SE438562B - Sett att framstella en tryckplat fran en negativ mikrofotografisk film medelst fotografisk forstoringsprojicering - Google Patents

Description

7801771-2 2 ljus sker. Då det gäller ett manuskript med ett stort antal sidor, exempelvis i en bok, grupperas fotografier som representerar ett bestämt antal manuskriptsidor tillsammans så att de bildar en plan film under det förlopp då man framställer en tryckplåt, vilket kräver en hel del manuellt arbete, såsom en mångfald exponeringar och monte- ringar. Bland hittills kända arbetsbesparande medel kan nämnas ett organ som är avsett att utföra upprepad tryckningsexponering med de respektive filmarken eller filmbladen utväxlade efter varandra.

Ehuru detta organ kan arbeta i stor skala åtgår en avsevärd tid för förberedande operationer, exempelvis då det gäller att injustera en negativ fotografisk film, varför ifrågavarande organ inte alltid kan anses vara effektivt. Dessutom förekommer negativ fotografisk film oftast i form av ark eller blad av olika storlek, vilket medför svårigheter då det gäller hanteringen samt innebär begränsningar då det gäller framställning av en tryckplåt medelst kontaktprojice- ring. Ett annat sätt att framställa en tryckplåt är att samla upp ett stort antal negativa fotografiska filmer och göra en mikrofilm, varefter avbildningar projiceras från denna för framställning av tryckplåtar. Den sistnämnda metoden har onekligen den fördelen att den eliminerar de ovannämnda olägenheterna och minskar arbetet då det gäller framställning av en tryckplåt samt minskar kostnaden för råmaterial genom att det blir möjligt att använda en liten film.

Emellertid har denna metod fortfarande olägenheterna att svårigheter uppstår då det gäller att detektera en erforderlig negativ fotogra- fisk film vid tidpunkten då fotografisk projicering skall ske, var- jämte det blir svårt att retuschera defekta negativa fotografiska filmbilder samt att framställa en justeringsmask till följd av den fotografiska filmens ringa storlek.

Föreliggande uppfinning har således till ändamål att åstad- komma ett sätt att framställa en tryckplåt från en negativ mikro- fotografisk film medelst fotografisk förstoringsprojicering. Upp- finningen utmärkes av de kännetecken som är angivna i de bifogade patentkraven.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 sche- matiskt visar utformningen av en kopieringsram som utnyttjas under tillämpning av uppfinningen, fig. 2 anger de inbördes lägena hos en lägesinställningskod och detekteringskod med avseende på ett 3 7801771-2 bildfält i en negativ mikrofotografisk film, fig. 3 visar arrange- manget hos de skilda delarna i ett organ för framställning av en tryckplåt, fig. UA och NB klargör principen enligt vilken man med hjälp av ett organ för framställning av en avmaskningsfilm fram- ställer en avmaskningsplatta som används i samband med tillämpning av uppfinningen, och fig. 5 visar schematiskt arrangemanget i ett annat exempel på ett organ för framställning av en använd avmask- ningsfilm, där en rullfilm utnyttjas såsom avmaskningsfílm.

Fig. 1 visar således schematiskt framställningen av en kopieringsram som utnyttjas vid tillämpning av föreliggande upp- finning. Kopieringsramen inkluderar en ljuskälla 2, en reflektor 3, ett värmestrålningsadsorptionsfilter H, en slutare 5, en kollima- torlins 6, en kondensorlins 7, en kassetthållare 9, en filmspärr 10, en upplindningsspole 11, en projiceringslins 12, ett avmasknings- uppsamlingstråg 15 och en avmaskningsfilmtransportram 18.

Många av de vanliga tryckplåtmaterialen har jämförelsevis låg känslighet för ljusvågor som närmar sig ultravioletta strålar.

Det är därför nödvändigt att utnyttja en på särskilt sätt utformad ljuskälla. Ljuskällan 2 enligt fig. 1 är av typen som ger en kraftig belysning som innehåller en stor mängd ultravioletta strålar för att det ovannämnda målet skall nås och består vanligen av en kvick- silverlampa med extra högt tryck. Ljusstrålar från ljuskällan 2 uppsamlas av en elliptisk rotationsreflektor 3 med stor reflektions- förmåga och vidarebefordras samlade till kollimatorn 6 genom värme- strålningsadsorptionsfiltret 4 och slutaren 5. Endast den centrala delen hos kollimatorn 6 är framställd i form av en skrovlig yta med mycket ringa storlek för spridning av ljusstrålar så att oregel- bundenheter i belysning från ljuskällan 2 elimineras. Eftersom kcllimatorns 6 omkretsdel är plan kommer ljusstrålar att utan för- luster passera genom nämnda omkretsdel, vilken annars kanske skulle kunna få en benägenhet att förses med en otillräcklig ljusmängd.

