SE436535B - Sett och anordning for alstring av en videosignal for samtidig presentation av en foljd av bilder av ett objekt i rorelse - Google Patents

Description

T9043š5-9 _10 15 20 25 30 35 2 ligt skilda åt för att successiva bilder av objektet i rörelse ej är sammanhängande eller överlappande, kan i situationer då man önskar presentera hela rörelsen hos exempelvis en person, som svänger en golfklubba, den se- naste bilden delvis uteslutas på grund av att systemet ger företräde åt de tidigare bilderna, detta om det finns någon tendens till överlappning mellan successiva bilder (exempelvis personens armar).

Orsakerna till denna ibland ej önskvärda egenskap hos det tidigare systemet framgår genom analys av arbets- sättet för det i fig l på de medföljande ritningarna åskåd- liggjorda systemet (vilken figur motsvarar fig 2 i ovan nämnda patentansökan). Det tidigare systemet innefattar ett par multiplexrar 14 och l6, vilka vardera har tvâ ingångar a och b samt en styranslutning c, vilken vid verksamgöring är anordnad att välja vilken av de två in- gångarna som kopplas till en utgångsanslutning d, en kom- parator l8 samt en strömställare 20 med ett brutet läge R och ett slutet läge S. Den inkommande videosignalen till- föres en ingångsanslutning till komparatorn 18 och även den undre ingångsanslutningen b till multiplexern 16.

Multiplexerns 16 utgångsanslutning d är kopplad till den undre ingångsanslutningen b till multiplexern 14 och är också kopplad till ingången till en uppdateringsbilds- fördröjningsenhet 12, när strömställaren 20 är i läget S.

Uppdateringsbildsfördröjningsenhetens 12 utgång är kopp- lad till den övre ingångsanslutningen a till multiplexern 16. Multiplexerns 14 utgångsanslutning d är kopplad till ingången till referensbildsfördröjningsenheten 10, vars utgång är kopplad till den övre ingångsanslutningen a till multiplexern 14 och även till den andra ingångsan- slutningen till komparatorn 18. En styrsignal på en an- slutning 22 tillföras styranslutningen c till båda mul- tiplexrarna och bringar dem båda att samtidigt välja an- tingen den signal som uppträder på ingångsanslutningen a eller den signal som uppträder på den undre ingångsan- slutningen b. På grund av den gemensamma styrningen av de två multiplexrarna överföres all uppdateringsinforma- 5 10 15 20 25 30 35 àaonses-9 3 tion, som represerterar successiva lägen för objektet i rörelse, slutligen till referensbildsfördröjningsenheten 10 samt kopplas vid ett arbetssätt till utgången till- sammans med referenshelbilden, då en "stoppknapp" pâver- kas vid slutet av det valda "rörelseförloppsintervallet".

På grund av att multiplexrarnas 14 och 16 styringång- ar c är sammankopplade, vilket gör att de arbetar samti- digt vid alla tidpunkter, är referensbildsfördröjnings- enheten, som lämnar en insignal till komparatorn, ej en oföränderlig referens, med vilken den inkommande video- signalen skall jämföras. Ehuru referensbildsfördröjnings- enheten 10 från början innehåller enbart referensbak- grunden, ackumuleras med andra ord information beträffan- de objektet i rörelse i referenshelbilden alltefter som objektet i rörelse fortskrider över scenen. Informationen beträffande objektet i rörelse, vilken information adde- ras till referensbildsfördröjningsenheten, kommer att skymma det från början "rena" tillståndet. Resultatet blir att om successiva bilder av objektet i rörelse över- lappar varandra så kommer den tidigare bilden effektivt att utstänga den senare bilden från samma del av rastret på grund av att signalen z kommer att vara en "l", vil- ket i överensstämmelse med det tidigare systemets logik kommer att utesluta överföring till referenshelbilden av uppdateringsinformation beträffande den överlappande de- len av den senare bilden. Verkan på den presenterade bil- den är åskådliggjord i den övre delen i fig 2 på de här- med medföljande ritningarna, vilken figur framställer successiva, varandra överlappande bilder av en boll i rörelse från vänster till höger. Det framgår att i alla 'de successiva lägena den tidigare bilden tar överhanden över den närmast följande bilden, varvid den närmast föl- jande bilden skymmes i överlappningsområdet, vilket är ett ej önskvärt resultat från betraktarens synpunkt.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är att för- bättra den visuella urskiljbarheten hos en televisions- presentation av det ovan beskrivna slaget, särskilt i si- tuationer där det finns en överlappning mellan successiva 79014365-9 ' 10 15 20 25 30 35 4 bilder av objektet, vars rörelse skall framställas, genom att prioritera signalinformationen beträffande den senaste bilden av objektet i rörelse. I korthet uppnås detta ända- mål medelst ett system eller en anordning, som är likar- tat systemet enligt ovannämnda patentansökan genom att an- ordningen innefattar en referensbildsfördröjningsenhet, en uppdateringsbildsfördröjningsenhet, en komparator samt två multiplexrar, dock med det undantaget att de tvâ mul- tiplexrarna styres oberoende av varandra på sådant sätt, att uppdateringsinformation ej införes i referensbilds- fördröjningsenheten under "rörelseförloppsintervallet", varigenom den från början lagrade referenshelbilden bi- behålles oförändrad. De separata styrningarna är närmare bestämt inrättade för att medge infångning av en referens- helbild vid början av "rörelseförloppsintervallet" och för att hindra inskrivning av information i referensbilds- fördröjningsenheten under detta intervall samt för att efter infångningen av referenshelbilden ackumulera upp- dateringsinformation i uppdateringsbildsfördröjningsen- heten som resultat av jämförelser av den oföränderliga referenshelbilden med valda, i det följande inkommande helbilder. Resultatet blir att den tidigare uppdaterings- informationen ej kan skymma senare uppdateringsinforma- tion, dvs den senaste uppdateringsinformationen tar över- handen över tidigare uppdateringsinformation. Vid slutet av rörelseförloppsintervallet kan den ackumulerade uppda- teringsinformationen kombineras med den ursprungliga re- ferenshelbilden och kopplas till utgången för presenta- tion eller kan alternativt,och i många situationer det föredragna,den ackumulerade uppdateringsinformationen ad- deras till den helbild som förefinns vid slutet av rörelse- förloppsintervallet.

'Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar. Fig l är ett funktionsblockschema över det system som finns beskrivet i ovannämnda patentansökan, till vilken redan har hänvi- sats, Fig 2 åskådliggör verkan av bildöverlappning. Fig 3 är ett funktionsblockschema över en rörelsepresentations- 10 15 20 25 30 35 79014365-9 5 anordning enligt föreliggande uppfinning. Fig 4 är ett funktionsblockschema över en särskild utföringsform av en anordning för presentation och registrering av rörel- sebanor vid färgtelevision. Fig 5 är ett funktíonsblock- schema över en krets, som är användbar i anordningen en- ligt fig 4 för avkänning av relativ rörelse mellan en lagrad och i det följande inkommande videohelbilder.

