SE434226B - Anordning vid motorsagblad - Google Patents

Description

7714008-5 flankerna måste slipas om. Vid omslipning av ett cirkelsågblad med en diameter av ca 100 cm innebär t.ex. flankslipningsoperationen en 30-pro- centig fördyring jämtfört med kostnaden för slipning av enbart tandspet- _sarna. Om man betänker att varje sågblad underkastas omslipning i genom- snitt 25 till 30 gånger, inses att extrakostnaderna för omslipning av snedfaserna på tandflankerna icke är obetydliga.

Om man nu särskilt betraktar bandsågar, som är typiska metall- skärande sågar, är att märka att alla de bandsâgar som f.n. är i bruk är av typen med skränkta tänder, och dessa sågars prestationsförmåga är otillfredsställande för många material, särskilt mjukare material, såsom mjukt kolstål och aluminium. Sålunda saknar de f.n. använda bandsâgarna med skränkta tänder vanligen helt eller praktiskt taget helt skärvinkel.

Följden härav är att sågtänderna "gnager" sig in i arbetsstycket i stälhï för att arbeta spånskärande. Detta beror på att spånorna, om de skulle bildas, skulle vara svåra att sönderdela, emedan en såg med skränkta tänder icke bryter spånorna tillräckligt väll I själva verket är den spånbrytande verkan, som erhålles genom skränkning av sågtänderna, alldeles otillräcklig och minskar med ökad nötning, tvs. minskad skärpa, hos sågen. Detta är anledningen till att tillverkarna hittills har måst hålla skärvinkeln praktiskt taget lika.med noll, med resultat att det avskilda godset reduceras till mycket små fragment av pulverfin typ, och det är uppenbart, att den energi som förbrukas i onödan på att reducera allt det avskilda godset till pulver, innebär en avsevärt för- sämrad verkningsgrad hos sågen, jämfört med vad denna kunde vara, om sågen verkligen kunde verka spånavskiljande och därigenom förbruka mycket mindre energi för utförande av sâgarbetet.

Om en såg däremot skulle tillverkas med skränkta tänder och med bästa möjliga skärvinkel för ifrågavarande material (t.ex. 200 eller mera för mjukt kolstål och liknande), skulle de avskilda spånorna icke brytas sönder och därför vara besvärliga att sönderdela och därmed för- sämra verktygets arbetskvalitet. Vidare kommer den spånbrytande verkan, som erhålles genom skränkning av sågtänderna, om den redan från början är otillfredsställande hos ett nytt verktyg, att vara reducerad till praktiskt taget noll, sedan verktyget blivit omslipat några gånger och sågtändernas skränkningsgrad därigenom följaktligen blivit reducerad.

Vidare är att mära att en skränkning av tänderna, särskilt på bandsågen, ofta medför avsevärda olägenheter genom att sågens arbete försämras inom området för de bästa teoretiskt uppnåeliga arbetsbe- tingelserna, vilka, såsom angivits i det föregående, alltid blir otill- fredsställande. I verkligheten sker skränkningen av tänderna alltid till en avsevärd vinkel, som göres_mycket större än nödvändigt för att undvika 7714008-5 kärvning mellan sågbladet och väggarna till det skär som utföres av såg- bladet i arbetsstycket. I praktiken är denna vinkel vanligen ända upp till 40 eller 50 gånger så stor som den lutning som tillämpas för cirkel- sågblad med oskränkta tänder. Sålunda kommer verktyget att bli dåligt styrt och instabilt och få en tendens att avvika eller böja ur sitt rätta neutralläge på grund av små onoqqrannheter hos sågtänderna, dessas skränkning, hållfastheten hos det sågade materialet osv.

