SE423163B - Kondensatoremne av rullad film, samt forfarande for framstellning av emnet - Google Patents

Description

'JJ _20 UI 8005966-0, tUnder lindningsoperationen förskjutes filmremsorna i förhållande till varandra för att de metalliserade ytomrâdena vid motstående kanter, som är tillgängliga för mottagande avs lödda avslutningar, skall förstoras. Vidare måste förskjut- ningsgraden vara tillräcklig för kompensation av variatio- -ner i gränslinjerna mellan metalliserade plattområden ochi icke-metalliserade kantområden. Eftersom gränslinjerna_fast- ställes genom ångavsättning av metall genom en mask, upp- står.avsevärda_variationer i lineariteten av gränslinjer- na. Följaktligen måste förskjutningar som kompenserar vari- ationerna i gränslinjerna genomföras och detta medför en minskning av tillgängliga överlappade metalliserade områ- den som bestämmer kondensatorns kapacitansvärde. Nettore- sultatet av kompensationsförskjutningen är att användning- en av bredare filmremsor fordras och följaktligen orhnlles en kondensator av relativt stor fysikalisk storlek.

Vid framställningen och utformningen av kretsar och kretskort för användning inom teletekník och elektriska in- gdustrier finns det fortfarande ett behov av kondensatorer uppvisande exakta kapacitansvärden, liten storlek, stabila frekvens-svarskarakteristika, lång livslängd och god sta- bilitet under driftbetingelser innefattande varierande temperatur och fuktighet. I allmänhet kan rullade, metal- liserade fílmkondensatorer uppfylla dessa krav, men allt- _eftersom kretsutformníngen utvecklas får integrerad krets- r teknik och annan halvledarteknik ökad användning som i sin tur medför montering av ett stort antal kretskompo- _nenter på små substrat eller tryckta kretskort. Alltef- tersom donna miníatyrisering fortskrider, finns det ett fortsatt behov av kombinerbara, tillförlitliga passiva -komponenter, såsom kondensatorer, av allt mindre storlek.

En typ av kondensator som har använts i stor utsträckning är den lilla keramiska kondensatorn. Keramiska kondensa-¿ torer uppvisar emellertid ovillkorligen ett flertal olä- genheter, såsom tcmpcruturkänslighct, avsaknad av auto- matisk reparation, reducerad kapacítans under en tidspe- riod och kortslutning när den går sönder. Rullade metalli- 10 15 20 25 30 35 8005966-0 serad-filmkondensatorer uppvisar ej dessa icke-önskvärda olägenheter. Användningen av kondensatorer av rullad film har emellertid hittills begränsats på grund av deras rela- tivt stora storlek som uppenbarligen innebär problem vid packning och sammansättning till miniatyrkretsar.

I den amerikanska patentskriften 3 939 440 beskrives ett förfa- rande för bildning av ett lindat resistor-kondensator- nätverk, varvid ett par av metalliserade filmer uppvisan- de icke-belagda kantområden lindas simultant under det att laserstrålarritsar linjer i de motstâende metalliserade kantområdena för definition av elektriskt ledande resis- torlinjer på ytorna av de lindade filmerna. Enligt denna patentskrift uppnås den icke-belagda kanten genom avsätt- ning av metall genom en mask och följaktligen mäste filmen förskjutas i en sådan utsträckning som fordras för kompen- sation av linjära variationer längs gränslinjen mellan me- tallbelagda och icke-metallbelagda områden. I den amerikan- ska patentskriften 3597 S79 beskrives ett förfarande för lasertrimning av kondensatorer till vissa värden genom la- serförángningssektioner av kondensatorplattor eller genom laserritslinjer på en metallíserad yta av en kondensator- platta för isolering av diskreta metalliserade sektioner från de huvudsakliga metallíserade plattområdena och följ- aktligen för reduktion av de effektiva kondensatorplattom- râdena. I en annan patentskrift beskrives användningen av en laser vid framställning av rullad-filmkondonsutorer, nämligen i den amerikanska patentskriften 3786 224, varvid laserstrålar utnyttjas för avlägsnande av motstäende me- talliserade kanter av en fullständigt metalliserad film ge- nom styrning av en laserstrâle väsentligen parallellt med den metalliserade ytan. Enligt denna patentskrift roteras det rullade fílmkondensatorämnet och flyttas i tvärgâende riktning'till dess axel, under det att laserstrålen för- ângar metall längs en kant av en film. Detta förfarande tillämpas åter för avlägsnande av metallen längs motstäende kanter av den andra, lindade metalliserade filmen.

