SE426255B - Tendanordning for forbrenningsmotor - Google Patents

Description

7800591-'5 ningsmotor, vid vilken emitter-kollektorsträckan i en sluttransis- tor tillsammans med primärlindningen på en tändspole bildar en i en likströmskällas strömkrets ingående seriekoppling och i vilken en till motorn kopplad signalgivare ingår, som är inrättad att ut- lösa tändförlopp och medelst vilket emitter-kollektorsträckan i transistorn är styrbar till spärrtillstånd vid tändtidpunkterna, och vid vilken slutligen ström eller icke-ström i primärlindningen är styrbar på sådant sätt, att åtminstone inom ett varvtalsområde med stigande varvtal inom tidsperioden mellan två tändförlopp tids- andelen för denna ström ökar och tidsandelen för icke-strömmen mins- kar, varvid medelst signalgivaren vid tändtidpunkterna över en styrkondensator en första laddningstillstândsändring i en strömrikt- ning är utlösbar och över styrkondensatorn en andra laddningstíll- ståndsändring därefter uppträder i motsatt strömriktning och omställ- ning av den med primärlindningen seriekopplade emitter-kollektor- sträckan i sluttransistorn till ledtillstånd är beroende av ett upp- nående av ett fastlagt börvärde vid den första tillståndsändringen över kondensatorn.

Enligt tyska publiceringsskriften 1 539 178 är en tändanordning känd, vid vilken strömmen eller icke-strömmen i primärlindningen medelst signalgivaren styres med hjälp av en växelspänning med speciell kurv- form på sådant sätt, att tidsandelen för denna ström ökar med stigan- de varvtal inom tidsperioden mellan två tändförlopp, medan tidsande- len för icke-strömmen avtar på motsvarande sätt. Vid denna tändan- ordning erfordras emellertid för alstring av denna växelspänning en generator, vid vilken motorns geometriska form måste fastställas em- piriskt och i regel ger sådant resultat, att serietillverkning ur framställningsteknisk synpunkt blir tämligen komplicerad. Dessutom kan enbart sådana signalgivare användas, som arbetar på samma sätt som en växelströmsgenerator.

För att undvika dessa olägenheter kännetecknas en tändanordning av ovan angiven art av att laddningstillståndsändringarna över styrkon- densatorn är inrättade att påverkas av en integrators integrerings- värde, i det att den första laddningstillståndsändringen över kon- densatorn sker via emitter-kollektorsträckan i en första styrtran- sistor, vars ledförmåga är beroende av integratorns integreringsvär- de, och att ett övervakningsvärde påverkar detta integreringsvärde och uppstår, när strömmen i primärlindningen ökar. 7800591-5 I jämförelse med ovanstående kända teknik har tändanordningen enligt uppfinningen fördelen, att förutom den i likhet med.en växelströms- generator arbetande signalgivaren, vars rotor kan ha godtycklig form, även sådana signalgivare är användbara, som alstrar rektangelforma- de eller åtminstone i det närmaste rektangelformade signaler. Sålun- da kan även i det enklaste fallet en Hall-generator och vid behov även den konventionella brytkontakten användas för utlösning av tänd- förloppen. Resultatet, som uppnås genom tillämpning av uppfinningen, medför vidare fördelen, att tändenergialstringen för de enskilda tändförloppen förblir tillräckligt konstant inom ett jämförelsevis stort varvtalsområde.

Uppfinningen beskrives närmare nedan i exempelform med ledning av åt- följande ritning, där fig. 1 visar kopplingsschemat för tändanordnin- gen enligt uppfinningen och fig. 2 diagram för förklaring av verk- ningssättet.

