SE424498B - Digitalt veljarenet - Google Patents

Description

2 . 7 7 1 0 1 1 6 - 0 överföra information mellan abonnentutlrustningar, vilka är anslutna till det tids- multiplexa väljare- och transmissionssystemet. I princip erhålles då likartade modu- ler enbart om en modul utför båda. växlingstyper; Det är känt att använda tidsmultiplexa förmedlingsprinciper, vilka till. exempel betecknas som “tid-rum-tid"- eller "tid-run1-ru1n~tid“- eller "rmn-tid-ruxn"- princip, varvid beteckningen anger i vilken ordning den i tidsmultiplex fonn till väljaren inkonmlande informationen överföras ruellan tidssteg för att genomföra väx- lingar i tiden och rumssteg för att genomföra växlingar i rurnmet.

En känd modulväljare för tidsmultiplex digital information, vilken beskrives i "Colloque International de Commutation Electronique, Paris 1966, sid..513 - 520", K innehåller principiellt likartade moduler, vilka var och en förmedlar nnellzirx ett antal ingångslšinlcar och ett annat antal utgångslêinlcar, varvid det tidsmultiplexa formatet, dvs. antalet tidsluckor per upprepningsram, är olikt för olika ILänkt-yper och varvid :rumsväxlingarna inom en modul erhålles medelst ett internt mnltiplexfoimat med minst lika många tidsluckor som det finns till modulen inkommande informations- kanaler. Mellan modulerna anordnade tidsmultiplexlänkar har samma funktion som nämnda mellanlänklmippen varvid ett lmippe utgöres av en enda länkförbindelse med ett tids- multiplexfcnnat, vilket garanterar spärrfria förbindelseuppkopplingar. _ I den svenska patentskriften 379.473 beskrivas en "tid-ti(W-förmedlingsprin- cip som åstadkommas medelst ingångsmodxiler, vilka. via. en enda gemensam tidsmultiplcx- förbindelse är ansluina till utgångsmoduler. Tack vare nämnda gemensamma tidsmulti- plexförbindelse undvikas ett rumssteg och erhålles gentemot den förstnämnda kända modulväljaren förbättrade hanteringsxlxöjligheter. Vid ett modulfel bytes den felaktiga modulen ut mot en felfri modul utan att påverka de övriga modulernas fiírnuedliixgïs- kapacitet. Vid en utbyggnad anslutas ytterligare ingângs- och uttgåligsxnodulei' till nämnda gemensamma tidsmultiplexförbindelse, om så erfordras under pågående drift.

Utöver ovannämnda synpunkter som beträffar väljarens moduluppde] ning spelar sättet på vilket förbindelserna genom vältjarcn uppkopplas, dvs. väljorens styrning, en viktig roll för driftsäkerheten och lönsamheten hos ett tel elcomfnwlilia- ticnssystem. Det är känt, till exempel genom ovan nämnda. publikationer, att styra en digital tidsmultiplexväljare medelst en central datamaskin, vilken från abonnent- utrustningarna eller avlägsna koncentratorer mottager styrsignaler som definierar en order för en förbindelseupplïoppling. Datamaskinxen beräknar på grund av nämnda styr- signaler de adresser, index, tidsluckor, mellanlärzknwnmer osv., vilka i beroende av den valda förmedlingsprincipen måste sändas till väljarens tids- och rumssteg res- pektaflve moduler för att där åstadkomma denbeordrade förbindelsen. Hos de äldsta tidsmultiplexsystenlen anordnades ett extra styrkoxmmnmikationssystem för datamaslcillexxs anslutning. Hos modernare och förbättrade tidsmultiplexsystem, till exempel det digitala "tid-rum-tid"- system som beskrives i den svenska patentslcriftezl 353.996, eftersträvas en avlastning av datamaskínen, samtidigt som nämnda styrkonnnunikations- system i nxöjligaste mån inkluderas i det egentliga tidmultiplexa informationsöverfö- rings sys teme t . _ bindelser åstadkommes medelst n länkmoduler IMI-IMn och ß 7710116-0' Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett lätt hanterligt och lätt utbyggbart IST-nät, vars spörrfria “rum-tid"- väljare omfattar identiskt ut- förda väljaremoduler, vilka styres på ett decentraliserat sätt utan ett extra styrkommunikationssystem och helt utan en centralt anordnad styrenhet eller d.ta- maskin. Det föreslagna IST-nätet, vars kännetecken framgår av patentkravenr linne- tecknande delar, skall förklaras med hjälp av bifogade fíg. 1-3. Fig. 1 visar IST- nätets principschema. Fig. 2 visar en synkroniseringsklocka. Som delar av en väljare- modul visar fig. 3 ett tidssteg, fig. 4 tre signalmottagningsenheter och fig. 5 och fig. 6 var sin signalomvandlingsenhet.

Fig. 1 visar n ledningsgrupper LG1-Ifln, mellan vilka telekommuníkationsför- en minst ng-n väljaremoduler SM omfattande digitalväljare. Varje ledningsgrupp, till exempel LG1,är tillordnad T1 resp. en mottagare R1, som via en en länkmodul IMI, vilken omfattar en sändare 1 radvis visade väljaremodu» sm/i _ sun/L Nanna mas- tidsmultiplexlänk Lai resp. Lbi är ansluten till i fig. ler SMI/1 - SMI/n resp. kolunvis visade väljaremoduler multiplexlänkar överför i tidsmultiplex form digital kommunikations- och signalinfor- mation från länkmodulerna till väljaren och viceversa.

