SE424742B - Sett och anordning for inmatning av slaggbindande medel och flussmedel i konverter for stalraffinering - Google Patents

Description

7404204-s blir ungefär densamma som för fodret kring forman.

Vid färskning strömmar syrgas genom formornas mittrör, men olika slags gaser behövs för renblåsning eller kylning av formorna och även under andra etapper av processen, t.ex. vid fyllning av konvertern, tömning av konvertern efter färskningen, provtagning av smälta samt under så- dana övergångstider, när konvertern svänges till ett läge, i vilket nästa operation kan utföras. När konvertern är tippad till liggande lä- ge under fyllning (chargering), provtagning och tömning, kan formorna skyddas mot stålsmältan genom att genomblâsa dels en gas såsom tryck- luft genom formornas mittrör och dels kväve under lågt tryck genom det nämnda ringformade mellanrummet. När konvertern svänges upp till ver- tikalt läge i och för färskning, måste gastrycket i formorna ökas bå- de för att hindra järnsmälta från att tränga in i formorna-och för att nå in i smältan och få kontakt med den starkt korrosiva slaggen. I det- ta processsteg kan tryckluften ersättas med kväve under ganska högt tryck.

När konvertern har svängts till upprätt läge och då befinner sig under en rökhuv för bortledning av gaser, börjar färskningen genom att kvä- *f vet i formornas mittrör ersättes med syre och genom att kvävet i for- mornas ringformade mellanrum ersättes med gasformigt bränsle. Även vid färskning måste gasernas tryck vara tillräckligt högt för att hålla undan smältan från formorna. Vid den nämnda Q-BOP-färskningen kan oli- ka slags flussmedel, t.ex. kalk, tillföras syrgasströmmen innan denna strömmar in i formornas mittrör. Sådana flussmedel måste givetvis vara alkaliska (basiska) vid stålproduktionen och användes i sådan erfor- derlig mängd, att det färdigbehandlade stålet för önskad hâllfasthet, hållbarhet, smidbarhet osv. För att erhålla önskade egenskaper måste exakt rätt mängd flussmedel tillföras metallsmältan i konvertern. För -Q-BOP-processen erfordras därför ett regleringssystem, som-åstadkom- mer noggrann reglering av det till syrgasströmmen tillsatta flussmed- let för tillförsel till metallsmältan inuti det stålprocuderande kär- let såsom en konverter.

Vid sedvanlig framställning av stål i en ugn med öppen härd, elektrisk ugn och BOP-anordningar väges flussmedlet eller fylles satsvis isen I tratt eller ficka. När önskad flussmedelmängd finns i denna ficka, 'öppnas en lucka och hela flussmedelsatsen tömmes på en gång in i stål- framställningskärlet. Vid Q-BOP-processen finns dock inget utrynme för dylika förrådsbehållare eller -trattar ovanför kärlet i motsats till 74042 04-5 vad som är fallet vid sedvanliga BOP-anordningar. Därför insprutas flussmedlet in i syrgasströmmen och medföres av densamma genom for- morna. Härför kan olika metoder användas, exempelvis inmatning av flussmedlet in i Q-BOP-kärlet, varvid flussmedelbehållaren har ett utlopp med fast area och varvid det utströmmande flussmedelflödet reg- leras genom reglering av trycket i behållaren (tanken). Särskilt ge- nom automatisk styrning vid användning av uppfinningen enligt huvud- och sídokravet 1 resp. 4 upprätthålles däremot vid flussmedelmatning ett konstant tryck i flussmedeltanken, och dess utloppsarea ändras i och för ändring av flussmedelmängden (flödet). Vid de jämförliga kän- da systemen är det svårt att genom manuell styrning av flussmedlets matningshastighet upprätthålla dess är-värde lika med bör-värdet. Det kan lätt hända att man inte reagerar tillräckligt tidigt eller att man överreglerar (dvs inställer för högt eller för lågt bör-värde) vid korrigering av sig ständigt ändrande matningshastighet. Dessutom mås- te man hela tiden vara uppmärksam på att konstanthålla en given has- tighet, ändra från en hastighet till en annan, omställa vid ändring från ett slags flussmedel till ett annat eller vidtaga åtgärder för den händelse att flussmedlet klumpar ihop sig och då i viss mån verkar tilltäppande. Dessa svårigheter bortfaller åtminstone i huvudsak vid uppfinningsföremålet.

Ett exempel på uppfinningsföremålet jämte användningssätt beskrives nedan i samband med ritningarna.

Fig. 1 är ett signal- och rörledningsschema för en insprutningsanord- ning för flussmedel enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar en detalj av en tryckventils styrenhet.

Fig. 3 är ett kopplingsschema för en vägningscells viktmätande an- ordning.

-Fig. 4 är ett kopplingsschema för en styranordning för strömningshas- tighet.

Fig. 5 är ett kopplingsschema för en anordning för styrning av den totala nängkm flussmedel, som insprutas i Q-BOP-kärlets syrgasström.

Fig. 6 är ett styrningsdiagram för den del av processen, varunder flussmedel insprutas i systemet.

Fig. 7 är ett styrningsdiagram för återfyllning av flussmedelstanken.

Fig. 8 är ett tidsdiagram för flussmedelsinsprutningssystemets opera- tion.

Fig. 9 är en vertikalsektion av en konverter för den basiska oxida- tionsprocessen (Q-BOP). 74o42o4-5 Fig. 10 är en liknande sektion av en elektrisk smältugn.

'Fig. 11 är en liknande sektion av en fast öppen-härd-smältugn. 7 Fig. 12 är en liknande sektion av en tippbar öppen-härd-smältugn.

Fig. 13 är en liknande sektion av en smältmetallblandare.

Nedan beskrives ett exempel av uppfinnings/föremålet. Fig. 1 visar två parallella flussmedels-insprutningstankar T1 och härmed samordnade inmatnings-, utmatnings- och styrsystem för injicering av flussmedel i pulverform in i en syrgasström, som tillföres mittröret (central- röret) 213 i vart och ett av flera sammansatta munstycken, s.k. for- mor, 212, 214, 216, 216a, 217 i ett stâltillverkningskärl 210, se fig. 1 och 9, för den s.k. Q-BOP-processen, som i detalj beskrives i den amerikanska patentskriften 3 706 549. Eftersom de efterföljande flussmedelsinsprutningssystemen duplicerar det första systemet I, kom- mer följande beskrivning att i första hand avse system I beträffande insprutning av flussmedel från tank T1. De med "prim" (') försedda beteckningarna avser delar i system II för insprutning av flussmedel frân tank T2 och överensstämmer med de utan prim (') angivna beteck- ningarna för motsvarande delar av matningssystemet för tanken T1.

