SE430581B - Forfarande for framstellning av en pappersbehallare jemte anordning for utovande av forfarandet - Google Patents

Description

f? _! 10 15 20 25 30 35' 40 13885-7 ¿ Man har således inte funnit något förfarande eller någon anord- ning, för att säkert och snabbt kunna framställa pappersbehållare med tätande skikt mot läckage, i synnernet i sidoväggens överlappande parti, bottenskivans omkretsparti samt runt pappersbehållarens övre, rullade kantparti. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att eliminera bristerna i pappersmuggar av konventionell typ och att åstadkomma ett förbättrat förfarande och en förbättrad anordning för industriell framställning av för vätskor avsedda pappersmuggar, som kan användas under en längre tid. I Detta har åstadkommits genom att uppfinningen erhållit de i efterföljande patentkrav angivna kännetecknen.

Uppfinningen beskrivs i det följande under hänvisning till bifo- gade ritningar, där fig. l i längdsnitt visar en anordning för fram- ställning av pappersmuggar enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 visar ett snitt efter linjen II-II i fig. l, fig. 3 schematiskt visar en riktningsbana för ett rörligt pulvermatningsorgan, fig. 4 visar ett längdsnitt genom enannñnutföringsform, fig. 5 visar ett tvärsnitt efter linjen V-V i fig. 4, fig. 6 visar ett längdsnitt genom ytterli- gare en utföringsform, fig. 7 visar ett snitt efter linjen VII-VII i fig. 6, fig. 8 visar i större skala ett snitt efter linjen VIII-VIII i fig. 7, fig. 9 visar schematiskt en riktningsbana över pulverpartik- larnas flöde i anordningen enligt fig. 6-8, fig. 10 visar i perspektiv de väsentliga partierna av en delvis uppskuren pappersmugg enligt upp- finningen, fig. ll visar i större skala ett delsnitt genom ett parti av muggen enligt fig. 10, fig. 12 visar i likaledes större skala ett delsnitt genom ett annat parti av muggen enligt fig. 10, fig. 13 visar också i större skala ett delsnitt genom ett ytterligare parti av mug- gen enligt fig. 10, fig. l4 visar i planvy en vanlig typ av pappers- mugg, fig. 15 visar ett längdsnitt efter linjen XV-XV i fig. 14, fig. 16 visar i större skala ett snitt genom partiet A efter linjen XVI-XVI i fig. 15, fig. 17 visar i likaledes större skala ett snitt genom ett annat parti B i fig. 15, och fig. 18 visar också i större skala ett snitt genom ytterligare ett annat parti C i fig. 15.

Fig. l visar en pappersmugg enligt uppfinningen, vilken består av en sidovägg 20 och en bottenskiva 23, vilka är framställda av pap- per eller liknande material fodrat med ett laminat. Som synes är pap- persmuggen (i det följande hänför sig ordet pappersmugg till en mugg av papper eller liknande material, som är fodrat med ett laminat, men ännu inte förstärkt med ytbeläggning) placerad upp och ned, varför 10 15 20 25 30 35 40 Tišflßš-'ï '-J 3 bottenskivan 23 ligger uppåt och sidoväggens öppna rullkant 26 ligger längst ned. På den böjda bottenskivans 24 utsida och nära denna är anbringad en elektrod 28. Även vid sidoväggens överlappande parti 2l är, såsom en förlängning av elektroden 28, en bandformig elektrod 29 anbringad i nära anslutning till detta parti. Dessutom är en ytterelek- trod 47, i form av en förlängning av elektroden 29, på utsidan av sido- väggens övre rullade omkretsparti anordnad att omsluta nämnda parti.

Samtliga elektroder är seriekopplade och deras potential är jord. 40 betecknar ett yttre skal av isolerande material, som skall fasthålla pappersmuggen och mekaniskt förbinda elektroderna. 38 och 39 är ett maskeringsorgan, som placerats i pappersmuggen för att täcka partier, som inte skall tätas på insidan, och 44 resp. 45 är stöd för dessa maskeringsorgan. Ett pulvermatningsrör 30 är anbringat inuti pappersmuggen. Pulver av samma substans som laminatet eller ett harts- pulver, som åtminstone genom värme kan fås att vidhäfta det syntetiska hartset i pappersmuggens laminat, sänds med luft genom pulvermatnings- röret 30. Företrädesvis är rörets 30 insida konstruerad att elektro- dynamiskt stöta bort pulverpartiklar, som annars skulle fastna därpå.

