SE432787B - Forfarande att kontinuerligt smeltspinna ett draget flertradigt polyamidgarn vilket tillbringas en latent krympning utan anvendning av speciell krympningsutrustning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 7813262-8 2 speciella krimpningsutrustningar eller -steg. Detta förfarande utförs under sådana betingelser (som beskrivs nedan), att garnet vid utveckling av den latenta krimpningen har en bulk (definierad nedan) av minst 1096 och företrädesvis minst 15% med en bulk i omrâdet 15% till 4096 särskilt föredragen. Flertrådiga polyamidgarner, som har en bulk mellan 15% och 4096, kan med fördel användas vid tillverkning av mattor utan vidare texturering av garnet, varigenom dyrbara textureringsoperationer elimineras.

Mera speciellt âstadkommes enligt uppfinningen ett förfarande för att kontinuerligt framställa ett polyamidgarn, som har latent krimpning, vid vilket man i (a) strängsprutar smält fiber-bildande polyamid med en) given sträng- sprutningshastighet genom ett munstycke, som har ett givet antal öppningar, för att bilda ett givet antal smälta strömmar; (b) kyler de smälta strömmarna i en avkylningszon för att bilda ett givet antal trådar; (c) tar bort trådarna från avkylningszonen; (d) upphettar minst en av trådarna i en upphettningszon; (e) drar trådarna med ett dragningsförhâllande större än l,0 innan trådarna när kristallisationsjämvikt; och (f) uppsamlar garnet.

Strängsprutningshastigheten, smältningen och dragningen korreleras för att ge ett garn med en- given denier per tråd, som har latent krimpning och en bulk efter utveckling av den latenta krimpningen av minst 10% och lämpligen minst 1596.

Förfarandet enligt uppfinningen är särskilt användbart vid framställning av flertrådigt garn, varvid latent krimpning ges till en eller flera eller alla trådarna, såsom beskrivs i det följande.

Uttrycket "kristallisationsjämvikt" används här med hänvisning till en tråd och betyder den grad av kristallisation, som normalt erhålls med tråden och utöver vilken ingen nämnvärd kristallisation sker med tiden. Som uttrycket "delvis kristallin" används här med hänvisning till en tråd betyder det att tråden har en viss grad av kristallinitet men ännu inte har nått den grad av kristallinitet, som föreligger vid dess jämviktskristallinitet. Även om den exakta mekanism, varigenom förfarandetenligt uppfin- ningen ger latent krimpning åt en tråd, inte är helt klarlagd, tror man att tråden får latent krimpning tack vare att dess morfologi är i ett tillstånd av asymmetri relativt planet vinkelrätt mot dess längd när tråden dras. Upphettningen av 10 15 20 25 30 35 7813262-8 tråden alstrar eller avlastar, tydligen asymmetriskt, påkänningar i respektive från träden vid en tidpunkt då kristallina regioner utvecklas däri. Dragning av tråden medan den är i detta tillstånd låser de asymmetriska spänningarna in i tråden tills spänningarna avlastas, t.ex. genom att tråden utsätts för värme medan den är relaxerad, vilket får tråden att krimpa.

Den upphettningsgrad, som krävs i upphettningszonen för att ge ett garn, som har en önskad nivå av latent krimpning, kommer naturligtvis att bero på strängsprutningshastigheten, dragningsförhållandet och deniertalet hos trådarna och måste därför samordnas med dessa behandlingsbetingelser. Med de senare betingelserna konstanta har det befunnits, att den latenta krimpning som ges åt garnet ökar med ökande upphettning av garnet till en maximal krimpningsnivä och därefter minskar med ökande upphettning av garnet. Den upphettningsgrad som krävs i upphettningszonen för att ge garn med önskad nivå av latent krimpning under en given kombination av behandlingsbetingelser, kan lätt bestämmas av fackmannen genom att blott variera graden av upphettning i upphettningszonen tills den önskade nivån av latent krimpning uppnås.