Det i fig. 1 visade IST-nätet är avsiktligt förenklat såtillvida att enbart sådana nätdelar är symboliserade, vilka behövs för att förklara föreliggande upp- finning. Till exempel är IST-nätets tidsmultiplexsynkronisering antydd medelst en enda klocka CL, vilken är ansluten till samtliga väljaremoduler, så att nüunda mottagare H1-Rn mottager den från väljaren kommande infonnationen under synkrona upprepnings- ramar. Inom varje länkmodul utföres en ramsynkronisering så att även den från nünnda sändare T1~Tn till väljaren överförda informationen är synkron. I praktiken är synkroniseringsförhällandena inte så ideella utan fasförskjutningar och så kallade plesiokrona informationsöverföringar till väljaren förekommer därför att hos större nät tilldelas länkmodulerna var sin klocka. Det är emellertid känd teknik att synkronisera den till väljaren inkommande infonnationen till exempel med hjälp av den för tillfället snabbaste klockan och att i länkmodulerna anordna fazutjawninzs- kretsar och så kallade "puls stuffing"-anordningar för att undvika infonnationsför- luster. Fortsättningsvis får alltså förutsättas att nämnda länkmoduler, länkförbindel- ser och väljaremoduler bildar ett ideellt synkroniserat system.

Ett tidsmultiplexformat är som bekant definierat huvudsakligen genom sin ramfrekvens, till exempel 8 kHz, och genom antalet tidsluckor per ramperiod, till exempel m stycken 32~tidsluckgrupper. Inom varje tidslueka överföras en infonnations- enhet, vilken hos ett digitalt system utgöres av ett digitalt ord som består av ett antal bitar, till exempel 8. De flesta tidsluckorna inom en ramperiod tilldelas den egentliga kommunikationsinfonnationen, men ett fåtal tidsluckor, till exempel 2 av en 32-tidsluckgrupp, reserveras för synkroniserings- och signaleringsändamål. Hos det föreslagna IST-nätet förutsättes, att synkroniseringen inte fordrar en tidslucka hos varje ramperíod, utan att så kallade tomgångssignaler, vilka anger att inget signale- ringsbehov föreligger för resp. tidsluckgrupp, dessutom användes som synkriniserings- -------_-_~._,--..-_~.~._-n~«wøna fsnvs--yv;-,-..,~..« . ..-..,.-.,.,,...,x»_,._._. ,._- .fx 771011-6-0 signaler, så att näxnnda fåtal tidsluekor praktisktrtaget kan användas för digitala signaler och signalmeddelanden, vilka kommer att beskrivas närmare och vilka beträffar resp. 32-tidsluckgrupps konnnunikatzflonskanaler, vilka må vara avsedda del.- vis för pulskodruodulerade talöverföringar och delsvis för datakommmxikatiom Det är känt att inom ett IST-nät använda både parallell- och seríeinfcrnla- tionsöverföring och variera mellan tidsmultiplexfoivnat med olika multiplar av S2 tidsluclior. För det i fig. 1 visade nätet förutsättes, att samma format och över- föringsprincip användes för nämnda. länkar La, Lb. Eventuellt erforderliga kända "parallell-serie"- eller "serie-paralle1l"~ omvandlare ingår i nätets länk- och väljaremoduler och visas inte i fig. 1. Likaså utelämnas erforderliga analog/digitals resp. digital/analag-omvandlare, som kan vara anordnade antingen i ahonnentntnlst- ningarna eller i länkmodulerna, därför att de inte berör uppfinningen. Inte heller visas eventuella i länlnnodulerna inkluderade i övrigt kända koncentratorer, vilka är nödvändiga om en ledningsgrupp omfattar ett större antal abonnentutrustningar šâxn det finns tidsluckcr hos det för länkförbindelserna valda tidsmtfltiplexfonnatet.

Däremot visar fig. 1, att varje länkrnodul omfattar minst en styrenhet CU, vilken tillordlxus en ledningssubgrupp. Varje styrenhot styr tilldelningexl av ett antal tidsluckor på resp. länkpar Lax/Lbx, till exempel en av nämnda m stycken 52-tids1uclcgrupper, för att överföra subgruppens kormnunikationsinfonnation och därmed sammanhängande signalinforxnation till och från väljaren. I fig. 1 visas ett så långt utbyggt system, att en enda. styrenhet är anordnad hos varje länlmxodul utom hos länkmodulen H12, vilken omfattar m styrenheter CU2,1 - CU2,m och att lednings- gruppen LG2 omfattar följaktligen m subgrupper LSG2,1 - LSG2,m. Nämnda m styrenllcter förfogar över var sin 32-tidsluckgrupp, dvs. tillsammans över länlsparets La2/Lb2 samtliga tidsluckor. Länkmodulen LM2 omfattar en i fig. 1 inte visad koncentrator om en av nämnda ledningssubgrupper omfattar> '50 abonnentutrnzstnixlgar, ty medelst den tillordnade styrenheten kan högst '50 utrustningar samtidigt i tidsmultivjølex form anslutas exempelvis till länkförbindelsen La2.

