SE439353B - Avstengningsventil - Google Patents

Description

ÄJ 20 30 8002197144 2 sätets plana del och har en maximal axiell tjocklek invid dess övre del i ett plan genom en rörelseaxel för slidan. Den tjocka delen övergår i den rektangulära nedre delen av tät- ningsorganet, varvid övergångsdelarna av tätningsorganet hil- dar den kombinerade yt~ och kanttätningen med ventilsätet.

Medan den ovan beskrivna ventilen enligt US-Ps 4 162 058 har visat sig synnerligen tillfredsställande som avstängningsventil i små huvudledningar, har svårigheter givit sig tillkänna då huvudledningarna är 25 cm i diameter eller större och vätsketrycket är högre. I detta hänseende har det visat sig att vid den kulformiga delen av tätningen, som möter den planbearbetade ytan på ställen där den har en minimal radiell tjocklek intill de skarpa hörnen vid föreningspunk- terna, det är otillräckligt material i tätningsorganet i kontakt, då ventilen är stängd, och läckning inträffar, då trycken i vätskan i huvudledningen är höga.

Till grund för föreliggande uppfinning ligger därför en avstängningsventil med ett ventilhus med ett_genomgångshål för vätskeflödet, en avlång kammare i ventilhuset, som skär genomgångshålet mellan dess ändar och bildar inlopps- och ut- loppsportar till kammaren, ett ventilsäte i ventilhuset om- kring en av portarna, vilket säte ligger i huvudsak i ett plan, som lutar i en spetsig vinkel mot ett normalplan till genom- gângshàlets axel, och är försett med en yttätningsyta, en kant- tätningsyta och övergângsdelar däremellan för ástadkommande av såväl en yttätning som en kanttätning, en ventilslid, fram och åter rörlig i kammaren från ett stängt läge tvärs genomgàngs- hålet och i anliggning mot ventilsätet till ett öppet läge utanför genomgångshålet samt ett ringformigt, fjädrande tät- ningsorgan, som uppbäres av ventilsliden för tätande ingrepp med ventilsätet. Enligt uppfinningen uppvisar denna ventil de i patentkravets 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Följande patentskrifter representerar tidigare teknik avseende avstängningsventiler, i vilka ventil- Ill 7 U 30 ' s ¶aoo24?1-a 3 sätet ligger L huvudsak i ett plan som lutar i en vinkel mot ett normalplan till genomgångshàlets axel och slidan är försedd med ett fjädrande, ringformigt organ för åstadkommande av en yttätning och en kanttätning, i vilka ventil- tätnings- varvid tätningsorganet uppvisar delar som gflr en kombination av yt- och kanttätning, nämligen US-PS 3 957 2U5 och :s oss nu samt nn-Ps 1 163 626, 1 922 516 och 1 arm 753. 1 tillägg till ovanstående beskrivvr US-PS 3 86? 778 vn avslängningsventil medlen yttätning som övergår i wn kant- lfitnínn mnllan slídens tätningsorgan och v'ntilnä|nt, faulün vvntílsätet icke ligger i huvudsak i ett plan som lular i vn vinkel mot ett normalplan till genomgångshålets axel.

Avsrängningsvvntilen enligt föreliggande uppfinning lämpligen i huvudledningar med stor díamnL~r Jör vattenled- använd~s vätska under högt tryck, såsom huvudledningar i ningssystem. Även om avstängningsventilen är avsedd att an- vändas mrd slídens tätningsorgan nedströms om ventilsätet, är ventílens konstruktion sådan att den kan insättas i huvud- lvdníngwn med ventilsätet antingen uppströms eller nedströms om vunrilsliden, varvid någon skillnad i ventilvns effekti- vitet icke kan iakttagas. Avstängningsventilen kan användas i andra ledningssystem, såsom kemiska system, äng-, gas-, olje- och avloppssystem o.líkn., varvid de olika delar av ventilen kan utföras i eller vara täckta ventilen, beroende på den typ med material för förhindrande av korrosion i av fluid som förekommer i ett visst system.

