SE438767B - Stromkrets i en videosignalbehandlingsanordning - Google Patents

Description

7812514-'3 ä förbättra kvaucei-.enihos en acderglvèn fáz-gbim 1 närvaro av okorrelerad videosignalinformation är beskrivet i den amerikanska patentskriften H 143 397, där ett kamfilter, som utnyttjas för att åtskilja de frekvensinterfolierade luminans- och krominans- komposanterna hos en sammansatt färgtelevisionssignal, förstärk- ningsregleras såsom gensvar på okorrelerad krominansinformation, för att därvid undertryoka annars osynliga, distraherande verk- ningar som alstras av förorening av luminanssignalen medelst okorrelerad krominansinformation. Ett annat system för att för- bättra kvaliteten hos en återgiven färgbild är beskrivet i den amerikanska patentskriften ü 167 021, som beskriver ett system där icke önskvärda vertikalkantpriekar, vilka alstras 1 beroende av okorrelerad krominansinformation, minskas i omfattning eller elimineras. Ä En anordning enligt föreliggande uppfinning för att förbätt- ra kvaliteten hos en återgiven färgbild ingår i ett videosignal- behandlingssystem som inkluderar organ för att återge en färgbild i beroende av bildrepresentativa luminans- och krominanskomposan- ter hos videosignalen, varvid luminanskomposanten är känslig för snabba amplitudövergångar som inkluderar högfrekvenskomposanter inom området för krominansfrekvenser. Systemet inkluderar också en krominanskanal för behandling av krominanskomposanten jämte ett frekvensutväljningsnät för att selektivt koppla videosigna- ler inom krominansfrekvensområdet till krominanskanalen. De se- lektivt kopplade signalerna fördröjs i en förutbestämd omfattning svarande mot ett intervall under vilket övergångarna kan inträffa.

En signaldetektor, som är beroende av de fördröjda, selektivt kopp- lade signalerna och av relativt ofördröjda, selektivt kopplade signaler, avger en utgångssignal som är representativ för över- gångarna som uppträder under intervallet. Utgångssignalen utnytt- jas därefter för att styra signaler som behandlas av krominanska- nalen så att högfrekvenskomposanterna blir undertryckta.

Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hänvis- ning till bifogade ritningar, på vilka fig. l 1 blocksohemaform visar en del av en färgtelevisionsmottagare, inklusive en anord- ning i överensstämmelse med föreliggande uppfinning, och fig. 2 visar ett kopplingsschema över en del av den i fig. l visade an- ordningen.

Följande diskussion ansluter sig till ett televisionssignal- behandlingssystem i överensstämmelse med NTSC-normerna som har qui... __.__ , _.a_._fl ___-, ._._ , , __ __._.__._._. _..._._.-. __. .... __. _.____,.,_,__,____ g 7812514-3 godtagits av USA. En i fig. 1 antydd källa 10 för videosignaler avger en sammansatt färgtelevisionssignal, som inkluderar kromi- nans- och luminanskomposanter, medelst konventionella televisions- signalbehandlingskretsar som är påverkbara i beroende av mottagna radicfrekvenssignaler.

Videosignaler från källan 10 kopplas till en frekvensutvälj- ningsenhet 12 och till en luminanssignalbehandlingsenhet 44. Fre- kvensutväljningsenheten 12 genomsläpper selektivt videosignalfre- kvenser inom krominansfrekvensområdet (5,58 i 0,5 MHz), vilka där- efter utsänds via ett utjämningsfördröjningsnät l5 och en normalt strömledande, styrd grind 18 till en krominanssignalbehandlingsen- het 21 i en krominanskanal 25 hos mottagaren. Krominansbehandlings- enheten 21 inkluderar förstärknings- och demoduleringssteg för att alstra demodulerade R-Y-, B-Y- och G-Y-färgdifferenssignaler på i och för sig känt sätt. Färgdifferenssignalerna kombineras med en luminansutgångssignal Y från luminansbehandlaren 44 i ett signal- kombíneringsnät 55 för alstring av R-, B- och G-färgsignaler, vilka därefter kopplas till ingångar till ett färgbildåtergivande bildrör 50.