I likhet med det i ovannämnda patentansökan beskrivna systemet är den allmänna funktionen hos föreliggande upp- finning att lagra och presentera den föregående historien för objekt i rörelse i en scen på så sätt, att det rör- liga objektets bana kan iakttagas. I det ögonblick då man önskar presentera och registrera en rörelsebana, exempelvis i det ögonblick dä en golfklubba träffar en golfboll, startar operatören anordningen för att i detta ögonblick lagra en enda videohelbild. Denna lagrade re- ferenshelbild utnyttjas under hela intervallet, under vilket bollens rörelse är av betydelse, för åstadkommande av en referenshelbild, mot vilken bestämningen sker av om element i scenen har förflyttat sig, i detta fall full- följandet av slaget med klubban och bollens rörelse mot hålet. Varje bildelement i den lagrade referenshelbilden jämföres periodiskt med motsvarande bildelement i den därefter systemet tillförda videosignalen, och som följd av bollens (eller annat objekts) rörelse i en i övrigt stillastående scen skapar denna jämförelse en skillnads- signal, av vilken successiva representerar successiva, nya bollägen och kan lagras i en lämplig minnesanordning.

Om kameran hålles stilla under den tid som erfordras för bollen att röra sig från sitt ursprungliga viloläge till en punkt, där den stannar, kommer all bakgrundsinforma- tion i scenen att ha varit stillastående och därmed ej alstra någon skillnadssignal. De genom rörelse orsakade skillnadssignalerna adderas till en vald helbild för fram- ställning av en "fryst" helbild med ett flertal lägen för den därpå presenterade bollen, vilka lägen riktar upp dess rörelsebana.

Till skillnad från den särskilda, i ovannämnda patent- 'I9fi4365-9 10 15 20 25 30 35 6 ansökan beskrivna utföringsformen, vid vilken den tidigare bilden av objektet i rörelse tar överhanden framför den närmast följande bilden, vilket resulterar i att den se- nare bilden delvis skymmes, om bilderna skulle överlappa varandra, prioriterar anordningen enligt föreliggande upp- finning den signalinformation som avser den senaste bilden av objektet i rörelse, varigenom den visuella urskiljbar- heten av den slutliga presentationen förbättras. Den grund- läggande anordningen för uppnående av detta förbättrade uppförande är âskådliggjord i fig 3 och är i många avse- enden likartad anordningen i fig l genom att den innefat- tar en referensbildsfördröjningsenhet l0', en uppdaterings- bildsfördröjningsenhet l2', ett par multiplexrar l4' och l6', vilka vardera har två ingångar a och b samt en styr- anslutning c, vilken vid verksamgöring är anordnad att välja vilken av de tvâ ingångarna som kopplas till en ut- gångsanslutning d, samt en strömställare 20' med ett bru- R och ett slutet läge S. Den inkommande video-' från exempelvis en färgtelevisionskamera till- tet läge signalen föres en ingångsanslutning till komparatorn 18' och även till den i 16'. Multiplexerns 16' utgångsanslutning d är kopplad till undre ingångsanslutningen b till multiplexern den undre ingångsanslutningen b till multiplexern l4' och är också kopplad till ingången till uppdateringsbildsför- dröjningsenheten l2', när strömställaren 20' är i det slut- na läget S. Uppdateringsbildsfördröjningsenhetens 12' ut- gång är kopplad till den övre ingângsanslutningen a till multiplexern 16'. Multiplexerns 14' utgångsanslutning d är kopplad till ingången till referensbildsfördröjnings- enheten l0', vars utgång är kopplad till den övre ingångs- anslutningen a till multiplexern 14' och även till den andra ingångsanslutningen till komparatorn l8'. En styr- signal, betecknad “styrning l", på en anslutning 22' till- föres multiplexerns 16' styranslutning c, och en andra styrsignal, betecknad “styrning 2", på en anslutning 24' tillföres multiplexerns l4' styranslutning c. Multiplex- rarna, vilka kan vara av vilken som helst av ett flertal kommersiellt tillgängliga typer, antingen digitala eller 10 15 20 25 30 35 7904365-9 7 analoga, gör det möjligt att utnyttja de tvâ bildfördröj- ningsenheterna vardera på ett cirkulerande eller sekven- siellt lässätt för att, om önskat, under obestämd tid kvarhâlla vilken som helst däri lagrad information.

Anordningen har tre arbetstillstånd, nämligen ett "återställt" tillstånd, i vilket den ej har någon inver- kan på den inkommande videosignalen, ett "starttillstånd" samt ett "stopptillståna". I det "äterställda" tillstån- det är strömställaren 20' i sitt brutna läge R och de styrsignaler som tillföres respektive styranslutning till de två multiplexrarna är sådana, att den signal som upp- träder på den undre ingångsanslutningen b till båda mul- tiplexrarna väljes. Det framgår att den inkommande video- signalen i detta tillstånd kopplas via multiplexrarna l6' och 14' i tandem till multiplexerns 14' utgângsan- slutning. Eftersom strömställaren 20' är bruten, har den inkommande videosignalen ingen verkan på uppdateringe- bildsfördröjningsenheten l2', och ehuru den signal som uppträder på multiplexerns 14' utgångsanslutning tillfö- res ingången till referensbildsfördröjningsenheten 10 på- verkar den ej utsignalen, eftersom multiplexerns 14' in- gångsanslutning a är overksamgjord.

När operatören av anordningen ser början på ett för- lopp, vilket han önskar registrera och slutligen presen- tera, utlöser han “starttillståndet" genom att exempel- vis trycka ned en ej visad knapp, vilken är anordnad att sluta strömställaren 20' till läget S samt ändra nivån hos styrsignalerna på anslutningarna 22' resp 24' på så sätt, att båda multiplexrarna väljer den signal som till- föres deras ingångsanslutning a. Den exakta tidpunkten, vid vilken styrsignalerna är anordnade att koppla om till multiplexrarnas övre ingångsanslutning, är synkroniserad med bildsynkroniseringssignalen i den inkommande video- signalen för säkerställande av att de olika anordnings- elementens åtgärder sker vid början och slutet av en sär- skild televisionshelbild. Vid "starttidpunkten" infângas den videohelbild som är inrymd i referensbildsfördröjnings- enheten 10' och denna helbild cirkuleras genom multiplexern pveoßàes-9 10 15 20 25 30 35 8 l4' och bildar en referenshelbild, vilken är lagrad under hela "rörelseförloppsintervallet" mellan "start" och "stopp". Uppdateringsbildsfördröjningsenheten 12' är likaså en' av helt tom. Såsom använd häri är termen "cirkulerande" avsedd att innebära förflyttningen eller skiftningen data genom ett minne utan den anger snarare blott och bart att minnesdata läses på ett kontinuerligt, sekvensiellt sätt, likartat en rasteravsökning, vilket kan uppnås med ett direktaccessminne med sekvensiell adressering eller med ett skiftregisterminne med dataskiftning. Termen "för- dröjningsenhet", såsom använd i texten och på ritningarna, är avsedd att vara synonym med lager eller minne, och or- det fördröjningsenhet användes på grund av att den sekven- siella åtkomstgöringen av minnesdata inför en tidsfördröj- ning. mqætfijpnsüs.kopplar en signal på styrning 2 vid “starttidpunkten" om multiplexern 14' till dess ingång a och håller den där under hela "rörelseförloppsinterval- let". Under det intervallet förhindras vidare skrivning i enheten l0'.

