som udda multiramar av sex ramar och B-signaleringsbitarna mottages i ramar, som är identifierade som jämna multiramar av sex ramar. Med hänvisning till fig- §A framgår det exempelvis att A-signaleringsbiten mottages i en ram,_i vilken den 193:e bitpositionen uppvisar en etta och följden av bitar i den 193:e bitpositionen hos de fyra föregående ramarna var 0001.

B-signaleringsbitarna mottages därvid i den ram, i vilken den 193:e biten är en nolla och vilken.föregicks av fyra ramar, där bitmönst- ret för den 193:e bitpositionen var 1110. De i A- och B-kanalerna mottagna signaleringsbitarna måste sålunda separeras av process- enheten 360.

I det fallet att ett ramförlusttillstând inträffar initierar processenheten 360 en ramlåsningsrutin, vid vilken en sökning efter den 193:e bitpositionen i den inkommande bitströmmen startar. Ett flödesschema för en illustrativ sekvens av ett ramlåsningsprogram visas i fig. 7. I det visade utföringsexemplet kan processenheten 360 ladda utsignalregistret 371 med en signaleringskod represente- rande ett taltillstånd, och recirkulera denna kod i utsignalregist- ret 371 i avsikt att fortsätta sända ett talsignaltillstånd, så att man undviker'att bryta förbindelser som är i samtalstillstånd. Sänd- ningsdigit-pulsgeneratorn SUO är i huvudsak frigående och icke på- verkad av ramförlusttillståndet. Icke dess mindre är det viktigt för processenheten att vara synkroniserad med gränssnittskretsens sänd- ningssida. Därför stoppas processenheten under ramförlustprogrammet och äterstartas vid uppträdandet av en särskild bit, exempelvis den 193:e biten pâ sändningssidan. På detta sätt kommer processenheten 360 att bli synkroniserad med sändningssidan. Därefter läser pro- cessenheten flera bitar i den inkommande dataströmmen och jämför 10 15 20 25 30 35 BO 7808911-7 11 dessa bitar med lika numrerade bitar anländande exakt tvâ ramar senare. Det antal bitar som väljs för jämförelsen är godtyckligt.

Exempelvis kan processenheten 360 ackumulera H0 bitar i en ram och jämföra dem med de motsvarande MO bitarna mottagna två ramar sena- re. Såsom tidigare förklarats, under hänvisning till fig. 6, upp- träder ramlåsningssignalerna Ft endast i varannan ram, varför pro- cessenheten vid sökning efter Ft-bitar endast letar i varannan ram. Vidare bildar Ft-bitarna, såsom förklarats i anslutning till fig. 6, ett mönster av altrnerande ettor och nollor och det är det- ta mönster som måste detekteras vid jämförelsen.' I fig. 7 representerar "räkneställning A" och "räkneställning B" innehållen hos konventionella räknearrangemang, som kan vara re- aliserade av räknekretsar eller av minnesregister som inkrementeras under programstyrning. I det föreliggande programmet läses HO- -bitgrupperna från åtta skilda ramar och "räkneställning A" utnytt- jas för att hålla räkning på antalet undersökta ramar. När "räkne- ställning A" är större än åtta, men mindre än sexton, utförs en test för bestämning huruvida en sekvens med avseende på en viss bitposition har hittats, indikerande att biten representerar en följd av Ft-bitar. Om detta är fallet görs en ytterligare kontroll för bestämning huruvida det är en enda bit som har denna korrekta sekvens eller flera bitar. I det fallet att det förefinnes mer än en kandidat läses ytterligare #0 bitar i och för begränsning av ur- valet. När en enda kandidat har hittats antages att Ft-biten har påträffats. Därvid justeras mottagningsdigit-pulsgeneratorn 322 till att koíncidera med ramlàsbitpositionen och processenhetens 360 pro- gram övergår till det synkrona behandlingsprogrammet i synkronism med mottagningsdigit-pulsgeneratorn 322 och följaktligen i synkro- nism med den inkommande bitströmmen. Vid denna tidpunkt måste pro- 'grammet beräkna skillnaden mellan den bitposition i sändningsbit- strömmen, till vilken processenheten 360 synkroniserades före upp- täckten av Ft-biten, och bitpositionen i den inkommande bitströmmen.