Signaler från utgången från enheten 12 kopplas också till in- gångarna till en fördröjningsenhet 52 (t.ex. ett L-C-nät med punkt- vis fördelad parameter eller ett laddningsöverföringsorgan) resp. en förstärkare-begränsare 60. Fördröjningsenheten 52 ger upphov till en förutbestämd signalfördröjning på ca 140 ns i detta exem- pel. Den fördröjda signalen från fördröjningsenheten 52 förstärks och begränsas av en enhet 64 samt matas till den ena ingången till en signalmultiplikator 65 av den synkrona detektortypen. En annan ingång till multiplikatorn 65 mottar förstärkta och begränsade oför- dröjda signaler från utgången från begränsaren 60.

Begränsarna 60 och 64 har till uppgift att avlägsna amplitud- variationer från de fördröjda och ofördröjda signalerna som kopplas till multiplikatorn 65, varjämte de skall åstadkomma förstärkning för att därvid utvidga det dynamiska området för signalerna som matas till multiplikatorn 65. Multiplikatorn 65 alstrar en utgångs- styrsignal som anger närvaron av okorrelerade högfrekvensluminans- signaler i krominanspassbandet under varje bildlinje genom detekte- ring av de relativa faserna hos de fördröjda och ofördröjda ingångs- signalerna. Multiplikatorutgangsstyrsignalen utgör väsentligen ett mått på korreleringen hos signalerna som kopplas via frokvensutvälj- ningsenheten 12 under intervallet på 140 ns. Styrsignalen utsätts därefter för lágpassfiltrering och förstärks av de respektive en- . _. _ -~...._._..._..__..__._¥_..__.__._,__ _ v __ ____ __ ”__ _ ___ _ _ _____* ___ 7812514-3 heterna 70 och 77.

Förstärkaren 75 (som t.ex. kan utgöras av en differential- förstärkare) är anordnad att avge en förstärkt styrsignal med po- sitiv polaritet, vilken signal amplitudbegränsas av en begränsare 77. Den amplitudbegränsade styrsignalen utnyttjas för att styra grindens 18 strömledning. Styrsignalen som matas till grinden 18 uppträder i tidskoincidens med signaler som kopplas från frekvens- utväljningsenheten 12 via fördröjningsnätet 15 till grindens 18 videosignalingång. För detta ändamål tjänstgör fördröjningsnätet 15 såsom ett utjämningsfördröJningsnät genom att det fördröjer videosignalerna från frekvensutväljningsenheten 12 i en omfattning som är lika med signalbehandlingsfördröjningen från utgången hos enheten 12 till utgången från begränsaren 70. En tröskelvärdes- styrenhet 80 har till uppgift att upprätta en tröskelvärdesnivå som är sådan, att styrsignalen som kopplas via begränsaren 77 kom- mer att spärras när styrsignalen som matas till begränsaren 77 från förstärkaren 75 har en positiv nivå som är mindre än tröskelvärdes- nivån. ' Ett kopplingsschema över grinden 18, begränsaren 77 och trös- kelvärdesstyrenheten 80 är visat i fig. 2. Lämpliga kretsar för frekvensutväljningsenheten 12, fördröjningsenheten 52, begränsarna 60 och 64, multiplikatorn 60 och lågpassfiltret 70 är beskrivna i den ovannämnda amerikanska patentskriften 4 167 021.

I fig. 2 matas utgångssignalen från förstärkaren 75 (fig. 1) genom lämpliga signalkopplingskretsar till ett uttag l vid ingången till ett buffertsteg som innefattar normalt strömledande seriekopp- lade emitterföljartransistorer 210 och 211. Signaler som uppträder vid en emitterutgång från transistorn 211 kopplas genom ett nät som inkluderar ett motstånd 215 och en förbikopplingskondensator 216 till en basingàng hos en förstärkartransistor 222 som bildar begränsaren 77 tillsammans med en PNP-transistor 228. Amplitudbe- gränsade signaler kopplas från transistorns 228 kollektorkràts till en basingång hos en normalt strömledande, såsom strömkälla tjänande transistor 253 som ingår i grinden 18. Transistorn 233 tillför arbetsströmmar till de emitterkopplade transistorerna 242 och 244, vilka också ingår i grinden 18.