Denna lagrade referenshelbild jämföres i komparatorn 18' bildelement för bildelement med den inkommande video- signalen, varvid komparatorn 18' alstrar en utsignal A, närhelst det finns en ändlig skillnad mellan den lagrade referensvideosignalen och den inkommande videosignalen.

När värdet på A ej är noll, ändras styrsignalen på anslut- ningen 22' för val av den undre ingången b till multiplexern l6', varigenom uppdateringsinformation kopplas till upp- dateringsbildsfördröjningsenheten 12' under det korta tids- intervall som ¿\ej är noll. När A återgår till noll, väl- jer styrsignalen på anslutningen 22' åter den övre ingång- en a till multiplexern l6'. Detta förlopp med utförda jäm- förelser mellan den lagrade referenshelbilden och valda, successiva helbilder av inkommande videosignal, fortsät- ter så länge operatören önskar registrera banan för det rörliga objektet, varvid han utlöser anordningens "stopp- tillstånd" genom att exempelvis trycka ned en ej visad "stoppknapp". Vid denna tidpunkt innehåller referensbílds- fördröjningsenheten 10' ingenting annat än den ursprungliga 10 15 20 25 30 35 7904365-9 9 referenshelbilden, vilken matades in vid cykelns början, och uppdateringsbildsfördröjningsenheten 12' innehåller information, som representerar alla de successiva bilder- na av objektet i rörelse. Vid utlösning av "stopptill- ståndet" väljer signalen på styrning l multiplexerns 16' övre ingång a och signalen på styrning 2 väljer multi- plexerns 14' övre ingång a, detta dock först efter ett helbildsintervall, under vilket ingången b är vald, så att den i uppdateringsbildsfördröjningsenheten l2 inrym- da informationen adderas till referenshelbilden, varvid dennas bildelement ersättes i av uppdateringsinformationen representerade lägen, för att på multiplexerns l4' utgång d alstra den lagrade referenshelbilden med uppdaterings- informationen införd däri.

Det har framgått, att viss logik är ansluten till styrledningarna 22' och 24' för åstadkommande av valet vid lämpliga tidpunkter mellan de två multiplexrarnas övre och undre ingångar. Ehuru ingen särskild realise- ring av den erforderliga logiken är åskådliggjord i fig 3, inser fackmannen lätt hur sådana logikkretsar skall vara uppbyggda för åstadkommande av det önskade arbets- sättet _ i Av ovanstående beskrivning framgår en mycket grund- läggande form av anordningen, vilken genom att på enbart A basera beslutet huruvida uppdateringsinformation skall kopplas till uppdateringsbildsfördröjningsenheten 12' el- ler ej kan utföra uppdatering utan risk för radering av icke-överlappande, tidigare lagrad information genom på- verkan av styringângen l. Bakgrundscenen i den inkomman- de videosignalen jämföras också alltid med den ursprung- liga bakgrunden i den lagrade referenshelbilden, och följ- aktligen kan inget A uppträda utom när det finns rörelse hos ett objekt i den stillastående bakgrundsscenen. Date- ringsinformationen adderas ej till referensbildsfördröj- ningsenheten 10' utan adderas endast till uppdaterings- bildsfördröjningsenheten l2', där, om det blir nödvändigt, uppdateringsinformation kan överlagras på äldre uppdate- ringsinformation. Eftersom referensbildsfördröjningsenheten l0 l5 20 25 30 '35 1304365 r 9 10 l0' är utestängd från nya inmatningar under hela perioden från "start“ till "stopp", är det onödigt att taggstyra den i bildfördröjningsenheten 12' inmatade informationen, dvs man behöver ej bekymra sig Beträffande raderingar av uppdateringsinformation utom vad som är erforderligt för att hindra uteslutning av senare uppdateringar. Det senare kravet klarar av sig självt, eftersom den allra senaste bilden av ett objekt i rörelse alltid jämföres med refe- rensbakgrunden, dvs det förnyade uppträdandet av bakgrun- den bakom exempelvis en boll i rörelse jämföres enbart med sig själv i referensminnet.

Efter beskrivningen av en grundfunktionsanordning för uppnående av uppfinningens ändamål, nämligen att ge priori- tet ât signalinformation beträffande den senaste bilden av objektet i rörelse, skall nu en föredragen utförings- form av uppfinningen beskrivas under hänvisning till fig 3, såsom tillämpad på NTSC-televisionssystemet och reali- serad på digitalt sätt. Videoinsignalen på en ingângsled- ning 30 från exempelvis en färgtelevisionskamera kodas ge- nom pulskodsmodulering under utnyttjande av en kod om 8 bitar samt tillföres den undre ingångsanslutningen b till var och en av två multiplexrar 32 och 34 samt också till en ingångsanslutning till en komparator 36. Den kodade videoinsignalen kopplas också till ingången till ett för- dröjningsdon 54 med en fördröjning på 525H, där H repre- senterar ett televisionslinjeintervall. Fördröjningsdonet inför således en fördröjning om en helbild, eftersgm det finns 525 linjer per helbild i NTSC-systemet. Utsignalen från fördröjningsdonet 54 tillföres som en andra insignal till komparatorn 36. _ Utgångsanslutningen d från multiplexern 34 är kopplad till ingången till ett andra fördröjningsdon 38 med en fördröjning på 525H-I, där H åter representerar ett tele- visionsintervall, vilket innebär att fördröjningsdonet in- för en fördröjning om en helbild. I ett praktiskt system är fördröjningen i själva verket något mindre än en hel- bild och närmare bestämt med perioden I som följd av mel- lankommande slingfördröjningar, vilka införes av andra an- 10 15 20 25 30 35 7904365-9 ll ordningskomponenter i cirkulationsslingan. I en anordning, som har drivits med framgång, har båda fördröjningsdonen 38 och 54 formen av ett digitalt bildminne med förmåga att lagra en pulskodsmodulerad videohelbild. Bildminnets särskilda form är utan betydelse och det kan realiseras med skiftregister, direktåtkomstminnen eller vilken som helst annan form av adresserbart minne, varvid den bety- delsefulla synpunkten är att med digital behandling det är möjligt att uppnå väsentligen obegränsad tidsnoggrann- het. Utsignalen från fördröjningsdonet 38 tillföres ett kamfilter 40 av känd konstruktion, vilket är synkronise- rat med den lokala krominansreferensen och är anordnat att alstra två utsignaler, av vilka den ena är en signal Y+C (vilken väsentligen motsvarar insignalen till kamfilt- ret) och den andra är en signal Y+Ö(t), nämligen luminans- komponenten plus krominanskomponenten periodiskt inverte- rad, dvs krominansinverteringen sker som funktion av ti- den. Närmare bestämt inverteras kromonanskomponenten i en helbild och inverteras ej i den nästa helbilden, in- verteras så åter i den därnäst följande helbilden osv för säkerställande av att färgbärvågen i utsignalen från bild- minnet 38 alltid har rätt bas i förhållande till den lo- kala krominansreferensen. Utsignalen Y+C från kamfiltret 40 matas till den övre ingången a till multiplexern 34 och utsignalen Y+Ö(t) från filtret 40 matas till den övre in- gången a till multiplexern 32. Den med en kraftig linje dragna banan från multiplexerns 34 utgångsanslutning via fördröjningsdonet 38, kamfiltret 40 tillbaka till multi- plexerns 34 övre ingång är en cirkuleringsslinga för en i fördröjningsdonet 38 lagrad referenshelbild.