Av denna anledning är pulvermatningsröret 30, i utföringsformen enligt fig. l, framställt av ett isolerande material, och två inbördes isole- rade, spiralformiga elektroder 32, 33 är parallellt anordnade och kopp- lade till ett växelströmsaggregat 34. Växelström av allmänt tillgäng- lig frekvens pâtrycks mellan elektroderna 32, 33, varvid pulverpartik- lar genom repulsion av ett mellan elektroderna alstrat ojämnt elekt- riskt växelströmsfält förhindras att samlas på pulvermatningsrörets 30 inre yta. Samtidigt sänds en så svag luftström, som transporterar pulverpartiklar i pilens 36 riktning, genom röret 30, att utblåsning av partiklar och luft från pulvermatningsrörets 30 övre ände kan ske med låg hastighet. Vid pulvermatningsrörets 30 övre ände är anordnad en koronaurladdningselektrod 31 av nåltyp, som är förbunden med elek- troden 33, vilken tillförs spänning från en högspänd likströmskälla 35, varvid en lätt koronaurladdning uppkommer från koronaurladdnings- elektrodens 31 spets till de yttre elektroderna 28, 29, 42. Pulverpar- tiklar, som passerar runt koronaurladdningselektroden 31 och som blå- ses ut genom pulvermatningsrörets 30 övre ände, är elektriskt laddade och riktas med hjälp av det av elektroden 31 generade fältet mot den jordade ytterelektroden 28 genom laminatskikten på pappersmuggens in- sida och pappersmaterialet på dess utsida. De laddade PulVGrPärtiklär' na överförs till laminatets yta, så att slutligen ett skikt laddade pulverpartiklar bildas på densamma. Pulvermatningsrörets 30 spets kan ??¶5as5-7 å med hjälp av ett manöverorgan (icke visat på ritningarna) successivt förflyttas till andra lägen vid muggens insida under det att den hål- ler ett bestämt avstånd från denna för att bilda ringformiga skikt av laddade pulver. 5 Denna rörelses riktningsbana visas exemplifierad i fig. 3.