Frekvensutvalda signaler, som kopplas via utjämningsfördröj- ningsnätet 15 (fig. 1), tillförs via lämpliga buffertkretsar till ett uttag 2 vid en basingâng hos transistorn 242 i grinden 18. Ut- gångssignaler från grinden 18 uppträder vid en kollektorutgàng hos en transistor 244 och ett uttag 3, varifrån utgàngssignalerna kopp- las till krominanssignalbehandlingsenheten 21 (fig. 1) med avsedd _ ,.._._.:..._.. _, å ....,. iv. . _.,_.___._._ __... ._ . _ ._ ..._____._ _ ._ _ .___ -_ i-. . _ ,. .gl '___ _., ,,_ , se 7812514-5 polaritet medelst lämpliga signalkopplingskretsar.

Tröskelvärdesstyrenheten 80 innefattar en på förhand in- ställd tröskelvärdesnivåinregleringspotentiometer 258, som ope- rativt samverkar med en positiv spänningskälla (+l0v), jämte ett strömspegelarrangemang som inkluderar en diodkopplad transistor 261 och en transistor 265. Potentiometerns 258 inställning bestäm- mer strömledningsnivån för transistorn 265 och därigenom transis- torns 263 kollektorutgàngsspänning. Denna spänning upprättar 1 sin tur transistorns 2ll tröskelvärdesströmledningsnivå.

Arbetssättet hos anordningen enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas under hänvisning till blockschemat enligt fig. 1.

Högfrekvensluminanssignaler 1 krominanspassbandet har van- ligen en förhållandevis kort varaktighet och en operiodisk eller sporadisk upprepningstakt. I motsats till detta är krominanssigna- ler väsentligen periodiska till sin natur, varjämte de har längre varaktighet i jämförelse med högfrekvensluminanssignaler i kromi- nanspassbandet. Således anses högfrekvensluminanssignaler i kro- minanspassbandet representera okorrelerade signaler 1 förhållande till krominanssignalerna.

Den förutbestämda signalfördröjningen som åstadkommas av fördröjningsenheten 52 definierar ett intervall, inom vilket en högfrekvansluminansamplitudövergång kan inträffa. Den fördröjning på 140 ns som är vald i detta fall svarar mot halva perioden hos krominansunderbärvågssignalen (dvs. hälften av reciprokvärdet hos 3,5 MHz-underbärvågsfrekvensen) och representerar ett mycket ringa intervall 1 förhållande till horisontalbildlinjeavsökningsinter- vallet på ca 63 mikrosekunder. Ehuru denna fördröjning har visat sig vara lämplig då det gäller att bestämma närvaron av en hög- frekvensluminansövergång kan andra fördröjningar också användas (t.ex. udda eller Jämna multiplar av halva krominansunderbärvågs- signalperioden) beroende på kraven i ett bestämt system.

Den hastighet med vilken högfrekvensluminansamplitudöver- gångar förväntas uppträda i ett bestämt system bör tagas med i beräkningen då det gäller att bestämma omfattningen av signalför- dröjningen som skall åstadkommas av fördröjningsenheten 52. Snab- ba luminansamplitudövergångar är viktiga, eftersom högfrekvens- energi hör samman med snabba övergångar. Sannolikheten att hög- frekvensenergi kommer att vara närvarande ökar efter hand som hastigheten hos luminansamplitudövergången ökar.

Fördröjningen bör vara tillräckligt kort för att man skall erhålla det intervall under vilket en snabb övergång kan inträffa i en betydande del. Det skall framhållas att en luminansövergàng .fm ~ -A...._l_..,_, , _. V _ _... ...___._l i .lA....l _ ._.-.._..>._.. "\..,..... 7312514-5 b inte inträffar helt och hållet inom intervallet på 140 ns, efter- som detta skulle innebära en luminansbandbredd större än 4,2 Mz- bandbredden i ett NTSC-system. I fallet med ett NTSC-färgtelevi- síonssignalbehandlingssystem har fördröjningen 140 ns visat sig vara lämplig då det gäller att bestämma närvaron av högfrekvens- luminansövergångar inom krominanspassbandet. Det bör observeras att med denna fördröjning kommer utgångsstyrsignalen från multi- plikatorn 65 att minskas i avsevärd omfattning i närvaro av en övergång med mycket lång varaktighet (dvs. i Jämförelse med 140 ns). Systemets effektivitet kommer emellertid inte att försämras i detta fall, därför att övergångar med mycket lång varaktighet är väsentligen oförmögna att åstadkomma luminans-krominansöver- hörningsverkningar, varför de blir av ringa intresse. Eftersom om- fattningen av luminans-krominansöverföringsinterferens står i ett bestämt samband med luminanssignalernas transientgensvar, är det inte sannolikt att en luminansövergång med lång varaktighet kommer att innehålla tillräckligt mycket högfrekvensenergi för att lumi- nans-krominansöverhörningsverkningar skall uppstå.