En taggmodul 42 är anordnad i syfte att styra införan- det av uppdateringsinformation i den i cirkuleringsslingan lagrade referenshelbilden vid komparatorns 36 detektering av rörelse mellan en andra, i fördröjningsdonet 54 lagrad referonshelbild (vilket fördröjningsdon från början inne- håller samma referenshelbild som cirkuleringsslingan med undantag för att i det senare fallet den minst signifikan- ta biten i varje kodord tvingats att vara noll) och valda l0 l5 20 25 30 35 fseazes-9 l2 helbilder av en inkommande videosignal. Taggmodulen 42 är väsentligen en logisk_krets, vilken är anordnad att som gensvar på två insignaler vid lämpliga tidpunkter åstad- komma styrning för multiplexern 34 i och för införande av uppdateringsinformation i den cirkulerande referens-' helbilden och styrning av inskrivningen i och utläsningen från fördröjningsdonet 54. En av insignalerna är en sann logisk insignal A, vilken alstras när en jämförelse mel- lan den i fördröjningsdonet 54 lagrade helbilden och en vald inkommande helbild överskrider en godtycklig trös- kelnivå. Det är betydelselöst om den sanna logiska signa- len är positiv eller negativ så länge logiken i taggmodu- len 42 är utformad att mottaga den. En andra insignal till taggmodulen 42 tillföres via en ledning 44, betecknad "operatörstyrning l", vilken ledning också är kopplad till multiplexerns 34 styranslutning c. En utgång från taggmoaulen 42, betecknas: "sätt Ms1a=l", är kopplad till cirkuleringsslingan, varvid en på den utgången uppträdan- i den cir- lika med en "delta- de signal tvingar den minst signifikanta biten kulerande, kodade signalen om 8 bitar att vara "l". styrsignal“ En andra utgång från taggmodulen 42 matar till multiplexern 34, vilken signal tar över styrningen av multiplexern 34, så att när A=l multiplexern 34 kopplas om till sin ingångsanslutning b för mottagning av uppdateringsinformation från den inkommande videosig- nalen. En andra styrledning 46, betecknad'bperatörstyrning 2", är kopplad till multiplexerns 32 styranslutning c och bestämmer huruvida anordningens arbete skall vara kontinu- erligt eller samplat samt tjänstgör också som "stoppstyr- ning". En styrledning 48, som är betecknad "samplingstakt", är ansluten till multiplexern 34 och avser en logisk nivå, som bestämmes genom operatörens val av takt för rörelse- uppdatering och vars betydelse kommer att framgå längre fram. Den minst signifikanta biten hos den kodade signalen i den med en kraftig linje visade cirkuleringsslingan är slutligen kopplad via en ledning 50 till en andra styran- slutning till multiplexern 32 för att åstadkomma koppling av den lagrade, cirkulerande referenshelbilden till anord- 10 15 20 25 30 35 7904365 - 9 l3 ningens utgångsanslutning 52, när multiplexern 32 är kon- ditionerad på lämpligt sätt genom påverkan av “operatör- styrning 2". Ledningarnas 50 och 46 logiska tillstånd bringar multiplexern 32 att koppla om från ingången b till ingången a, vilket anger införandet av tidigare upp- dateringar i en annars direkt videosignal.

Liksom anordningen i fig 3 har anordningen i fig 4 tre arbetstillstånd, nämligen "återstäl1t", "start" och "återställda" tillståndet är "startled- "sätt MsB=1" "stopp". I det ningen" 44, deltastyrledningen och ledningen samtliga falska eller "frånslagna". På grund av att mul- tiplexern 34 väljer ingången till cirkuleringsslingan, cirkulerar slingan ej i det "återställda“ tillståndet på grund av att dess ingång b är vald och samtliga minst signifikanta bitar i den inkommande videosignalen har gjorts lika med noll. “stoppledningen" 46 är också falsk eller "frånslagen", ett tillstånd som väljer multiplexerns 32 ingångsanslutning b, varför den inkommande videosigna- len på ledningen 30 kopplas till multiplexerns 32 utgångs- anslutning 52.

I “starttillståndet" är startledningen 44 sann eller tillslagen, vilket bringar taggmodulen 42 att mata en re- ferensstyrsignal till fördröjningsdonet 54 för att tillåta inskrivning av en referenshelbild av inkommande videosig- nal i fördröjningsdonet 54. Med en sann signal på ledning- en 44 bringar logiken i taggmodulen 42 deltastyrningen att ta över styrningen av multiplexern 34, och när A=l kopplas multiplexern 34 om till sin ingångsanslutning b och bringar ledningen "Sätt MSB=l“ att bli sann. När multiplexerns 34 ingång b är vald, kopplas en referenshelbild av den inkom- mande videosignalen med alla de minst signifikanta bitarna lika med noll till multiplexerns 34 utgångsanslutning d och in i cirkuleringsslingan, inbegripet fördröjningsdo- net 34. Den fördröjningsdonet 38 innefattande cirkulerings- slingan innehåller således samma referensheïhild som för- dröjningsdonet 54, dock med alla de minst signifikanta bitarna satta lika med noll. Uppträdandet av en minst sig- nifikant bit lika med "l" på ledningen 50, vilken är anslu- lO 15 20 25 30 35 7904 365 - 9 14 ten till övre styranslutningen till multiplexern 32, bring- ar också multiplexern 32 att välja krominansfaskorrigerad, cirkulerande uppdateringar, vilka uppträder på dess övre ingångsanslutning a.