Först rör sig pulvermatningsrörets 30 spets uppåt (48) längs sidoväg- gens överlappsfog Zl, sedan i cirkel (49) längs bottnens omkretsfog 24 och därefter nedåt (50) längs överlappsfogen 21. Slutligen förs spetsen isen cirkel (51) längs den övre rullade omkretskanten 26 på 10 pappersmuggen och får slutligen pilens 52 riktning. Detta är en cykel av spetsens rörelse, under vilken en väsentlig mängd pulver blåses ut från pulvermatningsrörets 30 spets för att bilda det i förväg bestämda tätningsskiktet 37. Eftersom elektroderna är placerade på pappersmug- gens utsida, hålls koronaurladdningen alltid verksam i riktning mot l5 de pulverskikt som skall bildas, medan pulvermatningsrörets 30 spets rör sig längs den i fig. 3 visade banan, varigenom ett kontinuerligt pulverskikt 37 bildas. Då en beläggning skall göras runt den övre rullkanten 26, är det nödvändigt att bilda pulverskikt både på dess in- och utsida, varför en hjälpelektrod 41 är anordnad att tillföra 20 en spänning med samma polaritet som polariteten hos koronaurladdnings- elektroden 31 från den högspända likströmskällan 35, för att därigenom bilda ett elektriskt fält. Genom att luft samtidigt sugs ut med lämp- lig hastighet i pilens 43 riktning genom en muggens utsida omslutande ledning kan beläggningseffekten förhöjas. Sålunda kan skikt med en 25 lämplig mängd pulver bildas både på in- och utsidan av muggens rull- kant 26. Om papperets elektriska motstånd är mycket högt blir belägg- ningen av den övre rullade omkretskanten 26 oftast inte effektiv. I sådant fall är det, för att uppnå goda resultat, nödvändigt att kont- rollera papperets fukthalt och därigenom minska dess elektriska mot- 30 stånd. Naturligtvis gäller detta även andra delar vid utövande av för- farandet. Förfarandet möjliggör beläggning med hög effektivitet även om luftens utblåsningshastighet vid pulvermatningsrörets 30 spets är mycket låg. Eftersom det är viktigt att uppnå en hög produktionshas- tighet är det fördelaktigt att använda en pulvermatningsspets, som 35 elektrodynamiskt kan driva ut pulvret för att undvika pulversamlingar på pulvermatningsrörets inre yta, såsom beskrivits i utföringsexemplet ovan. Om emellertid pneduktionstaktenäwlåg, är det inte alltid nöd- vändigt att anordna dylika medel. I ett sådant fall är det, för att effektivt förhindra pulversamlingar i pulvermatningsröret medelst 40 elektrodynamik för att säkert åstadkomma uppladdning av pulverpartik- 5 lar i rörets spets, fördelaktigt att redan tidigare ha laddat pulver- partiklarna med den förutbestämda polariteten, innan de sänds till pulvermatningsorganet. I detta fall kan laddningspolariteten vara an- tingen positiv eller negativ beroende på pulvertyp, papperskvalitet etc. Om huvudändamålet endast är att till fullo utnyttja pulvermat- ningsrörets kapacitet, kan det dessutom vara möjligt att anordna ett pulverladdningsorgan, som kan ladda pulverpartiklar med blandat posi- tiv och negativ polaritet. Maskeringsorganen 38,39 skall, som tidigare nämnts, maskera pappersmuggens inre partier, som inte är täckta med pulver. Dessa maskeringsorgan frilägger fogarna där pulverskiktet 37 bildas med så skarpa gränser, att pulverkonsumtionen minskas och den med värmebehandling färdigställda muggens handelsvärde ökar. Beroende av pappersmuggens användningsområde är det emellertid inte alltid nödvändigt att använda maskeringsorganen. Även i avsikt av ökad pro- duktion och förebyggande underhåll av fabriker är dylika maskerings- organ oftast ej använda. Huruvida dylika maskeringsorgan skall användas eller inte bör fastställas .beroende på pappersmuggens användningsom- råde.

I fig. 4 och 5 visas ytterligare en utföringsform av förfarandet och anordningen för framställning av pappersbehållare. I fig. 4 är ett pulvermatningsorgan 30 integrerat med maskeringsorganen 38,39 och placerat i en uppochnedvänd pappersmugg. Anordnandet av ytterelektro- der är detsamma som i fig. l och 2. Även luftsystemet är i allt väsent- ligt detsamma som enligt fig. l och 2. I fig. 4 är emellertid en hjälpelektrod 41 för beläggning av rullkanten 26 anordnad att förbin- das med ett lock 56, som är integrerat med pulvermatningsorganet 30, och denna anordning är så konstruerad att uppsamlingen av Överskotts- pulver blir bättre. Pulvermatningsorganet 30 är beläget ungefär mitt i pappersmuggen och dess ände har en bred öppning för att kunna bilda ett pulverskikt utmed pappersmuggens hela runda bottenfog 24. Just ovanför denna öppning är en koronaurladdningselektrod 3l anordnad, vilken även fungerar som en skärm 53. Eftersom elektroden 31 är mot- satt ytterelektroden 28 bildas ett elektriskt fält i ett utrymme 59, vilket fält är riktat från koronaurladdningselektroden till den mot- satta elektroden, varvid i detta utrymmet 59 även en lätt koronaur- laddning uppkommer från koronaurladdningselektroden till ytterelektro- den 28, varigenom pulverpartiklar, som inmatas genom pulvermatningsor- ganet 30 i pilens 36 riktning, med luft riktas från nämnda öppning i pilarnas 62 och 62a riktningar mot den runda bottenfogen och de pul- verpariklar, som laddas i koronaström i utrymmet 59 och av det däri 10 15 20 25 30 35 40 vvessss-7 3 , b rådande elektriska fältet, fastnar på det runda bottenpartiet 24 och bildar ett pulverskikt 37. Även vid insidan av det vertikala överlap- pande partiet 21 på pappersmuggen bildas ett utrymme 58. Detta utrym- me står i förbindelse med pulvermatningsorganets 30 övre öppning 63 och dess nedre ände står i förbindelse med en ledning 42, genom vilken pulver strömmar i pilens 67 riktning. Av denna anledning kommer en del av de från pulvermatningsorganets 30 ändöppning 63 blåsta pulver- partiklarna ned genom utrymmet 58 i pilens 65 riktning, varvid dessa partiklar laddas av koronaurladdningselektroden 31. Även utmed utrym- met 58 är en ett elektriskt fält bildande elektrod 55 anordnad mitt för elektroden 29 på utsidan av pappersmuggens överlappningsparti.