En i en länkmodul inkluderad styrenlxet är så konstruerad att den styr förbindelseuppkopplingar inom den egna ledningssubgruppen. Om det antages, att länlouodlflen omfattar endast en enda styrenhet, behöver väljaren i och för sig inte omfatta en väljaremodul, som förmedlar mellan tidsluckorna på det till denna länk- modul anslutna länkparet, utan länkmodulen kan i detta fall själv innehålla en intern väljare för att åstadkomma subgruppinterna förbindelser. Om det vidare antages att denna subgrupps abonnentutrustningar har var sin separata anslutning till länkmodulen, utgöres nämnda interna väljare av ett rumssteg. Fördelen med den interna väljaren består i, att de subgruppinterna lcommunikaticnsförbindelserna belastar på resp. länkpar varken de för Iconmnmilcations- eller de för signalinfonna- tion avsedda tidsluckorna. Man erhåller alltså en ökad förmedlingslcapacitet. Då å. andra sidan subgruppens lconnnunilcationsinfornlation i alla fall omvandlas till tids- multiplex digital information, vilken via väljaren förmedlas till andra lšíxllnnoduler, och då den i länkmodulen erforderliga interna väljaren i de flesta fall inte kan 5 7710116-0 konstrueras enklare än en väljaremodul, erhålles den största möjliga enhetligheten hos IST-nätet om väljaren omfattar n2 likadana väljaremoduler. Väljaremoduler, till exempel SM2/2, vilka är anslutna via var sitt länkpar La2/Lb2 till var sin 1änk~ modul lM2, måste emellertid alltid anordnas, om länkmodulerna omfattar j:> l styr- enheter, ty förbindelser mellan samma ledningsgrupp tillhörande subgrupper, t.ex. mellan LSG2,1 och LSG2,m, kan uppkopplas enbart via väljarcn. Hos den i fig. 1 visade väljaren utgår modulerna SM1/1, SMn-1/n-1 och SMn/n och det antages att länkmodulerna LM1, LMn-1 och LMn innehåller inte visade interna väljare.

En i en länkmodul inkluderad styrenhet är vidare så konstruerad, att den tillsammans med andra ledningssubgruppers styrenheter styr väljaren vid uppkoppling av externa förbindelser mellan den egna subgruppen och nämnda andra subgrupper, varvid ovannämnda för signalinformation avsedda tidsluckor användes. Detta betyder med andra ord, att hela IST-nätets styrintelligens är fördelad på de deoentraliserat anordnade styrenheterna. Var och en av vüljarens moduler omfattar ett tidssteg TS och en signaleringslogík SL, vilka är helt passiva och utan egen intelligens. Varje modul är förutom nämnda klocka CL för att åstadkomma synkronism uteslutande ingångs- sidigt ansluten till en av nämnda sändare T1-Tn och utgångssidigt till en av nämnda mottagare R1-Rn. Väljaren är alltså inte försedd med någon intelligent central styrenhet. Länkmodulernas decentraliserade styrenheter erhåller sin intelligens till exempel medelst i minnen lagrade program. De programminnesstyrda styrenheterna behö- ver i samband med föreliggande uppfinning inte beskrivas i detalj. Vid uppkoppling av nämnda externa förbindelser erhåller man hos det föreslagna IST-nätets styrenheter följande viktigaste funktioner, vilka utföres medelst på motsvarande sätt programme- rade i och för sig kända datorer, till exempel Motorolafs mikrodator MGSOO, och vilka funktioner avser signalering antingen mellan tvâ styrenheter eller mellan en styrenhet och väljaren.

Signaleringen mellan två styrenheter syftar till att utbyta meddelanden, vilka är kodade till exempel enligt ett signalsystem med CCITT-beteckningen X~25.

Signalsystmnets struktur behöver inte beskrivas i detalj för föreliggande upp- finnings förståelse, utan det räcker att nämna, att varje meddelandeenhet är så kodad att den mottagande styrenheten vet när hela meddelandeenheten, som består av ett individuellt antal digitala ord, har mottagits. Signalsystemets struktur är vidare sådan, att ett utbyte av meddelandeenheter i båda trafikriktningar leder till att båda styrenheter vet att en kommunikationsförbindelse ej skall uppkopplas via väljaren resp. upp- eller nedkopplas med hjälp av adresser och tidsluckor, vilka har erhållits på grund av en avslutad signalering mellan två styrenheter. Hos det föreslagna IST-nätet överföres signnlsystemets meddelanden under en av nämnda för signalinformation avsedda tidsluckor, fortsättningsvis kallad tidslucka 16. För att överföra en meddelandeenhet till exempel från styrenhet CU2,m till styrenhet CU1 måste väljaremodulen SM2/1 utföra en växling i tiden från tidslucka 16 inom den styrenhet CU2,m tilldelade 32-tidsluckgruppen till tidslucka 16 inom den styrenhet CU1 tilldelade 32-tidsluckgruppen,en s.k. 16-16 växling. Väljaremodulens arbetssätt 7710116-»0 6 kommer att förklaras senare. Innan styrenhet CU2,m börjar att sända nämnda medde- landeenhet mäste den veta, att varken väljuremodulen SM2/1 på order av till exempel styrenhet CU2,1 eller en av väljaremodulerna SMï> 2/1 på order av en av styrenheterna CUj:=2 utför någon 16-16 tidsväxling för att överföra ett annat meddelande till styr- enhet CU1.

För att uppnå en tillförlitlig meddelandekommnnikation sänder styrenhet CU2,m först under den andra av sina för signalinformation avsedda tidsluckor, fortsättningsvis kallad tidslucka 0, en till styrenhet CU1 adresserad anropssignal.

Adressen till styrenhet CU1 definierar även den enda väljaremodulen SM2/1, via vilken anropssignalen måste överföras. En styrenhet sänder anropssignalerna en i taket, varmed menas att överföringen av den avsedda meddelandeenheten måste vara slutförd innan denna styrenhet sänder en ny anropssignal.