I sin föredragna utföringsform innefattar av- stängningsventílen enligt föreliggande uppfinning ett ven- tílhus med genomgångshål för fluiden, en avläng kammare, som skär genomgångshàlet mellan demas ändar och bildar inloppn- och utloppsportar till kammaren, och ett vsn1íl- säte i huset omkring en av portarna. VentilsäteL ligger nen - røllt i ett plan som lutar i en vinkel mot ett normalplan till genomgángshàlets axel. Ventilsätet innefattar en båg- formin üvrw plan del eller tätninßsyta med en ytirw häg- l-n-»uín kant, vilkwnyta vetter mot den hinlormín nedre dul;vllur tätninnsyla, ovh oavhrutun del av genomgângshålut, och vn mjuk övwrgdnn - andra porlvn, ~n nom bildar ~n mlnk 8002M71 -ß IZÛ 2 f) 30 U del mellan varje ände av den bågformiga övre plana delen och varje ände av den nedre bågformiga delen. En i huvudsak plan ventilslid glider fram och tillbaka i den avlånga kammaren från ett stängt läge tvärs genomgàngshàlet till ett öppet läge utanför genomgångshålet. Ventilsliden innefattar en kropp, som uppbär ett ringformigt fjädrande tätningsorgan, i huvudsak rektangulärt i radialsnitt, vilket organ är an- ordnat att med ventilsätet bilda en bâgformíg övre yttatníng, en bågformig nedre kanttätning och mellanliggande delar, som utgör en kombinerad yt- och kanttätning. En bägformig tjock del sträcker sig axiellt från den övre delen av den ringformiga tätningen för ingrepp med den plana delen av ventilsätet, varvid den tjocka delen har en största axínll tjocklvk intill sin övre del i ett vertikalplan genom sli- dens rörelseaxel, varifrån den tjocka delen övergår i den bågformiga bottendelen, där tätningsorganet har en minsta axiell tjocklek. Den bàgformiga övre tjocka delen har ett par motsatta axiellt riktade bàgformiga utbuktníngar i lägen » för ingrepp med den bàgformiga tätningsytan eller övre plana delen av ventilsätet intill ändarna av den yttre håg- formiga kanten, där tätningsytan eller den plana delen har en minskad radíell tjocklek. Utbuktningen har en större radicll tjocklek än tätningsytan, där de íngrlpor för åstadkommande av större kontaktyta pà och runt tätningsytan, då sliden är i sitt stängda läge, varigenom tillräcklig kil- verkan åstadkommas för förhindrande av läckor vid dessa in- greppslägen.

Ett föredraget kännetecken på föreliggande uppfin- ning är att förse det ringformiga sätet med en axiell tjocklek genom utbuktningarna som är större än den största axiella tjockleken av den bägformiga tjocka delen av tät- níngsorganet, så att, även om tätningsytæß kontaktarea på ventilsätet, som utbuktningarna ingriper nad, har mindre radiell tjocklek än dess största tjocklek vid toppen, det är tillräckligt med fjädrande material i tätningsorganet för att åstadkomma en effektiv tätning över och runt d~nnamma. Ännu ett föredraget kännetecken på föreliggande uppfinning är att åstadkomma utbuktningar på den övre 80024714: 5 tjocka delen med i huvudsak plana ytor för ingrepp med den bågformlga plana delen eller tätningsytan på ventilsätet, så att linjekontakt undvikes på dessa ställen.