Såsom ett exempel kan nämnas att om de fördröjda och oför- dröjda ingångssignalerna till multiplikatorn 65 väsentligen sak- nar krominanssignaler och endast innehåller en luminansövergång med lång varaktighet kan utgångssignalen från multiplikatorn 65 minskas i en omfattning som är tillräcklig för att spärra grin- den l8 och således även krominanskanalen 25 (såsom kommer att be- skrivas nedan). En återgiven bild påverkas inte ogynnsamt i detta fall, eftersom krominanssignaler saknas. Om ingångssignalerna till multiplikatorn 65 innehåller såväl korrelerade krominanssignaler som en luminansövergång med lång varaktighet kommer multiplika- torns 65 utgångssignal att kvarstå vid en positiv nivå såsom gen- svar på de korrelerade krominanssignalerna, varvid nämnda nivå är tillräckligt hög för att grinden 18 skall hållas strömledande (dvs. öppen). Krominanskanalen 25 kommer därför att behandla de signaler inom krominanspassbandet som då föreligger. Någon eftergift be- träffande bildkvaliteten behöver inte göras i detta fall, eftersom luminansövergångar med lång varaktighet, vilka föreligger då, san- nolikt inte medför luminans-krominansöverhörningsverkningar. Å andra sidan bör fördröjningen som åstadkommas av fördröj- ningsenheten 52 inte vara alltför lång, detta med hänsyn tül var- aktigheten hos förväntade högfrekvensluminansamplitudövergångar.

En alltför lång fördröjning är olämplig då det gäller att bestämma närvaron av en eller flera snabba övergångar, eftersom en eller 7-812514-3 3' flera av dessa övergångar kan fullbordas väl inom det längre för- dröjningsintervallet. Följaktligen matas multiplikatorn 65 inte med fördröjda och ofördröjda ingångssignaler, vilka noggrant repre- senterar närvaron av en snabb övergång vid en given punkt i tiden.

Dessutom kan en sådan fördröjning medföra att multiplikatorn 65 ger gensvar på övergångar med längre varaktighet av typen som inte alstrar en betydande mängd luminans-krominansöverhörnings- interferens. Multiplikatorn 65 skulle i så fall avge en onödig och icke önskvärd utgångsstyrsignal.

Utgångssignalen från multiplikatorn 25 utgör principiellt ett mått på signalkorrelering inom intervallet på 140 ns. Signal- multiplikatorn 65 ger upphov till en maximal positiv utgångssignal när de fördröjda och ofördröjda ingångssignalerna representrar ett korrelerat signaltillstånd. Multiplikatorn 25 alstrar en negativt riktad, mindre positiv utgàngsstyrsignal när faserna hos de för- dröjda och ofördröjda ingångssignalerna svarar mot ett okorrele- rat tillstånd under varje horisontallinjeavsökningsintervall. Ut- gàngssignalens storlek är proportionell mot graden av olikhet mel- lan ingångssignalerna, varvid en mindre positiv utgång inom ett givet intervall svarar mot ett okorrelerat tillstånd som yttrar sig genom närvaron av en snabb luminansövergång inklusive högfre- kvenssignaler inom krominanspassbandet.

Multiplikatorn 65 detekterar synkront fasskillnaden mellan de fördröjda och ofördröjda videosignalerna inom ett givet dyna- miskt omràde eller intervall av ingàngssignalnivåer. Detta dyna- miska arbetsomràde för multiplikatorn 25 bestäms av förstärkar- begränsarna 60 och 64, vilka avlägsnar amplitudvariationer från videosignalerna som matas till multiplikatorn 65 så att video- signaler med lika amplitud kommer att presenteras för multiplika- torn 65. Omfattningen av signalförstärkning som åstadkommas av begränsarna 60 och 65 är så vald, att relativt små fördröjda och ofördröjda videosignaler, som är lika med och ligger över en gi- ven nivå, förstärks till begränsningsnivàn. Fördröjda och oför- dröjda signaler under den givna nivån begränsas inte, utan de medför att multiplikatorn 25 alstrar en utgàngssignal som utgör en funktion av ingångssignalens amplitud och fas i stället för enbart fas. Om man således ökar förstärkningen som erhålls genom begränsarna 60 och 64 kommer det dynamiska omradet, inom vilket multiplikatorn 65 arbetar såsom en fasdetektor, att ökas. Omfatt- ningen av förstärkningen och den nivå, vid vilken begränsningen sker, kan skräddarsys så att de passar för ett aktuellt systems 7812514-3 g krav på det dynamiska signalområdet.