Vad beträffar bandsågar är vidare att observera, att de i allmän- het icke lämpar sig väl för omslipning, emedan omslipningsoperationen medför en minskning av skränkningsgraden och därmed av den spånbrytande verkan. När tänderna måste skränkas om efter omslipning, blir detta mycket kostsamt. Enär sågbandet till större delen av sin bredd icke härdas, för att bandet skall bibehålla sin elastiska fjädringsförmåga, flexibilitet, kan sågbandet icke slipas om mer än en eller två gånger, ty vid flera omslipningar skulle man nå in i det icke härdade området, varefter såqbandet skulle blir odugligt för sin ändamål.

När det gäller bandsâgar med förstärkta tänder, anbringar man förstärkningsskiktet endast på tändernas spetspartier, varför det icke heller i detta fall är möjligt att slipa om tänderna flera gånger. Icke heller är det i detta fall möjligt att skränka tänderna efter omslipning, och därför måste man räkna med en med tiden fortskridande försämring av verktygets effektivitet.

Ett syfte med uppfinningen har därför varit att åstadkomma ett motorsågblad, särskilt -ehuru icke uteslutande - för sågning av metaller och av typen med oskränkta tänder samt med spånbrytande verkan utan an- vändning av snedfasade tänder och som kan slipas om flera gånger genom slipning av enbart tandspetsarna, varigenom möjliggöres besparing av tid och kostnader för omslipninq, varjämte bladet kan tillverkas för alla typer av sågar, särskilt bandsågar.

Ett annat syfte med uppfinningen har varit att åstadkomma ett motorsågblad, som kan slipas om många gånger utan att dess effektivitet försämras, utan eventuellt t.o.m. förbättras.

Dessa och andra syften och fördelar uppnås, såsom kommer att framgå av det följande, vid ett motorsågblad, framställt av ett metall- band med parallella motsatta sidokanter och försett med oskränkta såg- tänder längs åtminstone dena en av sågbladets kanter, i huvudsak genom att såväl grov- som finsågtänderna uppvisar raka skärkanter och att grov- sågtändernas tjocklek i sågbladets axiella ritkning utgör ca. en tredje- del av finsågtändernas tjocklek.

Några särskilt lämpliga utföringsformer av uppfinningen skall nu beskrivas närmare i anslutning till bifogade ritningar, på vilka: 7714008-5 figur 1 i sidovy visar en del av ett cirkelsâgblad enligt upp- finningen; figur 2 är ett tvärsnitt längs linjen II-II i figur 1; figur 3 visar i sidovy en del av ett cirkelsågblad, som är sammansatt av borttagbara sâgbladssegment enligt uppfinningen; figur 4 är ett tvärsnitt längs linjen IV-IV i figur 3; figur 5 visar i sidovy en del av en fram- och återgående såg enligt uppfinningen; 7 figur 6 är ett tvärsnitt längs linjen VI-VI i figur 5; figur 7 visar i sidovy en del av ett bandsågblad enligt upp- finningen; figur 8 är ett tvärsnitt längs linjen VIII-VIII i figur 7; figur 9 visar i sidovy en del av ett bandsågblad enligt en annan utföringsform av uppfinningen; figur 10 och 11 visar i större skala tvärsnitt längs linjerna X-X respektive XI-XI i figur 9; figur 12 visar i sidovy en del av ett bandsâgblad enligt ytter- ligare en utföringsform av uppfinningen; ' figur 13 och 14 visar i större skala tvärsnitt längs linjerna XIII-XIII respektive XIV-XIV i figur 12, och figur 15 visar i sidovy en del av ett bandsågblad enligt ytter- ligare en utföringsform av uppfinningen.