Anordningens “stopptillstånd" utlöses genom påverkan av "operatörstyrning 2", vilket tillförnen sann signal _ till multiplexerns 32 styranslutning c för val av enbart ingången a till multiplexern. Samtidigt bringas "start- styrningen“ att vara falsk, vilket overksamgör deltastyr- ningen, så att multiplexern 34 tvângsvis kvarhâlles i det cirkulerande arbetssättet. Eftersom multiplexern 34 vid detta arbetssätt väljer signalen på sin övre ingângsan- slutning a, kommer den att fortsätta att cirkulera den ursprungliga referenshelbilden plus alla de uppdateringar som har adderats till referenshelbilden under tidsperio- den mellan start- och stoppsignalerna.

Sammanfattningsvis gäller att under “rörelseförlopps- intervallet" videoinsignalen når utgången via multiplexern 32, vilken är styrd av den minst signifikanta biten (led- ningen 50), en logiksignal, som alstras av styrlogiken i taggmodulen 42 ur den minst signifikanta biten från cir- kuleringsslingan, som innefattar fördröjningsenheten 38.

När den biten är en logisk "l“, erhålles videoutsignalen från cirkuleringsslingan snarare än från videoinsignalen.

Den tillgängliga utsignalen är den direkta videosignalen med de tidigare bilderna av eventuella objekt i rörelse tillagda. När rörelseförloppsperioden avslutas av opera- tören, kombineras den sista videosignalen med de lagrade bilderna i cirkuleringsslingan och kvarhålles som en "frusen" sammansatt helbild i cirkuleringsslingan. Ut- signalen från cirkuleringsslingan är då tillgänglig som en “instant replay“, frusen helbild med det rörelseförlopp som har inträffat under perioden visat stroboskopiskt.

En kombination av den sista videodelbilden med de lagrade bilderna av objektet i rörelse kan ofta, eftersom den enda skillnaden mellan den sista delbilden och den vid perio- dens början lagrade kommer att finnas i lägena för indi- vider i scenen, ge presentationen ett lämpligt inslag, så- 10 15 20 25 30 35 7¶9t}h;5f;E;u5) 15 som glädje eller förstämning i beroende av de uppnådda re- sultaten. I Det bör ha framgått, att införandet av uppdateringsin- formation i cirkuleringsslingan som följd av detekterad rörelse mellan en referenshelbild och den inkommande vi- deosignalen åstadkommes utanför cirkuleringsslingan, dvs deltastyrningen, som bestämmer huruvida och när uppdate- ringsvideoinformation skall införas i cirkuleringsslingan, litar till jämförelse av den inkommande videosignalen med en i fördröjningsdonet 54 lagrad, oföränderlig referens- helbild. En sann A-signal anger således enbart rörelse mel- lan den inkommande videosignalen och den i fördröjnings- donet 54 lagrade referenshelbilden och påverkas ej av ti- digare införd uppdateringsinformation i cirkuleringssling- an, vilket var fallet i systemet enligt ovan nämnda patent- ansökan. Snarare än att undvika möjligheten till att upp- daterad information i cirkuleringsslingan "raderas" genom efterföljande jämförelser mellan lagrad videosignal och inkommande videosignal, om successiva bilder av objektet i rörelse skulle överlappa varandra, kan följaktligen den senare bilden överlagras på äldre uppdateringsinformation, varigenom den senare uppdateringsinformationen ges före- träde. Företröde ges med andra ord åt de allra senaste bilderna, så att under tillstånd med bildöverlappning den allra senaste informationen bibehålles och den tidigare, överlappade informationen ersättes. Verkan av detta på presentationen är åskådliggjord i den undre hälften av fig 2.

I Så långt har lite sagts beträffande hur uppdateringe- informationen uttages från den inkommande videosignalen och adderas till cirkuleringsslingan utan att krominans- information går förlorad med hänsyn till att i NTSC*SYSte' met färgbärvågens fas kastas om från helbild till helbild.

Det är därför väsentligt, att fasen för färgbärvågen hos det nya material som införes i den i cirkuleringsslingan lagrade videosignalen är densamma som fasen för den lag- rade videosignalen. I annat fall kommer krominansen i upp- dateringsinformationen att gå förlorad. Ehuru teoretiskt l0 15 20 25 30 35 zaaazesms 16 anordningen i fig 4 skulle kunna ges förmåga att tillföra uppdateringsinformation till cirkuleringsslíngan vid varje helbild i den inkommande videosignalen genom invertering av uppdateringsinformationens krominanskomponent, innan den införes i cirkuleringsslingan, skulle denna lösning onödigtvis komplicera systemet och dessutom erhålles en mer tilltalande och grafisk presentation, om jämförelserna mellan inkommande videosignal och i fördröjningsdonet 54 lagrad videosignal göres mindre ofta. Om exempelvis en hel- bild nr l av en televisionsdelbild lagras som referenshel- bilden och ingen uppdatering göres förrän helbild nr 3 uppträder, kommer färgbärvågen i helbilden nr 3 att ha samma fas som den i helbilden nr l och uppdateringsinfor- mationen från helbilden nr 3 kan.därför adderas till cir- kuleringsslingan utan beaktande av eventuella krominans- fasskillnader mellan den lagrade informationen och uppda- teringsinformationen. I detta exempel skulle således jäm- förelser göras mellan lagrad och inkommande video under de tredje, femte, sjunde, nionde, etc helbilderna i den inkommande videon och eventuell detekterad rörelse bringar uppdateringsinformation att införas i cirkuleringsslingan i den position som är bestämd av det rörliga objektets successiva lägen. I situationer där det rörliga objektets hastighet är relativt låg är en mindre ofta återkommande införing av uppdateringsinformation än under varannan hel- bild av den inkommande videosignalen vanligtvis att före- draga. Som exempel kan den relativt långsamma hastigheten hos en golfboll vid puttning presenteras mycket effektivt genom införande av uppdateringsinformation enbart för var fjärde helbild eller t o m ännu mera sällan, så att ett bestämt avstånd mellan successiva presentationslägen för objektet i rörelse uppnås. För att kunna medge en mängd olika rörelsehastigheter hos det rörliga objektet har an- ordningen i fig 4 en “samplingstaktstyrning" på ledningen 48, vilken styrning i själva verket är en logisk nivå, som åstadkommer en övergripande styrning av multiplexern 34 för förinställning av rörelseuppdateringstakten efter ope- ratörens val under varannan, var fjärde, var sjätte eller 10 15 20 25 30 35 jvsoases-9 l7 var åttonde (eller vilket som helst jämnt antal) helbild i den inkommande videon; Av det tidigare sagda framgår att uppdateringsinformationen oberoende av vald samplingstakt kommer att ha den korrekta krominansfasen och kommer att införas som ett eller flera nya bildelement i bildminnet 38, som tidigare upptogs av motsvarande referensbildele- ment. I fallet med en golfboll, som puttas på en green, kommer dessa successiva uppdateringar i själva verket att ersätta gräs i den statiska scenen med en vit boll.