Elektroden 55 är pålagd en spänning med samma potential som polarite- ten hos koronaurladdningselektroden från den högspända likströmskäl- lan 35. Genom det sålunda i utrymmet 58 alstrade elektriska fältet transporteras pulverpartiklarna, som har passerat genom utrymmet 58, mot pappersmuggens vertikala överlappningsparti 21 för att bilda ett pulverskikt 37a.

De pulverpartiklar, som blâses från pulvermatningsorganets 30 öppning, häftas, som tidigare nämnts, vid den runda bottenfogen för att bilda pulverskiktet 37, och en annan del av pulverpartiklarna, som är under laddning, strömmar ned i pilarnas 64, 66 riktningar genom kanaler 54 anordnade i maskeringsorganen och blåses ut från bottnen, och med hjälp av det mellan ytterelektroden 47 och hjälpelektroden 41 bildade elektriska fältet bildas ett pulverskikt 27 på pappersmuggens övre rullade omkretskant 26.

Efter fullföljandet av nämnda förfarandecykel borttages pulver- matningsorganet 30, maskeringsorganet 39, skärmplattan 56 och därmed den integrerade hjälpelektroden 41 från den färdiga pappersmuggen.

Sedan avtages även pappersmuggen från ytterelektroderna. Därefter ut- sätts pappersmuggen, nu med däri utbildade pulverskikt, för värmebe- handling och eventuell ytbehandling. Även utföringsformen enligt fig. 4 och 5 är utrustad med pulver- matningsorgan, vilka verkar att elektrodynamiskt förhindra pulversam- lingar, och genom att kontinuerligt blåsa ut pulver från utgångsöpp- ningen med reglerad låg hastighet kan goda resultat uppnås. Dessutom kan än mer fördelaktiga resultat uppnås genom anordnandet av kanaler 54 i maskeringsorganen. Koronaurladdningselektroden 31, som är anord- nad vid utgångsöppningen 63 på pulvermatningsorganet, är inte begrän- sad till att ha konform. Om exempelvis pappersmuggen är liten, kan det vara tillräckligt med en elektrod av nåltyp. Även en annan typ, exem- 10 15 20 25 30 35 40 ?'š"ššiff-íïïà-7 7 pelvis en elektrod med ett flertal nålar som sträcker sig radiellt utåt, kan användas för att få ett gott resultat. Inte heller korona- urladdningselektrodens läge är begränsat till läget intill pulvermat- ningsorganets övre öppning 63. En dylik elektrod kan t.ex. placeras runt den nedre änden av hjälpelektroden 41, för att ladda pulverpar- tiklarna i beroende av pappersmuggens storlek, det använda pappers- materialets tillstånd eller produktionsmängden.

I utföringsformen enligt fig. 6 utförs ingen ytbeläggning runt muggens övre rullkant, eftersom detta parti kan tätas genom ett lock.

Eventuell påträffad defekt i en sådan konstruktion kan korrigeras på annat sätt. I denna mugg är ytbeläggningsskikt bildade endast på bot- tenskivans fog 24 och vertikala överlappningsparti 21.

Fig. 7 visar en sidovy efter linjen VII-VII i fig. 6.