Ytterligare ett föredraget kännetecken på förelig- 5 gande uppfinning är att åstadkomma en avstängningsventil för grova huvudledningar, vilken har ett ventilhus, som väger mindre än de som hittills tillverkats för rör med dylik diameter och som har mindre yttermàtt än hittills använda ventilhus. Detta kan åstadkommas genom att ventilhuset för- 10 ses med motsatta vertikala gejder i sin avlånga kammare, vilka upptas i gejdrännor eller urtag i slidens periferi, varvid gejderna och rännorna samverkar för att styra sliden i dess rörelse mellan öppet och stängt läge. Genom använd- ning av urtag i slidens periferi, som sträcker sig inåt i 15 förhållande till den ringformiga tätningens yttre perifori, i stället för öron som sträcker sig utåt från sliden, kan slídens totalbredd minskas,varigenom såväl totalbredden av ventilhusvt som dess vikt minskas.

Uppfínningen illustreras endast i form av exempel 20 på bifogade ritningar på vilka fig. 1 visar ett vertikalsnitt genom en avstäng- ningsventil enligt föreliggande uppfinning i ett plan paral- lellt med dess genomgångshål med en ventilslid i öppet läge och med en ventilstammekanism delvis visad upphöjd, 25 fig. 2 visar ett förstorat vertikalsnitt genom en nedre del av ett ventilhus i ventilen enligt fig. 1, vilket snitt har lagts i huvudsak efter linjen 2 - 2 i tig. l eller 2 - 2 i fíg. 3, fig. 3 visar ett förstorat vertíkalsnitt genom den 30 nedre delen av ventilhuset i fig. 1, varvid veniilslídrn är utelämnad, fíg. H visar ett förstorat snitt enligt linjen U - H i fig. 2, fig. 5 visar i en sidovy ventilsliden med en del 35 av ett ringformigt, fjädrande tätningsorgan bortbruiet, fig. 6 visar i en horisotalvy nedifràn ventilsliden i fig. 5 men vriden 1800, varvid tätningsorganet har ute- lämnats, 3 0 8002117144 6 fig. 7 visar i en förstorad vertíkalvy det ring- formiga, fjädrande tätningsorganet, tig. 8 visar i en delsidovy i enlighet med linjen 8 - 8 i fig. 7 tätningsorganet med en utbuktning, fig. 9 - 13 visar snitt enligt linjerna 9 - 9, 10 - 10, 11 - 11, 12 ~ 12 resp, 13 ~ 13 i fig. 7, fig. 1H visar ett snitt genom tätningsorganet enligt linjen IH - lä i fig. 7 och fig. 15 visar ett delsnítt genom ventilsliden en- ligt linjen 15 - 15 i fig. 1, varvid tätningsorganet och ventilstommen utelämnats för tydlighets skull.

Termer sådana som "topp" och "botten“ i beskriv- ningen nedan hänför sig till riktningar som framgår av ritningarna.

Under hänvisning till ritningarna, där samma hän- visningsbeteckningar avser samma eller liknande delar, visa; en avstängningsventil enligt föreliggande uppfinning all- mänt i fig. 1. Mera i detalj omfattar avstängningsventilen ett ventilhus, allmänt betecknat 10, vilket uppvisar ett genomgângshål 12 för ett fluidflöde, en avlång kammar» ln, som skär genomgångshålet 12 mellan dcttas ändar och bildar i genomgångshålet portar 16 och 18 till kammaren ln, samt flänsar 20 och 22, avsedda att uppta lämpliga organ (icke visade) för anslutning av ventilen till rör eller huvud- ledningar P och M, visade med streckadc linjer. Portarna 16 och 18 kan vara inlopps- eller utloppsportar till kam- maren IH, oberoende av det sätt på vilken ventilen är in- satt i systemet, eftersom ventilen är en tvåvägsventil som inte pâverkas av fluidtrycket vid öppnandet och stängandct av ventilen.

Ventilhuset 10 är av den konventionella typen omfattande en nedre del 2H och en därmed fäst huv 26 och fullständigt beskriven i ovannämnda U°-PS M 162 058.