I detta fall minskar ljusmängden något endast i kollimatorns 6 mittdel. Ljusstrålar som leds genom kollimatorn 6 passerar genom kondensorlinsen 7, som exempelvis kan vara framställd av kvarts som lätt kan genomträngas av ultravioletta strålar, varpå ljusstrålarna förs genom den negativa mikrofotografiska filmen 8 och slutligen fokuseras i läget för projioeringslinsen 12. Hänvisningsbeteokningen 13 avser ett parti med en negativ mikrofotografisk film som, såsom framgår av fig. 3, omfattar en kassetthållare 9, filmspärren 10 och 7 8,01 771 -2 r ÄV upplindningsspolen ll. Kassetthållaren 9 innehåller ett flertal kassetter, i var och en av vilka den negativa mikrofotografiska filmen 8 är innehållen. En erforderlig kassett väljs ut, och en däri belägen mikrofotografisk film 8 förs till filmspärren lO. När den negativa mikrofotografiska filmen 8 förs till filmspärren l0 måste dess främsta bildfält identifieras av en detektor (icke visad), vilken är belägen framför fiimspärren io. ' Det vanligaste sättet att identifiera de respektive bild- fälten i en negativ mikrofotografisk film är att detektera en detekte- ringsmarkering som är placerad i bildfältets tomma del. När ett förutbestämt antal bildfält har räknats inställs filmen i ett bestämt läge. Detta tillvägagångssätt är effektivt när bildfälten i en negativ mikrofotografisk film 8 senare utsätts för ljus i samma ordning som den ordning i vilken nämnda bildfilmfält ursprungligen negativt fotograferades. Om emellertid filmbildfälten ursprungligen har fotograferats i en annan ordning än vad som är fallet ovan eller om fotograferingen utföres på nytt måste man arrangera om film- bildfälten eller ge en annan inmatningsorder. Ett annat känt sätt att identifiera filmbildfält är att tillföra en kod till den tomma delen hos ett filmbildfält för att ange dettas ordningsnummer, var- efter nämda kod senare detekteras innan filmbildfältet utsätts för ljus. Många av de konventionella bildfilmfältidentifierings- förloppen kräver emellertid ett komplicerat identifieringsorgan.

När dessutom ett önskat bildfält skall detekteras bland bildfält som är anordnade slumpvis i en filmrulle måste man rulla ut film- rullen och mata fram denna en avsevärd sträcka, vilket innebär att det är tänkbart att filmytan kan repas, varjämte âtskillig tid går åt för att detektera det önskade bildfilmfältet. I syfte att undan- röja de ovannämda olägenheterna hos tidigare kända filmbildfält- detekteringsförfaranden går man enligt föreliggande uppfinning till- väga på så sätt att man detekterar ett önskat filmbildfält bland en mångfald mönster som bildar en enhet, exempelvis en sida i en bok, eller bland en grupp filmbildfält som kollektivt representerar en vikning medan vart och ett av bildfälten representerar en sida i slutet av en bok. Enligt ett av de filmbildfältdetekteringsför- faranden som anges av uppfinningen anordnar man ett flertal kassetter för dessa olika grupper av mönster eller bildfält, väljer ut en önskad kassett bland kassetter som är belägna i kassetthällaren 9, samt söker ett eftersträvat bildfält i den utvalda kassetten. 7801771-2 5 Fig. 1 åskådliggör det enligt uppfinningen angivna film- bildfältdetekteringsförfarandet. Ett flertal kassetter är belägna i kassetthållaren 9 som kan vridas i den i fig. l visade pilens rikt- ning. En kassett väljes efter :mottagning av en instruktion frän en dator. Kassetthållaren 9 bringas i vila i ett förutbestämt läge då en instruktion mottas från en dator. Framkanten på den negativa mikrofotografiska filmen 8 i den utvalda kassetten dras ut medelst en styrrulle (inte visad) och passerar genom filmspärren lo för upplindning na upplindningsspolen ll. den negativa mikrofotografiska filmen 8 slutar frammatas när en detekteringskod 25 (fig. 2), som är placerad i en tom del intill ett bestämt bildfält som ingår i den negativa mikrofotografiska filmen 8, utläses av en detektor (inte visad), vilken är belägen framför filmspärren 8. Efter hand som den negativa mikrofotografiska filmen 8 fortsätter att röra sig långsamt detekteras lägesinställningskoden 24 enligt fig. 2. Här läget hos ifrågavarande bildfält har definierats såväl i tvärrikt- ningen som i längdriktningen i det plan i vilket den negativa mikro- fotografiska filmen 8 rör sig bringas nämnda negativa mikrofotogra- fiska film 8 i vila, varjämte den fixeras ordentligt i läge genom att den hålls av filmspärren lO. Hänvisningsbeteckningen 25 avser en detekteringskod som svarar mot de respektive bildfälten i den negativa mikrofotografiska filmen 8. Eftersom vid denna tidpunkt en primär detektering redan har fullbordats genom att en bestämd kassett har utvalts bland kassetterna som är belägna i kassett- hâllaren 9 utnyttjas detekteringskoden 25 för den sekundära detekte- ringen av ett önskat bildfält i den negativa mikrofotografiska filmen 8 i den utvalda kassetten. I sådana fall där 64 bildfält är representerade medelst t.er. ett binärkodsystem bildas detekterings- koden 25 medelst sex streck, varvid sex ljusdetektorer är inställda i lägena som svarar mot nämnda sex streck. Ordnin¿snumret för var¿» bildfält fastställs med utgångspunkt från det sätt på vilket de sex ljusdetektorerna bringas att bli strömledande resp. oledande.