I den första utföringsformen av ett cirkelsågblad enligt upp- finningen, åskådliggjord i figur 1 och 2, består sågbladet av en rund skiva 10 med en krans 12 av kring omkretsen fördelade, centripetalt av- smalnande tänder, anordnade exempelvis i en inbördes vinkel på 10 20 för att undvika kärvning mellan sågbladets sidor och det av detsamma eller skurna sågskärets väggar. Tandkransen 12 bildas av två serier växelvis anordnade tänder 14 och 16 med given skärvinkel, bestämd med hänsyn till säkerställandet av de bästa betingelserna för avskiljandet av spån ur det material som sågas, exempelvis 200 för mjukt kolstâl, 280 för aluminium osv. Tänderna 14 är något lägre än tänderna 16 och fungerar som "finsåg"- -tänder, i motsats till tänderna 16, vilka fungerar som "grovsåg“-tänder.

Skillnaden i höjd mellan tänderna 14 och 16 är dock mycket liten, t.ex. 2 till 3% av tanddelningen, och visas mycket förstorad på ritningarna för att förtydliga skillnaden.

Medan finsågtändernas 14 motsatta sidoytor slipas med en "släpp- ning" (“taper") motsvarande formen på tandkransens 12 bas, göres grovsåg- tänderna 16 tunnare genom anordnandet av spår eller urtag 16 i skivans 10 båda sidoytor för att, såsom visas i figur 2, reducera varje grovsåg- tands 16 tjocklek till ungefär en tredjedel av kransens 12 totala tjock- 7714008-5 5 lek. Såsom visas i figur 1, sträcker sig spåren 18 icke radiellt utan de är snedställda relativt sågbladets radie på sådant sätt, att de löper ungefär parallellt med tändernas skärningsvinkellinje eller -korda.

Vid denna utformning av sågtänderna är det uppenbart att såg- bladet på grund av sin fullständigt symmetriska form kommer att bearbeta arbetsstycket med en noga balanserad skärverkan och samtidigt säker- ställa en effektiv spårbrytande verkan på grund av differensen i höjd och tjocklek mellan grovsågtänderna 16 och finsågtänderna 14. De motsatta väggytorna till det med sågen erhållna sågsnittet har bättre ytbeskaffen- het och måttnoggrannhet än de som erhålles med skränkta sågar.

Vidare kan det i figur 1 och 2 viaade verktyget slipas om många gånger genom slipning av enbart tandspetsarna, detta tack vare spåren 18, vilka alltid säkerställer en differens i tjocklek mellan grovsågtänderna och finsågtänderna, vilken tjockleksdifferens bestämmer den spånbrytande effekten och därmed spånavskiljningens effektivitet. Sågtändernas form förändras icke väsentligt genom omslipning, varför det icke är nödvändigt att slipa snedfaser på tänderna efter omslipning av tandspetsarna, såsom fallet är med de förut kända cirkelsâgarna med skränkta tänder. Enär den spånbrytande verkan beror uteslutande på differensen i tjocklek och/eller höjd mellan grov- och finsågtänderna och denna differens består under verktygets hela livslängd, utan att behöva återställas efter omslipning av tandspetsarna (såsom fallet är vid skränkta eller snedfasade sågtän- r der), kommer verktyget att vara oförändrat effektiv efter varje omslip- ning, och effektiviteten kan t.o.m. förbättras med den minskade mått- differensen mellan bredden av finsågtändernas frontyta och såqbladets skivtjocklek, emedan det härvid gäller, att ju mer denna måttdifferens reduceras, desto bättre kommer verktyget att styras, utan att dess spån- brytande egenskaper försämras.

I figur 3 och 4 visas ett segment av ett cirkelsågblad, som består av ett flertal isärtagbara ringsegment. Varje segment sågtänder liknar dem som beskrivits i anslutning till figur 1 och 2 och utgöres sålunda av grovsågtänder 16a och finsâgtänder 14a. Grovsågtänderna 16a är högre än finsågtänderna 14a och reducerade i tjocklek till ungefär en tredje- del av ringsegmentets tjocklek genom anordnandet av snedställda spår 18a.

Grovsågtänderna 16a och finsågtänderna 14a är anordnade växelvis.