Utgángssignalen från multiplikatorn 65 innehåller såväl högfrekvenskomposanter som en jämförelsevis sett lägre frekvens- komposant som skall användas för styr- eller reglerändamàl. Hög- frekvenskomposanterna förvränger styrkomposanten och dämpas av' ett lågpassfilter 70, som i detta exempel har bandbredden -3db från noll Hertz (likström) till 1,2 MHz. Den filtrerade styr- signalen förstärks därefter av förstärkaren 85 och begränsas av enheten 77¿ _ 1 För att nu gå över till den 1 fig. 2 visade strömkretsen 2 skall nämnas att utgångssignalen från multiplikatorn 65 uppträder vid uttaget 1 efter filtrering och förstärkning. Tröskelvärdsstyr- enhetens potentiometer 258 inställs till ett önskat läge för att upprätta strömledning 1 transistorn 263 och således för att bestäm- ma kollektorspänningen hos transistorn 263 och emitterspänningen hos transistorn 211.

När styrsignalen som uppträder vid uttaget l har en sådan storlek inom ett givet intervall att transistorns 211 bas-emitter- övergång får förspänning i framriktningen under korrelerade signal- betingelser kommer styrsignalen att sändas via transistorn 211 och 'transistorerna 222, 228 till transistorn 233 i grinden 18. Styr- signaler inom detta omrâde eller intervall anses representera korrelerade signalbetingelser i detta fall. Den amplitudbegränsade styrsignalen från begränsaren 77 ger transistorn 233 en sådan för- spänning att denna tillför arbetsström till transistorerna 242'ooh 244, varigenom krominanssignaler (som då föreligger) kopplas från uttaget 2 och genom grinden 18, varpå de uppträder vid grindutgàngs- uttaget 3 och kopplas därifrån till krominansbehandlingskretsarna 21 (dvs. grinden 18 är öppen så att signalutsändning till efter- följande kretsar kan ske).

Ett okorrelerat tillstånd som hör samman med närvaro av hög- frekvensluminanssignaler i krominanspassbandet medför att signalen vid uttaget l blir mindre positiv. När denna signal ligger inom ett givet, mindre positivt intervall, så att transistorns 211 basspän- ning blir lika med eller mindre än transistorns 211 emitterspänning, kommer transistorn 211 inte längre att få förspänning i framrikt- ningen, varvid dess strömledning upphör. Transistorerna 222 och 228 bringas i sin tur att bli oledande, och basförspänning avlägsnas r från grindens 18 transistor 233. Transistorn 233 slutar leda ström och tillför inte längre arbetsström till transistorerna 242 och 2Ä4.

Signaler som då uppträder vid grindingångsuttaget 2 kommer således ---~--- -f e V -- ---~V 7- - W-------f W_~--._._.._..,_..,._..___ q 7812514-3 inte att erhållas vid utgångsuttaget 3, eftersom grinden 18 är spärrad eller inhiberad (stängd) för signalöverföring till kro- minansbehandlaren 21.

Tröskelvärdesnivån bör inställas i överensstämmelse med den grad av känslighet som behövs i ett bestämt system. Systemets käns- lighet för okorrelerade betingelser ökar efter hand som tröskelvär- desnivån (dvs. emitterspänningen hos transistorn 211 1 rig. 2) ökasi positiv riktning. När transistorns 211 emitterspänning är stor i förhållande till potentiometerns 258 inställning kan transistorn 211 spärras och grinden 18 inhiberas såsom gensvar på en ringa sänkning i transistorns 211 basspänning, vilken sänkning kan er- hållas såsom gensvar på utgángssignalen från multiplikatorn 65 1 närvaro av förhållandevis mindre betydelsefulla okorrelerade signal~ betingelser. I detta fall kan emellertid grinden 18 och krominans~ kanalen 25 spärras på ett okorrekt sätt i närvaro av korrfllerade lågnivåkrominanssignaler. Làgnivåkrominanssignaler, som inte kan förstärkas till begränsningsnivàn medelst förstärker-begränsarna 60 och óh, ligger under multiplikatorns 65 dynamiska arbetsområde.