Den i fig. 1 visade tändanordningen är avsedd för en ej visad för- bränningsmotor för ett ej heller visat motorfordon och omfattar en sluttransistor 1, vars emitter-kollektorsträcka tillsammans med pri- märlindningen 2 på en tändspole S bildar en seriekoppling mellan en matningsledning 3 och en jordledning 4. Ledningen 3 utgår från den ena anslutningen på en driftströmställare 5, vars andra anslutning är förbunden med pluspolen på en likströmskälla 6. Minuspolen på den- na likströmskälla 6 bildar utgångspunkt för jordledningen 4. Medelst en signalgivare 7 säkerställas vid tändtidpunkten omställning av emit- ter-kollektorsträckan i transistorn 1 till spärrtillstànd och därmed brytning av den genom primärlindningen 2 passerande strömmen, dvs utlösning av ett tändförlopp. Såsom signalgivare 7 användes i före- liggande fall en konventionell brytkontakt. Med ledningen mellan pri- märlindningen 2 och kollektorn i transistorn 1 är den ena änden av den till tändspolen S hörande sekundärlindningen 8 förbunden, medan dess andra ände utgör utgångspunkt för en kopplingsgren, som via ett tändstift 9 sträcker sig till jordledningen 4. En såsom polförväx- lingsskydd verkande diod 10 är med sin anod förbunden med ledningen 3 och med sin katod med en kopplingspunkt 11, som bildar utgångs- punkt för ytterligare kopplingsgrenar. Mellan punkten 11 och jordled- ningen 4 är en buffertkondensator 12 inkopplad, medan en från punk- ten 11 utgående kopplingsgren sträcker sig via ett motstånd 13 och därefter via signalgivaren 7 till jcrdledningen 4. Ytterligare en 7800591-5 från punkten 11 utgående kopplingsgren sträcker sig via ett mot- stånd 14 till kollektorn i en första styrtransistor 15 av npn-typ och fortsätter från dess emitter via ett motstånd 16 och en styr- kondensator 17 till kollektorn i en andra styrtransistor 18 av npn- typ, som med sin emitter är förbunden med jordledningen 4. Transis- torn 18 är dessutom med sin bas förbunden med ledningen mellan mot- ståndet 13 och signalgivaren 7 och med sin kollektor med punkten 11 via ett motstånd 19. Den mot transistorn 18 vända anslutningen på kondensatorn 17 bildar utgångspunkt för en kopplingsgren 20, som åt- minstone via ett motstånd 21 sträcker sig till basen i en tredje styrtransistor 22 av npn-typ. Den mot transistorn 15 vända anslut- ningen på kondensatorn 17 är förbunden med den via ett motstånd 23 med basen i transistorn 15 förbundna anoden i en blockeringsdiod 24, vars katod via en tillsatskondensator 25 är förbunden med basen i transistorn 15. Dessutom är katoden i denna diod 24 förbunden med anoden i ytterligare en diod 26, som med sin katod är förbunden med basen i transistorn 22 och tjänar till att höja omkopplingströskeln för denna transistor 22. Från basen i transistorn 15 utgår en led- ning till katoden i en blockeringsdiod 27 för att fortsätta från dess anod via ett dimensioneringsmotstånd 28 och en integrator 29 i form av en kondensator till jordledningen 4. Integratorn 29 är med sin från ledningen 4 vända anslutning förbunden både med kollektorn i en laddningstransistor 30 av pnp-typ och med kollektorn i en urladd- ningstransistor 