SE428861B - Elektrisk vermematta forsedd med anslutningsomraden och slitsar for anslutning till en likadan vermematta - Google Patents

Description

7910583-9 av slitsarna i den första värmemattan och botten av slitsarna i den andra vär- memattan de ytformade och friliggande anslutningsområdena på den första värme- mattan ligger över anslutningsområdena på den andra värmemattan. Härigenom upp- nås en entydig och tvângsvis riktig samordning av anslutningsområdena.

Genom olika djup hos slitsarna i en och samma ytterkant kommer även en lekman att uppmärksamma en felaktig sammanfogning av två värmemattor eftersom de båda värmemattorna ej har något fast stöd i varandra eller också ej längre är parallella efter fullständig införing till botten av de respektive slitsarna utan istället bildar en vinkel med varandra. Vid rektangulära värmemattor an- ordnas på minst två motstående ytterkanter anslutningsområden och slitsar. Då kan en oändlig följd av värmemattor sammanfogas. Om alla ytterkanter, t.ex. de fyra ytterkanterna hos en rektangel, förses med anslutningsområden och motsva- rande slitsar så kan en oändlig yta av med varandra sammanfogade värmemattor bildas. Motsvarande gäller för värmemattor av annan form, t.ex. tre- eller sex- kantiga.

För galvanisk anslutning genom lödning kan anslutningsområdena på ena kan- ten perforeras. Då ett perforerat anslutningsomrâde efter införingen ligger över ett ej perforerat anslutningsområde kan den galvaniska förbindningen mel- lan de båda anslutningsområdena åstadkommas genom applicering av lod. Man talar i detta sammanhang om "genomkontaktering".

Därutöver är även andra förbindningssätt möjliga, såsom exempelvis svets- ning, krympning eller nitning av anslutningsområdena.

För mekanisk stabilisering kan två värmemattor som skall sammankopplas dessutom förbindas även rent mekaniskt, t.ex. genom i varje fall partiell sam- manklistring eller något av de ovannämnda förbindningssätten, inom området där kanterna ligger över varandra.

Ritningarna visar i jïg_; ett speciellt utföringsexempel på uppfinningen i form av en rektangulär värmematta utformad som en flexibel tryckt krets som beskrives närmare nedan. jj¿L§ visar hur tre värmemattor av den i fig 1 visade typen kan sammanfogas med varandra för att åstadkomma en större värmeyta. Fig 3 visar att en felaktig sammanfogning av värmemattorna med den speciella utform- ningen enligt fig 1 och 2 är uppenbar.

I det följande beskrivs figurerna närmare. I fig 1 är värmemattan 1 utfor- mad som en flexibel tryckt krets. Densamma består av en basfolie 2 av elek- triskt isolerande polyester med en tjocklek av ungefär 125 /um. Pâ basfolien 2 är värmeledare 3 av koppar pålaminerade eller påkascherade. I beroende av användningsområdet kan tjockleken av värmeledarna exempelvis ha en tjocklek mellan 17,5 och 70/um. De tryckta värmeledarna 3 är endast visade vid ytter- kantsomrâdena 4-7 av värmemattan 1. Vid dessa kanter är anslutningsområden 3 7910583-9 - 8-15 anordnade, vilka är visade som dubbelt streckade ytor. Anslutningsområdena 8-15 är friliggande medan värmeledarna 3 istället är övertäckta med en täckfo- lie 2a av elektriskt isolerande polyester med en tjocklek av ungefär 25/um eller också en tvåkomponentlack. Anslutníngsområdena 8-11 är försedda med hål 16-19, vilka är avsedda för sammanfogning genom lödning. Den ovan beskrivna värmemattan 1 har redan tidigare tillverkats och använts av sökanden och utgör följaktligen teknikens ståndpunkt.

Uppfinningen består i att i anslutning till ytterkanterna 4-7 anordna slitsar 20-27 bredvid anslutningsområdena 8-15. Slitsarna 20-27 är här visade genom insnitt i bas- och täckfolien 2 respektive 2a från ytterkanterna 4-7 in i värmemattan 1. Slitsarna kan emellertid också vara utformade som urskärningar eller urstansningar av en smal remsa av värmemattan 1, exempelvis i fallet med en förhållandevis tjock värmematta. Slitsarna 20-27 är här anordnade vinkelrätt mot de motsvarande ytterkanterna 4-7. Desamma kan emellertid också bilda annan vinkel med motsvarande ytterkanter. Slitsarna 20,22,24 och 25 är kortare än slitsarna 21,23,25 och 27. Sättet för slitsarnas anordnande framgår närmare av den nedanstående beskrivningen av fig 3.

Sammanfogningen av värmemattan 1 enligt uppfinningen med en likadan värme- matta 1' eller l" framgår av fig 2. Motsvarande beståndsdelar är försedda med samma hänvisningsbeteckningar.

Värmemattan 1 är med sin ytterkant 4 likt en kam så införd i ytterkanten 6' av värmemattan 1', att anslutningsområdena 8 och 9 på värmemattan 1 ligger exakt ovanför de motsvarande anslutningsområdena 12' och 13' på värmemattan 1'.