Ett sätt att pålägga sexdetekteringskoden 25 i den tomma delen av den negativa mikrofotografiska filmen 8 är att anordna sex ljus- emitterande dioder i lägena som svarar mot sexdetekteringskoden 25 på utsidan av konturen hos en kamera för fotografering av den nega- tiva mikrofotografiska filmen 8 och att utsätta för ljus de delar av den negativa mikrofotografiska filmen 8, på vilka nämnda detekterings- kod 25 skall pàläggas, varigenom dioderna bringas att stràla ut ljus. 7801771-2 6 I sådana fall där det är omöjligt att pålägga en detekteringskod 25 vid tidpunkten för exponering medelst ljus, såsom i det vanliga fallet då man utnyttjar en mikrofilm själv såsom negativ, kan man för påläggning av nämnda detekteringskod 25 anordna en rullfilm med sex streckformade kodtryckplattor inställda i läge, varefter läget hos ett bildfält fixeras medelst lägesinställningskoden 24, varpå detekteringskoden 25 bildas på rullfilmen genom att man slår an ett färgband mot tryckplattorna som intar de bestämda lägena, såsom i en skrivmaskin. Då en på detta sätt bildad detekteringskod 25 upphävs bör man måla över koden 25 med svart eller radera bort densamma och tillföra en instruktionssignal så att denna bortmålade kod 25 inte detekteras. Ett annat sätt som gör det möjligt att detektera ett önskat bildfält är att utnyttja en rulle negativ mikrofotografisk film utan kassett och att utpeka en grupp av bild- fälten hos den negativa mikrofotografiska filmen och ordningsnumren hos de respektive bildfälten medelst två kodtyper.

Då det gäller framkallning utnyttjas en negativ film som är framställd medelst en färgavsökare, resp. då en bland bestämda fotografiska halvtonnegativfilmer som hålls förvarade används upp- repade gånger utnyttjas en negativ ark- eller bladfilm i kombina- tion med en negativ mikrofotografisk film. I detta fall bör man placera det negativa mikrofotografiska filmpartiet 13 eller kassett- hållaren 9 parallellt med det organ för ark- eller bladfilm som kommer att beskrivas nedan och som är anordnat på samma sätt som avmaskningsfilmorganet 14A enligt fig. l, varpå, vid mottagning av en order det negativa mikrofotografiska filmpartiet 15 eller kassetthâllaren 9 och ark- eller bladfilmorganet 143 inställs längs samma optiska axel, såsom är angivet med en streckad linje i fig. l.

Fig. 3 är en planvy av det negativa ark- eller bladfilm- organet l4B inställt längs den optiska axeln tillsammans med det negativa mikrofotografiska filmpartiet 15 eller kassetthållaren 9.