Tanken T1 är upptill försedd med ett ifyllningsrör 10 för ifyllning av flussmedel, t.ex. genom egen tyngd. En relästyrd avstängningsven- til eller fyllningsventil 12 ingår i rörledningen 10 för styrning av flussmedelstillförseln till tanken T1. En rörledning 14 förbinder .tanken med en cyklonstoftavskiljare och med en icke visad luftöppning via en avstängningsventil 18, som manövreras i samband med fyllnings- ventilen 12. En tryckströmställare 15 är kopplad till flussmedelstan- *ken T1 och påverkas av tankens inre tryck. Strömställaren 15 öppnas, när trycket 1 tanken T1 överstiger ett förutbestämt värde och slutes, när tanktrycket faller under denna nivå. Strömställaren 15 är elekt- riskt ansluten via en sekvensstyrningsenhet 20 för fyllning av venti- len 12 och cyklonventilen 18. Sekvensstyrenheten 20 beskrives närmare' längre ned i samband med fig. 6.

Syrgastillförsel Syrgas tillföres flussmedelsinsprutningsanordningen från en syrgas- källa 2, som är ansluten till en rörledning-6. En strömningsmätnings- och regleringsenhet 54 samt en avstängningsventil 56 är inkopplade i rörledningen 6 för styrning av syrgasströmmen därigenom. Denna enhet 54 utgör icke en del av uppfinningen och finns närmare beskriven i 7404204-5 förutnämnda US-PS 3 706 549, särskilt i samband med dennas fig. 2 och 4.

Tryckventil-styrenhet 40 En tryckventil-styrenhet 40 (fig. 1 och 2) i rörledningen 6 åstad- kommer och upprätthåller i syrgasströmmen ett konstant tryckfall av ca 1,41 kp/cmz (ca 138 kPa) vid normal drift. En rörledning 22 är kopplad till utmatningsdelen på tryckventil-styrenheten 40 via en reg- lerbar avstängningsventil 38. Rörledningen 22 är via en grenrörledning 22a kopplad till flussmedelstanken T1 medelst en backventil 23 för att förhindra återströmning av gaser och för att sätta tanken T1 un- der tryck med syrgas från syrgaskällan 2 via tryckventil-styrsystemet 40. En rörledning 24 är kopplad till flussmedelstanken T1 för styrning av trycket i tanken T1 medelst en ventil 26 i ledningen 24. Denna ven- til manövreras av sekvensstyrningsenheten 20.

Ventil 30 I tankensT1 botten finns en utmatningsmynning 28, som är förbunden med en Claudius-Peters-ventil 30 (fig. 1 och 3) av den typ, som be- skrives i den tyska patentskriften DE 1 259 775. Denna ventil 30 dri- ves av en motordrivanordning 32, som effektivt reglerar storleken på tankens utloppsmynning 28 för styrning av flussmedelflödet, som in- sprutas i syrgasströmmen. Motordrivanordningen 32 kan innehålla en snäckväxel, som drives i en framåt- eller bakâtgående riktning för att öppna eller stänga ventilen 30. Anordningen 32 styres av ett styr- system för matningshastigheten 34 (fig. 1 och 4) och ett ventilstyr- system 35, som nedan beskrives i samband med fig. 3 och 4. Ventilens 30 utlopp är kopplat till ett munstycke 36 för reglerbar flussmedels- insprutning i syrgasströmmen, vilken tillföres genom en grenledning 22b av rörledningen 22.

Tank T1 Tanken T1 är konstruerad med en icke visad luftspaltsanordning intill utloppet 28 för att undvika att det pulverformiga flussmedlet kan hopklumpas och därmed minska eller förhindra flussmedelutmatningen ur tanken. Denna luftspaltsanordning är konventionell och består huvud- sakligen av ett inte visat nät eller galler över vilket luft eller i detta fall syrgas blåses för att uppluckra flussmedelspulvret och för att upprätthålla dess cirkulation, medan det matas genom utloppet 28. Denna fluidiserande luftström tillföres via en rörledning 42a, som är ansluten till flussmedelstanken T1, och bildar en grenledning till 27464204-sl en rörledning 42. En andra grenledning 42b är ansluten till Claudi-' us-Peters-ventilen 30 för att leda en gasström till motsvarande icke visade pulveruppluckrande anordning i ventilen 30. Rörledningen 42 är kopplad till huvudsyrgasledningen 6 på uppströms-(högtrycks-)si- dan om tryckventil-styranordningen 40 via en reglerbar avstängnings- ventil 44, som manövreras av sekvensstyrsystemet 20.

Flussmedelsutmatning _ Flussmedelinsprutningsmunstyckets dö utlopp är kopplat till det s.k.

Q-BOP-kärlet 210 via en rörledning 46, en utloppsventil 48 och en rör- ledning 50 (fig. 1, 9-13), till vilken även är kopplad en rörledning 46' från flussmedelsinsprutningssystemet II. Utloppsventilen 48 är anordnad i rörledningen 46 och manövreras av sekvensstyrenheten 20.

Shuntledning för syrgasen ._ V Syrgasmatníngsröret 6 innehåller en shuntledning 6a mellan högtrycks- sidan (uppströms) för tryckventilens styrsystem 40 och rörledningen -50 nedströms i förhållande till dess hopkoppling med rörledningen 46.

Detta medger att flussmedels-insprutningsanordningen shuntas och till- - låter syrgasen att direkt tillföras till Q-BOP-kärlet 210 från syrgas- källan 2. Syrgasströmmen genom denna shuntledning 6a styres av en reg- lerbar slidventil 52 i ledningen 6a.

Tryckmätanordningen 55 En känd tryckmätanordning 55 är kopplad till rörledningen 50 nedströms i förhållande till förbindningen mellan shuntledningen 6a och rörled- ningen 50. Mätanordningen 55 innehåller en känd relämätningsanordningg som representeras av normalt slutna reläkontakter PR-1 och PR-2 (fig. 6) och alstrar en elektrisk utsignal, som motsvarar trycket i rörled- ningen 50. Denna utsignal tillföres shuntventilen 52 och sekvensstyr- 'systemet 20. När det uppmätta trycket faller utanför de övre eller lägre gränserna för det förinställda godkännbara omrâdet, avger mät- anordningen 55 en signal till ett icke visat relä och_öppnar kontak- terna PR-1 och PR-2, vilket får flussmedelsinsprutningen att upphöra samt shuntventilen 52 att öppnas.