Lämpligen upphettas garnet från dess ena sida, och helst från dess ena sida genom att det förs i kontakt med en krökt eller platt upphettad yta, såsom en eller flera upphettade rullar eller block. I allmänhet upphettas sådana rullar eller block ("hot shoes") elektriskt. Temperaturen på upphettningsanordningen kommer givetvis att bero av den tid, som garnet är i kontakt med den upphettade ytan. Dragningen av det upphettade garnet mäste utföras medan minst en och helst alla trådarna är delvis kristallina, om det skall få någon nämnvärd krimpning. Dragnlngssteget kan utföras med konventionella tekniker.

Upphettnings- och dragningsstegen utförs företrädesvis genom att det nyss kylda garnet med flera varv får passera runt en första rullanordning (en matarrulle eller matarrulle och separatorrulle eller ett par matarrullar) och sedan omkring en andra rullanordning (dragningsrulle och separatorrulle eller ett par dragningsrullar), där dragningsrullen eller -rullarna drivs med en periferi- hastighet större än den hos matarrullen eller -rullarna. Garnet kan beskriva en cirkulär eller 8-liknande bana omkring vardera eller endera rullanordningen.

Upphettningen av garnet utförs genom att man upphettar och håller minst en av matarrullarna vid en given temperatur. Temperaturen på den upphettade rullen eller rullarna och antalet varv, som garnet gör omkring det första rullparet, korreleras med de andra processbetingelserna för att ge ett garn med önskad nivå av latent krimpning. I frånvaro av styrpinne mellan de två rullparen för att bestämma dragningspunkten, dras garnet när det lämnar det första rullparet.

Under dessa förhållanden, med eller utan styrpinnen, upphettas tråden eller 10 15 20 25 30 -šl CH ...x (J-l l\3 O\ iQ I trådarna i garnet och är endast partiellt kristallina, när dragningen därav påbörjas. Tydligt är, att varje behandling av garnet efter upphettningssteget och före dragningssteget, som skulle kunna bringa alla trådarna att nå' kristallisa- tionsjämvikt, måste undvikas. _ Beroende av det sätt, på vilket upphettningssteget utförs, kan den latenta krimpning, som ges till ett multifilgarn, uppträda regelbundet eller slumpmässigt utmed längden av de enskilda trådarna och från tråd till tråd. När ett stort antal trådar (>3l+) upphettas av matningsrullen eller -rullarna på det i föregående stycke beskrivna sättet, så är blott en del av trådarna i garnet i kontakt med den upphettade rullen vid någon given tidpunkt, dvs. under ett enda varv ligger nâgra trådar ovanpå andra och trâdarnas läge ändras från varv till varv. Resultatet blir, att vissa sektioner i varje tråd upphettas i högre grad än andra sektioner, och en eller flera sektioner av några trådar kanske inte upphettas alls. Efter utveckling av den latenta krimpningen, har det resulterande garnet en slumpmässig spiralformig krimpning, dvs. några sektioner i varje tråd ' har hög krimpningsfrekvens, andra sektioner en måttlig krimpningsfrekvens, andra sektioner låg krimpningsfrekvens, och ännu andra sektioner kanske inte har någon krimpning alls. Krimpningen är även slumpmässig från tråd till tråd.

Krimpningens slumpmässighet gör garnet speciellt lämpligt för användning i mattkonstruktioner. Om så önskas kan dock krimpningens slumpmässighet minskas genom att man upphettar trådarna mera likformigt. I Garn framställt med förfarandet enligt uppfinningen kan behandlas på konventionellt sätt för att utveckla den latenta krimpningen, t.ex. genom upphettning av det relaxerade garnet, till en temperatur mellan cirka 90°C och cirka 220°C med ånga eller torr värme. Det resulterande, texturerade garnet behåller sin krimpning efter kylning och kommer att ha en bulk av minst 10% och så hög som 5096 eller ännu högre, bestämd enligt följande formel: -_-L1L1L2 xioo, däreLl är en given garnlängd före utveckling av den latenta krimpningen och Lz 96 bulk = är längden på samma garn (L 1) efter det att den latenta krimpningen av garnet utvecklats genom exponering av garnlängden för l80°C torr värme under fem minuter, följt av kylning av garnet vid omgivningstemperatur under en minut.