På grund av anropssignaler, vilka en styrenhet har mottagit under sin tilldelad tidslucka O, sänder denna styrenhet under sin tidslucka 0 svarssignaler en i taget, varmed återigen menas, att överföringen av den medelst respektive anropssignal avsedda meddelandeenheten måste vara slutförd innan denna styrenhet sänder en ny svarssignal angående en annan anropssignal. I det antagna signalerings- exemplet sänder styrenhet CU1 enligt nämnda "en i taget"-regel en till styrenhet CU2,m adresserad svarssignal. Adressen till styrenhet CU2,m definierar även den enda väljaremodulen SM1/2, via vilken svarssignalen måste överföras.

Nämnda för anrop och svar gällande "en i taget"- regel möjliggör följande kvittensoperationer: En anropssignal upprepas kontinuerligt så länge tills den till- hörande svarssignalen har mottagits. När den mottagna anropssignalen upphör vet den anropade styrenheten att sin svarssignal har kommit fram till den anropande styr- enheten. Likaså upprepas en.svarssignal så länge tills åtminstone det första ordet av meddelandeenheten har mottagits. När svarssignalen upphör vet den anropande styrenheten att nämnda 16-16- förbindelse fungerar tillförlitligt. Det införes emellertid maximitider hur länge anrops- och svarssignalerna sändes. Om efter respektive maximitid ingen svarssignal eller inget meddelandeord har mottagits alstrar den väntande styrenheten en larmsignal.

När den anropade styrenheten,enligt exemplet styrenhet CU1, har mottagit hela meddelandeenheten under sin tidslucka 16, sänder den till den anropande styr- enheten, enligt exemplet styrenhet CU2,m under sin tidslucka 0 en signal, vars innehåll uttrycker att meddelandeenheten antingen är rätt mottaget eller måste omsändas. Nämnda "rätt mottaget"- och "omsändning"- signaler är modifierade svars- signaler, som har den gemensama egenskapen att de inte behöver innehålla den an- ropade styrenhetens adress, ty på grund av "en i taget"-regeln vet den anropande styrenheten att dylika svarssignaler måste komma från den anropade styrenheten.

Nämnda kvittensprineip användes även för att tillförlitligt avsluta meddelandeenhe- tens överföring. Den anropade styrenheten upprepar kontinuerligt nämnda "rätt mottaget"-signal. Den anropande styrenheten svarar med att själv kontinuerligt sända en"rätt-mottaget"- signal till den anropade styrenheten. När den anropade styrenhetcn 7 7710116-0 mottager "rätt mottaget"- signalen, avslutar den sin "rätt mottaget"- sändning.

När den anropande styrenheten inte längre erhåller "rätt mottaget"- signaler, avslutar även den sin sändning.

Nämnda signaleringsförlopp resulterar i att en enda meddelandeenh L över- föres tillförlitligt i den ena trafikriktningen. För att åstadkomma ett meddelande- utbyte upprepas ett likadant förlopp för den andra trafikriktningen, varvid de båda styrcnheterna byter sina roller.

Utöver nämnda "en i taget"- regel gäller en första prioritetsregel enligt vilken en styrenhet måste besvara mottagna anrops-:sigllaler innan den som ansç-epande styrenhet inleder eller fortsätter ett meddelandeutbyte. Nämnda första prioritets- regel förhindrar en för stor anhopning av obesvarade anropssignaler. Nämnda för anrnpssignaler gällande maximitid bestämmas med hänsyn till att en styrenhet kan bli anropad av IST-nätets samtliga övriga styrenheter under saxmna ramperiorl. Nan erhåller köbildningsproblem inte enbart hos den anropade styrenheten själv utan också hos de berörda väljaremoduler och den berörda länkförbindelsen för att överföra anropsignalerna från väljaren till den anropade styrenheten. I köbildningen av till en styrenhet adresserade signaler deltar vidare nämnda svarssignaltyper, men på grund av "en i taget"- regeln förekommer högst en signal av svarstyp tillsammans med ett flertal anropssignaler. Lösningen av nämnda köbildningsproblem komer att beskrivas längre ner. _ Under ramperioder, vilka varkalupptages för att överföra de hittills för- klarade signaler av anrops- och svarstyp eller i anslutning härtill förklarade upp- oeh nedkopplingssignaler, användes tidsluckorna 0 på IST-nätets länkförbindelser för att överföra ovannämnda tomgångssignaler.

Signaleringen mellan styrenheterna och väljaren syftar till att upp- resp. nedkoppla dels nämnda 16-16- förbindelser mellan styrenheterna och dels m1,t1-m2,t2- förbindelser, vilka ingår i kommunikationsförbindelser mellan abonnentutrustningarna.

Därmed menas att väljaren genomför växlingar i tiden dels från den tidslucka 16, vilken är tilldelad en sändande styrenhet, till den tidslucka 16, vilken är tilldelad en mottagande styrenhet, och dels från den en ifrågavarande §2~tidsluckgrupp m1 tillhörande tidslucka t1, under vilken ifrågavarande kommunikationsinfonnation mot- tages av väljaren, till den en ifrågavarande 32-tidsluckgrupp m2 tillhörande tidslucka t2, under vilken väljaren utsänder nàunda kommunikationsinformation.

Som det kommer att framgå ur förklaringen av väljarens passiva funktioner användes ovannämnda anropssignaler för att uppkoppla nämnda 16-16- förbindelser.