De amerikanska putentskrifternu 2083 792 och 2718 180 _10 ,l5 fzo 30 3005966-o beskriver elektrodurladdningsanordningar för bildning av ett flertal ändliga kondensatorplattytor på en metallíse- rad film, när filmen framflyttas till en lindningsanord- ning. 7 i _ Föreliggande uppfinning avser en kondensator och ett förfarande för framställning därav, varvid ett par av fafilmer, som var och en uppvisar en yta som är fullständigt metalliserad lindas simultant till en rulle, under det att laserstrâlar eller någon annan typ av stråle eller urladd- ningsenergikällor styrs vinkelrätt mot paret av metal1ise~ rade ytor. Laserstrålarna ritsar linjer på de resp fil- merna, som uppvisar ett gemensamt överliggande läge under lindníngen av kärnvanrochperifera varv och som uppträder längs motstående kanter av de resp filmerna under lind? ningen av den övervägande delen av varven. Mer speciellt 'gäller, att när filmerna líndas divergeras ritslinjerna så att de löper från det överliggande förhållandet till ett förhållande, då de är anordnade på avstånd vid de motstående kanterna av resp filmer och därefter konver- geras ritslinjerna till överliggande förhållande under lindningen av de sista varven. Kapacistansvärdet för kondensatorn bestäms huvudsakligen av storleken av de överlíggande metalliserade områdena, som upprättas genom ritslinjerna i de motstâende kanterna av resp filmer och rítslínjcrna på resp filmer, som löper från kantlínjernu till de överliggande linjerna. 7 _Efter det att de metalliserade filmerna har ritsnts och-lindats, varmförseglas de yttre varven av en metalli- serad Film sålunda att upplíndningen under efterföljande framställningssteg förhindras. Därefter sprutas lödbar ' metall på de motstående ändarna av varje rulle för bild- ning av porösa lodsegment¿ varefter vax vakuumimpregno- ras i motstående ändar av kondensatorrullarna och slut- ligen elektriska ledningar eller uttag fästes vid lodseg- mentcn. När en elektrisk spänning pálägges över dessa uttag kommer kondensatorn att anta en laddning som bestäm-1 mes av storleken av de överlíšâande metalliserade områdena 10 15 25 30 soo59sé-0 som definieras av ritslinjerna längs kanterna och rits- linjerna som konvergerar till överliggande linjer. Man bör lägga märke till att ritslinjerna på kärnvanrochcæ perifera lindningarna uppdelar de metalliserade områdena på resp fil- mer i överlíggande metallíserade områden, som är ineffekti- va för ökning av kapacitansen i någon signifikant grad.

Vart och ett av dessa par av överliggande par av metallise- rade områden har anbringade spänningar av samma polaritet 0Ch är följaktligen neutrala vid fastställande av kondensatorns kapaCitan5värde_ Om metalliserade områden i kärnvarvelkn°da1 perifera lindningen kortslutes, under det att kondensatorn avlägsnas från lindningsdornen eller under varmförseglingsope- rationen påverkas ej de huvudsakliga kondensatorplattomrâ- dena.

