SE430032B - Forfaringssett och anordning for omroring vid strenggjutning - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 110 .f/'fsfšfizä 1 7= 2 Ett sätt att lösadessa problem har tidigare föreslagits och det består däri, att den elektriska omröraren matas med en flerfasig ström, samt att omröraren *utföres »osymmetriskt på såasätt, att antingen fasströmmen i en fas till minst 10 fe avviker från 'fasströmmen i en annan och/eller att fasspolarna. inbördes .ärmotsvarande osymmetriskt utförda. Härigenom erhållas en bättre ljudstruktur vid symmetrisk matning. Omröraren kan normalt vara symmetriskt uppbyggd, men det är även .tänkbart att göra de olika fasspolarna inom omröraren »esymmetriskayvarvid osymmetrin i omröringenwïerhålles vid symmetrisk matning.

.Man härvid giva den flerfasiga strömmen en frekvens av 0-10 H2, Vanlißfvíß i samband med omr-öring i s k slabs, dvs en stor tvärsektion. Man kan 'aven väljaden frekvens mellan 10430 Hz vid s k blooms, 'dvs medelstora änmen eller 'en frekvens .mellan 50-60 Hz vid smärre ämnen s k billets. I det förstnämnda. fallet är det :mmm frågan om tvamomrörmg, varviaemrarmgsrmtningen väljas ungefelr vinkelrätt mot gjutriktningen, i 'det andra fallet normalt längsomröring, dvs i gjutriktningen. ' nackdel .vid nämnda typ av ssymetrisk omröring är den relativt dåliga. ut- nyttjningen av omröraren, dvs här komer 'kärna och lindningar att bli under- utnyttjade. Dessaaoch andra nackdelar vid tidigarekänd teknik i huvudsak elimineradevid förfaringssättet enl uppfinningen, som kännetecknas därav, 'att antingentvå. 'eller flera omrörare .användes, vilka verkar inom i huvud- sak sammaïdel av smältan, elle; -en omrörare och en separat spole användes, 'ävenledes verkande inom .i huvudsak »samma del av smältan, 'varvid i -detförst- antingen bägge eller alla de inom sanma- smälteområde verkande omrörarna. matas med flerfasig ström, och att omröringen ifrån åtminstone en av dessaeutföres symmetriskt, under det att omröringen från åtminstone en av de-andra' utföres osymmetriskt páså sätt, att antingen fasströmnen i en fas till minst 10 »flå avviker från fasströmmen i en annan fas och/eller att fasspolarna inbördes är motsvarande osymmetriskt utförda, och i det aaidra .fä-lïïlei Omröraren är Symmetriskt mata-d och att minst em-enfasigtillsatsspole 'på omröraren eller en separat snole invid omröraren anordnad så., att _ osymmetrisk omr-öring erhånea Osymmetrini det förstnämnda fallet kan er- hållas genom att man tillägger några dampervarv i-en.fas elleraatt namnför- den ömsesidiga induktansen så, att man erhåller osymmetrisk omröring eller att mannedhjälp av fasförskjutning erhåller .denna..oeymetri. I 'det andra fallet-erhålles .från den enfssigl: matade spolen (tillsattsomröraren) en 'repulsiv omröring, således ej den motoriska. som man vanligen. erhåller .från en- symmetrisk omrörare. Tillsammans med 'den symmetriskt matade omröra- Ãren erhålles här således en osymmetrisk omröring sammansatt enligt nedan.

Den syznmetriska omröringen svarar således för den motoriska omröringen under det att den asymmetriska. delvis kommer att svara för den uppkomna. 10 15 20 25 30 35 79fi23 1 7- 2 3 turbulens, som minskar smältans viskositet och som medverkar till elimine- ring av de s k vita. banden. _ e Den mß-gïlefißlf-â Vßnäringflvågen i gjutsträngen är på. känt sätt sammansatt de_l_s_ av en i huvudsak kvadratiskt sinusformad, i omrörarens längdriktning vandrande, mellan O och ett 'maximum löpande, i omrörarens längsrflctning verkande omröringslmaft, som integrerad över en viss tid ger en i omrörarens längsriktning resulterande omröringskraft; d_e_l_§_ en i huvudsak sinusformad, i omrörarens längsriktning vandrande, mellan ett lika stort positivt maximum som negativt minimum löpande, vinkelrätt emot omrörarens eller motsvarande ingående polskos yta verkande tvärkraft, vars tidsintegrad över en längre tid är 0 ooh vilket således ej ger en resulterande kraft, samt en på. dessa bägge krafter superponerad stationär, i tiden och i omrörarens längsriktning periodiskt mellan 0 och ett maximum löpande, i huvud- sak vinkelrätt emot omrörarerzs eller motsvarande polskos yta verkande tvär- kraft, vilken har sitt maximum mitt emellan omrörarens polsko eller motsvar- ande anordning, varvid denna superponerade tvärkraft alstrar en kraftig ölming av turbulensen i strönmingen i gjutsträngens flytande kärna. Den sist- nämnda kraften åstadkommes av den asymmetriska omröraren medan de två första i huvudsak erhålles från den symetriska omröraren, gvetvis delvis även från den asymmetrislca.. Man erhåller sålunda ett bättre utnyttjande av de två. omrörarna, och normalt matas den syxnmetriska omröraren med väsentligt större effekt än den osyumetriska.