Ehuru anordningen i fig 4 har beskrivits i form av lagring av en referenshelbild av videoinformation i för- dröjningsdonen 38 och 54 i ett system, som har drivits framgångsrikt, är dessa fördröjningsdon utformade att alstra en "frusen" delbild, som är interfolierad (linje- språngsavsökt) med sig själv. Det har länge varit känt att en stopprörelse allmänt är oacceptabel, om en sann, frusen helbild av två helt interfolierade delbilder pre- senteras, varvid orsaken är den tidsmässiga belägenheten invid varandra för de två i tiden åtskilda fälten och därmed motsvarande lägesmässiga belägenhet, särskilt när rörelsen är relativt snabb, vilket orsakar vad som är känt som "interfield flutter“. Denna för iakttagaren störande effekt övervinnes genom att en delbild interfolieras med sig själv. Denna teknik utnyttjas med fördel i föreliggan- de anordning genom att fördröjningsdonen 38 och 54 ersät- tes med den i fig 4 i ovannämnda patentansökan åsklig- gjorda fördröjningsanordningen. I korthet innefattar den ett första fördröjningsdon med en fördröjning på 262H, vilket dons utsignal tillföres ingången till ett andra fördröjningsdon med en fördröjning på lH. De två fördröj- ningsdonens utgångsanslutningar är kopplade till var sin ingång till en multiplexer, vilken omväxlande väljer ut- gången från det ena respektive det andra av de två för- dröjningsdonen under styrning av televisionssignalens bildsynkronisering. I anordningen enligt fig 4 på de här- med bifogade ritningarna skulle således signalen från mul- tiplexern 34 alternerande fördröjas med antingen 262H eller 263H, varvid fördröjningsändringen inträffar för 10 15 20 25' 30 35 'rseasšes-s, 18 varje delbild. Detta innebär att för varannan delbild kommer summan av fördröjningarna i cirkuleringsslingan att vara 262H + 263H eller 525H, vilket är ekvivalent med den av fördröjningsdonet 38 åstadkomna fördröjningen. Det är självklart, att när "startledningen" 44 slås "till" en referensdelbild kopplas in i cirkuleringsslingan som följd av den just beskrivna verkan hos arrangemanget med två fördröjningsdon, varvid den infångade delbilden i alla praktiska avseenden är interfolierad med sig själv, varigenom "interfield flutter" som följd av snabbt rör- liga element elimineras. Anordningen förbigår effektivt de separata fördröjningarna 262H och 263H genom att låta multiplexern 34 reagera för var fjärde delbild, var åtton- de delbild eller var tolfte delbild, så att detekterade skillnader mellan den lagrade, med sig själv interfolie- rade delbilden i fördröjningsdonet 54 och därefter inkom- mande delbilder av samma slag kommer att införas i den i fördröjningsdonet 38 lagrade videosignalen enbart vid de tidpunkterna. Istället för att göra jämförelser var- annan, var fjärde, var sjätte, etc helbild, såsom be- skrivits ovan, kommer företrädesvis den tidigaste uppda- teringen att göras under den fjärde delbilden efter in- fångning av den lagrade, med sig själv interfolierade 1 delbilden, eftersom den beskrivna, alternativa fördröj- ningsanordningen effektivt alstrar en fördröjning om två helbilder var fjärde delbild, och i beroende av den önska- de uppdateringsfrekvensen skulle jämförelser kunna göras var fjärde, var åttonde, var tolfte, etc delbild med åt- gärder vidtagna för att jämförelsen alltid sker med in- kommande delbilder av samma slag som den i cirkulerings- slingan lagrade. På likartat sätt kan varje jämnt numre- rad delbild (som skulle vara ekvivalent med ett helt an- tal helbilder) uppdateras, förutsatt att åtgärder är vid- tagna för krominansfaskorrigering av den lagrade video- signalen, när det jämna antalet delbilder ej är jämnt del- bart med fyra.

Ehuru rörelse mellan den i fördröjningsdonet 54 lagra- de helbilden och valda helbilder i den inkommande video- 10 15 20 25 30 35 79114365 '-9 19 signalen kan detekteras på en mängd olika sätt, är det funktionellt i fig 5 visade, digitala systemet, vilket är mer fullständigt beskrivet i vår US-patentansökan 881 284, inlämnad den 27 februari 1978, särskilt lämpligt. Den in- kommande videosignalen mottages på ledningen 30 som en PCM-kodad signal om åtta bitar, vilken innefattar både luminans- och krominanskomponenter. Denna signal tillfö- res en adderare 60 och även till ingången till ett fördröj- ningsdon 62 med en fördröjning T. Utsignalen från fördröj- ningsdonet 62 matas som en andra insignal till adderaren 60 och även till ingången till ett andra fördröjningsdon 64, likaledes med en fördröjning r, vilket dons utsignal som en tredje insignal tillföres adderaren 60. Adderarens 60 utsignal, som är en pulskodsmodulerad signal om åtta bitar, tillföres ett lämpligt register, schematiskt visat vid hänvisningsnumret 66, vilket mottager de enskilda bi- tarna i varje ord, vars element är betecknade "O" för den minst signifikanta biten och "7" för den mest signifikanta biten; Fördröjningsdonen 62 och 64 inför vartdera en fördröj- ning, som är lika med en klockcykel i anordningen, vilket, om den i US-patentskriften 3 946 432 beskrivna tekniken ut- nyttjas, är en tredjedel av färgbärvågssignalens period eller ungefär 93 ns. Varje dons fördröjning är relaterad till den vid PCM-kodningen utnyttjade samplingstakten och kan därför vara lika med någon annan bråkdel, exempelvis en fjärdedel av färgbärvågens period, om samplingstakten är 4fSc, i vilket fall fyra sampel skulle adderas i adde- raren 60 istället för tre. Adderaren 60 adderar således bildelement för bildelement en ej fördröjd videosignal, som uppträder på ledningen 30, den inkommande videosigna- _len fördröjd med I samt den inkommande videosignalen för- dröjd med 21. Denna summa divideras med ett heltal, såsom tre, i adderaren 60, varigenom adderarens 60 utsignal är ett löpande medelvärde av tre konsekutiva bildelement.