31 av npn~typ. Transistorn 30 är med sin emitter via ett motstånd 32 och med sin bas via ett motstånd 33 förbunden med punkten 11, så att denna transistor 30 med hänsyn till integratorn 29 verkar såsom konstantströmkälla. På samma sätt är transistorn 31 med sin emitter via ett motstånd 34 och med sin bas via ett motstånd 35 förbunden med jordledningen 4, så att denna transistor 31 även ver- kar såsom konstantströmkälla med hänsyn till integratorn 29. Basen i transistorn 30 är dessutom via ett motstånd 36 förbunden med kol- lektorn i en övervakningstransistor 37 av npn-typ, vars emitter är förbunden med emittern i transistorn 1, varvid denna emitter i före- liggande fall är förbunden med ledningen 4 via ett övervakningsmot- stånd 38. Basen i transistorn 31 är via en av två delmotstând 39, 40 bestående spänningsdelare förbunden med punkten 11, varvid den gemen- samma förbindningspunkten 41 för dessa båda motstånd 39, 40 är för- bunden med anoden i en med sin katod med kollektorn i transistorn 37 förbunden blockeringsdiod 42 och med anoden i en blockeringsdiod 44, 78Û059'í~5 vars katod är förbunden med kollektorn i en mellantransistor 43 av npn-typ. Transistorn 37 är med sin bas förbunden både med anoden i en diod 46, vars katod via ett motstånd 45 är förbunden med led- ningen 4, och via ett motstånd 47 med katoden i en zenerdiod 48, vars anod är förbunden med ledningen 4. Ledningen mellan motståndet 47 och dioden 48 är förbunden med kollektorn i transistorn 43 och via ett motstånd 49 med ledningen 3. Den med sin emitter med jord- ledningen 4 förbundna transistorn 43 är med sin bas både via ett mot- stånd 50 förbunden med ledningen 4 och via ett motstånd 51 med emit- tern i ytterligare en transistor 52. Transistorn 52, vars kollektor via ett motstånd 53 och vars bas via ett motstånd 54 är förbunden med punkten 11, är med sin bas förbunden med katoden i en överbrygg- ningsdiod 55, som med sin anod både är förbunden med kollektorn i transistorn 22 och via ett motstånd 56 med punkten 11 och med vilken en kondensator 57 är parallellkopplad. Från emittern i transistorn 1 utgår vidare en shuntgren till motståndet 38, som sträcker sig via en seriekoppling av två begränsningsmotstånd 58, 59 till basen i en begränsningstransistor 60 av npn-typ och därifrån fortsätter från dess emitter till jordledningen 4. Den gemensamma förbindningspunk- ten 61 för de båda motstånden 58, 59 är via ett inställbart motstånd 62 förbunden med ledningen 4. Basen i transistorn 60 är dessutom via ett motstånd 63 förbunden med ledningen 3 och via ett motstånd 64 med emittern i transistorn 52. Kollektorn i transistorn 60 är förbun- den med basen i en drivtransistor 65 av npn-typ, vars bas via ett motstånd 66 och vars kollektor vfa ett motstånd 67 är förbundna med punkten 11. Emittern i transistorn 65 samverkar med basen i transis- torn 1, som dessutom är förbunden med anoden i en zenerdiod 68 och via ett motstånd 69 med ledningen 4. Katoden i denna diod 68 är för- bunden med förbindningspunkten 70 för två delmotständ 71, 72, som är seriekopplade mellan kollektorn i transistorn 1 och kollektorn i transistorn 60.