Tryckventil-styrenhet 40 (fig. 2) Vid driften av flussmedelsinsprutnings-systemen I och II enligt upp- finningen är det nödvändigt att med två olika tryck mata syrgas till olika delar av systemen I och II. Därför leder rörledningarna 22a och 22b syrgas under tryck till flussmedelstanken T1 och insprutningsmun- 7404204-s stycket 36 vid ett lägre tryck än det, som matas till förutnämnda ic- ke visade slidventiler via rörledningarna 42a och 42b. Denna tryck- skillnad erhålles med hjälp av tryckventil-styrenheten 40, som i de- talj visas i fig. 2 och som är insatt i syrgasmatningsledningen 6 samt vid normal drift håller ett konstant tryckfall på omkring 1,41 kp/cm2 = ca 138 kPa mellan sin ingång och utgång.

Tryckventil-styrenheten 40 innehåller en styrventil 40a (fig. 2) i matarledningen 6. Ventilen 40a är kopplad till och manövreras av en ström-tryckomvandlare 40b av känd typ. En mätanordning för differen- tialtryck 40c av känd typ är medelst rörledningar 40d och 40e-anslu- ten till ventilens 40a uppströms- resp. nedströmssidor. Mätanordningen 40c mäter tryckskillnaden mellan rörledningarna 40d och 40e och avger en motsvarande elektrisk signal 01 till ena ingången I2a på en kompa- rator 40f, vars andra ingång I2b är ansluten till det variabla utta- get på en potentiometer 40g. Komparatorn 40f avger sig utsignal 02 till ström-tryckomvandlarens 40b ingång I3.

I praktiken inställes den önskade tryckskillnaden mellan styrsystemets 40 ingång och utgång för hand medelst potentiometern 40g. Den elekt- riska utsignalen, som mottages vid I1a, är proportionell mot den av anordningen 40c uppmätta tryckskillnaden och jämföres i komparatorn 40f med den förinställda önskade skillnaden, dvs med bör~värdet. Kom- paratorns 40f utströmsignal 02 representerar skillnaden mellan tryck- skillnadens är- och bör-värde och tillföres ström-tryckomvandlaren 40b för att på lämpligt sätt inställa öppnandet eller stängandet av ven- tilen 40a och för att därigenom reglera syrgasströmmen genom ventilen 40a tills den önskade tryckdifferensen erhålles. Som en säkerhetsåt- gärd tillåtes ventilen 40a normalt inte att stängas mer än till högst _50 procent för att en syrgasström skall kunna upprätthållas, ifall fel uppkommer på andra ställen i systemet.

Mätanordning för flussmedelsvikt (fig. 3) Hastigheten, med vilken flussmedlet matas från tanken T1 genom dess utlopp 28 och ventilen 30 in i syrgasströmmen via insprutningsmun- stycket 36, och den totala mängd flussmedel, som tillföres på detta sätt, styres av en styrenhet för inmatningshastigheten 34 (fig. 1, 4) och en viktstyrenhet 33 (fig. 1, 5). Båda dessa styrenheter 33, 34 pâverkas av vägningscell-mätkretsen 58 för viktmätningar av flussme- del i tanken T1 före och under insprutnügsprocessen. 7404204-5 8 Ett antal vägningsceller 57 (fig. 1, 3) är kopplade till flussmedels- tanken T1 symmetriskt kring dess omkrets och till den vägningscell- mätande och viktindikerande kretsen 58. I vägningscellerna 57 ingår ena grenen i var sin av tvåçmralhfllkqnflade impedansbryggor 58a paral- lellt förbundna. Fig. 3 visar ett exempel på utförandet med användning .av två vägningsceller 57, varvid man på enkelt sätt kan parallellkopp- la önskat antal motsvarande bryggor. Utgången 03 (fig. 3-5) på väg- ningscellens mätkrets 58 är kopplad till en registreringsanordning 58b (fig. 3) av godtycklig känd typ, t.ex. en kurvskrivare, forlöpan- de registering av förloppet vid flussmedelsmatningen.

Styrenhet för matningshastigheten av flussmedel 34 (fig. 4) Utgången 03 på vägningscellens mätkrets 58 är även kopplad till in- gången på styrsystemet för matningshastigheten 34, som i detalj visas i fig. 4._ Utgângen 03 på vägningscellens krets 58 är kopplad till en ingång 60a på en adderare/subtraherare 60 och till spårningsingângen 62a på en spârnings- och fasthâllningsintegrerande förstärkare 62 (fig. 4). Så- dana enheter 60 och 62 är handelsvara i modulärt utförande. Ingångs- kretsen med integrerande funktion 62b till förstärkaren 62 är förbun- . den med det justerbara uttaget 64a på en potentiometer 64 (fig. 4) för flussmedelsmatningshastigheten 64. Denna potentiometer är inkopp- lad mellan en likspänningskällas negativa pol -E och jord och reglerar 'förstärkarens 62 integreringshastighet för att erhålla ett korrekt mått på det i tanken T1 kvarvarande flussmedlets vikt. Triggeringån- gen 62c är ansluten till en positiv spänningskälla +E via normalt slutna vilokontakter R6-1 på ett regleringsrelä för matningshastig- heten R (fig. 6). När strömmen genom reläet R är bruten, är förstär- 6 r 6 - _karen 62 (fig. 4) i spârningsmod och dess utsignal följer den signal för uppmätt vikt, som uppträder på spârningsingången 62a. När reläet R magnetiseras, öppnas de normalt slutna kontakterna R6-1, och för- 6 _stärkaren 62 triggas för att koppla ingångssignalen 62b till poten- tiometern 64 för flussmedelsmatningshastigheten till integrations- mod. Signalen, som uppträder på spårningsingången 62a vid den tidpunkt, då operationsmoden för kretsen 62 omkopplas, upprätthâlles och bildaro begynnelsevillkoret för integrationen. Vid flyttning av potentiome- terns 64 uttag 64 ändras kretsens 62 integreringsfunktion; Integra- tionen motsvarar flussmedelshastighetens börvärde, som inställts me- delst den på rätt sätt kalibrerade potentiometern 64. Börvärdet för 7404204-5 flussmedelílödet från tanken T1 in i syrgasströmmen kan därför varie- ras alltefter de särskilda driftsvillkoren.

Kretsen 62 avger sin utsignal till en andra ingång 60b på adderaren/ subtraheraren 60. Den vid denna ingång uppträdande signalen avtar un- der operationsmoden med en hastighet, som är proportionell mot poten- tiometerns 64 inställning. Denna signal representerar vikten av den flussmedelmängd, som bör vara kvar i tanken T1, om flussmedelsmatnin- gens hastighet har sitt rätta önskade värde, dvs om ärvärdet är lika med börvärdet.

Kretsens 60 utgång 60c avger sin utsignal till enhetens 35 ingång 66a, varvid denna signal representerar skillnaden vid en given tidpunkt mel- lan den insprutade flussmedelmängdens ärvärde och det för hand inställ- da börvärdet. Man kan lätt se, att kopplingsanordningen kan utföras på sådant sätt, att de vid 60a och 60b uppträdande signalerna represente- rar antingen var sitt av den insprutade flussmedelmängdens är- och börvärden eller den i tanken T1 kvarvarande mängdens är- och börvärden.

