SE437593B - Storningseliminerande krets - Google Patents

Description

7906153-7 10 15 20 25 30 35 2 seende på en kort störpuls. Fig 3 visar den operativa vågformen med avseende på en lângstörpuls. Fig 4 visar i form av ett blockschema en störeliminerande krets en- ligt uppfinningen. Fig 5 åskådliggör den i fig 4 visade kretsens operation. Fig 6 visar nivåinställningen av en nivådetekteringskrets. Fig 7 visar ett speciellt kopp- lingsschema för en störeliminerande krets enligt upp- finningen. Fig 8 visar ett annat speciellt kcpplings- schema för en störeliminerande krets enligt uppfinningen och åskådliggör en viktig del därav. Fig 9 visar vågform för belysning av den i fig 8 visade kretsens operation.

En krets är känd, vilken är anordnad att under en demoduleringsoperation eliminera pulserande störningar, som förorsakas av exempelvis ett tändstift i en motor, då störpulserna interfererar med insignalen. Fig l vi- sar denna kända krets blockschema. En insignal påtryckes en detektorkrets l ingång IN och detekteras och en audioutsignal ledes till en utgång UT över en grindkrets 2. Audioutsignalen avgrenas och utsättes för förstärk- ning i en förstärkare 3. Utsignalen från förstärkaren 3 påtryckes ett bandpassfilter 4 i och för extrahering av en störsignalkomponent därifrån. I allmänhet inne- fattar en störpuls en frekvenskomponent, som är högre än den normala audiosignalens frekvens och i enlighet därmed inställes bandpassfiltrets 4 passband på ett så- ' dant frekvensband. Utsignalen från bandpassfiltret 4 påtryckes en triggningspulsgenerators 5 ingång. Puls- generatorn 5 är anordnad att alstra en puls med en given nivå så länge som en insignal påtryckes densamma. Under pulsens hålltid är grinden 2 i icke-ledande tillstånd.

Fig 2 åskådliggör den i fig l visade kretsens opera- tionsvågform. Med (a) ~ (c) anges vågformer i punkter, som motsvarar märkena vid x i fig 1. Då en störpuls enligt fig 2(a) förekommer i förstärkarens 3 utgång uppstår en vågform med hög frekvenskomponent (en diffe- rentierad vågform) såsom visas i fig 2(b) i bandpass- filtrets 4 utgång. Under intervallet avges en grindreg- lerpuls enligt fig 2(c) från pulsgeneratorn 5. 10 15 20 25 30 35 7906153-7 3 Ovannämnda kända krets reagerar snabbt och har den egenskapen, att den fungerar utmärkt, då en interfereran- de störpuls är relativt kort men medför eventuellt läck- ning av en störsignal till utgången UT, då störningens amplitud är stor och/eller störningens hålltid är rela- tivt lång. Fenomenet har noggrant studerats i samband med tillkomsten av föreliggande uppfinning och följande har konstaterats. Då en puls med stor amplitud och/eller avsevärd längd inkommer i kretsens ingång bringas för- stärkaren 3 till mättnad och dess utgång har den i fig 3(a) visade trapetsoidvågformen. Till följd därav upp- står en högfrekvenskomponent i bandpassfiltrets 4 ut- gång, såsom visas i fig 3(b), varigenom grindreglerpul- sen, som pulsgeneratorn 5 avger, uppdelas i två pulser, såsom visas i fig 3(c), varigenom grindkretsen 2 leder under tidsintervallet T.

Fig 4 visar ett blockschema för den störelimineran- de kretsen enligt uppfinningen. En insignal påtryckes en detektorkrets 1 ingång IN. Detektorkretsens l utgång är kopplad till en utgång UT över en grindkrets 2. En annan utgång hos detektorkretsen l är kopplad till ett bandpassfilter 4 över en förstärkare 3 och bandpass- filtrets 4 utgång är kopplad till en triggningspulsgene- rators 5 ingång. En ytterligare utgång hos detektorkret- sen l är kopplad till ingången hos en nivådetektorkrets 6, vars utgång är kopplad till en annan ingång hos triggningspulsgeneratorn 5. Triggningspulsgeneratorns 5 utgång är förbunden med grindkretsens 2 regleringång.