I det fallet att en Ft-bit icke hittas i de första sexton ra- marna i de första NO bitpositionerna, undersöks de nästföljande H0 bítpositionerna under åtminstone åtta ramar för bestämning huruvida en Ft-kandidat existerar. Skiftningen till de nästföljande M0 bitarna åstadkommes genom att mottagningsdigit-pulsgeneratorn 322 stoppas under en period motsvarande 40 bitpositioner. "Räkneställ- ning B" utnyttjas för att hålla räkning på antalet gånger som en skiftning med NO bitar utförs. Vid föreliggande utföringsexempel 'rosa QUALEY 7808911-7 a ¿ 10 15 20 25 30 35 40 12 görs tio skiftningar med HO bitar för att garantera att minst tvâ kompletta ramar täcks på detta sätt. Det bör observeras att gräns- värdena sexton och tio för "räkneställníng A" respektive "räkne- ställning B" kan ändras i önskvärd utsträckning. Om ingen Pt- kandidat påträffas under exekveringen av ramförlustprogramsekvensen, kan en felstyrsignal överföras till styrutrustningen 100 eller kan programmet repeteras flera gånger om så önskas.

Ett föreslaget arrangemang för ett synkront program för an- vändning i systemet enligt uppfinningen vid ramlåst tillstånd visas i fig. 8. Genom sin uppbyggnad är programmet upprepande och i fig. 8 visas ett arrangemang, som skall vara upprepande över sex cykler.

Såsom ovan nämnts uppträder sígnaleríngsinformation i var sjätte PCM-ram. För åstadkommande av ett program, som i huvudsak är upp-' repande och som kan behandla signalinformation åtminstone var 6:e ram är programmet uppdelat i sex cykler, varvid varje cykel har en exakt varaktighet av en enda PCM-ram. Det antal programinstruktioner, som kan exekveras i en enda cykel, är tydligen en funktion av pro- cessenhetens 360 operationshastighet. Vid föreliggande utförings- exempel motsvarar varje PCM-ram tidsmässigt 386 klockcykler hos processenheten 380. Ett valt antal maskininstruktioner kan exekveras under varje sådan ram. Beroende på antalet erforderliga klockcykler för varje instruktion kan vissa funktioner, såsom läsning och veri- fiering av den 193:e bitens tillstànd, utföras i varje ram. Andra funktioner, som måste utföras periodiskt, men som icke behöver ut- föras i varje ram, kan exempelvis utföras i varannan ram. Överfö- ringen av signalinformation måste utföras var 6:e programcykel el- ler åtminstone någon gång under intervallet för den 6:e cykeln, om man antager att signalutvinningsregistret 373 är tillräckligt stort för att lagra signaleringsbitarna. Andra programfunktioner, vilka icke behöver utföras i synkronism med den inkommande eller utgående bitströmmen, såsom exempelvis vissa självkontrollerande rutiner, kan utföras under godtyckliga icke upptagna tidsperioder av de sex programcyklerna. Såsom ovan nämnts kan signaleringsinformationen överföras i två kanaler, betecknadeA-kanalrespektive B-kanal, vil- ka vardera har en repetitionscykel av 12 ramar. För att båda kana- lerna skall inrymmas inom sexcykel-programmet, måste en extra iden- tifieringsbit tillfogas till signaleringsinformationen för särskilj- ning av A-kanalen från B-kanalen. ' En fördel med uppfinningen är att inga tidsbestämda avbrott eller andra sofistierade arrangemang erfordras för att hålla reda 10 13 7808911-7 pâ förfluten tid mellan händelser, såsom anländandet av signale- ringsbitar. När korrekt ramlåsning har uppnåtts, såsom beskrivits ovan under hänvisning till fig. 7, startas.sexcykel-programmet och därefter sker exekveringen av alla instruktioner inom sexcykel- programmet i synkronism med de i de gemensamma kretsarna 1H1 flytande PCM-databitarna. Såsom diskuterats ovan synkroniseras den utgående dataströmmen till den inkommande dataströmmen, varigenom sexcykel- programmet exkveras i synkronism med båda dataströmmarna.