Ventilstyrenheten 35 (fig. 4) Utgângen 60c hos den flussmedelshastigheten reglerande styrkretsen 34 är förbunden med ingången 66a hos en känd komparator (jämförare) 66 i ventilstyrenheten 35 via en normalt öppen kontakt R6-2 (fig. 4) på ett relä R6 (fig. 6). Komparatoringången 66a är dessutom via en nor- malt sluten reläkontakt R6 bara uttag 68a. Den andra komparatoringången 66b är ansluten till po- -3 förbunden med en potentiometers 68 inställ- tentiometerns 70 inställbara uttag 70a, vilket dessutom är förbundet med motordrivanordningen 32, se fig. 1 och 4, för att skapa en drifts- spänningsnivå för denna anordning. Komparatorns 66 utgång 66c är an- sluten till två inbördes motriktade dioders 72a och 72b katod resp. anod. Ett reläsR8 spole är inkopplad mellan diodens 72a anod och jord.

Ett annat reläs R katod och jord. 9 spole är inkopplad mellan den andra diodens 72b Motordrivanordningen 32 Denna anordning 32 kan vara av en i handeln förekommande typ och in- nehåller två reläkontaktsatser, som för enkelhets skull här represen- teras av var sin arbetskontant R8-1 och R9-1 för alternativ anslut- ning av motordrivanordningen 32 till en trefasmatarspännings faser på sådant sätt, att motorn kan alternativt rotera åt ena eller andra hål- let. 74o420¿-s 10 Komparatorn 66 (fig. 4) matas dels med styrenhetens 34 utsignal, som kan variera under pågående flussmedelsinsprutning eller med en motsva- rande för hand inställd signal, alltefter reläets R6 tillstånd. Kom- paratorn jämför denna tillförda signal med den signal, som represente- rar motordrivanordningens 32 driftspänning och således ventilens 30 7 inställningsläge. När den insprutade flussmedelsmängdens uppmätta är- värde blir större än det på potentiometern 64 inställda börvärdet, av- ger komparatorutgången 60c en positiv signal, och reläet R8 magnetise- ras. Reläkontakten R8-1 slutes därför så att motorn 32 roterar i fram- åtriktningen och stänger ventilen 30, varvid den i syrgasströmmen in- srutade flussmedelsmängden minskas. Om komparatorutgången 66c avger en negativ signal, magnetiseras reläet R9 så att kontakten R9-1 slutes och motorn 32 reverseras, varigenom ventilen 30 öppnas och den i syr- gasströmmen inmatade flussmedelsmängden ökar till det på potentiome- tern 64 inställda börvärdet.

Styrenhet för flussmedelsvikt 33 (fig. 5) Den del av styrkretsen, som visas i fig. 5 är speciellt avsedd för styrning av den totala mängden flussmedel, som insprutas i syrgasström- men från tanken T1 genom styrning av reläets R7 läge (fig. 5 och 8).

Operationen av denna matningsstyrkrets baseras på den viktsignal, som alstras av utgången 03 (fig. 3) för vägningscellens bryggkretsar 58 (fig.3), vilka tidigare beskrivits.

Vid detta syfte med uppfinningen kommer vägningscellkretsens 58 ut- gång 03 (fig. 5), som motsvarar vikten av flussmedlet i tankten T1 plus vikten av själva tanken T1 att förbindas med signalspärningsin- gången 74a för en spårnings- och hållförstärkare 74 och även till ena ingången 76a på en adderare/subtraherare 76Ä Hâllförstärkarens trigg- _ningsingång 74b (fig. 5) är ansluten till en positiv spänningskälla E genom normalt öppna reläkontakter R3-7. Utgângen 74c (fig. 5) på spårnings- och hållförstärkaren 74 är förbunden med den andra ingån- gen 76b på adderare/subtraheraren 76, som i sin tur är ansluten till en digital voltmeter 78, kalibrerad för indikering av den mängd fluss- medel, som har lämnat tanken T1 och matats in i syrgasströmmen. Adde- raren/subtraherarens 76 utgång är också ansluten till ena ingången 80a på en komparator 80. Dessa anordningar är alla välkända och finnes kommersiellt tillgängliga bl.a. i moduluppbyggnad. En lämpligt kali- brerad referenspotentiometer 82 (fig. 5) är förbunden via sitt jus- terbara uttag 82a med en andra ingång 80b på komparatorn 80 för alst- 7404204-5 11 ring av en signal, som motsvarar den totala vikten av flussmedel, vilken önskas inmatad i syrgasströmmen från flussmedelstanken T1.

Vid det föreslagna utförandet har de spänningar, som jämföres i kom- paratorn 80 motsatta tecken, och polariteten av deras summasignal indikerar deras relativa storlekar. Vid den punkt på spänningskurvan, där polaritetsväxling sker, alstras en triggningssignal för den hög- förstärkande delen av komparatorns 80 operationsförstärkare, för att förmå dess utgångsspänning 80c (fig. 3) att svänga över från det ena sidoläget till det andra. Komparatorns 80 utgång 80c är ansluten till reläets R7 strömspole (fig. 5 och 8). När reläet R7 blir strömföran- de via komparatorns 80 utgång 80c, medför detta att ventilen 30 stän- ges (pâ ett sätt, som nedan skall beskrivas) för att stänga av fluss- medelsströmmen från flussmedelstanken T1 in i syrgasströmmen.

Innan insprutningsoperationen påbörjas, ligger spårnings- och håll- förstärkaren i spârningsmod, varigenom dess utgångssignaler nära föl- jer dess ingångssignaler 74a, 74b. Utsignalen 76c från adderarenlsub- traheraren 76 återför denna nollspänningsskillnad mellan dess ingångs- signaler 76a, 76b och utgången 80ç på komparatorn 80 är vid det extrem- värde, som förhindrar att reläet R7 blir strömförande, dvs att kompa- ratorns 80 utgång är negativ och dioden 84 har en motkopplad förspän- ning, så att ingen ström flyter genom reläets R7 spole. När flussme- delsinsprutningen påbörjas, kommer de normalt öppna reläkontakterna R3:7 att slutas, för att omkoppla spårnings- och hâllförstärkaren 74 till hållningsmod för att hålla kvar det senaste viktvärdet, som mätts av vägningscellens mätkrets 58. Då flussmedel strömmar ut från tan- ken T1, så kommer utsignalen 03 från vägningscellkretsen 58 att änd- ras proportionellt därmed. Detta medför, att utsignalen 76c från ad- deraren/subtraheraren 76 även kommer att ändras proportionellt med -ett ökande värde. När storleken på den utsignal 76c från adderaren/ subtraheraren 76, som finns på komparatorns 80 ingång 80a, överstiger värdet pâ utsignalen från potentiometern 82, som uppträder vid den andra ingången 80b, och som har motsatt polaritet jämfört med den förs- ta ingången 80a, varvid utsignalen 80c från komparatorn 80 växlar till det andra extremvärdet och dioden 84 får en förspänning i fram- riktningen, så att den leder ström genom reläet R7 för tillslag av detsamma.