Fig. 8 visar i större skala ett delsnitt efter linjen VIII-VIII i fig. 7 med elektriska kretsar. Pulvermatningsorganet 30 och maske- ringsorganen 38,39 i fig. 6-8 är utförda som en enhet och tätt insatta i pappersmuggen. Som i föregående utföringsformer är ytterelektroder 28,29 anordnade på utsidan av pappersmuggen. Pulverpartiklar strömmar uppåt i pilens 36 riktning. Pulvermatningsrörets 30 övre ände mynnar mot bottenpartiet längst bort från det vertikala överlappningspartiet och bildar en ringformig ytbeläggningskammare 72, varifrån de i luft upptagna pulverpartiklarna strömmar i två riktningar, en enligt pilen 77 och den andra enligt pilen 77a. De två strömmarna 79,79a, som passe- rar genom den ringformiga ytbeläggningskammaren 76, förenar sig i ut- rymmet 76 precis innanför överlappningspartiet 20, varifrån det före- nade flödet under ytbeläggning av pappersmuggen strömmar längs pilarna 79,80,8l,67 och ut på utsidan.

I denna, liksom i föregående utföringsformer, är pulvermatnings- organet 30 så utformat, att det på elektrodynamisk väg hindrar varje laddad pulverpartikel att fastna på detsamma.

Den främsta egenskapen hos denna utföringsform består i att laddningsorganen för pulverpartiklarna utnyttjar en "tyst" urladdning, som visas i detalj med ett elektriskt kopplingsschema i fig. 8. En växelströmsspänning påtrycks genom ett växelströmsaggregat 73 på åt- minstone ett par ledande elektroder 75,75a inbäddade i det isoleringe- skikt, som har bildats på insidan av den ringformiga ytbeläggnings- kammaren 72. Elektroderna 75,75a är motsatta ytterelektroden 28, var- igenom en tyst urladdning alstras i utrymmet 70a mellan dessa elektro- der, varvid därigenom bildad joniserad gas riktas genom den ringfor- miga ytbeläggningskammaren 72 till ytterelektroden 28 av ett likströms- V7 » _l sassss-7 10 15 20 2st 30 35 40 ö fält, som genereras av en högspänd likströmskälla 74, vilken tillför spänning till dessa elektroder, varvid pulverpartiklar,som passerar genom den ringformiga ytbeläggningskammaren 72 i riktningarna 77,77a, 78,78a i fig. 7, laddas i ett strömmande lätt jonflöde, och samtidigt bildas ett pulverskikt 37 av de laddade pulverpartiklarna genom det elektriska fält, som genereras mellan elektroderna 75, 75a och ytter- elektroden 28.

I ett dylikt fall är den med likspänning matade elektroden för tyst urladdning vanligtvis placerad i det parti av innerelektroden 70, som befinner sig mittemot ytterelektroden 28. I vissa fall är det bäst att även placera den innanför innerelektroden 71 för att bilda ett elektriskt fält motsatt ytterelektroden 29 och för att leda elektrisk ström genom utrymmet 76, som skall ladda pulverpartiklarna. Även om i detta fall, jonströmning inte tillåtes i utrymet 76, är det nöd- vändigt att bilda ett pulverskikt 37a genom att tillföra likspänning genom ledningar (inte visat på ritningarna) till innerelektroden 71.

Fig. 9 visar en riktningsbana för pulver, som strömmar i anord- ningen enligt fig. 6-8. Först strömmar luftburna pulverpartiklar uppåt i pilens 60a riktning för att sedan uppdelas i två halvcirklar 6la, 6lb längs pappersmuggens runda bottenparti 24 och dessa två strömmar förenas vid den övre delen av överlappningen 21, varifrån de strömmar ner i pilens 60b riktning under det att ytbeläggningen sker på vägen. överskottsluften blåses ut på utsidan. _ I ovannämnda utföringsform har såväl metoden att bilda en jon- ström som ett elektriskt fält för ytbeläggningen medelst en tyst ur- laddning genom tillförsel av likspänning befunnits vara mycket effek- tiv. Eftersom det olikformiga, utåtriktade elektriska växelströmsfäl- tet exempelvis enligt fig. 8, genereras i utrymmet 70a mellan elektro- derna 75 och 75a genom växelströmskällan 73a, stöts pulverpartiklarna bort utåt, varigenom pulveravsättningar förhindras i detta område, är den stadiga urladdningsströmmen och det elektriska fältet alltid säkrade. Sålunda kan t.ex. istället för en koronaurladdningselektrod 31 enligt fig. 4, tysta elektroder enligt fig. 8 användas för att upp- nå ett bättre resultat. Likaledes uppnås oftare ett bättre resultat om tysta elektroder (fig. 8) används istället för överlappningspartiets 21 elektrod 55 för att bilda det elektriska fältet. En dylik tyst elektrod kan även användas i en del av hjälpelektroden 4l i fig. 4, varigenom pulverpartiklar, som strömmar runt, blir bättre laddade och således uppnås ofta ett gott resultat.

