SE431682B - Forfarande for att vid en mikrotom mojliggora att spalten mellan knivegg och preparat kan goras ytterst smal - Google Patents

Description

8205967-8 10 . 15 20 25 30 '35- detta eller om det första snittet blir alltför tjockt.

Om man å andra sidan på grund av otillräcklig känslighet i kontrollen av avståndet mellan kniv och preparatyta tvingas börja framstega kniven eller preparatet i mycket små steg på långt avstånd mellan kniv och preparat tar proceduren orimligt lång tid. Enligt en tidigare känd metod utföres närmandet mellan kniv och preparatblock så att spalten mellan dessa belyses underifrån av en separat lampa placerad i knivhållaren under preparatblocket och kniven.

Enligt ett annat förfarande beskrivet i det svenska patentet 7504111-l belyses kniven underifrån via en spegel. Detta senare förfarande kan emellertid endast utnyttjas vid glas- knivar. Vid det tidigare förfarandet medför ljuskällans placering under knivhållaren termiska störningar och vidare erhålles en för stark och för bred ljusstråle vilket orsakar bländningsverkan som blir speciellt störande vid den efter- följande snittningsproceduren där man övergår till s.k. diffus- ljus. För att reducera de termiska störningarna och minska bländningseffekten kan lampan ersättas med ett fiberoptiskt arrangemang anbringat på knivhâllaren. Detta har emellertid den nackdelen att man antingen måste ta bort fiberkabeln innan snittningen påbörjas vilket lätt ger upphov till *mekaniska rubbningar av knivhållaren eller också låter kabeln sitta kvar under själva snittningen, vilket lätt ger upphov till mekaniska spänningar mellan knivbord och fundament och dessutom bidrar till överföring av vibrationer till kniv4 hållaren.

Avsikten med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma ett förfarande vid vilket ovanstående nackdelar eliminerats och vilket är tillämpligt vid såväl glas- som diamantknivar.

Uppfinningen kommer nu närmare att förklaras under hänvisning till bifogade ritning på vilken: Fig. l schematiskt visar en ultramikrotom försedd med ett optiskt arrangemang för utförande av uppfinningen 'med användande av en glaskniv och Fig. 2 visar en del av anordningen enligt Fig. l med glaskniven utbytt mot en diamantkniv. l0 15 20 25 30 35 a 8203967-8 I Fig. l som schematiskt visar en ultramikrotom sedd från sidan betecknas med l en i en knivhâllare anbragd glaskniv och med 2 ett preparat format som en stympad pyramid.

Preparatet är på konventionellt sätt infäst i en vridnings- båge l5 som uppbäres av en preparatarm 16. Knivhållaren l är anbringad i en vagga 10 så att kniven l kan vridas runt kniveggens axel för åstadkommande av olika s.k. släppnings~ vinklar/5, vilket således är vinkeln mellan preparatets vertikala frontyta och knivfacettens mot preparatet vända plan.

Med 3 betecknas en glödtrådslampa som via en lins 4 och ett värmefilter 5 belyser en plan spegel 6 från vilket ljuset reflekteras mot ett ljusvågledarprisma 7. Spegeln 6 är anbringad i en spegelhållare 13 vilken är utformad som en slid och inbyggd i ett stativ 17 som även uppbär ultra- mikrotomens mikroskop 9. Då spegelhållaren föres till sitt övre ändläge anslutes lampan 3 till en strömkälla 20 via en strömbrytare 14. Från spegeln 6 reflekteras ljuset mot ett vågledarprisma 7 i vars motsatta ände ljusstrålen brytes uppåt och träffar en ljusvågledare 8 i dess nedre kant.

Via ljusvågledaren 8 ledes ljuset upp mot vâgledarens övre yta och träffar preparatets mycket släta blanka yta samt knivens övre del i sådana vinklar att ljusreflexer erhålles i mikroskopet 9 vars optiska axel lutar i förhållande till preparatytan, så att_denna fungerar som en spegel i vilken man förutom den övre änden av ljusvågledaren 8 även ser knivens övre del. Detta orsakar att hela preparatytan upp- fattas som starkt lysande när kniven befinner sig relativt långt från preparatytan. På grund av att ljuset faller in mot kniv och preparat likformigt från en plan yta erhålles reflexer i båda strålgångarna vid användande av ett stereo- mikroskop. Placering av ljuskälla och spegelhållare i mikro- skopstativet såsom beskrivits ovan innebär vidare att stativet fritt kan skjutas mot eller från operatören till lämpligaste observationsposition utan att ljusintensiteten .i ljusvâgledarna förändras.

När kniven närmas till preparatytan begränsas den lysande delen alltmer av kniveggens allra yttersta gränslinje och bildar så småningom en smal linje när kniveggen förs mycket 8203967-8 lo' 15 20 25 30 35 nära preparatytan. Vid ett avstånd av cirka l um uppträder _ de färgskiftningar som är karaktäristiska när spalten mellan knivegg och preparatyta genom vilket ljuset skall passera blir mindre än det använda ljusets våglängd. Efter ytterligare frammatning förklingar ljuset helt och preparatet kan nu bringas i sin upp-och nedgående snittningsrörelse kombinerad med lämpligt matningssteg mellan varje snittningsrörelse.