För att uppkoppla en m1,t14n2,t2- förbindelse sänder on styrenhet, t.ex. _ CU2,1, vars nl-tal är 2, en uppkopplingssignal under sin tilldelad tidslucka 0, vilken samtidigt definierar styrenhetens 32-tidsluckgrupp ml=1. Ubpkopplingssignalen inne- håller dels en uppkopplingskod, dels ett n2-tal, till exempel n2n2, för att adressera en enda ifrågakommande väljaremodul, enligt exemplet väljaremodul SMB/2, dels nämnda tidsluokor ti och t2 och dels ett m2-tal, till exempel m2=2, för att 7710116-o 8 ange den mottagande abonnentutrustningssubgruppen 'och dess SZ-tidsluclcgrupl) som inkluderar nämnda tidslucka t2. Enligt exemplet avser uppkopplingssignalerr en enkelriktad koxnmunilcationsförbindelse från en abonnentutrustning hos subgruppen Les2,1 (n1=2, m1=1) till en abonneneunstning 1105 subgruppen ms2,2 (n2=2, m2=2 .

Signaleringslogiken hos den nxottagande väljaremodulen SM2/2, omvandlar uppkopplinge- signalen till manöversigrxaler, medelst vilka tidssteget hos denna väljaremodul upp- kopplar den avsedda förbindelsen. Uppkopplingssignalen påverkar på grund av sitt n2-tal inget annat tidssteg hos en annan väljaremodul. På detta eleganta sšítt åstadkomma väljarens växlingar i runnnet utan konventionella 'rumssteg och utan speciella rumsväxlingssignaler.

För att nedkoppla en ml,t1-m2,t2- förbindelse sänder en styrenhet under sin tilldelad tidslucka 0 en medelst en nedkopplingskod definierad nedkopplingssignal, vilken skiljer sig från en uppkopplingssignal endast därigenom att en tl-tidsluclc- uppgift är obehövlig. Nedkopplingen av en IG-IG-förbindelse signaleras till väljaren antingen medelst ovannämnda "rätt mottaget“-kvittenssignal eller medelst en nedkopp- lingssignal som innehåller t2=16.

Nämnda av styrenheterna alstrade signaler omfattar liksom signalsysternets meddelandeenheter var sin kod och ifrågavarande variabler så som nämnda n1,n2- och m1, m2- talsadresser och ti, t2- tidsluckor. Hos ett större system med till exempel 8 länk-moduler som omfattar var sina 32 styrenlleter för att utan lconcentratorllelnov förmedla spärrfritt mellan ca 8000 abonnentutrustningar kan signalerna inte definieras medelst var sitt enda digitala ord som omfattar 8 bitar. Hos IS' -tidsmultiplexsystem införes så kallade multiramar för att överföra dylika flera ord omfattande signaler, varvid multiramar med ett konstant eller varierande antal ramperioder förekonmler.

I samband med 'beskrivningen av väljarens arbetssätt konnner nämnda laända multiram- teknik att beröras i den mån som är nödvändig. I I det följande beskrivs principer, vilka gäller för det passiva arbetssättet av en signaleringslogik hos en av det föreslagna IST-nätets väljaremodiiler.

Signaleringslogiken omfattar mottagningsenheter, vilka reagerar endast på den egna n2-talsadressen och resp. signalkod, samt omvandlingsenheter, vilka omvandlar till väljaremodflen inkommande signaler till nämnda :nanöversignaler och till från väljare- modulen utgående signaler. Ûmvandlingsenheterna för att bearbeta anropssignaler bestämmer enligt en enkel andra prioritetsregel vilken av samtidigt inkomna och till sanuna mottagande styrenhet adresserade anropssignaler omvandlas till en manöver- signal för uppkoppling av resp. 16-16- förbindelse till denna styrenhet, saint omvand- las till en till denna styrenllet utgående anropssignal. Omvandlingsenheterna för att bearbeta signaler av ovannämnda svarstyper har ett enklare utförande än anropsomvand- lingsenheterna. På grund av ovannämnda "en i taget"- regel räcker det om den motta- gande styrenheten erhåller själva svarskoden medan en omvandlad anropssignal måste ge besked från vilken styrenhet hos vilken länkmodul anropet kommer. Svarssignalernas behandling kräver ingen prioritetsregel.

Man erhåller, att en mottagande styrenhet, till exempel CU2,2, vilken mottager signaler från i fig. 1 kolumnvis visade väljaremoduler SI~I1/2 - SBIn/Q, 9 7710116-0 samtidigt kan bli anropad via. samtliga iräljaremoduler av resp. kolumn (n2=2) och få ett svar via en av kolumncns väljaremoduler. Om den mottagande styrenheten iir ansluten till nämnda kolumn av väljaremoduler medelst en gemensam tidsmultiplexlänlc, enligt exemplet och fig. 1 länk Lb,2, måste en multiram fastläggas beträfmnde den mottagande styrenhetens tidslucka O. Inom denna multiram tillordnas exempelvis kolumnens väljaremoduler och därmed de anropande länkmodulerna var sin n1- ramperiod för att överföra anropssignaler samt en för samtliga väljaremoduler i lcolumwen gemen- sam ramperiod för att överföra signaler av svarstyp. Nämnda gemensamna raxnperiod behövs inte om nämnda anrops- och svarsomvandlingsenfneterna modifieras så att en svarssignal inhiberar en anropssignal. Varje väljaremodul sänder då under en tidslucka 0 endast en signal, antingen en svarstypsignal eller en anropssignal. Om för väljare- moduler-na dessutom anordnas var sin separata tidsmultiplexläxil: för informations- överföring till resp. länlcmodul, undvikes helt nämnda multirambildning för från väljaren avgående signaler. Hos ett medelst nämnda separata länkar modifierat IST- nät, som kornmer att förklaras i samband med fig. 6, erhålles snabbare signalerings- förlopp med kortare maximitider än hos det i fig. 1 visade systemet med nämnda gemensamma länkar Lb.