I ovanstående utföringsform är den bortstötande elektrodynamiska 10 15 20 25 30 35 40 ffirfi/'Vfg _-§' / 33ötwJ'7 9 funktionen, anordnad i pulvermatningsröret, inte alltid begränsad till ett två-fasigt växelströmsfält, utan även ett tre-fasigt fält kan an- vändas, inte enbart för att stöta bort partiklar utan också för att transportera partiklar; Detta särdrag utgör en del av föreliggande uppfinning.

Ovanstående beskrivning har givits med pappersmuggen i uppoch- nedvänt läge med öppningen nedåt.

Uppfinningen är emellertid inte begränsad till denna placering.

Det inses att, beroende av bearbetningsverktyg, pappersmuggens form o.s.v., ett ytbeläggningsskikt kan utformas på vilken mugg som helst genom att placera den med dess öppning uppåt eller med dess sida nedåt.

Ovanstående beskrivning har också hänfört sig till en vanlig mugg med runt, nedåt avsmalnande tvärsnitt. Uppfinningen kan inte en- bart utnyttjas vid denna utföringsform, utan kan även utnyttjas till cylinderformiga, ej koniska muggar och till fyrkantiga behållare för smör eller margarin samt pyramidformiga sådana. Således kan, med för- farandet 0ChÄ anordningen enligt föreliggande uppfinning, pappersmug- gar för vätska framställas i vilken form som helst. Dessutom kan mer effektiva pulverbeläggningar utföras genom att sammansätta organ för pulvertransport, laddning och bildande av elektriska fält.

Beskrivningen har också avsett pappersmaterial, i synnerhet pap- per som är klätt med ett syntetiskt hartsmaterial. Emellertid är inte materialvalet enbart begränsat till detta. Enligt föreliggande upp- finning kan vilket pappersmaterial som helst användas, t.ex. sådant som är laminerat med aluminiumfolie på fram- eller baksidan och som dessutom kan vara laminerat med ett skikt av syntetiskt harts. I detta fall kan aluminiumfolien tjäna som en ytterelektrod. Om ett pappers- material är laminerat på båda sidor görs innerytans skikt vanligtvis tjockare än ytterytans.

Användningsområdet för pappersmuggar enligt föreliggande uppfin- ning är inte begränsat till vätskor. I synnerhet genom att bilda tä- tande skikt på muggen genom aluminiumfolie, kan den genom sin lufttäta konstruktion användas att förvara vilken vara som helst, vars arom skall bibehållas. Sådana muggar kan framställas effektivt men ändå till låga kostnader.

I fig. 10 visas en typisk pappersmugg, framställd i enlighet med föreliggande uppfinning. Sålunda är pappersmuggen framställd av en kombination av pappersmaterial, vilka bildar sidoväggen 20 och bot- tenskivan 23, varvid varje material är laminerat med en film av synte- tiskt harts. vilken utgör muggens innervägg. Dess sidovägg har en rf I f m7, I 10 15 20 25 30 35 40 'å 8 8 5- 7 10 fastställd bredd 2la på båda sidor om den vertikala överlappnings- fogen 21, men ger ett intryck av att vara kontinuerligt formad. Ett vertikalt tätningsskikt 22 är häftat direkt på laminatskiktet på sido- väggens inneryta. Ett tätningsskikt 25 är också bildat på den runda bottenfogen 24, ett tätningsskikt 27 på rullkantens 26 övre yta och ett tätningsskikt 27a på samma rullkants 26 inneryta. En mer detalje- rad konstruktion av dessa visas i fig. ll-13.

I fig. ll visas muggens övre rullkant, i vilken baspapperet 26a syns innerst och är täckt med ett laminat 26b. Utanpâ detta sträcker sig ett tätningsskikt från ut- till insidan av muggens övre rullade omkretskant.