Såsom har nämnts ovan utgör utgångssignalen från multiplikatorn 65 då en funktion hos amplituden hos dylika ingångssignaler, var- för utgàngssignalen från multiplikatorn 65 blir mindre positiv i jämförelse med utgångssignalen från multiplikatorn 65 vid alstring av nämnda signal såsom gensvar på korrelerade krominanssignaler med högre nivà. Denna mindre positiva multiplikatorutgàngssignal kan vara tillräcklig för att spärra transistorn 211, varigenom grinden 18 inhiberas och en icke önskvärd svartvit bild presenta- ras. Denna verkan kan minskas genom att potentiometern 258 inställs på så sätt att en förhållandevis lägre (mindre positiv) tröskelvär- desstyrspänning erhålls vid transistorns 211 emitter. Tröskelvärdeß~ nivåinställningen bör således göras under_hän$YnS§å$&ndeitlllnkreåâ-_i och signalparametrarna i det aktuella systemet.

Begränsaren 77 säkerställer att den positiva styrsignalen, som uppträder vid basen hos transistorn 233 i grinden 18, förblir i stort sett konstant under korrelerade betingelser (dvs. medan transistorn 211 är strömledande). Härigenom hindras signalerna som kopplas via grinden 18 från att moduleras av ändringar i multipli- katorns 65 utgångsnivå under signalbetingelser som anses vara korre- lerade.

Sammanfattningsvis kommer luminans-krominansöverhörningsinter- ferens att elimineras när grinden 18 inhiberas på det ovan beskrivna sättet, varvid de interfererande högfrekvensluminanssignalerna hind- 7812514-f3 n: ras från att nå färgdemodulatorerna som ingår i krominansbehand- lingsenheten 21. Falsk färginformation som simuleras av högfrekvens- luminanssignaler i krominanspassbandet kommer därför att spärras, varför finluminanskantdetaljerna i en återgiven bild förblir oför- sämrade.

Bildkvaliteten kan också försämras såsom följd av pulsbrus som innehåller högfrekvensenergi inom krominanspassbandet. Pulsbrus representerar ett okorrelerat signaltillstånd och kan medföra att spridda färggnistor ("färgad konfetti“) uppträder i hela bilden.

En anordning enligt följande uppfinning kan minska dennas verkan i överensstämmelse med de ovan beskrivna principerna.

I den beskrivna utföringsformen av uppfinningen är grinden 18 helt stängd, varjämte signaler kopplade till krominansbehandlingsen- heten 21 spärras, när högfrekvensluminanskomposanter som är tillräck- ligt stora för att ge upphov till luminans-krominansöverhörningsverk- ningar föreligger. Det kan emellertid i en del fall vara önskvärt att grinden 18 skall få leda en liten del av videosignalen som fö- religger under dessa betingelser. Såsom exempel kan nämnas en färg- bild som innehåller ett mönster som är definierat av skarpa lumi- nanskantövergångar, varvid denna färgbild har en bakgrund i lJus färg, En TV-tittare kan eventuellt reagera negativt om bakgrund- färgen avlägsnas helt och hållet så att man erhåller en svartvit bild när krominanskanalen spärras helt och hållet via grinden 18.

Under sådana förhållanden kan man kanske komma fram till en accep- tabel kompromiss genom att låta grinden l8 leda en liten del (t.ex. 25%) av signalen som föreligger när ett okorrelerat signaltillstând anges av utgångssignalen från multiplikatorn 65. En del bakgrunds- färg blir i så fall synlig, samtidigt som luminans-krominansöver-= hörningsinterferens minskas.

Det kan också vara önskvärt att grinden 18 arbetar på detta sätt när man förväntar sig att regelbundet påträffa små, korrele- rade krominanssignaler under det dynamiska området över vilket multiplikatorn 65 arbetar såsom en fasdetektor. Såsom har nämnts ovan amplitudbegränsas inte sådana signaler, varför de medför att utgångssignalen från multiplikatorn 65 varierar såsom en funktion av signalamplituden och fasen och inte enbart såsom en funktion av fasen. En negativt riktad, mindre positiv multiplikatorutgàngssignal, som alstras under dessa betingelser, kan vara tillräckligt för att stänga grinden 18, varigenom en svartvit bild alstras. Detta poten- tiellt otrevliga resultat kan bringas att bli mindre märkbart för - ---»------.«-pn~v--... _ I, 7812514-3 en TV-tittare genom att grinden 18 får förbli delvis öppen (t.ex. 25%) i detta fall. En viss krominanssignal kopplas därvid via grinden 18, och den presenterade bilden kommer således att bibe- hålla en viss mängd färg.