Såsom framgår av fig. l bringas det negativa mikrofotografiska film- partiet 13 eller kassetthållaren 9 och det negativa ark- eller blad- filmorganet l4B att glida mot varandra i de motsvarande pilarnas riktningar så att de blir belägna på ljuskällans l optiska axel med noggranna inbördes lägen upprätthållna. Det negativa ark- eller blad- filmorganet l4B är anordnat på liknande sätt som avmaskningsfilm- organet l4A enligt fig. l och innefattar ett uppsamlingstråg 158 för negativ ark- eller bladfilm, ett exponeringsbildfält 26 och ett 7 8 01 771 - 2 7 uppsamlingstråg l9B för negativ ark- eller bladfilm för att hälla negativa ark- eller bladfilmer som redan utsatts för ljus. Då expone- ring för ljus utförs genom att man påverkar organet l4B för negativ arkfilm bringas nämnda organ l4B att i stället för det negativa mikrofotografiska filmpartiet 13 glida i den visade pilens riktninp så att nämnda organ lMB blir inställt på ljuskällans 2 optiska axel. I detta fall bör man noggrant inställa organet lHB i ett bestämt läge i förhållande till partiet 13. Ett flertal negativa arkfilmer monteras på uppsamlingstråget l5B för negativ arkfilm i ett förutbestämt läge medelst ett lägesinställande stansstift i den ordning i vilken de utsätts för ljus, varvid det negativa film- arket som först utsätts för ljus ligger överst. Ett bildfält som liknar avmaskningsfilmadsorptionsbildfältet 18 (fig. l) överförs till uppsamlingstråget l5B för negativa arkfilmer för att adsorbera de negativa arkfilmerna en i sänder. Adsorptionsbildfältet är in- ställt på den optiska axeln och bringar avbildningarna svarande mot de negativa arkfilmerna att projiceras optiskt på en tryckplât.

För ljus exponerade negativa arkfilmer uppsamlas på filmuppsamlings- tråget l9B för exponerad arkfilm. Den ovannämnda operationen upp- repas alltefter behov för att fullborda ljusexponeringen av de negativa arkfilmerna. Under denna tid bringas ljuskällan 2, det negativa mikrofotografiska filmpartiet 15 och organet 14 för nega- tiv arkfilm att röra sig fritt över materialet hos en tryekplåt 20 så att en fotografisk projicering utförs på denna. I detta fall är anordningen sådan, att det negativa mikrofotografiska filmorganets 13 filmspärr 10 och ljusexponeringsbildfältet 26 tillhörande organet l4B för negativ arkfilm âterförs till den optiska axeln, om så erfordras, och därvid utför fotografisk projicering på tryckplåt- materialet 20 från den negativa mikrofotografiska filmen 8 eller den negativa arkfilmen.

I sådana fall där upprepad tryckning utförs med tryckplåt- materialet 20 måste man i regel omkasta avtryokets övre resp. nedre delar därför att man måste utsätta sidnummer. I detta fall bör det negativa mikrofotografiska filmpartiet lj vridas 1800, eller annars bör den negativa mikrofotografiska filmens 8 bildfält inställas uppochned.

Enligt ett annat kännetecken på uppfinningen kan retusehe- ring av en avbildning som ingår i en negativ mikrofotografisk film lätt utföras under framställning; av en tryekplât. bïär en negativ 7801771-2 8 mikrofotografisk film måste delvis raderas eller retuscheras efter framställning eller då man t.ex. då det gäller en fotografisk film, skall justera dess avtryck eller inreglera dess ton, blir det tack vare föreliggande uppfinning lätt att utföra alla dessa behandlingar under iordningställande av en tryckplåt. Då man arbetar enligt kon- ventionella metoder för framställning av tryckplåtar har det ovan- nämnda målet uppnåtts genom att man har retuscherat en negativ mikro- . fotografisk film medelst en filmremsa, varvid en önskad del av filmen har gjorts opak medelst ett för ljus ogenonmrängligt material, varpå ett avtryck har justerats genom att man separat inrdningställt en justeringsmask, varjämte ett avtryck har retuscherats genom att man utnyttjat en särskilt iordningställd retusoheringsmask eller upptonat eller reducerat tonen hos ett avtryck med hjälp av fotogra- fiska medel. Då emellertid en negativ fotografisk film är utförd i mikroform möter man stora svårigheter vid de ovannämnda operationerna. som huvudsakligen är baserade på manuellt arbete och som dessutom måste utföras innan ett mikrofoto tas för iordningställande av en kopia. När således ett negativt mikrofoto väl har framställts måste retuschering utföras genom att ett mikrofotografi av kopian tas på nytt. Då det gäller halvtontryckning innebär det ett slöseri att utföra denna retuschering genom att i otillbörlig grad förstora en kopia som håller på att retuscheras, vilket utgör en betydande minskning av fördelarna med mikrofilmsystemet. Tack vare föreliggande uppfinning blir det lätt att retuschera felaktiga partier i en av- bildning av en negativ mikrofotografisk film när en tryckplåt iord- ningställs med hjälp av förstorad projicering. Enligt uppfinningen utförs nämnda retuschering genom att man utnyttjar det i fig. 4A visade organet för iordningställande av avmaskningsarkfilm jänme avmaskningsfilmorganet 14A. Den generella hänvisningsbeteckningen T enligt fig. Hn antyder principen enligt vilken avmaskningsplåten iordningställs för det ovannämda syftet. Ljus från en ljuskälla 28 får falla på en negativ mikrofotografisk film 29. Avbildningen som härrör från denna negativa mikrofotografiska film 29 projiceras i förstorad skala på en fokuseringsglasplatta 32 genom en projicerings- lins BO och en spegel 51. I detta fall bör man se_till att man und- viker skadlig optisk deformationsverkan genom att projiceringen sker i samma förstoringstakt som då projiceringen utförs på ett tryckplåtmaterial och under utnyttjande av samma typ av linssystem som projiceringslinsen 12 (fig. l). En arkfilm eller bladfilm 33 Sfim används såsom avmaskningsfilm inställs på stansstiftet 54. 7801771-2 9 Då en avmaskningsfilm framställs av en rullfilm utnyttjas ett organ som på det i fig. 4B visade sättet innefattar en ljuskälla 38, en negativ mikrofotografisk film 39, en projiceringslins H0, en fokuseringsglasplatta 55, en tryckrulle 57 od1rdUfihn36som utnyttjas såsom en avmaskningsfilm. Således bildas en retuscheringsavmasknings- film såsom en avmaskningsfilm med ett ytterligare mönster eller ett omvänt mönster eller en justerad film som kommer att beskrivas nedan.