I fig. 12 visas det vertikala överlappningspartiet, i vilket skikten, i tur och ordning utifrån och in, är baspapperet 20a, lamina- tet 20b, baspapperet 20a, laminatet 20b och det överlappningspartiet täckande innersta tätningsskiktet 22.

I fig. 13 visas bottenfogen 24, i vilken det yttersta baspappe- ret 20a med dess inre laminatskikt 20b är tillbakavikt och ett baspap- per 23a med dess laminatskikt 23b i bottenskivan 23 är infört i det tillbakavikta partiet. Ett tätningsskikt 25 täcker det innersta runda bottenpartiet.

I likhet med enligt ovan är de svaga partierna, såsom sidoväg- gens överlappningsparti, bottenfogen och öppningens övre rullade om- kretskant samtliga helt täta. Därför uppstår aldrig några vätskeläckor.

Med förfarandet att på elektrostatisk väg täcka muggens fogar enligt föreliggande uppfinning kan vätska förvaras i muggen under en längre tid och kan även utan problem transporteras långväga.

För att ytterligare förklara pappersmuggens enligt uppfinningen särdrag har en jämförelse gjorts med en konventionell mugg, varvid hänvisas till fig. 14-18.

En typisk konventionell pappersmugg är gjord på sätt som visas i synnerhet i fig. 16, där baspappersmaterialet l är laminerat med ett syntetiskt hartsskikt 2 och ett annat baspapper 3 på liknande sätt är laminerat med ett syntetiskt hartsskikt 4. I dylika muggar av lamine-I rat papper har vätskan eftersom två skikt är sammanfogade endast med ett limskikt 2a en tendens att tränga igenom baspapperet 3 från ena änden och in i den fina strukturen i själva papperet och därför brukar läckor uppstå i pilens 5 riktning. Laminatskiktet kan således inte bi- behålla sin vattentätande effekt. En pappersmugg av detta slag är där- för inte lämpad att under en längre tid förvara vätskor.

För att undvika sådana läckor har man brukat täta det på muggens 10 15 20 25 30 35 40 x; “<1 '-7 nJ l CC l' 'Im ca ll inneryta exponerade papperet genom att bespruta det med vax. Detta kan ha viss effekt. En sådan mugg kan emellertid inte användas som behållare för varor med hög temperatur och dessutom, enär ett sådant vaxlager brukar nötas bort, blir dess användningsområde mycket begrän- sat.

Ytterligare ett förfarande består i att täta sådana partier genom att anbringa en lösning av syntetiskt harts. Om emellertid det poly- olefina hartset används som laminat på insidan av pappersmuggar, är denna metod inte lämplig, trots att den mestadels används numera, eftersom polyolefinet i sig självt inte är lösligt med de vanligtvis använda lösningsmedlen och dessutom finns det inget lim, som på ett godtagbart sätt fastnar på polyolefinet. Det har därför bedömts mycket svårt att, för pappersmuggar laminerade med polyolefint harts, finna ett sätt att undvika läckage i pilens 5 riktning. Detta är en av an- ledningarna till att pappersmuggar, som är framställda av enbart lami- nerade pappersark, inte kan användas till vätskeförvaring under en längre tid.

I fig. 17 visas i större skala en snittgy genom bottenfogen B i fig. l5. I detta fall är det också mycket svårt att fullständigt täta laminatskiktet 13 på sidoväggens pappersbas ll med pappersskivans 12 laminat 14, eftersom läckor brukar uppstå från denna del i pilens l5a riktning samt i pilarnas 15,16 riktningar. Dessutom brukar en spricka uppstå i laminatskiktet 41, eftersom bottenskivan 12 är böjd väsent- ligen 900, varigenom läckage ofta uppstår i pilens 17 riktning. På liknande sätt brukar läckage uppstå i pilarnas 18,19 riktningar på grund av den tvära böjningen. Detta är en andra anledning varför en pappersmugg framställd av sammanfogade laminatpapper inte kan användas för vätskor under en längre tid.