Sedan mäts garnets längd igen (Lz), spänt till en belastning av 0,0009 gpd (gram per denier), 30 sekunder efter kylning. Krimpnivån hos det resulterande texturerade garnet kan bestämmas med följande formel: lO 15 20 25 30 7813262-8 96 krimpning = -BT-L-Z- x 100 3 där Lz har samma betydelse som ovan och 1.3 är längden på samma garn (Lz) efter att ha spänts vid 0,8 gpd. Lämpligen kommer garner framställda genom uppfinningsförfarandet att ha en latent krimpning av minst 1096 och helst mellan 15 och 3396. Den procentuella värmekrympningen (96 TS) för det texturerade garnet kan beräknas enligt formeln: *q-Eâ- X IÛÛ.

Vid utövandet av förfarandet enligt uppfinningen kan garnet uppsamlas i 96TS= form av kontinuerligt filamentgarn eller stapellängder, dvs. garnet kan uppsamlas på en spole eller petas in i en behållare eller stapelskäras och sedan uppsamlas.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning, som visar en apparat lämpad för användning vid uppflnningsförfarandet.

När det gäller kommersiella polyamidgarner är polyhexametylenadipamid (nylon 66) och polykaprolaktam (nylon 6) föredragna fiberformpolyamider för användning vid uppfinningsförfarandet, med nylon 66 som särskilt föredraget.

Emellertid inbegriper andra lämpliga polyamider sådana, som bildas genom polykondensatiori av en eller flera diaminer med formeln NHZ -(- CHZ-l-ñ NH med en eller flera disyror med formeln HOOC -(- CHZ-lh COOH och/eller HOOC-Ar-COOH-, där n är ett heltal från 4 till 12 och Ar är eller .

Exempel på sådana polyamider inkluderar nylon 6TA/6IA, nylon 66/6TA, nylon 66/6TA/6IA och liknande. De polyamider, från vilka garnerna produceras, kan innehålla additiv eller modifierare, t.ex. de som vanligen används i textil- och mattgarner, t.ex. värme- och ljusstabilisatorer, matteringsmedel, färgämnestill- satser eller modifierare, flamhämmare, antistatmedel och liknande.

Förtarandet beskrivs här med hänvisning till nylon 66. Även om små justeringar av processbetingelserna, såsom temperatur, tid och dragningsför- hâllanden, kan vara nödvändiga för att ge optimal bulk i andra polyamidgarner, så kan sådana betingelser lätt bestämmas genom rutinförsök. Bulknivån för polyamidgarnet kommer normalt att ligga mellan 1096 och 5096 eller högre. För mattgarntillämpningar är en bulknivå av minst cirka 1096 och vanligen mellan 15 och 4096 önskvärd. Processbetingelser som påverkar bulknivån hos ett garn lO 15 20 25 30 35 -šl @\ _.\ O' r ß: Öx b: I Q”. beskrivs i det följande.

I en föredragen utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen, som visas i ritningen, strängsprutas smält fiberbildande nylon 66 av kommersiell kvalitet med en given hastighet genom öppningar i ett munstycke l för att bilda smälta strömmar, vilka kyls för att bilda trådar 2 i en kylningszon. Trådar 2 tas bort från kylningszonen och bringas att passera omkring en matarrulle 3 och dess tillhörande separatorrulle 4 med minst ett delvarv. Den yta på rulle 3, omkring vilken trådarna löper, är upphettad, t.ex. med en elektrisk anordning, och hålls vid en given temperatur. Lämpliga elektriskt upphettningsbara roterbara rullar är kommersiellt tillgängliga. Trådar 2 tas från matarrullen 3 och dras med given dragningskvot, innan de når sin kristallisationsjämvikt, medelst dragningsrullen 5 och dess tillhörande separatorrulle 6. Dragningsrullen 5 drivs av en motor (ej visad) med en periferihastighet, som är större än periferihastigheten för matarrullen 3. Om så önskas kan en styrpinne (dragpinne) placeras mellan matarrullen 3 och dragningsrullen 5 för att lokalisera dragningspunkten.