Den just beskrivna tändanordningen arbetar på följande sätt. Så snart drifströmställaren 5 bringas att sluta, är anordningen driftklar.

Nu förutsättes, att motorn startar, dvs varvtalet är mycket lågt, att vidare den signalgivarbildande brytkontakten 7 är sluten och att slutligen även emitter-kollektorsträckan i sluttransistorn 1 i bero- ende härav är ledande, så att ström flyter genom primärlindningen 2.

Om nu brytkontakten 7 bryter, flyter via kopplingselementen 5, 10 och 13 ström till basen i den andra styrtransistorn 18, så att dess 7800591-5 emitter-kollektor-sträcka blir ledande. När motorn startar, skall den första styrtransistorn 15 och även styrkondensatorn 17 fortfa- rande vara overksamma, så att ovannämnda omställning av den andra styrtran/slstorn 18 via motståndet 21 inverkar på den tredje styr- transistorn 22 på sådant sätt, att dess emitter-kollektorsträcka bringas till spärrtillstånd. Potentialen vid kollektorn i denna tran- sistor 22 antar då det positiva värdet U1, som framgår av det i fig. 2a visade diagrammet över spänningen U som funktion av tiden t. Nu kan styrström flyta över bas-emittersträckorna i transistorerna 52 och 60, vilket sker via kopplingselementen 5, 10, 56, 55 och 64 och medför, att emitter-kollektorsträckorna i transistorerna 52 och 60 blir ledande. I beroende härav förhindras ström att flyta via bas- -emittersträckorna i drivtransistorn 65 och sluttransistorn 1, så att emitter-kollektorsträckorna i dessa transistorer övergår till spärrtillstånd. hetta resulterar i brytning av strömmen genom pri- märlindningen 2, så att en högspänningsstöt uppkommer i sekundärlind- ningen 8 och ett elektriskt överslag eller tändgnista i beroende här- av bildas vid tändstiftet 9. Vid start av motorn inkopplas åter den genom primärlindningen 2 matade strömmen, när brytkontakten 7 åter bringas att sluta. Då sker omställning av de just angivna transis- torerna i motsatt riktning, varvid emitter-kollektorsträckan i tran- sistorn 18 övergår till spärrtillstånd, emitter-kollektorsträckan i transistorn 22 till ledtillstånd, emitter-kollektorsträckan i tran- sistorn 52 till spärrtillstånd, emitter-kollektorsträckan i transis- torn 60 till spärrtillstånd, emitter-kollektorsträckan i transis- torn 65 till ledtillstånd och slutligen även emitter-kollektorsträc- kan i transistorn 1 till ledtillstånd. Vid kollektorn i transistorn 22 uppträder då den i det närmaste mot jordpotential svarande po- tentialen U2 och uppträder i beroende härav ström i primärlindningen 2, så att tändenergi lagras för nästa tändförlopp. Genom att tran- sistorn 52 övergått till spärrtillstând förhindras ström att flyta via bas-emittersträckan i transistorn 43, så att dess emitter-kollek- torsträcka övergår till spärrtillstånd. Härigenom kan styrström fly- ta via bas-emittersträckan i transistorn 37 via kopplingselementen 5, 49, 47 och 38, vilket medför, att emitter-kollektorsträckan i transistorn 37 blir ledande, så att styrström även kan flyta via emitter-bassträckan i transistorn 30 via kopplingselementen 5, 10, 32, 36 och 38. Till följd härav övergår emitter-kollektorsträckan i transistorn 30 till ledtillstånd, så att kondensatorn 29 uppladdas.