Det bör slutligen observeras att det ovan beskrivna arrange- manget endast utgör en illustrativ tillämpning på principerna enligt uppfinningen och att åtskilliga andra arrangemang är möjliga inom uppfinningens ram.

, T: 13003 QÜAm

Claims (10)

7808911-7 W Patentkrav

1. Telekommunikationskopplingssystem innefattande en mot- tagningsklämma och en sändningsklämma, vilka är anslutningsbara till ett par av tidsdelade linjer för mottagning och sändning av seriella strömmar av digitala data; en mottagningskrets, som är ansluten till mottagningsklämma, för alstring av dels utgångs- pulser representerande från mottagningsklämman mottagna signal- pulser och dels taktpulser representerande signalpulsernas sig- nalpulsrat; en klockkrets som i beroende av taktpulserna är an- ordnad att alstra en följd av klockpulser, som är synkroniserade med taktpulserna; och en sändningskrets, som är ansluten till sändningsklämman, k ä n n e t e c k n a t av att en processen- het (360) är förbunden med klockkretsen och anordnad att exekve-' ra styrfunktioner i synkronism med signalpulsraten och alstra en dataöverföringssignal varje gång efter det att ett förutbestämt antal andra styrfunktioner har exekverats; att en ingångs/utgångs- -buss (361) förbinder processenheten med mottagningskretsen och sändningskretsen; och att mottagningskretsen och sändningskretsen överför data till och från ingångs/utgångs-bussen såsom svar pâ dataöverföringssignalerna från processenheten. 7

2. System enligt kravet 1, innefattande en inkommande trans- missionslinje, k ä n n e t e c k n a t av att systemet vidare innefattar en första åtkomstkrets för att förbinda den inkomman- de transmissionslinjen med processenheten; och att processenheten är anordnad att exekvera en eller flera ingångsåtkomststyrfunktio- ner för att erhålla åtkomst till den inkommande transmissions- linjen via den första åtkomstkretsen, varvid en av ingångs- åtkomst-styrfunktionerna exekveras varje gång efter exekveringen av ett förutbestämt antal andra styrfunktioner, och varvid pro- cessenheten är anordnad att erhålla åtkomst till den inkommande transmissionslinjen i synkronism med bitraten hos en inkommande bitström på en periodisk basis utan tidsbestämda avbrott.

3. System enligt kravet 2, innefattande en utgående trans- missionslinje, k ä n n e t e c k n a t av att en andra åtkomst- krets förbinder den utgående transmissionslinjen med processenheten; och att processenheten är anordnad att dessutom exekvera en eller flera utgångsåtkomst-styrfunktioner för att erhålla åtkomst till den utgående transmissionslinjen via den andra åtkomstkretsen, varvid en ^""""“ "U" --:1.<~.|.v..-; - .- .--.~.--..-.~..n.,~ ._ ;5 7808911-7 av utgângsåtkomst-styrfunktionerna exekveras varje gång efter exekveringen av ett förutbestämt antal av ingångsátkomst-styr- funktionerna och av de andra styrfunktionerna, och varvid pro- cessenheten är anordnad att erhålla åtkomst både till den inkom- mande transmissionslinjen och till den utgående transmissions- linjen i synkronism med bitraten hos en inkommande bitström på en periodiskbasis utan tidsbestämda avbrott.

4. System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att processenheten är anordnad att ha en styrfunktíon-exekverings- period som är mindre än perioden för i en FCH-dataström periodiskt uppträdande signaleringsinformationspulser.