Av ovan beskrivna arrangemang framgår, att i nor- malt tillstånd, då ingen störning förekommer, är grind- kretsen 2 ledande och detektorkretsens l utsignal upp- träder i utgången UT. Om a andra sidan en störpuls interfererar med insignalen uppstår en signal i band- passfiltrets 4 utgång på samma sätt som vid den kända kretsen enligt fig l och triggningspulsgeneratorn 5 dri- ves under förekomsten av signalen. En utpuls från puls- generatorn 5 reglerar grindkretsen 2 för att strypa led- ningen. Under intervallet förekommer ingen signal i ut- Wæ., ~- »v - __ fW-F: Qanzrrïf-:f- 7906153-7 10 15 20 25 30 35 4 gången UT och störningen elimineras.

Nu skall fallet med en med insignalen interfereran- de störning med stor amplitud och/eller lång varaktighet diskuteras. Fig 5(a)-(f) åskådliggör vågformerna i de punkter, som markeras med motsvarande bokstäver i fig 4.

Då en störning med stor amplitud och/eller lång varaktighet inkommer i kretsen bringas förstärkaren 3 till mättnad och utvågformen därifrån visas medelst en heldragen linjen i fig 5(a). I detta tillstånd delas utsignalen från bandpassfiltret 4, såsom visas i fig 5(b) och reglerpulsen, som bildas därav, såsom visas 1 fig 5(c) på samma sätt som beskrivits med hänvisning till fig l och 3.

Nivådetektorkretsen 6 är inrättad att avge en sig- nal så länge som en insignal därtill överstiger en för- inställd nivå. Den förinställda nivån svarar mot den nivå, som anges medelst en prickstreckad linje och in- ställes företrädesvis vid ett värde, som är något lägre än den nivå, vid vilken förstärkaren 3 mättas. I detta sammanhang skall det noteras, att vågformen enligt fig 5(a) är tagen i förstärkarens 4 utgång och insignalen till nivådetektorkretsen 6 innebär en insignalnivå hos förstärkaren 3, motsvarande nivån L. Så länge som in- signalen till nivådetektorkretsen 6 överstiger den för- inställda nivån alstras enligt fig 5(d) en signal av utsignalen därifrån. Signalen 5(d) är en insignal för att trigga pulsgeneratorn 5 och adderad till utsignalen från bandpassfiltret 4. Till följd därav drives trigg- ningspulsgeneratorn 5 av en tidsrelation, såsom visas i fig 5(e) och en puls enligt fig 5(f), som förekommer från början av störningen till dennas slut, förekommer i utgången därav. Grindkretsen regleras medelst pulsen och frånkopplas under den tid pulsen förekommer. Ingen störning förekommer därför i utgången UT.

Inställningen av den för detektering medelst nivå- detektorkretsen 6 avsedda nivån skall förklaras närmare med hänvisning till fig 6. Fig 6 visar utsignalerna från detektorkretsen l relativt en insignals IN bärvågsnivå. 10 15 20 25 30 35 7906153-7 5 Vad beträffar signalen S bringas APR att verka då bär- vågsnivån ökar, så att detektorutsignalen bibehâlles vid en given nivå Ll och icke överstiger denna nivå. Vad beträffar störningen N verkar AFR icke på grund av att störningen är relativt kort och detektorutsignalen ökar till en förstärkaren mättande nivå L2. Sålunda inställes företrädesvis detektornivån medelst nivâdetektorkretsen 6 exempelvis 1 ett läge Lo mellan nivåerna Ll och L2.

Fig 7 visar ett speciellt exempel på en störeli- minerande krets enligt uppfinningen. Denna krets lämpar sig för enskilda komponentdelar. Nivådetektorkretsen 6 bildas av en seriekrets med två dioder D3 och D4 och ett motstånd R8. Detektorkretsens l utsignal överstiger en given nivå och dioderna D3 och D4 leder och en sig- nal ledes direkt till triggningspulsgeneratorns 5 in- gång.

Fig 8 visar en viktig del av ett annat speciellt exempel på en störeliminerande krets. Detta exempel lämpar sig för integrerade halvledarkretsar. Anslut- ningen ll påtryckes en insignal före detektering (en avgrenad signal från signalen från ingången IN i fig 1).

En anslutning 12 pâtryckes en reglerpulsutsignal (ut- signalen från triggningspulsgeneratorn 5 i fig 1).

Transistorer Ql och Q2 och transistorer Q3 och Q4 är transistorer av samma typ. Anslutningen ll är kopplad till transistorernas Ql och Q2 baser. Ett motstånd Rl är insatt mellan transistorns Ql emitter och jord. En seriekrets med motstånd R2 och R3 och en kondensator Cl är kopplad mellan transistorns Q2 emitter och jord. Å andra sidan är transistorerna Q3 och Q4 hopkopplade med emitterelektroderna anslutna till varandra och en kon- stantströmkrets I0 insatt mellan emitterelektroderna och jord. Transistorns Q3 bas är kopplad till transistorns Ql emitter och transistorns Q4 bas är kopplad till en motståndsdelningspunkt i transistorns Q2 emitterkrets.