Uppfinningen går även ut på en anordning för utförande av detta förfarings- sätt medelst minst två elektrømagztetiska omrörare. mer-aningen är avsedd för'*omröri.r1g av icke stelnade partier i en gjutsträng från en stränggjute skin, varvid strängen är anordnad atttformas i en kokill. Anordningen ätvyíineteclmas därav, att antingen bägge eller alla omrörsrna är utförda för flerfasig (2-, 5-, eller flera faser) omröring och placerade för omröring inom i huvudsak samma del av' smältan, 92.2 en omrörare och en separat spole, ävenledes verkande inom i huvudsak sanna. del av smältan, varvid åtminstone en omrörare är utformad för symmetrisk omröring, och för åtminstone en annan av de flerfasiga. omrörarna är anordnad att matas för osymmetrisk omröring, varvid fasströmmen i en fas till minst 10 76 avviker från fasströmmen i en annan fas eller att omröraren är på motsvarande sätt osymetriskt utförd _e_l_I_L_e_z; att den osymmetriska omröraren utbytta mot minst en vid iller invid den symmetriska omröraren anbragt enfasmatad spole. I det förstnämnda fallet kan den asymmetriska omröraren vara utförd med olika antal ampervarv per fas eller med avsiktligt förändrad ömsesidig induktans så att osymmetri er- hållas eller medelst olika fasvridning i de olika faserna. Spelen kan an- i 790123 tfve-.z 10 15 20 ,25 30 35 14 tingen vara anbragt på. samma järnkäma som den. symmetriska. omröraren eller anbragt helt separat så. att matning-en kan ske från samma eller olika stråln- källor. ' “uppfinningen är exemplxflereall tlfegeae..:1»gueer.ev-v11ka, figur 1. ma, en om-" .röring vid s k slabs under det/tatt. figur 2 visar omröring vidbhemggelger 'bi11ets. visarfen härvlindadflomrörareytvâfaamatad oclrfignnr 4 visar flenfspollindad» .omrörarefïignzr 5 visar .två-omrörarelplaoeradeqaá sanna järn.- oehvgmtfomadesepollindade. 6 -visar en omrdörareexmedfetillsatsspole, figur Ten omrörarer-nede separat- :fmatàdegspolazfi ochfigur' 8 e en: gjutsträngmed. omrörare och. enfaespole. 'Figur 9 visar exempel-_ på: omrörarplaceringar. i *Elrgjutsträng utmatas.:från en- kokill Tmedelst rzzllarvâ. Denicke stelnade e delen av gjuten-ängen 5 dvs_.partiet 4 omröres medelst atvâ. mitt. emot varandra :placerade omrörare '5 'redep'6. *Omrörarendfidaär matadmed den: största effekten, och utförd Tförf symmetrisk-eller i hdvudsak syzmetriskaomröringyeochifpá feešlvenllgt-feättzäflfmleemetfmellen .denna een -gjuteträngen- 7, aa .utförde 1 aomagzzetiektfimaterial, menfgivetviekan även. omröraren utformas så.. attdetaej finnes anågrafiriallarmellan denna och _~gjutstr'a'z_lgen..Pår...motsatt sida gjutsträng- enrplaceras mindre, .med mindre effekt matad. omrörare: 6. för agymetrisk omrörizrgelàntingen 'är dennaosynmetriskt matad så., .att .fasströumem i enfas ftlll-mnetflflo »så avviker franffeeetrëmenaei en: men, eller eekee kan. emröre- 'ren pågannat sätt lltfomas så. att även vid likartad matning av faserna e osyxmnetrisk omröring äger rmn. Ehtempelvis kan ampervarvtalet variera från 'fee till fee eller eeztee kan den vara. utfemea så ett aeömeeelaige induk- 'tansernavarierarffrån fasti11*fas och. osymmetriskromröring erhålles. Om- rsrevne 1 dette-fall tveirel-ikteaee relativt. gjutrfletnlngen ( eetllen .till'A)..Ma.n:erhå11er påldetta sätt elr-effektivare lltnyttjning .avfden totala omröringseffekten. Eventuellt kan, sauna frekvensomriktare eller. .annazlelmat- .ning vara. 'gemensam för de 'båda omrörarna. .De kan naturligtvis .även matas separat. Omrörarenakan placeras på. olika avstånd från kokillen på.. samma. eller motsattawsidor av-.strängen eller som visas ilfiguren: mittemot varandra på. var sin. 'sida awsdträngen. på. samma avstånd frånv-kokillen. Man kanutfomaden .etarre-emröreren, på sedvanligt -närvllnaet eätt, -etempelvle enl figur seen den mindre kan mera anpassaatiIIsjäIvaJg-JutmasIcinen, .denykan utförasmxed utpragleae peler, epelllnaeaellerupåeenet eatt,_glvetv1e även nërvllnaen. 10 15 20 25 30 7en2z11-2 I figur 3 visas en härvlindad omrörare med en omröringsriktnmg enl pilen B, varvid omröraren är 2-fasmatad som synes i figuren. Faserna visas vid 1 och g.