Då en avnlaskningsfilm framställs av en negativ arkfilm det rnera bekvämt, då det gäller att spara in komplicerat arbete, att bestämma lägesinställningen för den negativa arkfilmen helt enkelt genom att man placerar denna på stansstiftet.

I anslutning till fig. 4 kommer nu sättet att framställa en avmaskningsfilm att beskrivas. En transparent avmaskningsarkfilm 35 med stor stabilitet i sina dimensioner, såsom en polyesterbasfilm, hålls stadigt fast av stansstiftet 54. I detta fall bör de inbördes lägena hos stansstiftet Bh och avmaskningsfilmens avbildning vara exakt desamma som lägena hos lägesinställningsstansstiftet 17 enligt fig. l och den projicerade avbildningen av en negativ mikrofotografisk film. I sådana fall där det är nödvändigt att radera bort en del av avbildningen eller att utföra opak justering av densamma bör man måla eller klistra ett lämpligt opakt material på den del av en av- bildning som skall avlägsnas. När man skall iordningställa en retuscheringsavmaskningsfilm med ett mönster för ett ytterligare avtryck ersätts arkfilmen som använts i det ovannämnda fallet med en annan filmbas. I detta fall klistras en separat iordningställd negativ film på den del av avmaskningsfilmen, på vilken ett ytter- ligare avtryck skall göras, så att den del av avmaskningsfilmen, som inte är försedd med en avbildning, skall göras opak. Ett alternativ är att överföra avbildningen hos en film med positivt avtryck, vilken film är påklistrad en filmbas, till en annan ljuskänslig film i nega- tiv form, varlgenom en negativ avmaskningsfilm erhålls. När man önskar utföra korrigering genom att reducera eller förstärka tonen hos en given del av den negativa mikrofotografiska filmens avbild- ning utför man korrigering av tonen hos den del av en avmasknings- filmarkfilm 33, som svarar mot nämnda givna del av den negativa mikrofotografiska filmen, medelst ett färgämne som tillförs i er- forderlig koncentration. Det positiva mönstret hos avmasknings- filmen, vars ton således har korrigerats uencm tillförsel av ett färgämne, överförs till en individuell ljuskänslig film för omvand- ling till negativ form, varigenom man erhåller en negativ avmask- 7801771 -2 10 ningsfilm. Sambandet mellan den omfattning i vilken den ovannämnda korrigeringen av avbildningens ton hos en negativ mikrofotografisk film bör utföras och den koncentration med vilken ett erforderligt färgämne bör tillföras bestäms experimentellt.