Ett ventilsäte 30, bäst visat i fig. 2 - H, omger porten 16 för genomgångshålet 12 vid ett läge där genom- gångshålet skäres av kammaren 1H,varvid ventilsätet 30 mjukt övergår i bottendelen av genomgångshålet, som visas vid 39.

Det bör således observeras att genomgängshålet I? har sitt :_11 10 'ZÜ 30 8002517140 7 hottenparti över hela sin längd fullständigt hinderfri utan bottenhàlighet,som skall uppta en ventilslid och som förorsakar turbulens i flödet genom ventilen, då denna är öppnad. En mer detaljerad beskrivning av vwntilsätrt följer nedan.

Med ventílsätet 30 samverkar en i huvudsak plan ven- tilslíd H0, som bäst visas i fig. 1, 5, 6 och lf. Ventilsli~ och äter i kammaren 1H från ett öppet läge den Uüiörsfram (visat i fig. 1) utanför genomgångshâlet till ett stängt läge (icke visat) tvärs genomgångshålet medelst ett ventil- manöverorgan H2. Ventilsliden H0 anligger i stängt läge mot vuntilsätet 30. Ventilmanöverorganet H2, som sträcker sig genom ventilhuset 10, kan vara av vridstångstyp eller av Ventilmanöverorganet H? visas U l52 058.

För att återgå till beskrivningen av ventilsätet skjutstängstyp, om så önskas. av vridstångstyp såsom i den ovannämnda US-PS 30 liknar detta i huvudsak ventilsätet enligt US-PS H 162 058 och det innefattar en bågformig övre plan del SH, vänd mot porten 18. Den plana delen 3M bildar en yttätning och ligger i ett plan, som sträcker sig huvudsakligen i en spetsig vinkel mot ett normalplan till genomgångshàlets 1? axel och företrädesvis är vinkeln omkring 100. Den plana delen 3H har en maximal radiell tjocklek A (fig. 7) i ett läge mellan dess ändar, vilken tjocklek ligger i ett verti- kalplan genom genomgångshålets axel. Den plana delen 3U minskar successivt i radiell tjocklek från A till en reduce- rad radielltjocklek i de lägen som betecknas B och C. I lä- gena B och C är ventilsätet försett med övergångsdelar 36 och 38, som sträcker sig från den plana delens 3H ändar och övergår mjukt i den bågformiga bottendelen 32. Övergångs- delarna 36 och 38 bildar ytor i ventilsätet där en kombine- rad yt- och kanttätning åstadkommas, medan den bàgformiga bottendelen 32 bildar en kanttätning.

Det påpekas att hela ventilsätet 30 huvudsakligen ligger i ett plan i en spetsig vinkel mot ett normalplan till genomgàngshàlets 17 axel, fastän den nedre bågformiga drL«n 3? av vcntilsätct i själva verket är en kanL1ü1ninp.

Sum bäst visas i fig. 2 och 3, är den väggyta som omger den 80024714: 25 ÄH 8 plana delens 3H yttre periferí tvärt urtagen i förhållande till ventilsätets plan í en vinkel av ungefär uno, denna up- tagning bwtecknas 39. Då den nedre delen ?H av v~niílhuu«: gjutes, âstadkommes urtagningen 39 i gjutningen, och då vun- tilsätet 30 bearbetas och speciellt när den bågformiga övrf Plfiflä dfilen 3" bearbetas med ett knappformigt vrrktyg för skärning av dess plana yta, formas en vttr~ hägformin kant HH, vilken upphör vid de ändar där den plana dnlwn Bh har en reducerad radiell tjocklek vid B och C. Det är i läghna h och C som läckproblem uppstår i ventilen enligt US-PS H 162 058,om inte ett överdrivet moment utövas på ventil- manöverorganet H2. Urtagningen 39 i den nedre delrn ?H av ventilhuset fungerar på liknande sätt som urtaget i US-PS H 162 058.