Fig. 2 visar väljarens gemensamma inledningsvis nämnda klocka CL för att alstra ett tidsmultiplexformat som omfattar 32 tidsluckgrupper med var sina 32 tids- luckor. En ramperiod med. f = 125 /us omfattar 32 x 32 tidsluckor å p 'tå 122 ns.

Tidsluckorna betecknas medelst två tal Ošzm i 31 - OíÉ-tš. 31. Tidsluckan 0-0 inleder en ramperiod, föregår tidsluckan 0-1 och ansluter sig till föregående rams _ sista tidslucka 31-31. Klockan definierar tidsluckorna medelst i fig. 2 visade pulsserier, vilka alstras på känt sätt till exempel medelst ett skiftregister.

IST-nätet antages använda parallellöverföringsprincipen, därför förekommer ingen bituppdelning inom tidsluckorna. Däremot är klockan försedd med en utgång ø, vilken enligt fig. 2 sänder en pulsserie som inom varje tidslucka omfattar en puls och en paus. ø-pulserna behövs för att på känt sätt undvika koincidens hos nedan förklarade skriv- och läsoperationer i samband med tidsväxlingarna. Klockan drives av en oscilla- tor OS, vars grundfrelwens är 23+5+5+1 kHz än 16 MHz.

Fig. 3 visar ett i och för sig känt tidssteg för att genomföra växlingar i tiden inom nämnda 32x32- tidsmultiplexfomat. Tidssteget omfattar huvudsakligen ett informationsminne IM och ett adressminne AM. Infonnationsminnets skrivingångar är via en OCH-grind G1 och via 32 x 31 OCH-grindar G2 anslutna till länk La,n1 för inkommande information. Under en rams ø-pulser skrives koxmnunikations- och nxeddelande- informationen som inkommer under tidsluckorna m-1 till m-31 i var sin minnesplats hos informationsminnet, medan under tidsluckorna m-O inkoxmnande signaler inte registreras i informationsminnet. Man erhåller att den på länk La.,n1 överförda kommunikations- och meddelandeinfonnationen registreras i samtliga till länken anslutna väljaremoduler, vilka .i fig. 1 bildar en rad. Adressminnet AM har sina läs- utgångar via 32x31 OCH-grindar G3 anslutna till en tidsväxlingsavkodare TDEC, som under ø-pauserna adresser-ar infomationsnninnet för läsning till den från väljare- ' 10 i modulen utgående länken Lb,n1/n2. n1- resp. m2- beteckningen definierar enligt fig. 1 den till tidssteget anslutna sändaren Tnl resp. mottagaren Rn2.

I fig. 5 antages att tidsväxlingsavkodaren mottager adresserna 31-1 resp. 0-16 under tidsluckorna 0-31 resp. 31-16 medan under de övriga tidsluclcozrna över- *föras adresser m-O, vilka inte förekommer hos informationsminnet. Man erhåller, att den under tidslucka 51-1 hos informationsminnet registrerade kommunikationsinfoma- tionen ki överföres under tidslucka -0-31 till länk Lb,n1/n2, samt att den under tidsluckan 0-16 registrerade meddelandeinformationen mi förmedlas till tidsluclcan 31-16, men den övriga i informationsminnet registrerade informationen överföres inte till den utgående länken. Adressminnet AM har sina skrivingångar via en manöveravlco- dare ODEC och via under ø-pulserna aktiverade OCH-grindar G4 anslutna till tids- stegets manöveringångar 01 och 02.

Fig. i; visar signalmottagningsenïæter SRU-C, SRU-A och SBU-E, vilka ingår i signaleringslogiken hos en väljaremodul SMn1/n2 och vilka mottager anrops, svars- och uppkopplingssignaler som är registrerade hos ett signalregister SREG. För ovannämnda nedkopplingssignaler och signaler av svarstyp omfattar signaleringslogiken ytterligare mottagningsenheter, vilka motsvarar nämnda mottagningsenheter SBU-E och SBU-A och därför inte visas i fig. ä. ' Nämnda signalregister SREG registrerar medelst en ELLER-grind G5 och en OCH-grind G6 under tidsluckorna m-0 från länk La,n1 inkonmxande tomgångs-, anrops- svars- och upp- resp. nedkopplingssignaler. Varje anrops- eller svarssignal består av två digitala ord, av vilka. det första innehåller förutom resp. kod C eller A ett n2-tal för att adressera väljaremodulen SMn1/n2 och av vilka ord det andra innehåller ett m2-tal för att adressera en av de till denna väljaremodul anslutna mottagande styrenheterna. En uppkopplingssignal består av fyra digitala ord, av vilka det första innehåller förutom uppkopplingskoden E ett n2-tal för att adressera väljare- modulen SMn1/n2 och av vilka ord det andra, tredje resp. fjärde innehåller ovan förklarade m2-, t2- resp. tl-uppkopplingsinformation.

Signalmottagningsenheterna omfattar var sitt kodregister CREG, AREG resp.