Ett flertal avmaskningsfilmer som är iordningställda för att uppfylla de ovannämnda olika kraven sammanställs på avmasknings- uppsamlingstråget 15 enligt fig. 1 i den ordning i vilken de utsätts för ljus, varvid de är fast lägesinställda i förhållande till den nedanför belägna korrigerade ytan medelst stansstiftet 17. Avmask- ningsuppsamlingstråget 15 och avmaskningsfilmtransportramen 18 bringas att alltid röra sig i förening med det negativa mikro- fotografiska filmpartiet 13 som är försett med en negativ mikro- fotografisk film 8 och ljuskällan 2. Avmaskningsfilmadsorberings- bildfältet 18 är så utformat, att det kan omställas både vertikalt och horisontellt och kan exakt återta sitt utgångsläge. I bildfältet 16 är ett spår utskuret längs hela omkretskanten för adsorbering av den negativa avmaskningsfilmen medelst en vakuumpump. Det centrala partiet av bildfältet 18, som svarar mot det verksamma ljusexpone- ringsomrâdet för en bild som projiceras på ett tryckplåtmaterial, är bildat av en plan platta av glas eller plastmaterial som är lätt genomträngligt av ultravioletta strålar. Avmaskningsfilmadsorberings- bildfältet 18 frammatas till avmaskningsuppsamlingstråget 15 vid mottagning av en signal som representerar ett förutbestämt program, varvid avmaskningsfilmerna som är samlade på tråget 15 adsorberas en i sänder samt âterförs till sitt utgångsläge på den optiska axeln, varefter de anpressas hårt mot ett tryckplåtmaterial 20 samt exponeras för ljus. När bilden hos den negativa mikrofotografiska filmen 8 utraderas eller justeras eller får sin ton korrigerad medelst reduktion bör man exponera bilden som projiceras från den negativa mikrofotografiska filmen 8 medelst ljus genom den positiva avmaskningsfilmen. Den erforderliga delen av bilden kommer då att avstängas från ljus så att korrigeringsmålet nås. Halvtonpunkterna i en projicerad bild får sin ton minskad till följd av spridningen hos projicerat ljus och otillräcklig ljusmängd kring halvton- _punkterna, vilket utgör följden av kantskuggningen. Graden av nämnda tonreducering varierar med många faktorer, såsom det ursprungliga tillståndet hos den del av en negativ film som är bildad av halvton- punkterna, antalet punktlinjer som ingår i bilden, den förstorings- grad som ingår i projiceringen samt egenskaperna hos ljuskällan, 7801771-2 ll linserna och tryckplåtmaterialet. Den önskade graden av nämnda ton- roducering kan således endast fastställas experimentellt med hänsyn tagen till de ovannämnda faktorerna. Här vidare ytterligare avtryck eller upptoning erfordras avlägsnas den mikrofotografiska filmen 8 från filmspärren 10, eller annars förs den bildfria delen av den mikrofotografiska filmen 8 till filmspärren 10 sedan exponering har utförts genom den mikrofotografiska filmen 8. En negativ avmasknings- film placeras därefter på avmaskningsfilmadsorberingsbildfältet lö, varvid det uppställda målet nås genom dubbelexponering.

Ett annat sätt som ger möjlighet att nä samma mål är att utnyttja ett organ av den i fig. 5 visade typen i stället för av- maskningsuppsamlingstråget 15 och avmaskningsfilmadsorberingsbild~ fältet 18 enligt fig. l. I detta fall bildas en avmaskningsfilm av organet enligt fig. 4B. Hänvisningsbeteokningen 36 avser en transpa- rent avmaskningsfilm av polyester med stor dimensionsstabilitet och tjockleken 0,1 mm, varvid denna film är upplindad till en rulle med en förutbestämd bredd. Framkanten hos nämnda rullfilm anpressas mot ytan på fokuseringsglasplattan 35 medelst en tryokvals 37. De övriga delarna, såsom ljuskällan 38, den negativa mikrofotografiska filmen 59 och projiceringslinsen är anordnade på samma sätt som motsvarande storheter i fig. ÄA. Avbildningen hos den negativa mikrofotografiskt filmen 39 projiceras på fokuseringsglasplattan 35 med samma för~ storingsgrad som utnyttjas i den efterföljande framställningen av en tryckplåt. De sedan följande operationerna är exakt desamma som när en avmaskningsfilm framställs av ovannämnda arkfilm. Retuschering behöver endast göras på avmaskningsrullfilmen 36. Senare ansluts en detekteringskod utanför den projicerade avbildningen av de respek- tive bildfälten hos den negativa mikrofotografiska filmen. I detta sammanhang bör man ange ett kodläge medelst en markeringslin¿e vid en förutbestämd punkt på fokuseringsglasplattan 55 samt trycka in en kod vid nämnda punkt. Fig. 5 avser ett organ som svarar mot avmaskningsfilmorganet 14 enligt fig. l. Detta organ är monterat på ett fixerat tryckplåtmaterial och kan förflyttas på nämnda material i förening med ljuskällan 2 och det negativa mikrofotogra- fiska filmpartiet 13 i samma inbördes läge som enligt fig. l.