I det följande beskrives uppfinningen närmare med hän- visning till ritningarna, varpå fíg. 1 visar en isometrisk vy av ett par av metalliserade filmer uppvisande icke metalliserade kanter, som kan lindas på en dorn för åstadkommande av en rullad metal- liserad-filmkondensator av konventionell konstruktion; fíg. 2 visar en förstorad tvärsnittsvy tagen längs linjen 2-2 i fig. 1 som belyser polariteten av laddningar som ackumu- leras på den metalliserade filmen, när filmerna har lindats och avslutats under bildning av en kondensator; fig. 3 vi- sar en isometrisk vy av ett par av metalliserade filmrem- sor som har ritsatslängs de metallisernde ytorna enligt föreliggande uppfinning; fig. 4 visar en förstorad tvär- snittsvy tagen längs linjerna 4-4 i fíg. 3 lariteten av laddningarna som ackumuleras pä huvndpartíer av den metalliseradc filmremsan, när filmremsorna har lin- och belyser po- dats och avslutats under bildning av en kondensator enligt föreliggande uppfinning; lig. 5 visar en förstorad tvär- snittsvy tagen längs linjen 5-5 í fíg. 5 och visar polari- teten av laddningar som existerar på kärnvarv odide perífera lindningarna av de metalliserade filmremsorna, när dessa har lindats och avslutats enligt föreliggande uppfinning; fig. 6 visar en planvy av de tvâ filmremsorna och linjerna 9005966-0 lo 15 20 25 UI IJ1 som ritsats därpå som är sammanrullade under bildning av ett.kondensatorämne; fig. 7 Visar en perspektivvy av en full- ständig, rullad-fílmkondensator som har avslutats med lämp- liga ledningar; fig. 8 visar en perspektivvy av en rullad- filmkondensator som är tillplattad och har avslutats med ledningar som är instickbara med maskin; fig. 9 visar en annan planvy av de ritsade metalliserade fílmremsorna som ' är delvis avlägsnade för åskådliggörande av laddníngarna pd de metalliserade ytorna í kondensatorn; fig. 10 visar en planvy av modifierade ritsade metalliserade filmremsor, delvis avlägsnade, som belyser laddningarna därpå, när lin- jerna är ritsade i olika mönster på de perifera lindning- arna och kärnlindningarna; fig. ll visar en planvy av yt- terligare modifierade ritsade metalliserade filmremsor, som åskådliggör polariteten av laddningarna på de metalli- serade filmerna, när endast en metalliserad fílmremsa är ritsad med överlíggande linjer och kantlinjer och den and- ra filmremsan är försedd med en icke-metalliserad kant; Fig. 12 visar en schematisk vy av ett system för laserrits-g Iliflg ooh lindning som kan utnyttjas för utövande av förfarandet enligt uppfinningen för framställning av kondensatorer enligt upp- finningen, fig. 13 visar en planvy av laserritsanordf ningar som användes i systemet visat i fig. 12 för rits- ning av överliggande linjer och kantlinjer på de metalli- ,serade filmremsorna; fíg. 14 visar en planvy av en full- ständigt metalliserad filmyta som är laserritsad genom systemet visat i fiv. 12 och 13 för âstadkommande av ett par av ritsade filmremsor; och Eig. l5 visar en planvy av en fullständigt metulliserad filmyta som är lnserrítsud med systemet visat i fíg. 12 och IS för bildning av ett par av ritsade filmremsor som är lindndc med paret GV film' remsor visade i fig. 14 för bildning av ett kondensator- ämne enligt föreliggande uppfinning av den typ som är visad i fig. 9. ' De signifikanta skillnaderna mellan föreliggande kon- struktion och typiska konstruktioner enligt teknikens stånd- punkt avseendc en rullad metalliserud-filmkondensator och 10 15 20 25 30 35 8005966-0 framställningsförfarandet därför framgår av det följande, VHF- vid hänvisning sker först till fig. 1, vari en typ av rullad metalliserad-fílmkondensator som är känd visas och de för- faranden som för närvarande användes för framställning av en sådan kondensator beskrives.

Ett par av plastfilmromsor lO och ll som var och en är metalliserad på en yta líndas på en delad dorn 12, upp- visande halvsektioner 12A och 12B. Den metalliserade film- remsan 10 uppvisar en metallíserad yta 13 med en icke-me- talliserad kant 14 med longítudinell utsträckning, under det att den metalliserade fílmremsan ll uppvisar en metal- liserad yta l6 med en icke-metalliserad motstående kant 17 med longitudínell utsträckning. Vid bildning av de me- talliserade ytorna ångavsättes metall, såsom :ink eller aluminium, eller avsättes som en beläggning på annat sätt genom en mask på en tunn plastfilm som frumflyttas och är uppbyggd av ett dielektriskt material,såsom ett polykarbo- nat eller en polyester av den typ som försäljes under va- rubeteckníng Mylar®. Eftersom metallångan avsättes eller anbringas såsom en beläggning genom en mask, är gränslin- jerna 18 och 19 mellan de metalliserade och icke-metallí- serade sektionerna av filmremsorna oregelbundna eller otyd- liga. Mer speciellt gäller att under maskeringsoperatio- nen kan metall arbeta sig in under masken och avsättas i kantområdet) Den maskerade metalliserade filmen llndas på en upp- tagningsdornkärna och transporteras därefter till en del- ningsanordning, där filmen far löpa genom skärmaskínen för delning av filmen längs centrumlinjernn för de metal- liserade och icke-metalliseradc remsornn och lindas upp på nytt pâ en annan dorn. Därefter transporteras de åter upplindade filmremsorna till en lindningsnnordníng för lindning'ti1l kondensatorämnen. Under dessa olika lind- nings- och ätcrupplíndningsoperatíoner ínföres en viss mängd av felriktning eller lateral överlappning av varven.