I figur 5 och 6 visas en del av en fram- och återgående såg (båg- fil eller bygelsåg), vars tänder är likadana som dem som beskrivits i det föregående och sålunda utgöres av högre och tunnare grovsågtänder 16b, anordnade växelvis med lägre och inåt avsmalnande finsågtänder 14b.

De i figurerna 3-6 visade verktygen fungerar på samma sätt som det ____~__.__.__.._-_..,._, __. ._ . 7714008-5 6 i anslutning till figur 1 och 2 visade och beskrivna verktyget, varför det icke är nödvändigt att upprepa denna funktionsbeskrivning här. Vid vart och ett av de i figurerna 1-6 visade verktygen kan spåren 18 er- hållas genom fräsning eller slipning.

I figur 7 och 8 visas en första utföringsform av ett bandsåqblad enligt uppfinningen. Även i detta fall uppvisar sågbladet en serie högre och tunnare grovsågtänder 16c, omväxlande med en serie lägre och vidare finsågtänder 14c, vilkas flanker är slipade till en på bestämt sätt inåt avsmalnande form. Även i detta fall har grovsågtänderna gjorts tunnare genom anordnandet av spår eller urtag 18c i sidorna, vilka spår eller urtag löper väsentligen parallellt med tandens skärvinkellinje och er- hållits exempelvis genom fräsning eller slipning.

För att ge det i figur 7 och 8 visade sågbladet flexibilitet utan att riskera att sågtänderna utsättes för torsionspåkänningar, som skulle kunna orsaka brytning av desamma till följd av utmattning, är sågbladet försett med tvärslitsar 20, som slutar vid en nivå som ligger lägre än den som kan uppnås av tändernas bas efter det maximala antalet omslip- ningar. I utförandet enligt figur 7 och 8 är tvärslitsarna-20 anordnade i luckan mellan vardera två angränsande tänder, men det torde inses, att de också skulle kunna vara anordnade i varje tand eller i var fjärde, femte etc. tandlucka, beroende på den kortaste krökningsradie, med vilken sågbladet skall kunna böjas.

I I figur 9, 10 och 11 visas en andra utföringsform av ett bandsåg- blad enligt uppfinningen. I detta fall består sågbladet 22 av ett flexi- belt material, t.ex. kiselstål, varjämte två serier tänder av ett för metallsågning lämpat material, t.ex. ultrasnabbstål, är - exempelvis på elektronisk väg - fastsvetsade på bladets ena kant. De båda tandserierna utgöres av en serie finsågtänder 14d med slipade avsmalnade flanker, placerade växelvis med högre och tunnare grovsågtänder 16d, som varken är slipade på sidorna eller avsmalnande. För att förbättra bladets flexibilitet är tvärslitsar 20 anordnade mellan vardera två närliggande tänder 14d och 16d och mynnar i urtag i bladets 22 stomme.

Vid denna konstruktion behöver man inte använda sig av slip- eller fräsoperationer för att göra sågtänderna tunnare. Även i detta fall är det möjligt att slipa om enbart tandspetsen ända ned till tandbasen och att eventuellt avverka även någon del av bladets gods innanför tänderna.

Förutom de fördelar, som enligt uppfinningen vinnes genom att använda grovsågtänder samt finsågtänder för sönderbrytning av spånorna, medför denna utföringsform också fördelen av en klar åtskillnad mellan å ena sidan de egenskaper som erfordras hos bladet 22, och å andra sidan dem som erfordras för sågtänderna, med avseende på flexibilitet respektive

Claims (10)