Transistorerna Q3 och 0 fungerar som en differen- “4 tialströmställarkrets. Differentialströmställarkretsens operativa tillstånd avkännes av en diod Dl och en re- 7906153-7 6 sulterande signal uttages från anslutningen 12 medelst en transistor Q5.

Vid detta arrangemang är pâ grund av att tran- sistorerna Ql och Q2 är av samma typ och deras baser är hopkopplade de potentialer, som förekommer i deras emitterelektroder lika. Eftersom kondensatorn Cl är kopplad till transistorns Q2 emitter är insignalen i anslutningarna ll en envelopp av bärvågen efter det att denna detekterats. Därför är de i fig 6 visade spänningarnas V1 och V2 vågformer de i fig 7 visade.

Mera speciellt har spänningen V1 vågformen (sinusformig i det visade fallet) av en bärvåg, som startar vid ett värde Vl(0), då bärvågen är noll. Å andra sidan antar spänningen V2 enveloppen av en bärvågsvågform, som börjar vid ett värde V2(0), då bärvågen är noll.

Eftersom normalt en relation V1 > V2 förekommer, såsom visas i fig 6, är därför transistorn Q3 i ledande och transistorn Q4 i icke ledande tillstånd.

Då en signal med stor amplitud pâtryckes ingången IN och spänningen Vl överstiger en normal amplitud A och ökar till en amplitud A + B inverteras ovannämnda relation till V1 < V2 eftersom spänningen V2 är i hu- vudsak konstant på grund av kondensatorns Cl funktion.

Vid detta tillfälle inverteras differentialströmställar- kretsen, som bildas av transistorerna Q3 och Q4. En ström IÛ flyter då i transistorn Q4 och etablerar en spänningen över dioden Dl. Transistorn Q5 leder då för att mata en signal till anslutningen l2.

Om spänningens V1 amplitud abrupt ändras av en störning varierar relationerna V1 > V2 och V1 < V2 snabbt. Dessa kan på lämpligt sätt glättas medelst en_ tidskonstant av strömställarkretsen, vilken bildas av transistorerna Q3 och Q4 eller en tidskonstant av en grindkrets, som är kopplad till anslutningen 12.' Fig 6 och ovannämnda relation mellan A och B kan kvantitativt uttryckas enligt följande: R2 - ---- - A B = Vuo) Rz + RZ 10 7906153-7 7 Amplituddetekteringsnivån kan bestämmas med hjälp av ekvationen.

Kretsen enligt fig 6 kan effektivt användas också för en FM signal före detektering.

Såsom före påpekats kan enligt uppfinningen en grindkrets verka kontinuerligt utan avbrott mot en störning med stor amplitud och/eller lång varaktighet för att effektivt bortkoppla störningen. Den störeli~ minerande kretsen enligt uppfinningen fungerar utmärkt, då den tillämpas på en AM/FM-bilradiomottagare, som ut- sättes för allvarliga störningar på grund av tändningen. uíjlí» .._..__., _ 'LM-.,4.-;:_._

Claims (2)

7906153-7 i 10 15 20 PATENTKRAV

1. Störningseliminerande krets, k ä n n e t e c k- n a d av en audiodetektoranordning (I) för att detek- tera en audiosignal från en insignal, störningsuttagan- de medel (3, 4) för att ta ut en störningskomponent, som förekommer i utsignalen från audiodetektoranordningen (1), en till nämnda störningsuttagande medel (3, 4) kopplad triggningsanordníng (5) för alstrande av en triggningspuls i beroende av den därpå pàtryckta, uttagna störningskomponenten, ett till triggningsa- nordningen (59) kopp1at grindorgan (2), som är inrättat att bryta en audiosignalbana, då triggningspulsen påtryckes, och nivàdetektororgan (6) för àstadkommande av en utsignal till triggningsanordningens (5) ingång för att driva triggningsanordningen (5), då nivån av utsignalen från audiodetektoranordningen (1) är större än en däri förinställd nivå.

2. Krets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att störningsuttagningsanordningen (3, 4) in- nefattar en förstärkare (3) och ett bandpassfilter (4), varvid nivådetektororganets (6) förinställda nivå är så bestämd, att den är lägre än förstärkarens (3) mättnadsnivå.