Lindningen av ett kondensatorämne eller en kondensa- torrulle åstadkommes genom infångning av de yttersta sek- 10 IS zïo 30 35 soos9e6-o tionerna 21 och 22 av paret av filmremsor mellan dornhalvor- na 12A och l2B och efterföljande rotationen av dornen 12 för inlindning av de främsta sektionerna i de främre sektioner- na av huvudpartierna av filmremsorna. Styrningen och anord- nandet av filmremsorna på dornen är sådana att remsorna lindas under en förskjutning eller felriktning av en rem- sa med avseende pâ den andra sålunda att de fullständigt metalliserade kanterna utsträcker sig förbi de icke-metalli- serade kanterna av intilliggande lindningsvarv.

För att det skall garanteras att önskvärd felregist- rering uppnås måste en avsevärd grad av tillagd felrikt- ning införas vid bildning av de icke-metalliserade kant- remsorna för kompensation av de otydliga gräns1injerna_och felriktningen, som införts genom föregående lindníngs- Och återupplindningsoperationer under metallisering och del- ning av filmerna, Till följd av denna kompensation måste de metalliserade remsorna göras bredare eller längre för att nödvändig överlappning av metalliserade områden för åstadkommande av önskvärd kapacitans skall garanteras.

Under lindningen av ett par av filmer stöter den me- talliserade ytan av varje film mot den icke metalliserade ytan av den intilliggande filmremsan, när remsorna lindas samman. Mot slutet av lindningsoperatíonen införes en ic- ke-metalliserad dielektrisk plastfilmremsa 23 mellan film- remsorna 10 och ll och lindas med dessa för åstadkomman- de av flera lindningar omkring de lindade metalliserade ifilmremsorna. Det lindade kondensatorämnet utsättes för anbringande av perifert värme för bindning och försegling av de yttre lindningarna och följaktligen för förhindrande av upplindning, när dornhalvorna därefter uuhages och kon- densatorämnet bearbetas under ytterligare framställnings- operationer. * ' Ett lindat kondensatorümne 24 sprutas genom en mask i vardera änden med en lödbar metall för bildning av porö- sa lodsegment 25 och 26 (se flg. 7), varefter kondensator- ämnet placeras i en vakuumkammare och improgneras med vax som avsättes i hålen som uppstått vid uttagande av dornen 10 15 20 25 30 35 8005966-0 och tränger in mellan filmvarven. Det avsatta vaxet för- hindrar oxidation av metallen på filmen och pluggar ocksa igen det bildade dornhålet. Därefter avslutas kondensator- ämnet genom fästande av trâdlika uttag 27 och 28 på lod- segmenten 25 och 26.

Enligt en alternativ utföringsform planas kondensa- torämnet ut före avslutníngsstegen. I detta fall kan av- slutningarna föreligga i form av ledningar med radiell ut- sträckning, såsom är visat i flg. 8.

Vad beträffar laddningen av en kondensator vid an- slutning i en laddningskrets hänvisas till fig. Z, som vi- sar ett tvärsnitt av närliggande hoprullade filmremsor som har lindats samman. Anbringandet av en negativ potential vid den vàßtra kanten av filmremsan 10 pålägger en nega- tiv laddning på den metallísorade ytan 13, under det att anbringande av en positiv potential vid den högra kanten av remsan ll medför, att den metalliserade ytan 16 antar en positiv laddning. Av fig. 2 är det uppenbart att för- skjutníngsförhållandet mellan de lindade filmremsorna ger longitudinella metallkanter som exponeras i gapen eller mellanrummen som bildas mellan intilliggande varv av en remsa och det förskjutna mellanliggande varvet av den and- ra remsan. Dessa metalliserade kanter som är exponerade inuti mellanrummen tillhandahåller tillsammans med de ex- ponerade ändarna av de metalliserade områdena platser för bindning av lodsegmcnten vid de metalliserade ytorna av resp filmremsor. De icke-metalliserade kantområdena 14 och 17 som är förskjutna bakåt från ändarna av konden- satoråmnena genom den förskjutna lindningen garanterar, att den metalliserade ytan av en filmremsa inte kortslu- tes till den metalliserade ytan av den andra remsan, när ' en laddningskälla anslutes till ledningsuttagen.