5. System enligt kravet 1, varvid systemet är anslutet till en för digitalöverföring i PQM-multiplexteknik anordnad förbindel- se och är anordnat att överföra information i ett flertal dataka- naler samt innefattar ett kopplingsnät, k ä n n e t e c k n a t av att mottagningskretsen innefattar en insignal-demultíplexkrets; att sändningskretsen innefattar en utsignel-mnltiplexkrets; att klockkretsen har en ingång ansluten till PCM=förbinde1sen och en utgång ansluten till demultiplexkretsen, multiplexkretsen och pro- cessenheten; att klockkretsen är anordnad att såsom svar på de på förbindelsen uppträdande inkommande PCM-datapulserna på sin utgång alstra klockpulser i synkronism med PCM-bitraten hos ett inkomman- de dataflöde; att processenheten innefattar taktkretsar, som i be- roende av klocksignalerna är anordnade att exekvera styrfunktioner i synkronism med bitraten hos den inkommande bitströmmen; och att processenheten är ansluten till insignal-demultiplexkretsen och till utsignal-multiplexkretsen och är anordnad att periodiskt återvinna data från insignal-demultiplexkretâen och periodiskt överföra information till utsignal-multiplexkretsen i synkronism med bitraten hos den inkommande bitströmmen.

6. System enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a t av att systemet vidare innefattar en digital överföringskrets; en mängd signalomvandlare, svarande mot den mängd kanaler som är förbundna med kopplingsnätet, för att omvandla inkommande digitala signaler till analoga signaler och för att omvandla utgående analoga signa- ler till digitala signaler; och ett minnesarrangemang, vilket är anslutet till klockkretsens utgång och till signalomvandlarna och vilket innehåller adresser för identifiering av signalomvandlarna, varvid adresserna är utlästa från minnet i synkronism med PCM- bitraten i och för aktivering av signalomvagdlarna till att mottaga _ A , .wrwï?š"'f~"f“ EQ (2 di* 'lå 'i lvl ....__.-. 7sos911-7 - e ,g data, representerande kodade signaler, från den digitala över- föringskretsen, och till att sända data, representerande kodade signaler, till den digitala överföringskretsen.

7. System enligt kravet 6, k ä n n e t e c k n a t av att signalomvandlarna innefattar indikeringskretsar för indikering av aktivt tillstånd respektive vänttillstánd hos varje omvandlare, varvid processenheten är anordnad att avfråga indikeringskretsar- nas tillstånd på periodisk basis och i synkronism med den inkom- mande bitströmmens bitrat.

8. System enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a t av att systemet är anordnat att mottaga och sända data i dataramar, där varje ram omfattar samtliga kanaler, och dessutom anordnat att sända data i ramar, som icke tidsmässigt koinciderar med ramar av inkommande data, varvid processenheten innefattar lagrings- kretsar för lagring av information, som anger den grad av bris- tande tidsmässig koincidens, som föreligger mellan mottagnings- och sändningsramarna. i

9. System enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a t av att den inkommande dataströmmen innefattar ramlåsbitar och att pro- cessenheten är anordnad att läsa ramlåsbitarna och bestämma ram- startpunkter.

10. System enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att processenheten består av en mikrodator,vilken innefattar klockkretsar, som är anordnade att i beroende av klockpulserna alstra exekverings- taktpulser för mikrodatorn, och vilken är anordnad att exekvera funktioner för läsning av data från mottagningskretsen och sänd- ning av data till sändningskretsen och såsom svar på exekverings- taktpulserna exekvera andra funktioner, varvid exekveringen utförs i synkronism med taktpulser härledda från bitraten hos data mottagna från en inkommande transmissionslinje, och varvid nämnda styrfunk- tioner inbegriper exekvering av en överföringsfunktion för att över- föra data till och från mottagnings- och sändningskretsarna varje gång efter ett förutbestämt antal av exekveringscykler i mikrodatorn. __--