EREG för att konstant lagra nämnda C-n2-, A-n2- resp. E-n2- uppgifter. Signalmottag- ningsenheterna omfattar vidare var sin komparator CC, AC resp. EC, vars ena ingång är ansluten till nämnda kodregister CREG, AREG resp. och vars andra ingång är ansluten till nämnda signalregister SREG. Nämnda komparatorer har sina utgångar anslut- na. till var sina 52 OCH-grindar G7, vilka aktiveras under var sin testpuls, enligt fig. I: tidslucka 0-20, 1-20 ... 51-20, .och vars utgångar är anslutna till var sitt första skiftsteg hos medelst klockpulser 0-0, 1-0 ... 31-0 stegade skiftregister SH.

I motsvarighet till signalernas ordantal omfattar nämnda skiftregister två resp. fyra skiftsteg. Man erhåller att till exempel de andra skiftstegen aktiveras mellan den andra och tredje 0-pulsen efter den testpulsen under vilken den anslutna grinden G7 är aktiverad. De andra, tredje och fjärde skiftstegen hos nämnda skiftregister SH är anslutna till var sin första ingång hos en OCH-grind G8, vars andra ingång är ansluten till signalregistret SREG och vars tredje ingång aktiveras koineident med 11 7710116-0 den grind G7, vilken är ansluten till resp. skiftregister. Utgångarna hos nâímilda grindar 68 utgör signalmottagningsenheternas utgångar CM2, AM2, EM2, ETP. och ETl, från vilka signalernas ovannämnda. m2-, t2- och tl-tal avgår. Mottagxiiligserflxeten SILU-A för svarssignaler är försedd med en gemensam utgäxug AHL! medan mottzeinjngserx- heterna SRU-C och SRU-E för anrops- och uppkopplingssigrxalel' är försedda med separata utgångar CM2 och E42, ET2, ET1, vilka är tillordnade var sin medelst ett mi-tal definierad sändande styrenhet. Mottagningsenheten SRU-E för uppkopplingssigna- ler är vidare försedd med utgångar M, vilka medelst OCH-grindar G9 aktiveras under en första manöverpuls, som inträffar efter resp. testpuls och som enligt fig. I; utgöres av den m-SO-puls, vilken sammanfaller med alctiveringen av det fjärde skift- steget hos resp. skiftregister.

Fig. 5 visar en omvandlingselfilet för uppkopplingssignaler, vilken omfattar första manöverregister OREGI och OCH-grindar G10. Nämnda första manöverregister är anslutna till nämnda utgångar EM2, ET2 och ETl hos mottagningsenhet SBU-E men omfattar även register-delar för att konstant lagra resp. sändande styrenhets mL-tal.

Nämnda resp. ml-tal tillhörande grindar G10 har sina ingångar anslutna till nämnda utgång M hos mottagningsenhet SBU-E och till nämnda första manöverregistei' OIUEGI saint, har sina utgångar anslutna till nämnda manöveringångar 01 och 02 hos tidssteget på sådant sätt, att m1-t1-manöverinformationen inskrives under ø-pulsen av nämnda första manöverpuls i minnesplatser hos tidsstegets adressminne AM, vars adresser är definierade medelst m2-t2-manöverinfomationen.

Fig. 6 visar en kombinerad omvandlingsenhet för anrops- och svarssignaler.

De från mottagningsenheten SRU-A för svarssignaler via nämnda utgång AMZ erhållna m2-talen avkodas medelst en svarsavkodare ADEC och "1“-sätter bistabila vippor FF.

En "IW-satt vippa anger att den tillhörande mB-Kstyrenheten skall få en svarssignal och aktiverar den första ingången hos en samma m2-tal tillhörande OCH-grind G11, vars andra ingång aktiveras under samma m2-tals tidslucka 0 och vars tredje ingång är ansluten till ett svarsregister BEG-A som konstant lagrar en svarskod A. Vippornas "0"- sättning åstadkommes medelst resp. m2-tal tillhörande reset-pulser, enligt fig.6 10-pulser. Utgångarna hos nämnda grindar G11 är anslutna till den från väljaremodulen utgående länken Lb,n1/n2.

De från mottagningsenheten SBU-C för anropssignaler via nämnda utgångar CM2 erhållna mQ-talen avkodas medelst anropsavkodare CDEC, vilka är tillordnade var sitt ml-tal för sändande styrenlzeter. Nämnda anropsavkodare har sina utgångar anslutna till prioritcringsanordzlingar PD-O till PD-Bl, vilka är tillorchxade var sitt m2-tal för mottagande styrenheter. Varje prioriteringsanordning väljer enligt ovannämnda andra prioritetsregel en av de styrenheter, vilka under en upprep- ningsram anropar den tillordnade mottagande styrenheten. Varje prioriteringsanord- ning är försedd med utgångar CMl, vilka är tillordnade var sitt ml-tal och av vilka följaktligen högst en aktiveras mellan två successiva prioritetspulser, som inträffar efter testpulsen hos tidsluckgrupp m=31 och som enligt fig. .6 utgöres av BI-SO-pulser.

Nämnda utgångar CMI är anslutna till var sin OCH-grind G12 och var sin OCH-grind 7710116-0 12 G13. Nämnda grindar G12 överför-i aktiverat tillstånd utgående anropssignaler via OCH-grindar G11* till den från väljaremodulen SMn1/n2 utgående länken Lb,n1/n2.