Det exakta värdet för heltalet, med vilket summan divi- deras, är utan betydelse, och i en framgångsrikt driven utföringsform divideras summan med fyra, eftersom det är vsouzes-9 lO 15 20 25' 30 35 20 lättare att dividera med fyra än med tre i ett digitalt system. Summerings- och medelvärdesbildningsfunktionen utgör ett transversellt filter, vars gensvarskarakterestik har ett hak, som eliminerar färgbärvågen på 3,58 MHz från de registret 66 tillförda signalerna. Med elimineringen av färgbärvågen elimineras således också de krominansfasbrus- pulsknippen som naturligt uppträder vid multipelalstring av videobandregistreringar, varigenom de hindras att av misstag uppfattas som rörelse vid jämförelseförloppet.

Den lagrade videosignalen från fördröjningsdonet 54 (också PCM-kodad med 8 bitar) filtreras på likartat sätt medelst en annan krets, som innefattar en adderare 68, till vilken den ej fördröjda, lagrade videosignalen matas som en insignal, ett fördröjningsdon 70 för fördröjning av den lagrade videosignalen med T samt ett andra fördröj- ningsdon 72 för att ånyo fördröja den lagrade videosigna- len med I och mata den som en tredje insignal till adde- raren. Adderarens utsignal, vilken har väsentligen ingen krominanskomponent, matas till ett "register" 74, vars element också är betecknade "O" och "7" för att represen- ' tera den minst respektive den mest signifikanta biten.

För detektering av rörelse jämföres den filtrerade luminanskomponenten av videosignalen från fördröjnings- donet 54 element för element med den filtrerade luminans- komponenten av den inkommande videosignalen, dvs det ord om 8 bitar som representerar den inkommande videosigna- lens amplitud. I den åskådliggjorda utföringsformen bort- ses i båda fallen från den minst signifikanta biten och på grund av insikten om att stora skillnader ej kunde god- tagas utnyttjas två jämförelsenivåer. Närmare bestämt ma- tas bitarna l, 2, 3 och 4 i orden, som representerar lumi- nanskomponenten i den lagrade videosignalen respektive den inkommande videosignalen, till den negativa ingångsanslut- ningen 76 respektive positiva ingångsanslutningen 78 till en skillnadsförstärkare 80; vars utsignal är ett ord om 4 bitar, som representerar eventuell skillnad mellan den lagrade videosignalen och den inkommande videosignalen.

Ordet om 4 bitar från skillnadsförstärkaren tillföres en 10 15 25 30 35 7904365 -9 21 komparator 82, som jämför det med ett tröskel- eller re- ferenstal om 4 bitar, schematiskt âskådliggjort vid hän- visningsnumret 84, med ett förinställt värde, som är större än noll. När skillnaden i skillnadsförstärkarens 80 utsignal överskrider tröskeltalet, alstrar komparatorn 82 en utsignal, vilken matas till en första ingång till en ELLER-krets 94, som alstrar en utsignal A, vilken i sin tur tillföres taggmodulen 42. _ För att beakta möjligheten av att ingen skillnad finns i bitarna l-4 mellan den lagrade och den ankommande video- signalen men en stor skillnad i själva verket förefinns mellan dem, vilken skillnad visar sig i de mer signifi- kanta bitarna, göres en andra jämförelse mellan bitarna 5, 6 och 7 i den lagrade videosignalen och motsvarande bitar i den ankommande videosignalen. För detta ändamål matas de tre mest signifikanta bitarna i den lagrade och den inkommande videosignalen till den negativa ingångs- anslutningen 86 respektive den positiva ingångsanslut- ningen 88 till en andra skillnadsförstärkare 90, vars ordutsignal om 3 bitar tillföres respektive ingångar till en ELLER-krets 92. När skillnadsförstärkaren 90 detekte- rar en skillnad mellan vilken som helst av de tre mest signifikanta bitarna i den lagrade videosignalen och den inkommande videosignalen, vilket anger att rörelse före- finns mellan dem, matar ELLER-kretsen 92 en signal till en andra ingång till ELLER-kretsen 94, som i sin tur av- ger en utsignal A till taggmodulen 42. En A-signal alst- ras således, när (l) det finns någon skillnad mellan var- andra motsvarande av de tre mest signifikanta bitarna i den lagrade och de ankommande videosignalerna eller när (2) skillnaden mellan varandra motsvarande av de fyra mindre signifikanta bitarna i den lagrade och de ankom- mande videosignalerna överskrider ett i förväg valt trös- kelvärde.

Det inses av ovanstående beskrivning, att ursprunget till videosignalen, förutsatt att den har egenskaperna hos den konventionella NTSC-färgtelevisionssignalen, ej påverkar funktionen, dvs den inkommande videosignalen kan 10 l5 'lÉ9M3-65 3 . 22 "framtagas från en färgtelevisionskamera, från en videoband- spelare, från en anordning för återgivning i "slow motion" eller från en televisionsbildprojektoranordning. En direkt televisionssändning är således bekväm att använda, såsom televisionssändningar från sportevenemang, och om operatö- ren skulle ha missat televisionsutsändningen av en särskild händelse, när denna inträffade, kan han senare hämta signa- len från en videobandspelare och presentera rörelsebanan för ett rörligt objekt. _ Ehuru uppfinningen har beskrivits såsom tillämpad på NTSC-färgtelevisionssystemet, är den uppenbarligen direkt tillämpbar på svart/vit television och skulle i själva ver- ket i detta sammanhang vara särskilt användbar i exempel- vis slutna kretssystem för industriell processreglering eller vid framställning av träningsband för inlärning av stegen i en sammansättningsprocess. Med en relativt liten modifiering av kretsarna för behandling av färgkomponenten är uppfinningen lika tillämpbar i andra kända färgtele- visionssystem, såsom PAL- och SECAM-systemen. 7

Claims (16)

1904365-9 23 PATENTKRAV

1. Sätt för alstring av en vídeosignal för samtidig presentation av en följd av bilder av ett objekt i rörelse under en Valbar tidsperiod i en i övrigt i huvudsak stillastående scen, innefattande åtgärderna att lagra en referenshelbild av en videosignal, som representerar scenen vid början av en Valbar tidsperiod, att jämföra bildelement i valda, i tiden åtskilda televisionshelbilder, som i det följande inkommer under den valda tidsperioden, med motsvarande bildelement i referenshelbilden samt att i motsvarighet till detektering av skillnader mellan referenshelbilden och de i det_fö1jande inkommande tele- visionshelbilderna lagra de bildelement i.de i det följande inkommande helbilderna som förorsakade skillnaden, k ä n n e t e c k n a t därav, att de bildelement i de i det följande inkommande helbilderna som genom jäm- förelsen visar sig vara skilda från dem i referenshel- bilden lagras separat och skilt från referensh:lbi1d:n samt att vid slutet av den valda tidsperioden en video- signal åstadkommes, vilken representerar åtminstone de bildelement som lagrats separat under den valda tids- perioden, varvid det senare värdet för ett separat lagrat bildelement tar överhand över ett tidigare separat lagrat värde, framtaget under den valda tidsperioden för samma bilaeiement. '

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att de bildelement i de i det följande inkommande helbilderna som är skilda från dem i referens- helbilden och som är lagrade separat insättes i refe- renshelbilden vid slutet av den valda tidsperioden, varefter signaler, som svarar mot den modifierade re- ferenshelbilden, tillföres en utgàngsledning.

3. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att de bildelement i de i det följande inkommande helbilderna som är skilda från dem i referens- 1964365-9 24 bilden och som är separat lagrade insättes i stället för de motsvarande bildelementen i videohelbilden, som inkommer vid slutet av den valda perioden.

4. Sätt enligt patentkravet l eller 3, varvid under loppet av den valda perioden den inkommande videosignalen utsändes, k ä n n e t e c k n a t därav, att bildelement, som har insatts i den separat lagrade helbilden, tilldelas ett ídentifierande signalelement, vars igenkänning i efterföljande helbilder i den valda perioden åstadkommer införandet av det i stället insatta bildelementet i den inkommande videosignalen.för utsändning.

5. Anordning för att ur inkommande televisionssígnaler alstra videosignaler för samtidig presentation av en följd av bilder av ett objekt i rörelse under en Valbar tidsperiod i en i övrigt stillastående scen, vilken anordning innefattar första lagringsorgan för att under varaktigheten av en vald tidsperiod lagra en referenshel- bild av videosignalen, vilken-representerar scenen vid början av den valbara tidsperioden, och organ för jäm- förelse av bildelement i valda televisionshelbilder, som i det följande inkommer under den valda perioden, med motsvarande bildelement i referenshelbilden och, som gensvar på detektering av skillnader mellan referens- helbilden och de i det följande inkommande televisions- bilderna, lagring av de bildelement i de i det följande inkommande helbilderna som förorsakade skillnaden, k ä n n e t e c k n a d av organ, som inbegriper andra lagringsorgan, för att separat och skilt från referens- helbilden lagra de bildelement i de valda, i det följande inkommande helbilderna som av jämförelseorganen visats skilja sig från motsvarande bildelement i referenshel- bilden, samt till de andra lagringsorganen kopplade organ för att vid slutet av den valda tidsperioden åstad- komma en videosignal, som representerar åtminstone de bildelement som lagrats separat under den valda perioden, vilka separat lagrade bildelement i presentationen åstadkommer successiva bilder av objektet i rörelse, 79oaz6s-9 25 varvid senare bilder tar överhanden över tidigare bilder i fallet med överlappning mellan successiva bilder.

6. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e - t e c k n a d av organ, som är anordnade att under den valda perioden koppla den inkommande videosignalen till de andra lagringsorganen enbart då det inkommande bildelementet skiljer sig från den signal som är lagrad i de första lagringsorganen för samma bildelement, så att de andra lagringsorganen innehåller signaler för enbart de bildelement som under den valda perioden har skilt sig från den i de första lagringsorganen lagrade referenshelbilden. _

7. Anordning enligt patentkravet 6, kä n n e - t e c k n a d av organ, som är anordnade att vid slutet av den valda tidsperioden insätta de i de andra lagrings- organen lagrade bildelementsignalerna i stället för motsvarande bildelementsignaler i de första lagringsorganen samt att tillföra det resulterande innehållet i de första lagringsorganen till en utgångsledning.

8. Anordning enligt patentkravet 5, K ä n n e - t e c k n a d därav, att de andra lagringsorganen är ett helbildsminne, som är kopplat i en slinga, i vilken den lagrade videoinformationen cirkuleras, samt att organ är_anordnade för att till en bildelementsignal, som är separat lagrad i de andra lagringsorganen, tillfoga ett identifierande signalelement, att organ är anordnade för tillförsel av den inkommande videosignalen till en utgångsledning samt att organ är anordnade för insättande av den i de andra lagringsorganen lagrade bildelement- signalen i den videosignal som tillföres utgångsledningen som gensvar på det identifierande signalelementet.

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de andra lagringsorganen vid början av den valda perioden är laddade med binära digi- talvärden för alla bildelement i den då existerande videohelbilden, varvid dock alla minst signifikanta bitar har det ena av tvâ hinära värden, samt att i det i 7904365-9 . 26. följande insatta bildelement får sina minst signifikanta bitar satta lika med de andra av de tvâ binära värdena, varvid värdet av den minst signifikanta biten utgör det identifierande signalelementet.

10, Anordning enligt något av patentkraven 5-9, k ä n n e.t e c k n a d av organ, styrbara av en operatör för styrning av den valbara tidsperiodens start och slut.

ll. Anordning enligt något av patentkraven 5-10, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone de första minnesorganen utgöres av ett digitaltlhelbildsminne för lagring.av digitalt kodade, inkommande televisionssiqna- ler. _

12. Anordning enligt patentkravet ll, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de första och de andra minnes- organen vardera innefattar ett digitalt-helbildsminne.

13. Anordning enligt patentkravet ll eller 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att det digitala helbilds- minnet innefattar första och andra minnesdon med förmåga att lagra videodata för (N-l)H/2 och ln, där N är antalet linjer per helbild och H är-perioden för en televisions- linje, vilka don är kopplade i serie, samt organ för multiplexering av utsignalerna från det första och det andra minnesdonet som gensvar på televisionssignalernas bildsynkronisering för framtagning av ekvivalenten till ett digitalt helbildsminne. . _

14. Anordning enligt patentkravet ll, 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att de inkommande tele- visionssignalerna är färgvideosignaler med luminans- och krominanskomponenter, att jämförelseorganen är anord- nade att jämföra bildelement av'i det följande inkommande helbilder, vilka är tidsförskjutna från den lagrade referenshelbilden med vart sitt udda antal televísions- helbilder, med motsvarande bildelement i referenshel- bilden samt att organ är anordnade för modifiering av krominanskomponenten av de i de andra minnesorganen lagrade bildelementen påsådant sätt, att den uppvisar -1904365-9 27 korrekt fasförhâllande för addering till krominanskompo- nenten av den inkommande färgvideosignalen.

15. Anordning enligt patentkravet 14, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de inkommande televisionssigna- lerna är med 8 bitar PCM-kodade NTSC-färgvideosignaler-_ samt att de första och andra minnesorganen vardera har en fördröjningsperiod på i huvudsak 525H, där H är perio- den för en horisontell televisionslinje.

16. Anordning enligt patentkravet 14, k ä n n e - t e c k n a d därav, att de inkommande televisionssigna- lerna är med 8 bitar PCM-kodade PAL-färgvideosignaler samt att de första och andra minnesorganen vardera har en fördröjningsperiod på i huvudsak 6258, där H är perioden 'för en horisontell televisionslinje.