Den ovan beskrivna anordningen kan utnyttjas ensam eller 1 kombination med den i den amerikanska patentskriften M 167 021 beskrivna anordningen, som också tjänar till att förbättra kvali- teten hos en återgiven färgbild genom att reducera eller eliminera icke önskvärda "kantprickar" som annars erhålls såsom följd av okorrelerad krominansinformation (dvs. färgfasövergàngar).

Ehuru uppfinningen har beskrivits i anslutning till en be- stämd utföringsform skall det framhållas att skilda modifikationer torde kunna göras av fackmannen inom uppfinningens ram. Värden på komponenter och andra exempel på arbetsparametrar har onämnts för att göra det lättare att förstå uppfinningen, och de får inte ut- göra någon begränsning.

Claims (6)

7812514¿3 Ia PÄrENTzmAv i i t

1. Strömkrets i en videosignalbehandlingsanordning för att undertrycka av luminanssignalkomposanter förorsakade störningar i anordningens luminanskanal, vilken anordning inkluderar organ för att återge en färgbild såsom gensvar på bildrepresentativa luminans- och krominanskomposanter i videosignalen, varvid nämnda luminanssignalkomposant har snabba amplitudövergångar som inkluderar höga frekvenskomposanter inom området för krominans- signalfrekvenser och är okorrelerad med färgsignalinformationen, varjämte nämnda anordning inkluderar en krominanskanal för be- handling av nämnda krominanskomposant och filterorgan för att selektivt koppla videosignalerna i nämnda krominansfrekvensområde till nämnda krominanskanal, varvid nämnda strömkrets är k ä n n e - t e c k n a d av strömkretsorgan (52) för att fördröja de utval- da signalerna ett tidsintervall, som är betydligt mindre än lin- jeintervallet och mindre än ett intervall under vilket nämnda snabba övergångar kan inträffa, och av synkrondetektororgan (65) som är påverkbara 1 beroende av de utvalda signalerna och av de fördröjda utvalda signalerna för att avge en styrsignal som är representativ för att nämnda okorrelerade snabba övergångar in- träffar under nämnda tidsintervall, varvid nämnda styrsignal styr överföringen hos grindorgan (18) i nämnda krominanskanal (25) för att undertrycka nämnda högfrekvenskomposanter.

2. Strömkrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda fördröjningsorgan (52) åstadkommer en signalfördröj- ning som är lika med en udda halv multipel av perioden hos nämnda krominanssignalkomposant.

3. Strömkrets enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda synkrondetektororgan (65) innefattar en sig- nalmultíplikator för att detektera de relativa faserna hos de utvalda signalerna och de fördröjda utvalda signalerna.

4. Strömkrets enligt krav l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d av organ (60, 64) för att begränsa amplituden hos de ut- valda signalerna och de fördröjda utvalda signalerna som är 7812514-*3 15 kopplade till nämnda synkrondetektororgan (65).

5. Strömkrets enligt något av kraven 1 - 4, K ä n n e - t e c L: n a d därav, att nämnda styrsignal från nämnda syn- krondetektororgan (65) har en nivå inom ett första område under korrelerade videosignalbetingelser när nämnda högfrek- vensluminanskomposanter saknas och en nivå inom ett andra område under okorrelerade videosignalbetingelser när nämnda högfrekvensluminanskomposanter föreligger och att nämnda grindorgan (18) dämpar nämnda krominanskanal för att under- trycka nämnda högfrekvenssignalkomposanter när nämnda synkron- detektorstyrsignal ligger inom nämnda andra område.

6. Strömkrets enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrsignalbegränsningsorgan (77) är anordnade att ampli- tudbegränsa nämnda synkrondetektorstyrsignal inom nämnda första område och att medelst tröskelvärdesorgan (80) spärra den av nämnda begränsningsorgan (77) utsända styrsignalen 1 nämnda andra område. e-.r-