Sekvensstyrenhet 20 (fig. 6) Operationen för styrsystemet enligt denna uppfinning beskrives nedan 740420435-c 12 med speciell hänvisning till styrningsdíagrammen 6 och 8 i förbin- delse med de andra värdena.

Förloppet för flussmedelsinsprutning enligt denna uppfinning startas, när operatören pressar in den momentana tryckknappsströmställaren PB-1 med "klar"-angivelse som finnes på operatörspanelen vid tidpunk- ten t1 (fig. 8) för att leda ström till reläet R1 (ifall icke annor- lunda angivits, alla reläer får strömmatning genom förbindning av de- 'ras respektive spolar till spänningskällan E). De normalt öppna håll- reläkontakterna R1-1 (fig. 6) förbindes parallellt med en seriekopplad kombination bestående av strömställaren PB-1 märkt "klar" och den nor- malt slutna reläkontakten R1o-2, fig. 6 (beskrivna nedan med hänvis- ning till figr 7) och en normalt sluten reläkontakt R3-2; Kontakten R1-1 slutes när reläet R1 magnetiseras för att hålla reläet tillsla- get.

Samtidigt slutes de normalt öppna kontakterna R1-2 för att magnetise- ra reläet R2. frânslag. Tillslag sker utan märkbar fördröjning, men frånslag sker Detta relä R2 (fig. 6) är ett relä med tidsfördröjt med en viss förinställd tidsfördröjning, vilken i föreliggande exem- pel uppgår till 5 sekunder. När reläet R2 slår till, slutes kontakten R2-1 (fig. 6) så att reläerna R38 och R44 ventilerna 38 och 44, se fig. 1. Öppning av ventilen 38 medför, att slår till för att öppna tanken T1 sättes under tryck av syrgas, som tack vare det låga tryc- ket vid tryckventil-styrenhetens 40 utgång matas genom rörledningen 22 och grenröret 22a. Vid öppnandet av ventilen 44 ledes syrgas till den icke visade luftslidventilen i flussmedelstanken T1 och ventilen 30 genom grenrörledningarna 42a och 42b och rörledningen 42, som le- der till uppströms-(högtrycks~)-sidan av styrenheten 40§ ßedan trycket har höjts i tanken T1, intrycker man en manuell impuls- kontakt PB-2 för "start" (fig. 6) vid tiden tz ling av reläet R3. De normalt öppna kontakterna R1-3 är seriekoppla- (fig. 8) för inkopp- .de med strömställaren PB-2 som en säkerhetsåtgärd för att förhindra att man oavsiktligt inkopplar reläet R3, innan reläet R1 har slagit till för att öka trycket i flussmedelstanken T1. Den normalt öppna hållkontakten R l3 ren PB-2 och kontakten R1-3. När reläet R3 -1 är förbunden med en seriekoppling av strömställa- slår till, hålles kontak- ten R3-1 sluten för att bibehålla reläet R3 i tillslaget tillstånd, efter det att man har släppt strömställaren PB-2. Samtidigt kommer- den normalt slutna kontakten R3-2, som är seriekopplad med reläet R1, 7404204-5 13 att öppnas för att bryta strömmen till reläet R1. Den normalt öppna kontakten R3-3 (fig. 6), som är parallellkopplad med kontakten R1-2, slutes för att hålla R2 tillslaget, när kontakten R1-2 öppnas, sedan reläet R1 har fallit. Syrgasströmmen till tanken T1 och den icke visa- de luftslidventilen bibehålles därför under pågående insprutning.

När reläet R magnetiseras, slutes den normalt öppna kontakten R3-4 (fig. 6) för3att inkoppla reläet R4. Reläet R4 slår snabbt till utan nämnvärd fördröjning, men strömmen brytes vid öppnandet av kontakter- na R3-4 med en viss förutbestämd fördröjning. Vid det föreslagna ut- förandet är denna fördröjning fyra sekunder. Den normalt öppna kon- takten R3 3 R48, varvid ventilen 48 (fig. 1) öppnas så att utgångsrörledningen 46 förbindes med rörledningen 50 och med stâltillverkningskärlet 210 (fig. 1 och 9). -5 slutes, när reläet R slår till för att inkoppla reläet När ventilen 48 öppnas, uppkopplas en syrgasledning från källan 2 genom strömningsstyrenheten 54 och ventilen 56, rörledningen 6, tryck- styrenheten 40, rörledningarna 22 och 22b, insprutningsmunstycket 36, utgångsröret 46, ventilen 48, rörledningen 50 och tryckmätanordning- en 55 till Q-BOP-kärlet 210. Vid öppning av ventilen 48 slutes även gränslägesströmställaren SW-1, som är seriekopplad med den normalt öppna kontakten R4-1, som slutes vid tillslag av reläet R4, och med reläets R5 spole (fig. 6). När reläet R5 magnetiseras, slutes dess kontakt R5-1 för att inkoppla reläet R52. Härigenom stänges den nor- malt öppna shuntventilen 52, så länge som reläet R52 förblir tillsla- get. En kontakt R'5-1 på ett relä R'5 (sekvensstyrenhet 20' för tan- ken T2) är parallellkopplad med kontakten R5-1. Endera av kontakter- na Rvs-1 och R5-1 inkopplar reläet R52, beroende på vilket flussme- delsinmatningssystem (I eller II), som arbetar.

De normalt öppna kontakterna R3-6 och R5-2 (fig. 6) är seriekopplade med spolen på reläet R6. När reläerna R3 och R5 magnetiseras på det ovan beskrivna sättet, kommer kontakterna R3-6 och R5-2 att slutas och att slå till reläet R6 och att starta styrsystemet för matnings- hastigheten 34 (fig. 4). När reläet R6 slår till, öppnas kontakten R6~1 föratt omställa förstärkarkretsen 62 från spårningsmod till in- tegreringsmod. Samtidigt slutes kontakten R6-2 och öppnas kontakten R6-3 för att förse komparatorn 66 med en insignal 66a motsvarande skillnaden mellan flussmedelsinsprutningshastigheternas är- och bör- värden i stället för det värde, som erhållits från den noggranna in- i74o4204-5 14 ställningspotentiometern 68, som håller ventilen 30 stängd.