Ventilsliden 40 visas bäst i fig. det bör observeras att den innefattar en gjuten del 60, som är försedd med en ringformig plan yta 62 för upptagande av n+1 rinzformigt, fjädrande tätningsorgan EM. Mer i detalf 5, 6 och 15 och ::-,,,, ,:,: ,,___,. __ /'~' á? >'"~¿ :fn racšßllt fsrf ;erïfsr? 1 :ingformig skuldra 66, som sträcker sig i huvudsak vínP~i- rätt mot den plana ytan 62 huvudsakligen i axiell riktning En ytterligare, bågformia skuldra 68, som från delen 60. är anordnad utmed en del av utlöper i i omkretsled àtskildaändav, den plana ytans 62 radiellt yttre periferi invid dess övre Skuldran 68 sträcker sig även huvudsakligen vinkelrätt fran ände. mot den plana ytan 62 i en huvudsakligen axiell riktning delen 60. Som framgår av fig. 1 ligger den plana ytan 62 l ett plan i spetsig vinkel mot ett normalplan till genomgånga- hâlets 12 axel och är huvudsakligen parallell med ventil- sätets SU plan.

Skuldrorna 66 och 68 har till funktion att kvarhålla “ På delen 60,varvid nkuldran EU kvarhill r iiinzll Läiningsorganut 6 tätningsorganvts radiellt inre periferi eller kant, skuldran 68 kvarhåller endast den övre delen av tätninga- organvts radiellt yttre periferi eller kant i wii BH och ventil- läqu där virüiníng föreliggnr mellan tätningsornanei Dolens UU plana yta 62 är försedd med motsatt pla- d av den båg- :jfi lik' i. JU . cerado fördjupningar 70 vid ändarna í omkretslv IU 15 20 30 800211714» 9 formiga skuldran 68. Ventilsliden HU är så långt huvudsakli- gen lika med den som visas i den ovannämnda US-FS H 162 058.

Under hänvisning till fig. 7 - ih är det ringformiga tjädrande tätningsorganet SU, som är gjort av en elast, så- som naturgummi, syntetgummi eller ett gummiliknande material, försett med en radiellt inåt utskjutande tunga 74 (fig. 7), som är avsedd att upptas i ett urtag 72 (fíg. 5) i delens 60 ríngformign skuldra 66. Genom ett dylikt arrangemang blir tälningsorganot GU korrekt orientcrat på delen bn av vrntíl- sliden H0, då denna monteras.

Såsom beskrivits i US-PS H 162 058 är tätningsorganet GH i huvudsak rektangulärt i radialsnítt, men det har en ringformig, kullrig del som skjuter ut axiullt därifrån, vilken del betecknas 80. Denna sträcker sig över tätnings- organets BH övre halva, varpå den planar ut öch övepgår i dan rektangulära nedre delen av tätningsorganet GH, som visas vid 81. Den maximala axíella tjockleken av den kullriga delen 80 ligger, då tätningsorganet är avspänt och monterat på den plana ytan 62, i ett plan genom delens 60 vertikalaxel (fig. 5). Från en punkt 83, där den kullriga delen 80 har maximal axiell tjocklek, minskar denna del i radiell tjock- lek, då den sträcker sig i omkretsled på båda sidor om punk- ten 83 till en punkt 85, där den övergår i det huvudsakligen rektangulära radialsníttet hos tätningsorganet 64.

Tätningsorganet SU har en bågformig del 89 av en huvudsakligen líkformig minimal axiell tjocklek för ingrepp med den bågformiga nederdelen 32 för att med denna bilda en kanttätning. Den kullriga delen 80 övergår i den hägtor- miga delen 89 föratt bilda mellanliggande delar 81 för in- grepp med övergångsdelarna 36, 38 för att bilda en kombi- nerad yt- och kanttätning.