Organet enligt fig. 5 innefattar en retusoherad rullfilm dl som skall användas såsom avmaskningsfilm, en tryckvals 42 och ett detekteringsurßan 43. När en dator sänder en order för förflyttning i enlighet med innehållet i den negativa mikrofotografiska filmen 8 enligt fig. l börjar den retuscherade rullfilmen röra sig. När 7801771-2 12 detekteringsorganet 45 detekterar en detekteringskod bringas rull- filmmatningsmotorn i vila. Den retuscherade rullfilmen 41 anpressas mot tryckplåtmaterialet 44 av tryckvalsen 42. Tryckvalsen 42 hålls på avstånd från tryckplåtmaterialet 44 då den retuscherade rullfilmen 4l häller på att röra sig. När rullfilmframmatningsmotorn stannar anpressas tryckvalsen 42 mot tryckplåtmaterialet 44 medelst en fjäder.

Detekteringsorganet 43 innefattar en ljuskälla och ett fotoelektriskt dctekteringsrör. Ljuskällan är bildad av en röd stråle eller en infrarödstråle som inte sensibiliserar tryckplåtmaterialet 44.

Denna icke-sensibiliserande strâle reflekteras från den retuscherade rullfilmen 4l och detekteras av det fotoelektriska detekteringsröret.

När en kod som är pålagd på en förutbestämd punkt på den retuscherade rullfilmen passerar genom det fotoelektriska detekteringsröret upp- fångar nämnda rör en detekteringssignal som tillslår en broms hos rullfilmframmatningsmotorn så att rullfilmen slutar frammatas. Man bör definiera de inbördes lägena hos de ovannämnda organen när den retuscherade rullfilmen 41 förbereds för användning som en avmask- ningsfilm. I regel bör man på förhand definiera den ordning i vilken bildfälten i den retuscherade rullfilmen 41 skall utsättasför ljus såsom förberedelse för en avmaskningsfilm samt bringa rullfilmen att matas framåt med ett bildfält varje gång. När svårigheter upp- står vid framställning av en avmaskningsfilm i den ordning i vilken bildfälten i den retuscherade rullfilmen 4l utsätts för ljus är det också möjligt att ansluta eller tilldela samma typ av kod som på- läggs de respektive bildfälten hos en negativ mikrofilm till resp. på bildfälten hos den retuscherade rullfilmen 41 och att detektera ett önskat biiafäit nos den retuscneraae ruilfiimen 41 via nior-tag- ning av en order från en dator. När det är onödigt att anordna en avmaskningsfilm för ett givet bildfält i en negativ mikrofilm bör 'man låta nämnda bildfält taga formen av en filmbas och endast an- sluta eller tilldela en kod till nämnda bildfält. Eftersom den del av rullfilmen 41 som inte retuscheras förblir transparent blir det ovannämnda tillvägagångssättet bekvämt därför att endast samma mängd ljus behöver projiceras. I detta fall projiceras ljus på samma sätt som då en arkfilm eller bladfilm utnyttjas såsom avmaskníngsfilm.

En film, oavsett om denna föreligger i form av en rulle eller ett ark, som används för iordningställande av en avmaskningsfilm kan utnyttjas upprepade gånger genom att man avlägsnar ett på avmask- ningsfilmens yta påklistrat skikt av ljusogenomträngligt material sedan nämnda skikt har tjänat sitt syfte. Om ljuskänsligheten hos 7801771-2 13 ett avmaskningsfilmmaterial och belysningen hos en ljuskälla är fullt tillfredsställande är det möjligt att åstadkomma ett halvtonpunkt- avtryck direkt på tryckplåten genom att man insätter ett kontaktnät i avmaskningsfilmadsorberingsbildfältet 18 enligt fig. 1.

Det är också möjligt att inställa en negativ halvtonpunkt~ film på avmaskningsfilmadsorberingsbildfältet 18 för kombinering med det negativa mikrofotografiska filmpartiet 13, varigenom en önskad bild exponeras.