I fig. 18 visas i likaledes större skala ett snitt genom rull- kanten C i muggen i fig. 15. I detta parti är baspapperet 6 med ett därpå anbringat laminatskikt 7 vanligtvis rullat. Då muggen skall an- vändas med ett lock 8 av aluminiumfolie, är vanligtvis den övre omkret- sen tätad med ett lock genom värmebehandling för att det laminerade hartset skall väremvidhäftas. Även i detta fall har sprickor en ten- dens att uppstå i rullkantens laminat, varvid läckor visade genom pi- larna 9,10 brukar uppstå när den vätskefyllda muggen vänds nedåt.

Detta är en tredjeanledning till att en sådan av laminatpapper hopsatt pappersmugg inte alltid kan användas.

Föreliggande uppfinning avser att anvisa förbättrade pappersmug- gar, vilka kan eliminera defekterna i nämnda tre exempel och åstadkom- 7/733885-7 12 ma det mest optimala förfaringssättet och anordningen för framställ- ning av pappersmuggar, vilka är lämpade för förvaring av vätskor under en längre tid.

Claims (10)

13 P A T E N T K R A V

1. l. Förfarande för framställning av en pappersbehållare be- stående av ett med laminat klätt pappersmaterial, ett ark för sidoväggen och ett andra ark för bottnen, k ä n n e t e c k - n a t a v att man alstrar ett elektriskt fält, som riktas mot sidoväggens vertikala överlappningsparti samt böjda par- tier genom laminatytan till dess baksida, att man sänder ett pulver av samma substans som laminatskiktet eller som är adhesivt eller blir värmeadhesivt till de partier som skall beläggas, att man laddar pulvret till en polaritet så att det attraheras till och fastnar på laminatskiktet, varefter det med efterföljande värmebehandling formar tätande skikt på nämnda partier.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att man, när pulvret läggs på nämnda partier, med maskerings- organ maskerar de partier som inte skall beläggas.

3. Anordning för att under utövande av förfarandet enligt krav l pulverbelägga en pappersbehållare, som är framställd av pappersmaterial klätt med laminat, k ä n n e t e c k n a d a v ytterelektroder belägna på utsidan av sidoväggens över- lappningsparti resp. böjda partier, ett pulvermatningsorgan för tillförsel av pulver till de partier som skall tätas, motsatta elektroder, vilka alstrar ett elektriskt fält riktat mot nämnda ytterelektroder genom ett utrymme intill över- Lappningspartivt och de böjda partierna in 1 laminatytan och dess bakre baspapper, samt organ för att ladda ett pulver, som skall sändas till utrymmet intill nämnda överlappnings- och böjda partier.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att övriga partier, förutom de överlappnings- och nöjda par- tier som skall tätas, förses med maskeringsorgan. N11 .__V_-] .- .x CJ-.l CO G1 14

5. k ä n n e t e c k n a d 1 v att nämnda pulvermatningsorgan, vars övre ände har en öppning Anordning enligt krav 3, väsentligen mitt i pappersmuggen mot bottnens böjda omkrets~ del, är i denna öppning försett med en koronaurladdningselekt- rod som en ytterelektroden motsatt elektrod.

6. k ä n n e t e c k n a d att, såsom ett pulverladdningsorgan, är anordnad åtminstonde Anordning enligt krav 3, a v en tyst elektrod som en del av motsatta elektroder samt att denna är försedd med organ, som skall påföra en likspänning mellan ytterelektroden och den motsatta vlektroden.

7. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t 0 c k n e d a v ett nulvermatningsorgan, som skall sprida pulvret -vh må elektrodynamisk väq stöta bort pulvret.

8. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v ett yttre laddningsorgan, som laddar pulvret till en polaritet, som medför säker vidhäftning, innan det sänds till pulver- matníngsorganet.

9. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att pulvermatningsorganet i sin öppning har en som motsatt eloktrod till ytterelektroden tjänande koronaurladdninqs- eluktrod samt att den är försedd med styrorgan för att für- flytta pulvermatningsorganet under det att den bibehåller ett bestämt läge i öppningen i förhållande till ytterelektroden och överlappnings- och de böjda partierna och för att åtmins- tone en gång låta den förflyttas med fastställd hastighet längs överlappnings- och de böjda partierna. a v

10. k ä n n e t e c k n a d att pulvermatningsorganet, som blåser ut pulvret i närheten Anordning enligt krav 3, av överlappninqs- och de böjda partierna, är förbundna med sugorgan, som skall borttaga överskottspulver.