Strängsprutningshastigheten, dragningsförhållandet, och upphettningen av trådar- na (dvs. temperaturen på den upphettade rullen 3 och antalet varv för trådarna 2 omkring den upphettade rullen 3) samordnas för att ge ett garn med givet dpf och önskad nivå av latent krimpning. Trådarna 2 tas sedan från dragningsrullen 5 efter att ha löpt ett eller flera varv (t.ex. 5-13) kring rullarna 5 och 6 och matas medelst en tvärgående styrning 7 eller annan lämplig anordning upp på upplindningsspolen 8. Eventuellt kan trådarna petas in i en behållare eller skäras upp till stapellängder och sedan uppsamlas. Strängsprutningshastigheten och periferihastigheten för rullarna 3 och 5 är samordnade för att ge garn med önskad denier per tråd.

Det är klart, att många processvariabler påverkar den nivå av latent krimpning, som garnet får. Den följande diskussionen beaktar effekten av blott en variabel åt gången medan alla andra variabler är konstanta, och den förs med hänvisning till framställning av garn av nylon 66.

Trådtvåirsektíon: Garner framställda med förfarandet enligt uppfinningen kan ha varje önskad tvärsektion. T.ex. kan trådarna ha cirkulär, triangulär, trelobig eller tregrenad tvärsektion. ” Kylningsluft: Kylníngen av de smälta strömmarna i kylningszonen kan främjas genom en tvärgående eller samlöpande luftström i en kylningskammare, vanligen kallad skorsten. Från skorstenen kan trådarna passera genom ett ångbehandlingsrör.

Användningen av kylningsluft och/eller behandlingsånga har inte befunnits ha l0 15 20 25 30 35 7813262-8 någon nämnvärd inverkan på graden av latent krirnpning i trådarna.

Konvergensstyrningar: Även om konvergensstyrning(ar) kan användas vid utövandet av förfaran- det enligt uppfinningen, t.ex. i skorstenen, har det observerats att användningen av sådana styrningar tenderar att minska den nivå av latent krimpning, som trådarna annars skulle få.

Ytbehandlingsrulle: Om så önskas kan en ytbehandling appliceras på trådarna strax före deras kontakt med matarrullen. Lämpligen utförs detta genom att man låter trådarna passera över en rulle, som överför en finish från en behållare, i vilken rullen roterar, till trådarna. Det har observerats att en ökning i nivån av latent krimpning hos trådarna kan uppnås genom applicering av en ytbehandling på trådarna på det nyss beskrivna sättet. Det har även observerats, att graden av denna ökning i latent krimpning är omvänt proportionell mot ytbehandlings- rullarnas periferihastighet.

Matarrulle: Matarrullanordningen består lämpligen av en konventionell motordriven elektriskt upphettad rulle och en tillhörande separatorrulle. Man kan dock eventuellt använda en enda driven, elektriskt upphettad rulle, i vilket fall trådarna löper ett delvarv eller ett eller flera varv omkring en sådan rulle. När trådarna löper ett flertal varv omkring en enda rulle, så tenderar de dock att trassla sig. Det har betunnits, att om trådarna när de löper omkring rullarna är i kontakt med den upphettade matarrullen (ll0°C-lll-O°C) under en tid kortare än cirka 0,01 sekunder eller längre än 1,00 sekunder, de resulterande trådarna inte kommer att innehålla nämnvärd latent krimpning. Vid tillverkning av trådar på cirka 20 denier, ger en kontakttid mellan 0,05 och 0,3 sekunder på en upphettad matarrulle, som hålls vid en temperatur mellan cirka ll0°C och cirka l40oC, trådar med en potentiell bulk i området 15 till 40%. För att producera 20 dpf nylon 66 garn, som har väsentlig potentiell bulk (>596), bör matarrullen hållas vid en temperatur av minst cirka 70°C. Naturligtvis får matarrullen inte ha sådan temperatur, att trådarna försämras. Vid given matarrulletemperatur ökar bulken med ökande uppehållstid till maximal bulk och minskar sedan med ökande uppehållstid. Matarrullens periferihastighet och temperatur kan lätt samordnas utan alltför omfattande försök, så att man får garn med optimal (eller önskad) nivå av latent krimpning. l stället för att använda upphettad matarrulle eller -rullar för att upphetta trådarna kunde man eventuellt använda andra upphettningsanordningar, som berör tråden eller trådarna eller upphettar atmosfären i kontakt med lO 15 20 25 30 35 desamma, ensamma eller i kombination med upphettade eller kalla matarrullar, såsom upphettade fluider, strål- eller mikrovågvärmare, etc.