Efter några få snittningsrörelser erhålles kontakt mellan kniv och preparat och snittavverkningen påbörjas. _ få vågledarprismat 7 finns en pinne ll och på vaggan 10 .en medbringare 12, varigenom prismat av vaggan kan föras bort från sitt vänstra ändläge mot vilket det fixeras av ett stopp 21 och en fjäder 22. Vågledarprismat 7 inställes så att det upplysta fältets bakre (vänsta begränsningslinje) kommer ungefär i linje med vågledarens 8 bakre plan, när /3= Oo. När vaggan vrides så att släppningsvinkeln ökar tvingas vågledarprismat att följa med, vilket gör att våg- ledarens 8 nedre ände blir lika belyst vid alla aktuella värden på släppningsvinkeln. Samtidigt undvikes att prismats starkt lysande främre översida ger störande sidoreflexer i mikroskopet vid stora värden på släppningsvinkeln, vilket blir fallet om ljuskällan är fixerad. Dessutom åstadkommes en god s.k. mörkfältsbakgrund, d.v.s. området under och på sidorna av preparatblocket förblir mörkt oavsett värdet på släppningsvinkeln varigenom maximal kontrast mellan reflex och bakgrund erhålles.

Den ovan nämnda inställningen av ljusvågledarprismat 7 medför att dess främre spets skjuter ut framför knivhållar- vaggans bas tillräckligt för att ge ljus direkt till preparat- ytan utan medverkan av vågledaren 8 när vaggan är inställd så att släppningsvinkeln är ungefär lika stor som mikroskop- axelns vinkel mot preparatytan. Därvid erhålles reflex i mikroskopet direkt från vågledarens 1 spets via preparat- ytan. Medbringaren 12 är som framgår av beskrivningen ovan _så utförd att vågledaren stannar i ett förutbestämt ändläge även om värdet på.släppningsvinkeln ytterligare ökas eller om vaggan helt tas bort från sin slid. Denna av stoppet 21 bestämda ändposition är trimbar för att toleransfel i mikroskopvinkel och knivbordsplacering skall kunna elimineras. 10 15 20 25 30 35 40 5 8203967-8 Med'hjälp av detta'arrangemang förenklas den mycket viktiga grundinställningen av preparatytans vertikalitet. Speciellt vid mycket små preparatytor (storleksordningen 0,3 x 0,3 mm) är det mycket svårt att ställa in ytans vertikalitet så att den fångar upp den önskade reflexen när kniven närmas till ytan, om preparatets orienteringsbåge 15 är olämpligt inställd.

Med kniveggen på ett avstånd av cirka 0,5 - 1 mm från preparat- ytan samt preparatarmen arreterad i horisontalt läge, justeras bågen tills optimal reflex erhållits i mikroskopet från preparatytan, vilket innebär att ytan är vertikal. Därefter kan knivhållarvaggan ställas in på för snittning lämpligt "vanligen lägre värde för släppningsvinkeln och kniven kan närmas till preparatet med hjälp av reflexen som då i huvudsak kommer från vågledaren 8. Avslutningsvis kan nämnas att våg- ledarprismats 7 mot spegeln 6 vända ände lämpligen förses med en i horisontalplanet konkav ändyta, så att knivhållar- vaggan kan vridas åtminstone i l0° i horisontalplanet utan att skuggeffekter uppstår. Detta är nödvändigt i de fall då preparatblockets frontyta ej bildar rät vinkel mot dess symmetrilinje.

I Fig. 2 visas en del av den i Fig. 1 beskrivna ultramikro- tomen varvid glaskniven l utbytts mot en diamantkniv med tillhörande hållare 19. I övrigt användes samma hänvisnings- beteckningar som i Fig. l. Diamantknivar är i regel infästa i metallstommar varvid eggfacetten ofta får en vinkel som är ogynnsam för generering av lämpliga ljusreflexer vid närmandet av kniven till preparatet. I synnerhet gäller detta då diamantkniven omslipas efter att ha skadats. Detta gör att reflektionsytorna vid en diamantknivsfacett får mycket varierande vinklar jämfört med vad som är fallet vid användande av glasknivar vilkas mot preparatet vända facett- yta alltid är vertikal vid släppningsvinkeln 00. Vid an- vändande av diamantknivar böjes därför lämpligen ljusvåg- ledaren i en vinkel av cirka 50 vilket gör att den föres in i det hålrum där diamanten är ingjuten. Därigenom faller ljuset från ljusledarens övre ände in mot preparatets yta i sådana vinklar att en god reflex från denna erhålles i mikroskopet. För att både glaskniv och diamantkniv skall kunna användas alternativt utan byte av vågledare 8, har denna utförts av flexibel plast som medger uträtning av nämnda 50-vinkel i fallet glaskniv, men återtar sin ursprungliga position när diamantkniv åter insättes.

Claims (3)

1. 8203967-8 ,, Patentkrav l. Förfarande för att vid en mikrotom, företrädesvis en ultramikrotom, där en runt sin längdaxel vridbar knivegg användes för att från ett preparat (2) avskilja snitt genom att preparatet föres nedåt förbi kniveggen, möjliggöra att spalten mellan knivegg och preparat före snittning kan göras ytterst smal utan att preparatet berör kniven (l), k ä*n n e t e c k n a t d ä r a v, att spalten underifrån belyses från en ljusvågledare (8) vars ena ände är anbringad under kniveggen och vrides med denna och vars andra ände belyses av en med kniveggens vridning förskjutbar ljus- källa (3), varvid ljuset från vâgledaren reflekteras såväl i knivens som preparatets mot spalten vända ytor och den i preparatytan reflekterade bilden av knivytan, vars storlek är proportionell mot spaltens bredd, betraktas från åt- minstone en punkt belägen i ett vertikalplan utanför spaltens vertikalplan och på samma sida om detta som kniven.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ljuskällans rörelse är begränsad så att då vridningsvinkeln mellan ljusvågledaren och vertikalplanet överskrider ett visst värde ljuskällan frikopplas från vrid- ningsrörelsen varigenom den direkt kan belysa preparatytan.

3. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ljuskällan utgöres av ett ljusvågledarprisma (7).