När man trycker in "start"-strömställaren PB-2 för att starta fluss- medelsinsprutningen och styrsystemet för flussmedelshastigheten 34 (fig] 4), varvid den normalt öppna kontakten R3-7 slutes för att om- ställa spårnings- och hållförstärkarkretsen 74 till håll-mod från spårningsmod för att fasthålla värdet på den senaste viktavläsning- en, som mätes av vägningscellmätkretsen 58. Det senast hållna läsvär- det jämföres sedan i adderaren/subtraheraren 76 med den befintliga viktsignalen 03 uppmätt av vägningscellkretsen 58, när flussmedlet utmatas ur tanken T1. När den uppmätta flussmedelsmängden, som inspru- tas i syrgasströmmen genom ventilen 30 och insprutningsmunstycket 36, har nått det önskade totalvärdet, som manuellt inställts på potentío- metern 82, ändrar sig komparatorns 80 utsignal så att reläet R7 in- kopplas vid tiden t3 (fig. 6) och öppnar sin vilokontakt R7-1, var- 'vid reläet R slår ifrån och dess kontakt R3-2 slutes så att operatö- ren kan upprâpa insprutningsoperationen genom att ånyo intrycka tryck- knappsströmställaren PB-1. Samtidigt öppnas kontakten R3-3 varigenom strömmen genom tidsfördröjningsreläet R2 brytes efter fem sekunders fördröjning. Kontakten R3-4 öppnas för att efter fyra sekunders för- dröjning bryta strömmen till reläet R4. Kontakten R3-6 öppnas därvid för att bryta reläet R6 utan fördröjning. Detta medför dels att kon- takten R6-1 slutes, varvid kretsen 62 återföres till sin spårnings- mod, och dels att kontakten R6-2 öppnas och R6-3 slutes. Denna sena- re funktion medför att motordrivanordningen 32 återför ventilen 30 till dess stängda läge. ventilen 30 slutes på grund av en jämförelse mellan den operationsnivå, som inställts på potentiometern 70 och' den nivå, som inställts på potentiometern 68. Skillnaden mellan des- sa två nivåer mätes i komparatorn 66 och alstrar en signal, som mag- _netiserar reläet R8 och sålunda sluter kontakten R8-1 och driver mo- tordrivanordningen 32 i framriktningen tillräckligt mycket för att stänga ventilen 30.

Den normalt slutna kontakten R1-4 och den normalt öppna kontakten R2-2 är seriekopplade över kontakten R3-5 för att reläet R48 skall förbli tillslaget under fem sekunder efter relärets R3 frånslag, varvid kontakten R3-5 öppnas. En strömning upprätthålles därför' 'kortvarigt genom rörledningen 46 efter det att insprutningsförlop- pet har upphört, för att rensa bort eventuellt kvarvarande flussme- del, som kan injiceras i syrgasströmmen under den tid, som behövs för att stänga ventilen 30. 7404204-5 15 Fyra sekunder efter reläets R3 frånslag faller även reläet R4 vid tiden t4, varvid strömmen brytes till reläet R5, då kontakten R5-1 öppnas. När kontakten R5-1 öppnas, faller reläet R52, vilket medför att shuntledningsventilen 52 öppnas, varvid en ström av syrgas matas direkt till Q-BOP-kärlet 210 från huvudledningen 6.

Fem sekunder därefter faller reläet R3, varvid kontakten R3-3 öppnas, och reläet R2 faller vid tiden t5. Härigenom öppnas dess kontakt R2-Z, varvid ett relä R48 faller, så att utmatningsventilen 48 stänges.

Sålunda är det en säqmds överlappningsperiod, varunder syrgas strömmar genom shuntledningen 22b och genom flussmedelsinsprutningsledningen 46. Härigenom undvikes ett icke önskat tryckfall i syrgasströmmen, vilket skulle kunna medföra att formorna (munstyckena) 212 i Q-BOP- kärlet 210 kan skadas under omställningen av flussmedelsinsprutnin- gen mellan shuntledningarna.

När reläet R2 faller, öppnas kontakten R2-1 så att tvâ reläer R och 38 R44 slår ifrån, varvid tankens tryckventil 38 stänges liksom luftslid- ventilen 44. Dessutom avstänges den tryckalstrande syrgasströmmen till tanken T1 samt strömmen till den icke visade luftslidventilen på tanken T1 och till ventilen 30.

Förutom den ovan beskrivna automatiska avstängningsoperationen är en normalt sluten tryckknappsströmställare PB-3 kopplad i serie med re- läspolen R3. När sålunda denna stoppknapp PB-3 intryckes, betyder det- ta ett manuellt ekvivalent förfarande till att magnetisera reläet R7 och öppna dess kontakt R7-1 med de härav resulterande stängningsope- rationerna i tur och ordning som följd.

Shuntningsreglering vid nödfall (fig. 6) Som tidigare nämnts i denna beskrivning innehåller tryckmätanordning- en 55 en känd, icke visad, relämätningsanordning som representeras av de normalt stängda kontakterna PR-1 och PR-2 (fig. 1 och 6). Mät- reläet fungerar så, att dessa kontakter PR-1, PR-2 öppnas, när det av anordningen 55 uppmätta trycket i matningsledningen 50 faller utan- för de övre och lägre gränserna för ett förinställt accepterbart om- råde och indikerar en blockering i rörledningen 50 antingen nedströms eller uppströms om mätanordningen 55. Kontakten PR-1 är seriekopp- lad med ett reläs R52 lindning. Kontakten PR-2 är seriekopplad med reläets R3 lindning. När det uppmätta trycket faller utanför det ac- cepterhara området, öppnas kontakten PR-1, varför reläet R52 faller 74o4204~s 16 och shuntventilen 52 öppnas. Samtidigt öppnas kontakten PR-2 så att reläet R faller, varvid flussmedelsinsprutningen avstänges i förut- 3 nämnda sekvenssteg.

En manuell nöd-shuntningsstyrning är möjlig medelst en med impulskon- takt försedd tryckknappsströmställare PB-6 på operatörens kontrollpa- nel. När denna strömställare PB-6 intryckes, brytes strömmen till spolen på reläet R52, vilket faller, varvid shuntventilen 52 öppnas.

Sekvensval för flussmedelstanken (fig. 6) Det förekommer ofta att olika slags flussmedel insprutas i syrgas- strömmen i tur och ordning från skilda tankar T1, T2. Hos uppfinninge- föremålet kan detta åstadkommas medelst en sekvensurvalsstyrning, vars viktigaste del är en sekvensväljarströmställare SW-2, se fig. 6. I ett utförande av uppfinningen är denna strömställare SW-2 en trelä- gesströmställare med_centralt nolläge, placerad i operatörens kont- rollpanel. I det första arbetsläget (Pos. I) är strömställaren SW-2 via en seriekombination av de normalt öppna reläkontakterna R1-5 och RY7-2 ansluten till spolen på reläet R3. Kontakten RF7-2 är normalt öppen och finns på ett relä R'7 i eller för en styrenhet för flussme- delsvikten 33' som är samordnad med tanken T2. På samma sätt är det ~ andra arbetsläget (Pos. II) för strömställaren kopplat till ett relä _ R' 3 (i sekvensstyrenheten 20' för tanken T2) via en seriekoppling av kontakterna R*1-5 och R7-2. Som tidigare nämnts är de med primtecken (') försedda beteckningarna samordnade med insprutningssystemet II eller tanken T2.