Dragning: Trådarna måste dras före uppsamlingen och företrädesvis direkt efter avtagningen från den upphettade matarrullen. Vid tillverkning av 20 dpf nylon 66 garn med förfarandet enligt uppfinningen med användning av en upphettad matarrulle hållen under de betingelser, som specificerats i föregående avsnitt, har det befunnits att nivån av latent krimpning hos garnet ökar med ökande dragningskvoter till en maximal nivå vid en dragningskvot av cirka 1,75 för att sedan minska. Vid ett dragningsförhållande mindre än cirka 1,00 eller större än cirka 4,00, blir graden av latent krimpning hos de resulterande trådarna mindre än som är önskvärt för de flesta mattillämpningar. Vid detta dpf används företrädesvis en dragningskvot i omrâdet l,75-3,25. Naturligtvis kommer den optimala dragningskvoten att variera beroende av sådana faktorer som matar- rullens uppvärmningsförhållanden, processhastigheten, deniertal hos garn och trådar och sammansättningen av den speciella polyamid, av vilken trådarna bildas. Användning av en upphettad dragningsrulle i stället för en ej upphettad dragningsrulle har befunnits ge en minskning i nivån av latent krimpning hos trådarna. Antalet varv, som trådarna gör omkring en ej upphettad dragningsrulle och dess tillhörande separatorrulle, har inte befunnits ha någon nämnvärd inverkan på nivån av latent krimpning hos trådarna. I Efter dragning och före uppsamling kan garnet, om så önskas, utsättas för en mellankommande anordning (t.ex. fluidstråle) för att öka dess sammanhåll- ning och/eller förutveckla en del av dess krimpning. När en stråle används kan fluiden vara omgivningsluft eller het luft eller ånga. Det är klart att användningen av en sådan stråle kan överlagra en ytterligare krimpning hos garnet och/eller minska dess värmekrympning. i Denier: För mattgarntillämpningar varierar deniertalet per tråd normalt från 6 till cirka 22, och en bulk i området 15-4096 är önskvärd. Det har befunnits att den latenta krimpningen hos garnet ökar med ökande deniertal per tråd.

Garnframställningshastigheter: Strängsprutningshastigheten och periferihastigheten hos matarrullen eller -rullarna samordnas för att ge garn med önskad dpf (denier per tråd).

Periferihastigheten hos matarrullen eller -rullarna och/eller dragningsrullen eller -rullarna kan variera över ett brett område. T.ex. kan periferihastigheten hos matarrullen resp. -rullarna variera från 350 m/min. till 1200 m/min. och högre. 10 15 20 25 30 7813262-8 Nivån av latent krirnpning hos garnet vid en given matarrullehastighet kommer naturligtvis att bero pâ korrelationen av de olika ovannämnda processförhällan- dena.

De följande exemplen ges för att ytterligare belysa uppfinningen, men de är på intet sätt avsedda att begränsa uppfinningen till de speciellt beskrivna utföringsformerna.

Exempel l- 16 Dessa exempel belyser tillverkningen av 95-trâdiga nylon 66-garner med utnyttjande av förfarandet enligt uppfinningen.