Ett par motsatt placerade bågformiga bulor G0 är an- ordnade på den kullriga delen 80 av tätníngsorganet BH i lä- gvn där de är avsedda att ingripa med den plana delen RH vid drum minskade radiella tjocklckar R och C. Bulorna 90 har vn plan yta 92, som har en större radinll ijooklck än yttätningsytan eller den plana delen 3u på venti1nä1«t 30, så att större kontaktyta åstadkommas, då ventilslídrn befinner sig i stängt läge. Dessutom skall det noteras att 2 U 800247144 10 bulorna (fig. 10) har en axiell tjocklek genom dess plana yta 92 som är större än den maximala tjockleken i punkten 83 på den kullriga delen 80.

Den kullriga delen 80 mellan paret av motsatt place- rade bulor 90 är försedd med en rundad yta 91, vänd mot yt- tätningsytan 30 för ingrepp med denna.

Tätningsorganet GU uppbäres på delen 60 av ett fler- tal i omkretsled utspridda skruvar SH (fíg. 5), som sträck~r sig genom hål 95 (fíg. 7) i tätningsorganet 60 och står i ingrepp med gänghål 96 i delen 60 på ett liknande sätt som i US-PS H 162 058, med undantag av att inga hål är upptagna i tätningsorganet SU i området för bulorna 90.

Dessutom är tätningsorganet BH försett med en för- stärkningsring 82, inbäddad i detsamma, och en ríngformig vulst 86, såsom visas i US-PS U 162 058. Den bågformiga skuldrans 58 ändar ligger radiellt utanför de motsatt placerade bulorna 90.

Urtagningarna 70 bildar organ för upptagande av bulornas 90 flöde i ett område intill skuldrans ändar i omkretsled.

Genom bulornas 90 placering 1 med vontilsätet 30 intill den minskade radiella Ljocklrkrn B och C av den plana delen 34, förverkligas större kontak1- yta och följaktligen krävs lägre moment för att stänga ven- lägcn där du íngrfivw tílen för ett bestämt tryck hos fluiden i rören eller huvud- lcdningarna P och M. I detta avseende har prov utförts för att jämföra det vridmoment som måste utövas på stången på manöverorganet H2 för en 30,5 cm avstängningsventil av den typ som visas i US-PS U 162 058, varvid tätningsorganet Bh har 12 skruvhål, med vridmomentet vid en avstängnings- ventil enligt föreliggande uppfinning med ett tätningsorgan BN med 12 skruvhål och motsatta bulor 90. Ett ytterligare prov med ventilen enligt föreliggande uppfinning med ett tätningsorgan med bulor 90, men endast 10 skruvhål varav inget i området för bulorna, utfördes även. Resultaten av tryck-läck-data-provet visas i nedanstående tabell, varvid det bör noteras att trycket var pålagt från vcntilhusets sätessida.

H1 20 få 0 8002ß71~l§ 11 Moment på Max vattentryek ventilstången Tätningstyp i kp/cm _ï_'ï__.______ ___________ ___._l_________ 508 US~PS H 162 058 10,55 (12 skruvhál) sus -"- :ams-l HU7 Föreliggande tätning 10,55 med bulor och 12 skruvhàl 1:75 -"- 114,06 771 Föreliggande tätning 10,55 med bulor och 10 skruv- hål 316 -"- 18,28 un? -"- 214,61 Av proven ovan framgår att, då en ventil provas vid 10,55 kp/cm2 under användning av tätningsorganet enligt US-PS H 162 058, det krävs ett moment på 508 Nm utövat på ventilstången föratt förhindra läckning, men då tät- ningen enligt föreliggande uppfinning användes med två bu- lor och samma antal skruvhàl, erfordras det ett moment på. endast H07 Nm för att åstadkomma en adekvat tätning. Vidare reduceras genom minskning av antalet skruvhàl i tätnings- organet så, att inget skruvhàl finns i omrâdet för de två bulorna, det moment som krävs för en riktig tätning ännu mer till 271 Nm. Genom minskning av det moment som krävs för en riktig stängning av ventilen blir skadorna på tätningsorganet mindre under en användningsperíod för avstängningsventilen.