Varje insprutningssystem I och II har sina egna "klar"- och Üstart"- tryckknappar PB-1, PB-2 osv; För att flussmedel skall insprutas i tur och ordning från tankarna T1, T2, måste varje "klar"-tryckknapp' -PB-1 eller PB-1' intryckas av operatören, för att trycksätta varje tank T1, T2 för sig. Vid det här beskrivna utförandet kan insprut- ningssekvensen vara I och sedan II eller vice versa. Om den först nämnda sekvensen önskas, skall strömställaren SW-2 inställas på lä-V get II, och "start"-tryckknappen PB-2 för system I intryckas. Efter- som båda "klar"-tryckknapparna PB-1, PB-1' tidigare intryckts, så kommer kontakterna R1-5 och R'1-5 att slutas. När insprutning frän tanken T1 har slutförts på det ovan beskrivna sättet, påverkas relä- et R7 så att kontakten R7-2 slutes, varigenom reläet R'3 i systemet II magnetiseras. Detta har samma effekt som en nedtryckning av "start"- knappen PB-2' har på sekvensstyrenheten 20', som är samordnad med - 74042 04-5 17 tanken T2.

Ifall den omvända sekvensen väljes, omställes väljarströmställaren SW-2 till läget I och "start"-tryckknappen PB-2' intryckes. Reläet R'7 slår till vid slutförd flussmedelsinsprutning från tanken T2, så att kontakten R'7-2 slutes och reläet R3 inkopplas. Insprutning- en av flussmedel från tanken T2 avstänges då, och insprutningen från tanken T1 påbörjas med de ovan beskrivna lämpliga sekvenserna.

Fyllningsstyrning av flussmedelstanken (fig. 7) Ett styrsystem för fyllning av tanken T1 innehållande flussmedel före 'operatíonens start beskrives nedan i samband med hänvisning till styr- diagrammet enligt fig. 7 i förbindelse med de andra figurerna, speci- ellt fig.1. ' Flussmedelstankens fyllning sker i huvudsak oberoende av insprutnings- operationen. Emellertid kan insprutning inte påbörjas under pågående fyllning, vilket nedan skall beskrivas mera i detalj. Om man intryc- ker en tryckknappsströmställare PB-4, märkt Éventilera och fyll", så slutes en krets via strömkällan till reläets R10 spole, som då blir strömförande. Hâllkontakten R1o-1 slutes över strömställaren PB-4 för att hålla reläet R10 tillslaget även sedan man har släppt tryckknappsströmställaren PB-4.

Samtidigt kommer den normalt slutna kontakten R10-2 (fig. 6), som är seriekopplad med tryckknappsströmställaren PB-1, att öppnas för att hindra reläet R1 från att bli strömförande, för det fall att opera- tören trycker in "klar"-tryckknappen PB-1, innan fyllningsoperatio- nen har slutförts.

Fyllningsoperationen styres genom intryckning av strömställaren PS-15 (fig. 1 och 7), varvid trycket inuti flussmedelstanken T1 mätes.

Ifall tanktrycket är tillräckligt lågt, omställes strömställaren PS- 15, som är seriekopplad med den normalt öppna kontakten R10-3 och reläets R11 spole. När kontakten R10-3 slutes vid tillslag av reläet R10, blir även reläet R11 strömförande.

När båda reläerna R1ó och R11 är strömförande, är de seriekopplade och normalt öppna kontakterna R10-4 och R11-1 slutna för att slå till reläet R18, vilket får cyklonfläktventilen 18 att öppnas, varvid tan- kens T1 inre förbindes via en ledning 14 med cyklonfläkten. Fläkt- ventilen 18 är försedd med en ändlägesströmställare SW-3, som slu- 7404204-5 18 tes, när ventilen 18 öppnas, och brytes när ventilen stängs. Ström- _ställaren SW-3 är seriekopplad med de normalt öppna kontakterna -4 och R -2 samt med reläets R spole. När sålunda ventilen 18 R 10 11 12 öppnas, så slutes strömställaren SW-3, varigenom en strömförande krets slutes för att slå till reläet R12 och öppna fyllningsventilen 12. När denna ventil 12 öppnas, börjar flussmedel att strömma genom rörledningen 10 och in i flussmedelstanken T1.

Fyllningsoperationen fortsättes tills man intrycker strömställaren PB-5 för "stoppa fyllning", varvid reläet R1O'faller, eller tills fyllningsgränsen, som bestämmes av gränsströmställaren SW-4 (fig. 3) på viktregistreringsanordningen 58b, har uppnåtts. Detta får kontak- terna R -3 och R10-4 att öppnas, varvid reläerna R18 och R12 faller och ventglerna 18 och 12 stänges. Samtidigt slutes kontakten R10-2 'för att tillåta operatören att påbörja insprutningsoperationen. Al- gternativt kan fyllningsoperationen temporärt stoppas automatiskt, när en ökande mängd flussmedel i tanken T1 förmår det inre trycket att stiga över det redan nämnda förinställda minimivärdet. Detta medför att tryckströmställaren PS-15 (fig. 7) öppnas, varigenom re- läet R- faller och dess kontakter R -1 och R _ 11 11 11 sulterar även i att reläerna R18 och R12 faller och cyklonventilen -2 öppnas. Detta re- 18 stänges liksom fyllningsventilen 12. Reläets R10 spole förblir emellertid strömförande tills knappen PB-5 för Pstoppa fyllning" har intryckts. ' I Fläktventilen 26 (fig. 1) öppnas, när reläet R26 (fig. 7) blir ström- förande, för att ventilera innandömet av flussmedelstanken T1 och_ 'därvid sänka dess inre tryck. Spolen på reläet R26 är kopplad till spänningskällan över den normalt öppna kontakten R1O-5 i serie med den normalt slutna kontakten R 3. Så länge det inre tanktrycket . 11' är högre än det, vid vilket tryckströmställaren slutes, kommer där~ för reläet R11 att förbli frånslaget och kontakten R -3kommer att förbli sluten för att slå till reläet R26 26. Detta tillåter tanken T1 att reducera det inre trycket genom en 11 och öppna fläktventilen avloppsventil (avluftningsventil) till atmosfärtryck. När trycket blir tillräckligt lågt, slutes strömställaren PS-15, varigenom re- läet R1ï~slår till och dess kontakt R11-3 öppnas. Därför faller re- läet R26 medan reläerna R18 och R12 slår till, varvid fläktventilen 26 slutes och cyklonventilen 18 och fyllningsventilen 12 öppnas. 7404204-5 19 Fläkt- och fyllningsoperationerna kommer att fortsätta på detta sätt, tills man intrycker den med ”stoppa fyllning" märkta knappen PB-5 .