Det kan givetvis hända att även en symmetrisk utformad omrörare får någon osymetri i matningen p g a variationer i den ömsesidiga induktaxisen, men i princip betraktas en likartad matad omrörare enl figur 3 som symetrisk.

I figur 2 visas omröring vid billets eller blooms varvid från en kokill 1 matas en gjutsträng 5 och omröring sker i det icke stelnadeupartierna 4. Mittemot varandra placeras härvid två. omrörare 9, 10, den ena 9 för synmetrisk omröring och den andra 10 för osymmetrisk omröring. Effektmatningen till den- symetriska omröraren 9 är väsentligt större än matningen till den asymetriska omröraren 10, och liksom var fallet vid slabsomröring kan vid denna blooms- eller billets- omröring omrörarna även placeras på samma sida om gjutsträngen. Man kan givet- vis även placera ett flertal omrörare längs strängen, varvid manlksn variera omröringsriktningen omväxlande tvärs och längs omröringen eller också. lean ett flertal omrörare placeras efter varandra med samma. omröringsriktning.

I figur 4 visas en spollindad omrörare med inbördes osymetriska spolar 11, 12, placerade på. sema järnkämalä.

I figur 5 visas en spollindad omrörare där spolama tillhörande den symmetrisk: omröraren 15 placeras :umanför de spolar 14 som tillhör den asymetriska omrö- raren, och dessa spolar har för varje fas placerats på. sanna järnkärna. Omröraren är här ä-fasmatad, men fastalet kan varieras från 2 och uppåt. En väsentlig faktor vid alla dessa omrörare är att den symetriska omröraren är den större omröraren xmder det att den osymnetrisloa. är den mindre, och huvudsaken är att man får den lilla tvärkraft som behövs för åstadkommande av turbulensen och sålunda elimineringen av de vita banden. 1 figur 6 visas en (ene: fiera) eiusafsspeiu 15 (n) via en eymstriek, ' 1 de: vissas faim tvafssmatsu mami-e 16. spolen 15 är lämplisss enfas- matad och kan matas från same. typiska strömkälla som omröraren 16. Man kan använda ett antal tillsatsspoler - antalet faser -1.

Vid omröraren enligt figur 7 består omröraren av separatmatade tillsats- spolar 17, 18, 19 på. samma jârnkäma 20. I tváfasfallet behövs då. ytterligare en enfasmatnizng, vilken dock ej behöver vara synkroniserad med den normala cmformaren. Detta kan dock ibland vara lämpligt. i ïesotzflsw 7 -fz 'Iífigir B visas. en helt separat tillsateomrörared, exempelvis en enfasigt :matad spole. 2.1, som härvid åsteklkoumer repulsiv omröring i smältan 23 (se pilena24). Den motoriska; erhålles, i detvisede fallet längsgående, från en' flerfasig, - symmetrisk omrörare. i 5 fTilleatsomröi-aren 21- skall' endast skapa.. repuleivemröring, "ej denzmotoriska, . i då. den ordinarie omröraren 22 star hand om detta.

'En olika varianter kan tänkas med' eller uten-utpräglade poler. _. Omröraren 21 ash/eller 22 kan vara 1-,' 2- eller ä-feàigaf nätfrekventa 'eller aisgfrekvenca. net väsentliga är att tmsstsmamm-'a21seeysmparanågon _ 10 -vànñringsvåg dvsemotoriskaomröring, eller i varjefell om viss motorisk denna är' liten i förhållandetill denrrevpulsiva. 2Ti1leatsomrörarexr21 bör monteras så, att fältet från* normalenröraiven 22 ' *viddbilletsgjntning och' tillsetsomröreren 21 ligger moms-sanna; smältedel sv strängen. Omrörarna skall ligga-nära. varandra. 15 ílillsatsomröraren placeras separateller' anslutna till huvudomrörsren, < vilket i" det .sistnämnda falletkan ökaadenfrepulsiva kraften. Tillsats- emröraren* 21 'hör ha .ntpräglade poler och kan köras synkrontf med. nomal- - omröraren- 22.