Denna noggranna samordning uppnås genom noggrann anpassning av djupen av slit- sarna 20-27 i värmemattan 1. Slitsarnas 20-27 djup sträcker sig till det av- stånd som anslutningsområdena 8-15 har till de respektive ytterkanterna 4-7.

Slitsarnas djup är så anpassade att anslutningsområdena 8-15 kommer att över- täcka de motsvarande anslutningsområdena på en likadan andra värmematta då de motsvarande ytterkanterna helt införts i varandra, d.v.s. då botten av varje slits ligger an mot botten av den motsvarande slitsen. Till följd av hålen 16 och 17 i anslutningsområden 8 och 9 är anslutningsområdena 13 först synliga.

Sedan tillföres lod i hålen 16 och 17 och över anslutningsområdena 8 och 9 och galvanisk förbindning mellan anslutningsomrâdena 8 och 9 på värmemattan 1 och anslutningsområdena 13' och 12' på värmemattan 1 åstadkommes. I fig 2 är värme- mattan 1" ansluten på samma sätt till värmemattan 1 som värmemattan 1' varför en närmare beskrivning därav kan förbigås. I fig 2 visas endast de första tre värmemattorna av en större yta. Ytterligare värmemattor kan på beskrivet sätt fogas till var och en av de tre värmemattorna.

Claims (8)

PO 25 30 Av fig 3 framgår att en felaktig, dvs sidovänd införing i varandra av tvâ likadana värmemattor enligt fig 1 är direkt uppen- bar. Detta illustrerar den grundläggande fördelen med de olika djupen hos slitsarna i en ytterkant. Uppfinningen kan användas vid en värmematta av godtyckligt slag som skall förbindas med likadana värmemattor till en större värmeyta. Värmeledarnas uppbyggnad saknar därvid betydelse och dessa kan vara utförda som metalliska ledare, som ledande folie av syntetiskt material eller liknande material. Endast anslut- ningsomrâden för galvanisk förbindning är ett krav. Även den gal- vaniska förbindningen kan ske på godtyckligt önskat sätt. Därvid är det ur mekanisk synpunkt lämpligt att anslutningsområdena lig- ger pâ varandra i största möjliga utsträckning. Värmemattorna kan användas för varje godtyckligt uppvärmningsändamâl, t ex för uppvärmning av golv, väggar eller tak i godtyckliga rum eller be- hållare samt även för uppvärmning av ytor, t ex för uppvärmning av ytor på exempelvis industriella eller liknande apparater, an- ordningar osv. PATENTKRAV

1. Elektrisk värmematta av flexibelt, månghörnigt och speciellt rektangulärt utförande samt uppvisande åtminstone två i varje fall på ena sidan friliggande, och på avstånd från en ytterkant anbringade, elektriska anslutningsområden, k ä n n e - t e c k n a d av att bredvid anslutningsområdena, (8-15) är an- ordnade åtminstone tvâ i vinkel mot ytterkanterna (4-7) löpande och ytterkanterna (4-7) genombrytande slitsar (20-27) i form av insnitt eller urtag, varvid slitsarnas djup mätt vinkelrätt mot ytterkanterna (4-7) är så valda att efter införing likt en kam av slitsarna (20-27) hos en första värmematta (1) i motsvarande slitsar hos en andra likadan värmematta (1') till dess botten av slitsarna (20-27) hos den första värmemattan (1) anligger mot botten av slitsarna i den andra värmemattan (1') ligger de frilig- gande anslutningsområdena (8-15) på den första värmemattan (1) över och i elektrisk kontakt med anslutningsomrádena på den and- ra värmemattan (1').

2. Värmematta enligt patentkravet 1, k ä n n ett e c k - n a d av att de i samma kant (t ex 4) anordnade slitsarna (t ex 20 och 21) har olika djup. 25 30 7910583-9

3. Värmematta enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att en värmematta (1) av rektangulärt utföran- de pá var och en av tvâ motstâende ytterkanter (4 och 6 resp 5 och 7) är försedd med två anslutningsomrâden (8, 9 och 12, 13 resp 10, 11 och 14, 15), och att bredvid dessa anslutningsområ- den är anordnade på varje ytterkant åtminstone tvâ slitsar (20, 21 och 24, 25 resp 22, 23 och 26, 27).

4. Värmematta enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k - n a d av att av samtliga ytterkanter (4-7) varje ytterkant (4-7) är försedd med åtminstone två anslutningsområden (8-15) bredvid vilka åtminstone två slitsar (20-27) är anordnade på varje ytterkant (4-7).

5. Värmematta enligt patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a d av att åtminstone två anslutningsområden (8-11) på en värmematta (1) är försedda med hål (16-19).

6. Värmematta enligt patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k - n a d av att den galvaniska kopplingen är av ej löstagbart slag ästadkommen genom lödning, svetsning, krympning eller nitning av anslutningsområdena (8-15).

7. Värmematta enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k - n a d av att värmemattorna i området för de varandra överlig- gande kanterna och bredvid den galvaniska förbindningen av an- slutningsområdena dessutom är mekaniskt fast kopplade till va- randra.

8. Värmematta enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a d av en extra koppling åstadkommen genom i varje fall par- tiell sammanklistring inom omrâdet där kanterna är överliggande.