Alternativa utföranden Fig. 9 visar användning av uppfinningen vid en genom bottnen genom- blåst konverter 210. Uppfinningen är även användbar för en elektrisk ljusbågsugn för ståltillverkning av typ Heroult 210a, som visas i fig. 10, för en öppen härdugn 210b, som visas i fig. 11, för en tippbar öppen härdugn 210e, som visas i fig. 12 och för en smält- metallblandare 210d, som visas i fig. 13.7

Claims (9)

1. 7404204-5, _ - ao Pat entkrav ^ Il. Sätt att reglera inmatning av slaggbildande medel, fluss- medel, i en för stålraffinering avsedd konverter (210) med minst en forma (212), genom vilken en fluid under visst bestämt tryck tillföres konvertern via ett matarledningssystem (6, 22, 22b, Ä6, 50), som över en ventilanordning (30) med en mellan stängt och öppet läge varierbar mynning är förbundet även med en flussmedel innehållande tryckbe- hållare (Tl), k ä h h e t e e kih e t av ett denna behållare (Tl) sättes under tryck (via 22, 23) tills trycket i behållaren är i huvudsak detsamma som i det nämnda ledningssystemet, att den varier- bara mynningen.öppnas så att flussmedel tillföres ledningssystemet från tryckbehållaren, att det ur behållaren utmatade flussmedlets faktiska vikt (ärvärdet) mätes och jämföres med en önskad referens- vikt (bör/värdet) och att den varierbara mynningens area regleras i beroende av skillnaden mellan den faktiska vikten och referensvikten så att även den genom mynningen strömmande flussmedelmängden regleras :renlighet härmed. I

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att en ,drivanordnings(32) styres (via BH, 35) i beroende av en differens- signal, som representerar skillnaden mellan det uppmätta ärvärdet och börvärdet av det till det nämnda ledningssystemet matade flussmedlets vikt och i beroende av denna differenssignal styr det varierbara munstyckets area. 7

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att g den ur tryckbehållaren utmatade flussmedelmängdens vikt mätes genom att behållarens vikt ständigt mätes och jämföras med den vid en W tidigare tidpunkt uppmätta vikten, och att utmatning av flussmedel . efrån behållaren avstänges när den genom jämförelsen erhållna vikt- skillnaden når ett i förväg bestämt värde. H.

4. Anläggning för utövning av sättet enligt något av före- gående krav för reglering av inmatning av slaggbildande medel, fluss- medel, i en för raffinering av stål avsedd konverter (210) med minst en forma (212) i botten, genom vilken en fluid under tryck tillföres konvertern, k ä n n e t e c k n a d av att en flussmedlet innehållande tryckbehållare (Tl), som sam- verkar med organ (22a, 23) för trycksättning av behållaren, är över en ventilanordníng (30) ansluten till en fluidledning (6, 22, 22b, H6,i50), genom vilken en fluid tillföres konvertern med ett första 2 4 7404204-5 21 givet tryck, så att flussmedel tillföres denna fluidledning, I att ventilanordningen (30) har en varierbar mynning för reglering av flussmedelflödet från behållaren till den nämnda fluidledningen, att organ (A2, 42b, 44) är anordnade att tillföra mynningen fluid med ett annat givet fluidtryck än det första trycket, att ett regleringsorgan (H0) upprätthåller en konstant tryck- skillnad mellan det första och det andra fluidtrycket, att en vägningsanordning (57, 58) ständigt mäter ärvärdet av det i behållaren kvarvarande flussmedlets vikt och avger en denna vikt representerande signal, att ett börvärdesorgan (62, 64) ständigt avger en signal, som representerar börvärdet av vikten av den flussmedelmängd, som i varje tidpunkt önskas finnas kvar i behållaren, _och att en jämförare (60) jämför ärvärdes- och börvärdessigna- lerna och i beroende av skillnaden mellan dessa båda signaler styr det varierbara munstyckets verksamma area medelst en styranordning (32, 35).

5. Anläggning enligt krav U, k ä n n e t e c k n a d av att en viktgivare (57, 7H) väger den i behållaren (T1) befintliga fluss- medelmängdens begynnelsevikt och avger en motsvarande signal till en differensbildare (76, 78), som avger en mot skillnaden mellan denna begynnelsevikt och det nämnda ärvärdet svarande signal till ett manöverorgan (80, R7), som stänger ventilanordningen (30), när den nyssnämnda skillnaden överskrider ett visst givet värde.

6. Anläggning enligt krav A eller 5, k ä n n e t e c k n a d av att (fig 7) en andra ventilanordning (12) är inkopplad i en fluss- medelledning (10) mellan tryckbehållaren (T1) och ett flussmedel- förråd, och att en tryckgivare (15) för behållarens inre tryck och vägningsanordningen (57, 58) är så förbundna med den andra ventilan- ordningen (12) att denna öppnar passagen genom flussmedelledningen (10), så länge trycket och flussmedlets vikt i behållaren är lägre än givna minsta värden, och avstänger passagen när och så länge nyssnämnda vikt överskrider ett givet högsta värde.

7. Anläggning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av ett av tryckgivaren (15) styrt utsläpp (lä, 18) för minskning av trycket i behållaren, när trycket överskrider sitt nämnda givna minsta värde.

8. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att .J 74o42o4-si 22 en shuntledning (6a)i för flussmedel stråoker sig från en annan flussmedelkälla (T2) än behållaren (Tl) förbi behållaren och den förstnämnda ventilanordningen (30) med dess varierbara mynning och innehåller en avstängbar ventil (52), som är styrd av en tryck- mätare (55), vilken mäter flussmedlets tryck i det nämnda lednings- systemet och öppnar ventilen (52), när och så länge det uppmätta trycket har ett värde utanför ett givet tryckområde. '

9. 'Anläggning enligt krav 8, k ä n'n e t e c k n a d av att shuntledningen (óa) är ansluten till det nämnda ledníngssvstemet nedströms om den första ventilanordningen (30), och att tryckmätaren (55) är anordnad att mäta trycket nedströms om det ställe, där shnntledningen (6a) utmynnar i det nämnda ledningssystemet. I - ÅNFURDÅ PUBLIKÅTIÜNERZ SE patentansökan 7405531-0 (C216 5/46) FR 1 46] 158 (C21C 5/32) ' DE 1 259 775 (81 6263) US 3 159 432 (302-53)