Vid kondensatorns från ledningen 4 vända anslutning uppträder vid 78Ü059ï-5 början av denna uppladdning såsom integreringsvärde potentialen U4, vilket framgår av diagrammet i fig. 2c. Till följd av uppladdningen av kondensatorn 29 uppstår vid dess från ledningen 4 vända anslut- ning en potentialändring AU3. Om nu den via primärlindningen 2 mata- de strömmen når det i diagrammet enligt fig. 2b visade övervaknings- värdet I1, har spänningsfallet över motståndet 38 ökat så mycket, att emitter-kollektorsträckan i transistorn 37 styres till spärrtill- stånd. Därmed övergår även emitter-kollektorsträckan i transistorn 30 till spärrtillstånd, varefter kondensatorns 29 uppladdning avslutas, så att potentialen U6 då uppträder vid dess från ledningen 4 vända anslutning. Till följd av övergången vid emitter-kollektorsträckan i transistorn 37 till spärrtillstånd kan styrström flyta via bas- -emittersträckan i transistorn 31 via kopplingselementen 5, 10, 40, 39 och 34, så att emitter-kollektorsträckan i denna transistor 31 nu blir ledande och kondensatorn 29 börjar urladdas. En potentialänd- ring AU5 uppträder då vid kondensatorns 29 från ledningen 4 vända anslutning, varvid denna urladdning avslutas vid tändtidpunkten, ef- tersom emitter-kollektorsträckorna i transistorerna 52 och 43 då blir ledande, till följd av vilket säkerställes, att emitter-kollek- torsträckorna i transistorerna 30, 31 och 37 blir oledande. Efter av- slutad urladdning av kondensatorn 29 föreligger härvid potentialen U7 vid den från ledningen 4 vända anslutningen. Det för tillfället efter urladdningen uppträdande värdet bildar det integreringsvärde, med vilket styrtransistorn 15 kan påverkas. Uppladdningen och ur- laddningen av kondensatorn 29 är nu valda på sådant sätt, att spän- ningsändringen AU3 och spänningsändringen AU5 vid konstant varvtal hos motorn i diagrammet intar symmetriskt läge i förhållande till varandra med avseende på en genom värdet U6 tänkt lodrät linje E, varvid växlingen från uppladdning till urladdning på motsvarande sätt bestämmes av övervakningsvärdet I1. Med stigande varvtal hos motorn ökar därför integreringsvärdet i positiv riktning, eftersom potentialändringen AU5 i jämförelse med potentialändringen AU3 av- brytes tidigare. I beroende av integreringsvärdets ökning ökas led- ningsförmågan hos emitter-kollektorsträckan i transistorn 15. Men om brytkontakten 7 vid högre varvtal bringas att bryta vid tändtid- punkten och emitter-kollektorsträckan i transistorn 18 i beroende härav blir ledande, sker över kondensatorn 17 en första laddnings- tillståndsändring, som åstadkommes medelst en ström från matnings- ledningen 3 via kopplingselementen 10, 14, 15, 16 och 18 och medför att styrström förhindras flyta via bas-emittersträckan i transistorn ___ . , r f. f_.._._..._..._._...r_..._____.__.__._ 7800591~5 22. Härigenom övergår emitter-kollektorsträckan i denna transis- tor 22 till spärrtillstånd, så att enligt ovan emitter-kollektor- sträckan i sluttransistorn 1 även blir oledande och-tändförloppet utlöses på redan beskrivet sätt. Ännu innan brytkontaktten 7 brin- gats att sluta och därmed emitter-kollektorsträckan i transistorn 18 övergått till spärrtillstånd, uppnås vid den första tillstånds- ändringen vid kondensatorn 17 ett fastlagt börvärde, som motsvarar tröskelvärdet för transistorn 22. Via bas-emittersträckan i tran- sistorn 22 uppträder nämligen då åter styrström, som flyter via kopp- lingselementen 5, 10, 14, 15, 16, 24 och 26-och bringar emitter- -kollektorsträckan i transistorn 22 på nytt till ledande tillstånd.

I beroende härav styres såsom redan beskrivits emitter-kollektoI- sträckan i sluttransistorn 1 åter till ledande tillstånd, så att en ström flyter i primärlindningen 2 och tändenergi därmed lagras, re- dan innan brytkontakten 7 bringas att sluta. Om nu brytkontakten 7 åter bringas-att sluta och emitter-kollektorsträckan i transistorn 18 därmed bringas till spärrtillstånd, uppkommer en andra laddnings- tillstândsändring över styrkondensatorn 17, som uppträder via kopp- lingselementen s, 10, 19, 24, 26 och 22. Till följa av tiiisatskøn- densatorn 25 alstras vid den första laddningstillståndsändringen vid kondensatorn 17 en tillsatsström via bas-emittersträckan i tran- sistorn 15, så att omställningen av emitter-kollektorsträckan i transistorn 22 förbättras.

Om motorn emellertid ej försatts i drift, när driftströmställaren 5 och brytkontakten 7 är slutna, uppträder ström via kopplingsele- menten 5, 10, S4, 57 och 22, så att kondensatorn 57 slutligen upp- laddas och styrström överföras via bas-emittersträckan i transistorn 52, vilket medför, att emitter-kollektorsträckan i denna transistor 52 och även emitter-kollektorsträckan i begränsningstransistorn 60 blir ledande, så att emitter-kollektorsträckorna i transistorerna 65 och 1 övergår till spärrtillstånd. Någon ström kan därför ej fly- ta genom primärlindningen 2.