Varje garn framställdes under något olika behandlingsförhållanden för att illustrera verkan av olika processförhållanden på bulknivâ och krimpningsnivå hos garnerna. Följande procedur och apparatarrangemang användes för attuframställa garnerna. Fiberbildande nylon av kommersiell kvalitet strängsprutades vid en smälttemperatur av 282°C nedåt genom öppningarna i ett 95-håls spinnmun- stycke till en konventionell smältspinningsskorsten, cirka 1,8 m lång. Skorstenen var anordnad att motta en tvärgående ström av kylningsluft vid omgivnings- temperatur strömmande med en hastighet av 270 m/min. De smälta strömmarna stelnade i skorstenen för att bilda trådar. Trådarna fick passera direkt från skorstenen genom ett konventionellt ângbehandlingsrör, cirka 1,2 m långt. (Ingen ånga eller annan fluíd infördes dock *i röret.) Trådarna fick passera från behandlingsröret över en konventionellt driven finishappliceríngsrulle, där med undantag för Exempel 3 en ytfernissa applicerades på trådarna. Trádarna konvergerade på ytbehandlingsrullen och fördes sedan omedelbart över och omkring en driven, elektriskt upphettad matarrulle och dess tillhörande separa- torrulle med flera varv. Matarrullen drevs med given periferihastighet och hölls vid given temperatur. Garnet fördes från den upphettade matarrullen över och runt en driven dragningsrulle (kall) och dess tillhörande separatorrulle med flera varv. Dragningsrullen drevs med större periferihastighet än periferihastigheten för den upphettade matarrullen. Garnet togs sedan ut från dragningsrullen och lindades upp på en spole. 96 Bulk och 96 krirnpning bestämdes för varje garn och, anges i den följande tabellen tillsammans med de specifika behandlings- betingelser som användes för att framställa varje garn. 0.3 0.02 2.3 ...02 0.02 ...0 ...02 0 0.02 3.22 ...0 3.32 2.32 0.22 ...02 00 00200s2§20ä> 02 2 2 03 ...2 02 22 3.. 2 02 2 03 .02 2 03 03 32000022 0032 032 0222 323 0002 3003 0002 0000 0002 302 3032 332 002 002 ...032 0032 .02000 0.00 2.0 0.32 0.02 3.23 0.00 ...02 3.03 03.2 2.02 0.03 3.22 0.2 0.03 3.2 ...03 3.03 .0 00200026. 0.0 3.03 0.2 0.00 0.30 2.2 ...00 3.2 0.03 0.30 2.23 0.33 0.00 0.02 2.30 2.20 00 ._2002 ....... ---iii 3.02 ---- 2.02 3.02 2.02 0.02 023.. wšcwmëëocuwnwëšom ....... ä 30.3 20.3 03.3 -Iiä-:I 23.3 00.2 02.3 23.3 .0.320w020w0.o 32 >.0> .cšmëo Oo .mEmP -------:---:-- 0000 0223 -:--------- 3000 0002 0020 3000 020.2. ----:------:-- 0002 0002 .......... i 22.... 000 0022 2202 2022025020002200: w=2200wc2cwm2n2 .... ä-- 220.0 23.0 03.0 22.0 23.0 02.0 ---Éålä 22.0 .0000300.200.03 m .02 0220220023: .cåmfio m2 ofi. Il of ns .iII-lli 60.2 oÛ oo2 !i!í»!i|!í....!i|!.|{!. om.. Uo dEmH 0 0 3 0 ---:--:--- 0 >.0> .... I- 0332 0202 300 3002 020.2. ti-- 020 020 20.. _ 000 20252003002200: 2032223202 ..2 0 --- ..2 020.2. 0.3 0 -i 0.3 2020:00 20002200... 0220.-.20000002> 33 ä- 33 00 ...E02 023 -I 023 2020 00 20.2 00 2002232 wmcfiw cofixmwhš... 22-5! .................. I å... 20:32 u0.._v..wø..2. 03202200000002020 02 02 02 02 32 22 02 0 3 2 0 0 .. 0 3 2 ...m 10 15 20 25 30 35 7813262-8 ~ ll Exempel l belyser en optimal kombination av betingelser, som kan användas för att producera ett 20 dpf bulkgarn. Exempel 2-16 visar verkan på bull oförändrade.