*Förfaringssättet enligt uppfinningen tillgå: så ettden större omrörarenfmatas 26 symmetriskt under deteattïdenaandrarmatas osymmetriskt- (eller spelen-matas - enfßsigt) oehmsn erhållande tre ovanfangivna hnfterna. för denssmanlsgda. omröringen. Resultatet blir att nani huvudsak. eliminerar: de vite. banden. _Anoran1ngen och» förfaringssättet enligt; ovan kan varieras pimängananaa sätt i /inom ramen' för-nedanstående patentkrav.

Claims (7)

790-23 1 7 - 2 PATEITIIQAV

1. Förfaringssätt för omröring av icke stelnade partier i en gjutsträng från en stränggjutningsmaekin, var-via strängen formas 1 en man (1) och omröringen utföres medelst två. elektromagnetiska omrörare, k ä. n n e - t e c k n a t därav, att antingen två, eller flera omrörare användes, vilka. verkar inom i huvudsak samma del av smältan, ¿I¿e_r_ en omrörare och en separat spole användes, 'aïvenledes verkande inom i huvudsak samma del av smältan, var- vid i det förstnämnda fallet antingen bägge eller alla de inom sænma smälte- område verkande omrörarna matas med flerfasig ström, och att omröringen från åtminstone en av dessa (S, 9) utföres symmetriskt, under det att omröringen från åtminstone en av de andra (6, 10) utföres osynmetriskt på så. sätt, att antingen fasströmmen i en fas till minst 10 % avviker från fasströmuen i en annan fas »och/eller att fasspolanma inbördes är motsvarande osyxmnetriskt ut- förda, sen 1 det andra fruar errararen ar eymetriekt matas och att minst en enfasig tillsatsspole (15, 21) på. omröraren eller en separat spole invid omröraren är anordnad så., att osyznmetrisk omröring erhålles.

2. Förfaringssätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den symmetriska omröraren (5, 9) matas med större effekt än den osymmetriska (6, 10).

3. Förfaringssätt enligt patentkrav 2, k 'al n n e t e c k n a t därav, att omrörarna placeras på. varsin sida om gjuteträngen (5), mitt förvarandra, eller på samma sida, den ena utanför den andre (15, 14).

4. Anordning för utförande av förfaringssättet enligt något eller nâgra av föregående patentkrav, avsedd för omröring av icke stelnade partier i en gjutsträng från en strënggjutningsmaskin, varvid strängen är anordnad att formas i en kokill (1) och omröringen är anordnad medelst minst två elektro- magxetiska omrörare (S, 6), k ä. n n e t e c k n a d därav, att antingen bagge- enar ana Orrar-am ar utföras för fier-feel; (två, m eller mera faser) omröring och placerade för omröring inom i huvudsak samma. del av smältan, ¿J_._J._e_r_ en omrörare och en separat spole, ävenledes verkande inom i huvudsak samma del av smältan, varvid åtminstone en omrörare är utfomad försymmetrisk omröring, och åtminstone en annan av de flerfasiga omrörazrna är anordnad att matas för osymmetrisk omrörizig, varvid fasströmmen i en fas till minst 10 7% avviker från fasströmmen i en annan fas eller att omröraren är på. motsvarande sätt osymmetriskt utförd eller att den osynmnetriska omröraren utbytta mot minst en vid eller invid den symmetriska omröraren anbragt enfas- met-aa spole (15). d1f9tfe2tz=1fw2 B

5.. Anordning enligt .patentkrair 4, k ä. n n e-t e c konoa. d därav, att 'tvåomröramaresp omrörare och' spole är placerade mitt före-varandra., på varslnesiaåvonlgjucsträngen (s, 6, 9, 1o)ee11er_utanfar vamara (13, 14) på :ma sin mfngjutsfrängen, utförda mewskna eller gemensam

-6. ïànordningenligt* patentkrav 4 eller 5, k,,.ä .nnefb e» eek -n a. 'd fdärav, l-:att minsteen; företrädesvis två» omrörareCS, 6) är anordnade för omröring ~ tvärsogjutriktningen,exempelvis-vid sdk slabs, eller attï deïär anordnade för ,-omröri.ng. längs gjutsträngenrexempelvis vid sk -blooms ellez-.bíllets (9, TO), 'eller att de omväxlande _, placeras för tvärs- ~reapektivedlängsomröring.

7. *Anordning enHgtpatentkraVfA-š, k_eä'n:n'e tvec k~-n«e. d* 'däraäqfatt emrai-aiefieeär»närv11naaa~e11erfsp°1nnaaa, 1 .oaeztsistnämaa "samt exempelvis '=med.den*eymmetri.s_ka_ och 'den osymmetríska omrörarens spole placerad på. same.