Medelst transistorn 60 begränsas strömmen genom primärlindningen 2 till ett fastlagt driftvärde I2, som ligger ovanför övervaknings- värdet I1. Driftvärdet I2 är valt på sådant sätt, att tillräcklig tändenergi för tändförloppet är lagrad vid dess uppnående. Om detta driftvärde I2 uppnås, ger spänningsfallet över motståndet 38 via motstânden 58, 59 upphov till att emitter-kollektorsträckan i tran- sístorn 60 blir något ledande, så att styrströmmen begränsas för

Claims (16)

transistorerna 65, 1 och den via emitter-kollektorsträckan i tran- sistorn 1 matade strömmen hâlles vid driftvärdet I2. Zenerdioden 68 har till uppgift att skydda sluttransistorn 1 gent- emot överspänningar, t.ex. i det fall, då förbindelsen mellan sekun- därlindningen 8 och tändstiftet 9 är bruten vid tändförloppet. Kopplingselementen 45, 46, 47 och 48 säkerställer, att transistorn 37 fyller sin övervakningsuppgift oberoende av variationer i tempe- ratur och driftspänning. I föreliggande fall åstadkommes potentialändringarna AU3 och AU5 medelst lika strömmar, men det är även möjligt att välja ett högre strömvärde och därmed kortare tid för strömmens uppträdande. Det är vidare lämpligt att fastlägga driftvärdet I2 på sådant sätt, att strömmen i primärlindningen 2 vid start av motorn efter uppnåen- de av driftvändet I2 fortsätter att uppträda med detta värde till en början under ett tidsavsnitt t2' - t3, så att fortfarande till- räcklig tändenergi lagras vid acceleration av det av motorn drivna fordonet trots förkortning av varaktigheten av strömmen i primärlind- ningen 2. vid den visade utföringsformen är sekundärlindningen 8 för enkelhetens skull endast förbunden med ett tändstift 9, men sekun- därlindningen 8 kan givetvis även förbindas i förutbestämd ordnings- följd med flera tändstift medelst en konventionell tändfördelare. Den i föreliggande fall såsom brytkontakt utformade signalgivaren 7 kan t.ex. även vara en Hall-givare eller en elektrooptisk givare. I stället för brytkontakten kan slutligen omkopplingssträckan i en transistor användas, som ingår i ett till signalgivaren hörande styrsteg. Patentkrav

1. Tändanordning för förbränningsmotor, vid vilken emitter-kollek- torsträckan i en sluttransistor (1) tillsammans med primärlindnin- gen (2), på en tändspole (S) bildar en i en likströmskällas (6) strömkrets ingående seriekoppling och i vilken en till motorn kopp- lad signalgivare (7) ingår, som är inrättad att utlösa tändförlopp och medelst vilken emitter-kollektorsträckan i transistorn (1) är 780059 -.\ I 01 10 styrbar till spärrtillstånd vid tändtidpunkter, och vid vilken slut- ligen ström eller icke-ström i primärlindningen (2) är styrbar på sådant sätt, att åtminstone inom ett varvtalsområde med stigande varvtal inom tidsperioden mellan tvâ tändförlopp tidsandelen för denna ström ökar och tidsandelen för icke-strömmen minskar, varvid medelst signalgivaren (7) vid tändtidpunkterna över en styrkondensa- tor (17) en första laddningstillståndsändring i en strömriktning är utlösbar och över styrkondensatorn (17) en andra laddningstillstånds- ändring därefter uppträder i motsatt strömriktning och omställning av den med primärlindningen (2) seriekopplade emitter-kollektorsträc- kan i sluttransistorn (1) till ledtillstånd är beroende av ett upp- nående av ett fastlagt börvärde vid den första tillståndsändringen över kondensatorn (17), k ä n n e t e c k n a d av att laddnings- tillstândsändrürfirnaêñær styrkondensatorn (17) är inrättade att på- verkas av en integrators (29) integreringsvärde, i det att den förs- ta laddningstillståndsändringen över kondensatorn (17) sker via endt- ter-kollektorsträckan i en första styrtransistor (15), vars ledför- måga är beroende av integratorns (29) integreringsvärde, och att ett övervakningsvärde (I1) påverkar detta integreringsvärde och upp- står, när strömmen i primärlindningen (2) ökar.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den första tillståndsändringen över kondensatorn (17) sker via emitter- -kollektorsträckan i en andra styrtransistor (18), som vid tändtid- punkterna medelst signalgivaren (7) är styrbar till ledtillstånd.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att styr- kondensatorns (17) mot den första styrtransistorn (15) vända anslut- ning är förbunden med basen i en tredje styrtransistor (22), som, när det fastlagda börvärdet är uppnått vid den första tillstånds- ändringen över kondensatorn (17), mottager styrström via emitter- -kollektorsträckan i den första styrtransistorn (15) och styr emit- ter-kollektorsträckan i sluttransistorn (1) till oledande tillstånd, när den tredje styrtransistorns (22) emitter-kollektorsträcka spärrar.

4. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att led- förmågan hos emitter-kollektorsträckan i den första styrtransistorn (15) är beroende av integratorns (29) integreringsvärde på sådant sätt, att denna ledförmåga ökar med stigande varvtal. 7800591-5

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att inte- gratorns (29) integreringsvärde ökar med stigande varvtal.

6. Anordning enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d av att integratorn är en kondensator (29), som är uppladdningsbar, när emitter-kollektorsträckan i den tredje styrtransistorn (22) är ledande, och börjar urladdas, när strömmen i primärlindningen (2) ökat till övervakningsvärdet (I1), och vars urladdning upphör, när emitter-kollektorsträckan i den tredje styrtransistorn (22) över- går till spärrtillstånd, och vars laddningstillstånd, som uppträder efter varje urladdning, bildar integreringsvärdet för inverkan på den första styrtransistorn (15).

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att över- vakningsvärdet (I1) till en början är inrättat att överskridas vid ökning av strömmen i primärlindningen (2) och sedan ett driftvärde (I2) är inrättat att uppnås, som motsvarar ett strömvärde, vid vil- ket tillräcklig tändenergi är lagrad i tändspolen (S).

8. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att ström- men är stabiliserad vid upp- och urladdning av den integratorbil- dande kondensatorn (29).

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att kon- densatorn (29) tillsammans med en laddningstransistors (30) till sin strömledning stabiliserade emitter-kollektorsträcka bildar en seriekoppling och tillsammans med en urladdningstransistors (31) till sin strömledning stabiliserade emitter-kollektorsträcka bil- dar en parallellkoppling.

10. Anordning enligt krav 7, 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d av en övervakningstransistor (37) för omställning av emitter-kollek- torsträckan i laddningstransistorn (30) till spärrtillstånd och samtidigt för omställning av emitter-kollektorsträckan i urladdnings- transistorn (31) till ledtillstànd i beroende av om strömmen i pri- märlindningen (2) nått övervakningsvärdet (I1).

11. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att ett övervakningsmotstând (38) i strömriktning följer efter sluttransis- torns (1) efter primärlindningen (2) inkopplade emitter-kollektor- sträcka. 78ÜÛ591~5 12

12. Anordning enligt krav 10 eller 11, k ä n n e t e c k n a d av att bas-emittersträckan i övervakningstransistorn (37) är in- kopplad i en shuntgren till övervakningsmotstândet (38).

13. Anordning enligt krav 10 eller 11, k ä n n e t e c k n a d av att en shuntgren till motståndet (38) sträcker sig via bas-emit- tersträckan i en begränsningstransistor (60), vars emitter-kollektor- sträcka är inrättad att begränsa sluttransistorns (1) basström, när strömmen i primärlindningen (2) nått driftvärdet (I2).

14. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att in- tegratorn (29) samverkar med basen i den första styrtransistorn (15).

15. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att styr- kondensatorns (17) från den första styrtransistorn (15) vända an- slutning via en kopplingsgren (20) med minst ett motstånd (21) är förbunden med basen i den tredje styrtransistorn (22).

16. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att en tillsatskondensator (25) är inkopplad i en shuntgren till bas-emit- tersträckan i den första styrtransistorn (15). ANFURDÅ PUBLIKATIONER: JP 52-43036 (FÛZP 3/04) DE 2 249 322 US 3 890 944 (123-117), 3 937 193 (123-117), 4 095 576 (123-148)