Nämnda utgående anropssignaler, vilka förutom en anropslfod C innehåller den :Lura- pande styrenhetens ml-tal, lagras lconstant i anropsregister KHG-C. Nšmunl-u grindar G15 överför i aktiverat tillstånd ml-lfi-znanöverinfoimation via OCH-grindar G15 till tidsstegets manöveringåxlg 01. Varje ett m2-ta1 tillordnad prioriteringsanordning PD har sina samtliga utgångar dessutom anslutna till en ELLER-grind G16, vars utgång är ansluten till den första ingången hos en OCH-grind G17, vilken i :aktiverat tillstånd överför m2-16-1nanöverinfomation till tidsstegets manöveringålzg; 02.

Nämnda manöverinfonnation m1-16 och m2-16, vilken konstant lagras i andra manöver- register OREGQ, användes för uppkoppling av 16-16-meddelandeiörbindelser. Båda ingångar hos en grind G12 eller hos en grind G13 tillordnas samma m-tal. Vidare har nämnda grindar G1? var sin andra ingång ansluten till det av nämnda andra manöver- register OREGB, vilket lagrar ett m-tal som motsvarar m-talet av resp. priorite- ringsanordning.

Nämnda grindar G11; öppnas under resp. mottagande styrenhets tidsluclca 0 under förutsättning att ett anrop men inget svar skall överföras till den mottaggande styrenlzeten. Om en utgående anropssignal överföres till den mottagande styrenheten, öppnas de resp. m2-tal tillordnade grindarna G15 och G17 under en resp. tidsluckgrupp tillhörande andra manöverpuls, enligt fig. 6 m2-5-pulsen.

Nämnda grindar G11 och G11: styres utan den ovannämnda multirambildningen, då det antages att nämnda länk Lb,n1/n2 separat ansluter väljazremodulexl SMnl/lifl till den medelst nål-talet definierade länlonodulen. Tack vare den separata länken Lb,n1/n2 behöver de Iltgåendc anropssigxialerna. inte innehålla det den sšindande länlmodulen tillordnade 111-ta1et.

Claims (2)

1. 7710116-0 13 P A T E N T K R A V 1 Digitalt väljarenät, som omfattar ledningsgrupper, vilka är anslutna till en identiskt utförda väljaremoduler innehållande spärrfri väljare via var sin en sändare och en mottagare innehållande länkmodul och via var sin- av en första tänk respektive minst en andra länk bestående länk- förbindelse för att i tidsmultiplex form överföra digital kommunikations- och signalinformation frân sändaren titl väljaren respektive från väljaren till mottagaren, vilken väljare åstadkommer växlingar i rummer och i tiden för att förmedla mellan godtyckliga tidsmultiplexkanaler för digi- tal information som överföres medelst nämnda länkförbindelser, k ä n n e- t e c k n a t d ä r a v, att första väljaremoduler (SM x/y (x# y)) är tillordnade var sina två av nämnda länkmoduler (LM) och har via nämnda länkförbindelser (La, Lb) var sin ingång ansluten till sändaren (Tx) hos den ena och sin utgång ansluten till mottagaren (Ry) hos den andra av nämnda tillordnade länkmoduler (LMx och LMy), varvid väljaremodulerna är anordnade som korspunkter i en matris vars rader och kolumner bildas av lânkförbindelserna, att nämnda första väljaremoduler omfattar var sitt i och för sig känt tidssteg (TS) för att genomföra växlingar i tiden hos den kommunikationsinformation som förmedlas mellan den tillhörande sändaren och den tillhörande mottagaren, att nämnda första väljaremoduler vidare omfattar var sin signaleringslogik (SL) för att omvandla från den till- hörande sändaren mottagna signaler dels till manöversignaler, vilka styr det tillhörande tidssteget, samt dels till för den tillhörande mottagaren avsedda signaler, att väljaren saknar direkta förbindelser mellan väljare- modulernas ingångar och utgångar, att nämnda signaleringsanordningar hos väljaremodulerna saknar förbindelse med någon i väljaren ingående central styrenhet och att varje länkmodul omfattar en styrenhet (CU) för att upp- koppla kommunikationsförbindelser inom den anslutna egna ledningsgruppen (LG) Oflh för att i samverkan med andra ledningsgruppers styrenheter styra väljaren vid uppkoppling av förbindelser mellan den egna ledningsgruppen och nämnda andra ledningsgrupper.

2. Digitalt väljarenät enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att en andra väljaremodul (SM2/2) är tillordnad en (LM2) av nämnda länkmoduler och har sin ingång respektive utgång ansluten till den sändare (T2) respektive mottagare (R2) via den länkförbindelse (La2, 7710116-0 14 Lb2), vilka år tillordnade denna Länkmodul, att nämnda andra väljare- modul omfattar ett tidssteg och en signaleringslogik, vilka är identis- ka med nämnda hos en första väljaremodul anordnade tidssteg och signa- leringslogik, och att den till denna länkmodul (LM2) anslutna lednings- gruppen (LG2) omfattar minst en ledningssubgrupp (LSG2,1 ... LSG2,m), vilken är ansluten till en i denna länkmodul inkluderad styrenhet (CU2,1 ... CU2,m) för att uppkoppla kommunikationsförbindelser inom den egna subgruppen och för att i samverkan med andra subgruppers styrenheter styra väljaren vid uppkoppling av förbindelser mellan den egna subgruppen och nämnda andra subgrupper. _ . ANFURDÅ PUBLIKATIONER: Sver1ge 353 996 (H04Q 11/Û4), 383 951 (H04Q 11/04) Tyskland 2 602 561 (HÛ4Q 11/04)