Under hänvisning till fig. 2 - H påpekas att den nedre delen 2U av ventilhuset 10 är försedd med rtt satt placerade inåt och vertikalt sig sträckandr gejder 110 i kammaren 1H. Dalen 60 av ventílsliden H0 är gjutvn med ett par motsatt placerade urtag eller gejdspår 112 (fíg.

P31" IHOTÅ - lb) för upptagande av geidrrna 110. Dessa och gflidspärfln 11? samverkar för styrning av ventils1id~n HU, då dvn rör sin mellan öppna och stängda lägen. Genom ett dylik! arrangemang ....._..._..__._.._.__...__.__.._.__.... _.. _ 80021014! 12 kan bredden av ventilhuset 2N minskas i förhàllandv till där slidan är försedd med öron som utskjutwr utanför den- samma, och följaktligen blir materialmängdwn i ventilhuswt míndrf, varigenom vikt och pris minskar.

Iái,

Claims (11)

G1 10 '20 )l 30 aoo24v1-4 ggtENTkRAv 13

1. Avstängningsventil för användning i huvudledningar för fluider, vilken ventil innefattar ett ventilhus med ett genomgångshål för ett flöde, en avlång kammare i ventil- huset skärande genomgångshålet mellan dess ändar och bild- ande inlopps- och utloppsportar till kammaren, ett ventil- säte i ventilhuset runt en av portarna, vilket säte ligger huvudsakligen i ett plan, som lutar i en spetsig vinkel mot ett normalplan till genomgàngshålets axel, och är för- sett med en yttätningsyta, en kanttätningsyta och övergångs- delar däremellan för åstadkommande av såväl en yttätning som en kanttätning, en ventilslid som är fram och åter rör- lig i kammaren från ett stängt läge tvärs genomgångshålet i anliggning mot ventilsätet till ettöppet läge utanför genomgângshålet samt ett ringformigt, fjädrande tätningsorgan, som uppbäres av ventilsliden för tätande ingrepp med ventil- sätet, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (54) uppvisar ett par bàgformiga bulor (90), i lägen för ingrepp med yttätningsytan (3h) i partier med mind- re radiell tjocklek (B, C) hos den senare för att åstadkomma en utökad kontaktyta dememellan, då ventilsliden (HO) be- finner sig i stängt läge, varvid ventilsätet (30) omfattar en bågformig plan del (34), vänd mot den andra porten (18) för att bilda yttätningsytan (34) med en yttre bâgformig kant (HH) och med en maximal radiell tjocklek (A) mellan ändarna (H4) och successivt minskande motsatt placerade av den yttre bágformiga kanten i radiell tjocklek till en mindre radiell tjocklek (B, C) intill ändarna av den yttre bågformiga kanten (HR), en ytter- ligare bågformig del (32) bildande en mjuk och oavbruten del av genomgångshålet (12) för att bilda kanttätningsytan (32), samt en mjuk övergängsdel (36, 38) mellan varje ände av den ytterligare bâgformiga delen (32) och varje ände av den plana delen (3H) för att bilda en en kombinerad yt- och kanttät- ningsyta (36, 38).

2. Ventil enligt patentkravet 1, k ä n n e t e av att ventilsliden (H0) innefattar en huvuddel (60) med en ringformig plan yta (62) i ett plan i huvudsak paral- lellt med ventilsätets (30) plan, varvid tätningsorganet (su) uppbäres på denna plana yta. c k n a d ..__.._..__.__.-_...-.__..___._. ._ _, ..._ m..- 80024714 1:-. lb 20 3 0 14

3. Ventil enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a d av att tätningsorganet (GH) är huvudsakligen rektannulärfi i radialsnitt och uppvisar en bågformig, kullrig del (80), som sträcker sig axiellt därifrån för ingrepp med den bag- formiga plana delen (3H) på ventilsätet (30) för att därmed bilda en yttätning, vilken kullriga del (80) i avsgänt Lill- stånd har en maximal axiell tjocklek i ett plan genom ventil- slidens rörelseaxel.