Exempel 2 visar att även om kylningsluft med fördel kan användas vid uppfinningsförfarandet, så är detta inte väsentligt. i Exempel 3 visar att även om en ytfinish med fördel kan användas på garner, så är detta inte väsentligt för förfarandet.

Exempel 4 och 5 visar att garnets uppehållstid i kontakt med den upphettade matarrullen har en inverkan på det resulterande garnets bulknivå. I Exempel li är uppehållstiden mindre än i Exempel l, medan den är större i Exempel 5. I båda fallen är dock 96 bulk mindre. Dessa data visar att en ökning eller minskning av den optimala uppehållstiden resulterar i lägre bulknivå.

Exempel 6 och 7 visar att minskning eller ökning av matarrulletempera- turen från den optimala temperaturen resulterar i lägre bulknivå.

Exempel 8 visar att ökning av dragningsförhållandet utöver det optimala förhållandet resulterar i lägre bulknivå.

Exempel 9 visar att om garnet inte drages alls, så får garnet väsentligen ingen bulk.

Exempel 10 visar att minskning av polymergenommatningen eller dpf tenderar att sänka bulknivân något.

Exempel ll visar att förfarandet effektivt kan användas för att ge bulk åt trådar med rund tvärsektion.

Exempel 12 visar optimala betingelser vid något lägre polymergenom~ matning och något högre matarrulletemperatur (l40oC) än som användes i Exempel l (l30°C). Det resulterande garnet hade en något högre bulknivå.

Exempel 13 visar att ökning av uppehållstiden för garnet på matarrullen vid högre rnatarrulletemperatur (MOOC) resulterade i en obetydlig minskning av bulknivån.

Exempel lll visar att man får en minskning av bulknivån vid ökning av dragningsförliållaridet från 2,21 (Exempel l) till 2,97.

Exempel 15 visar användning av en relativt hög matarrulletemperatur (l75°C) och ett måttligt högt dragningsförhållande (2,62). i Exempel l6 visar att när matarrullen inte är upphettad, så får det resulterande garnet ingen nämnvärd eller användbar bulk.

Exempel 17 I detta exempel drogs spunnet garn, erhållet som i Exempel 9, efteråt i en separat operation, varvid garnet fick passera över en upphettad matarrulle 10 15 20 25 30 35 12 och dragningsrullar som i Exempel l. I detta fall innehöll det resulterande dragna garnet ingen nämnvärd eller användbar bulk, dvs. bulknivån var mindre än 2%.

Detta exempel visar vikten av att dra garnet innan trådarna har uppnått sin kristallisationsjämvikt. " Exempel 18 I detta exempel framställdes garn som i Exempel l, med undantag av att garnet istället för att göra cirkulära varv omkring matarrullparet gjorde 8- formiga varv (dvs. garnets bana var under den första rullen, över och omkring den andra rullen, över och under den första rullen, etc.). Det resulterande garnet hade, efter utveckling av dess latenta krimpning, bulk och krympningsnivå jämförbara med garnet i Exempel 1.

Exempel 19 I detta exempel framställdes garnet som i Exempel 1, utom att garnet fick passera genom en mellaninföringsanordning innan det lindades till det färdiga paketet. Denna mellaninföringsanordning var av den turbulenta fluid- typen, utnyttjande upphettad luft av 250°C och 9,8 kg/cmz som fluid. Garnet matades genom denna anordning med cirka 5 till 1096 övermatning. Det resulterande garnet hade en bulk, krimpning och värmekrympning av 24,096, 19,796 resp. 5,4%, och en trasslingsnivâ av 14,4 trasslingar per meter, mätt på en slumpmässigt vald längd av 3,05 m.