Såsom har nämnts ovan har föreliggande uppfinning fördelarna att material inbesparas genom att ett negativt fotografi bringas i mikroform, varvid en rullfilm eller en arkformig film med en förut- bestämd storlek automatiskt frammatas. Ett godtyckligt bildfält hos filmen detekteras automatiskt genom att en bestämd kod ansluts till detsamma. Avbildningarna av de respektive bildfälten i filmen proji- ceras fotografiskt på ett tryckplâtmaterial genom att filmen inställs till en godtyckligt önskad punkt på tryckplåtmaterialet. Härigenom minskas frekvensen då det gäller överföring av material mellan en mångfald arbetsmoment och omfattningen av det därmed sammanhörande manuella arbetet. Retuschering eller justering (trimning) som inte kan utföras i tidigare kända förfaranden för framställning av en tryckplåt med utgångspunkt från en mikrofilm har blivit möjlig, och tillämpning av uppfinningen utsträcks härvid till tryckning av inte endast bilder bestående av tecken och linjer utan också med halvtoner. Direkt fotografisk projicering av bilder kan utföras från samma negativ på en tryckplât inom ett fritt valt intervall genom att man varierar den förstoringsgrad som utnyttjas i nämnda projice- ring och ändrar Justeringens omfattning. Många andra avtryck med samma mönster kan göras med utgångspunkt från samma förvarade negativ.

Det är möjligt att duplicera trycksaker så att de kan hållas i lager som halvfabrikat, såsom kalendrar, internationella publikationer där enbart språket behöver ändras, och andra trycksaker vars lokala sammanställning har varierat eller till vilka lokala personliga element har tillfogats.

Claims (2)

1. 7801771-2 1.4 PATENTKRAV l. Sätt att framställa en tryckplåt från en negativ mikro- fotografisk film medelst fotografisk förstoringsprojicering, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar följande moment, nämligen (A) att på en transparent film (36) med stor dimen- sionsstabilitet projiceras en för retuschering avsedd avbild- ning av ett bildfält i den negativa mikrofotografiska filmen (8), varvid nämnda projicering sker med samma grad av för- storing som tillämpas vid fotografisk projicering av nämnda av- bildning på ett tryckplàtmaterial (20, 44), att en retusohe- ringsavmaskningsfilm framställs genom samverkan med den proji- cerade avbildningen genom att åtminstone en av följande opera- tioner genomförs, nämligen (a) en avbildning uteslutes med hjälp av ett opakt mate- rial eller en justeringsmask. (b) ett avtryck retuscheras genom att man pålägger en retusoheringsmask, resp . (c) tonen hos ett avtryck tonas upp eller minskas och (B) att ett godtyckligt, önskat bildfält bland nämnda bildfält detekteras automatiskt medelst först en gruppkod och sedan en enhetskod som identifierar varje bildfält, varpå av- bildningen av det detekterade bildfältet projiceras"i turord- ning på ett designerat avsnitt av tryckplåten samtidigt som alltefter behov utförs en retuscheringsoperation omfattande (d) att avbildningen av det detekterade bildfältet proji- ceras på ett designerat avsnitt av tryokplåten sedan retusche- ringsmaskfilmen som preliminärt har iordningställts i momentet (A) har placerats 1 läge på ett designerat avsnitt hos tryck- plåten eller Q (e) att retuscheringsavmaskningsfilmen som preliminärt har iordningställts i momentet (A) placeras i läge pà ett de- signerat avsnitt av tryckplåten, varjämte ljus projiceras på retuscheringsavmaskningsfil- men innan avbildningen av det detekterade bildfältet projice- \ 7801771-2 15 ras på ett designerat avsnitt hos tryokpláten, varigenom àstadkommes ett avtryck av önskade avbild- ningar på tryokpláten samtidigt som den erforderliga retusche- ringen utförs.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att retuscheringsavmaskningsfilmen föreligger i form av en rulle (H1) eller ett ark svarande mot tryckplàtens storlek och är försedd med en påtryckt kod för att möjliggöra fotoelektrisk detektering av ett önskat bildfält. 5. satt enligt krav 1, k ä n n e z e c k n at därav, att 1 momentet (B) placeras en av retuscheringsmaskerna automatiskt i läge på tryckplåten och att kontaktkopiering av avbildningen av retuscheringsmasken sker genom att avbildningen av ett för retuschering på retuscheringsmaskerna ooh tryckplàten avsett föreskrivet bildfält hos den negativa mikrofotografiska fil- men projiceras. - -- V - ~ - -- -fl-ïïtï-V-V ~ e e 7- ~-%V7V-_.V__._fVà V *V V V V .__ _V V , »__ ___. __ "__