7714008-5 hårdhet. I figur 12, 13 och 14 visas en tredje utföringsform av ett band- sâgblad, som liknar det enligt den andra utföringsformen, men vars tänder saknar det platta basparti som de visas ha i utförandet enligt figur 9. I utförandet enligt figurerna 12-14 gäller vidare, att grovsågtänderna 16e är fastsvetsade på bladets ena kant växelvis med finsågtänderna 14e och med tändernas fotpartier svetsade direkt vid bladet. Å andra sidan är slitsarna 20 i figur 12 reducerade till enbart små urtag eller in- skränkningar. I figur 15 visas en modifierad form av bandsågbladet enligt figur 12, sågtänderna är placerade tätt intill varandra i stället för att vara fördelade med större avstånd som i figur 12. Det är klart att man genom de olika, här såsom särskilt lämpliga beskrivna utföringsformerna av uppfinningen, erhåller verktyg, vilkas tillverkningskostnader är högre än anskaffningspriset för ett konven- tionellt verktyg för samma funktion. Bortsett från de fördelar som upp- nås med uppfinningen, t.ex. en större arbetsverkningsgrad respektive effektivitet, speciellt ett högre utbyte, mindre energiförbrukning för samma skärdiameter samt bättre ytbeskaffenhet hos snittytorna, vilka fördelar redan i och för sig skulle berättiga den större tillverknings- kostnaden, bör man betänka, att om man tar med i beräkningen möjlig- heten att slipa om verktyget flera gånger, åtminstone sex gånger och i vissa fall ända upp till 10 gånger eller mera, och den reducerade kost- naden för omslipningsoperationen, kan verktygets totalkostnad under dess hela verksamma livslängd bedömas bli icke högre utan sannolikt mycket lägre än för ett konventionellt verktyg, om det totala antalet arbets- timmar tas med i beräkningen. Med andra ord: trots den högre arbets- kvaliteten och den energi som sparas genom uppfinningen, reduceras också verktygets kostnader per man och timme om alla andra betingelser förblir oförändrade. Patentkrav.

1. Anordning vid motorsågblad, bestående av ett metallblad, upp- visande planparallella motsatta sidor med oskränkta sågtänder längs åtminstone den ena kanten av bladet, varvid sågtänderna består av fin- sågtänder med slipade, centripetalt avsmalnande flanker och anordnade växelvis med grovsågtänder med en höjd som är något litet större än fin- sågtändernas höjd, k ä n n e t e c k n a d a v att såväl grov- som finsågtänderna uppvisar raka skärkanter och att grovsågtändernas tjock- lek i sågbladets axiella riktning utgör ca. en tredjedel av finsågtänder- 7714008-5 nas tjocklek.

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att grovsågtändernas tjocklek i sâgbladets axiella riktning är ca. en tredje- del av finsågtändernas tjocklek längs grov- respektive finsågtändernas totala höjd i sågbladets radiella riktning.

3. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att finsågtändernas sidoytor bildar en rak fortsättning av sågbladets sido- ytor vid detsammas bas och att grovsågtänderna har i huvudsak samma tjode lek längs hela sin höjd i sågbladets radiella riktning samt raka sido- ytor på avstånd från sågbladets sidoytor vid detsammas bas.

4. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att spår eller andra urtag är utformade på sågbladets båda sidor för att åstadkomma grovsågtändernas relativt finsågtänderna mindre tjocklek.

5. Anordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att urtagen är utformade snedställda under en vinkel som i huvudsak motsvarar sågtändernas skärvinkel.

6. Anordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda urtag är utformade genom bortfräsning av en del av sâgbladets ur- sprungliga tjocklek.

7. Anordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e.c k n a d a v att nämnda urtag är utformade genom bortslipning av en del av sågbladets ur- sprungliga tjocklek.

8. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att sågbladet är ett bandsâgblad, framställt av flexibelt stål, och att fin- sågtänderna med slipade, avsmalnande flanker är tjockare än själva band- sågbladet och fastsvetsade på dettas ena kant, och grovsågtänderna, vil- kas höjd är något större än finsågtändernas, är tunnare än bandsågbladet och fastsvetsade vid dettas ena kant växelvis med finsågtänderna.

9. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c'k n a d a v att finsågtänderna och grovsågtänderna består av ultrasnabbstål.

10. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att grovsågtänderna består av stålplåt.