Exempel 20 I detta exempel framställdes garn som i Exempel 8, utom att i detta exempel en vattenfri ytbehandlingslösning pâfördes garnet istället för den vattenhaltiga ytbehandlingslösning (8096 vatten), som påfördes i alla de tidigare exemplen (utom Exempel 3). Ytbehandlingsrullens hastighet justerades till att behålla en olja-pâ-garn-nivâ motsvarande de andra exemplen. Det resulterande garnet hade (efter utveckling av den latenta krimpningen) en bulk, krimpning och värmekrympning av 22,696, 12,296 resp. 11,896. Resultaten av detta exempel visar att den mjukgöringseffekt, som normalt uppnås med applicering av vatten på ' nylon, inte har någon nämnvärd effekt på bulk och andra egenskaper hos garner tillverkade med uppfinningsförfarandet.

En utföringsform av uppfinningen kännetecknas av att den tid som trådarna är i kontakt med den upphettade rullen är mellan 0,05 och 0,30 sekunder, att dragningsförhållandet är mellan 1,75 och 3,25, att munstyckena har icke-cirkulär tvärsektion, att krimpningen är mellan cirka 1596 och cirka 4096, och att garnet har en nominell denier per tråd av 20.

Claims (10)

1. l0 15 20 25 30 7813262-8 13 PATENTKRAV l. Förfarande för att kontinuerligt smältspinna ett draget flertrådigt polyamidgarn, varigenom garnet ges latent krimpning under dragningen utan användning av speciell krimpningsutrustning, vilket förfarande omfattar: (a) strängsprutníng av smält fiber-bildande polyamid genom öppningar i ett spinnmunstycke för att bilda ett flertal smälta strömmar, (b) kylning av de smälta strömmarna i en avkylningszon för att bilda fasta fibertràdar, (c) upphettning av fibertrådarna genom att från avkylningszonen låta dem passera med ett givet antal varv omkring en första rullanordning, som roterar med given periferihastighet och är försedd med minst en rulle, som hålls vid en temperatur av minst 70°C, men lägre än den temperatur, vid vilken försämring av trådarna sker, (d) dragning av fibertrådarna genom att från den första rullanordningen leda dem med ett flertal varv omkring en andra rullanordning, som roterar med en sådan periferihastighet, att trådarna dras mellan de första och andra rullanordningarna med ett dragningsförhâllande i området större än l,O till mindre än 4,0, varvid dragningen utförs innan trådarna når kristallisationsjämvikt, och (e) uppsamling av trådarna i form av ett garn, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda temperatur, nämnda antal varv omkring den första rullanordningen samt nämnda dragningsförhållande samordnas för att ge ett garn, som har en krimpning av minst 1096, bestämt enligt formeln L-L 2 xioo 96 krimpning = "2- där Lz och 1.3 representerar längden på ett prov av garnet efter exponering för l80°C torr värme under fem minuter, följt av kylning under en minut, mätt först vid 0,0009 gram per denier (Lz) och sedan mätt spänt vid 0,8 g per denier (L3).

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda krimpning är minst 1596.

3. Förfarande enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda temperatur är mellan lO0°C och l75°C och nämnda dragningsförhållande är minst 1,75. ll.

4. Förfarande enligt krav l, 2 eller 3, 10 15 7813262-8 11+ k ä n n e t e c k n a t av att nämnda kylning hjälps av en tvärgående ström av strömmande luft och att ett ytbehandlingsmedel appliceras pâ trådarna innan de får passera omkring den första rullanordningen.

5. Förfarande enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att polyamíden är polyhexametylenadipamid.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5, _ k ä n n e t e c k n a t av att _den första rullanordningen består av ett rullpar.

7. ' Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att den första rullanordningen innefattar en driven upphettad rulle och dess tillhörande separatorrulle.

8. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att den andra rullanordnlngen innefattar en driven rulle' och dess tillhörande separatorrulle.

9. Förfarande enligt något av kraven 1-8, k ä n n e t e c k n a t av att varje träd har en denier mellan 6 och 22.

10. ' k ä n n e t e c k n a t av att den upphettade rullen hålls vid en temperatur mouan 1oo°c ooh 1uo°c och nämnda :radar är i kontakt mod don uppnanado rullen under en tidsperiod från 0,01 till 1,00 sekunder. F örfarande- enligt krav 9,