U. Ventil enligt patentkravet 3, k ä n n o t e c k- n a d av att tätningsorganet (BH) har en bågformig del (89) av i huvudsak Dikformigzninimal axiell tjocklek för ingrepp med den ytterligare bågformiga delen (32) av ventilsätet (30) för att därmed bilda en kanttätning, varvid den kullriga delen (89) övergår i denna likformigt tjocka del (80) för att bilda mellanliggande delar (81) för ingrepp med övergångs- delarna (36, 38) av ventilsätet (30) för att bilda en kombi- nerad yt- och kanttätning och uppvisar paret med motsatt pla- cerade axiellt sig sträckande, bâgformiga bulor (80) i lägen för ingrepp med yttätningsytan (SH) intill ändarna av den yttre bågformíga kanten (UU), där yttätningsytan (3u) har en mindre radiell tjocklek, varvid bulorna (90) har en större radiell tjocklek än yttätningsytan (3U), där de samverkar.

5. Ventil enligt patentkravet H, k ä n n e n a d av ett ventilmanöverorgan (H2), som är operativt för- bundet med ventilsliden (H0) och sträcker sig genom ventil- husct (10) för rörelse av sliden mellan stängda och öppna t e c k- lägen.

6. Ventil enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k- n a d av att tätningsorganet (64) har en axiell tjocklek över bulorna (90) som är större än den maximala axiella tjock- Jeken av den vanliga kullriga delen (80) av tätningsorganct (EH).

7. Ventil enligt patentkravet 5 eller 6, k ä'n n e t e c k- n a d av att bulorna (90) har en huvudsakligen plan yta (92) för innvnpp med yttätníngsytan (RM) på veuLilnü|~r (30).

8. Ventil enligt något av patentkraven 5 - Y, k H n n c- t e c k n a d av att den kullriga delen (80) mellan paret (n. 10 '20 25 80O24714f 15 av motsatt placerade bulor (90) är försedd med en rundad yta (91), vänd mot yttätningsytan (GH) för ingrepp med den- samma.

9. Ventil enligt något av patentkraven 5 - 8, k ä n n e- t e c k n a d av att den plana ytan (82) på nämnda huvud- del (60) omges vid sin radiellt yttre períferí av en bågformig skuldra (68), som upphör med i omkretsled åtskilda ändar och sträcker sig axiellt från huvuddelen (60), hah är för- sedd på sin radiellt inre periferi med en ringformíg skuldra (66), som sträcker sig axiellt från huvuddelen (60), varvid tätningsorganet (BH) upptas på den plana ytan (63) och av- gränsas av den ringformiga skuldran (66) och av den båg- formiga skuldran (68) med ändarna av den bågformiga skuldran (68) slutande radiellt utanför bulorna (90).

10. Ventil enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k- n a d av att huvuddelen (60) av ventilsliden (HU) inne- fattar organ (70) för upptagande av flödet från bulorna (90) i ett område intill ändarna i omkretsled av den båg- fermiga skuldran (68), vilka organ omfattar fördjupningar (70) i den plana ytan (62) på huvuddelen vid ändarna av den bågformiga skuldran (68).

11. Ventil enligt något av patentkraven 5 t e c k n a d av att ventilhuset (10) är försett med ett par motsatta, vertikala gejder (110) i kammaren (ln) och att huvuddelen (60) av ventilslíden (HD) är försedd med ett par motsatt placerade urtag (112) i sin periferi för mot- tagande av gejderna (110), som samverkar med urtagen (112) - 10, k ä n n e- för styrning av ventilsliden (40) under öppning och stäng- ning av densamma.