För'att det skall garanteras att det finns tillräck- ligt mycket icke-metalliserade kantomrâden görs kantom- râdena ínitíellt tillräckligt breda för kompensation av eventuellt otydliga gränslínjer l8.och 19 mellan de me- talliserade och icke-metalliserade ytorna av filmremsorna soosees-o 10 15 .z of 25 35 10 och för felriktningen på grund av tidigare lindnings- och upplindningsoperationer.Tillföljd av användningen av relativt breda icke-metalliserade kanter och en signifi- kant mängd av felriktning under lindníngen, finns det en åtföljande minskning av områdena av överliggande metalli- serade ytor som är tillgängliga och som kan verka såsom kondensatorplattor. För att en kondensator med en önsk- värd kapacitans skall erhållas är det nödvändigt att re- lativt breda eller långa fílmremsor tillhandahâlles för kompensation av erforderlig grad av felriktning av de lindade¿filmremsorna.

I fig. 3 visas ett par av metalliserade, dielektris- _ka filmremsor eller ark 51 och 32 som lindas på en delad dorn 33 uppvisande halvrunda sektioner 33A och 33B, varvid ett kondensatorämne bildas. Remsorna kan bestå av dielek- triskt plastmaterial, som kännetecknas av en förmåga att transmíttera en laserstrâle. Det rullade kondensatoräm~ -net bearbetas vidare med ovan diskuterade framställníngs- steg för framställning av antingen en cylindrisk konden- sator visad i fig. 7 eller en platt kondensator visad i .fig. 8.

Vid framställning av de metalliserade filmremsorna 31 och 32 får dielektriska filmremsor passera genom en vakuummetalliseringsanordning eller annan metallbelägg- ningsanordning för framställning av fílmremsor uppvisande en yta fullständigt metalliserad. Bland metallerna som lämpar sig för metallisering av filmerna är zink eller aluminium. En enda, bred film kan uppvisa en av sina y- tor fullständigt metalliserad och skäras ett antal gång- er för bildning av Filmremsor 31 och 32 av önskvärd bredd.

Under framställning av kondensatorämnet bearbetas dessa remsor 31 och 32 sålunda, att tunna demotalliseradc el- ler ickeïledande linjer 54 och 35 bildas, som utnyttjas för definition av kondensatorplattytor på de metallise~ rade ytorna. _ Beträffande remsan 31 framgår av fíg. 3 och 6 att en demetallíserad linje eller ett demetallíserat linjärt 10 15 Z0 25 b! än 8005966-0 11 område 34 bildas speciellt som löper i en sektion 36 längs remsans ungefärliga centrumlinje. Denna linje dívergeras därefter längs en linje 37 till en punkt vid eller nära remsans sidokanter. Frän denna punkt bildas en demetalli- serad linje 38 som löper längs sidan eller sídokanten.

En metallkant 39 (se fig. 4 och 6) kan utformas sålunda att den utsträcker sig längs kanten av filmremsan. Den demetalliserade linjesektionen 38 är förlängd sålunda att den löper in i en annan divergerande eller åter kon- vergerande linjesektion 41 som löper till den ungefärliga mittsektionen av filmremsan för anslutning till en linje- sektion 42 smnlöperlängs den ungefärliga mittsektíonen.

Mittlüüesektionen 42 är företrädesvis anordnad longitu- dínellt på linje med mittlinjesektionen 36. Remsan 52 (se fig. 3 och 6) framställes på ett likartat sätt för bildning av en demetallíserad linje eller ett demetalli- serat linjärt område 55, uppvisande en demetalliserad línjesektion 43, som löper längs den ungefärliga mitt- sektionen av filmremsan. Läget av linjesektionerna 36 och 43 utväljes sålunda, att när filmremsorna är lindade på dornen 33 kommer linjerna 36 och 43 att uppvisa ett inriktat överliggande förhållande. Vid framställning av den demetalliserade linjen 35 avledes denna linje längs linjesektíonen 44 till ett omrâde i närheten av den mar- ginella kanten av filmremsan. Man bör emellertid lägga märke till att avledningen av línjesektionen 44 sker i en riktning motsatt riktningen av den avsedda linjesek- tionen 37 på filmremsan 31. Den demetalliserade linjen 34 utsträcker sig längs det yttersta sidopartiet eller kanten av filmremsan sålunda att on marginell linjesok- tion 40 bildas och en metallkant 47 kan bildas, som ut- sträcker sig längs kanten av filmremsan. Under lindningen av de metalliserade filmerna 31 och 32 pa dornen 33 för bildning av ett kondensatorämne uppvisar lindningarna la- teralt på avstånd belägen demetalliserade linjer som lö- per längs motstâende marginella kanter. Den demetallise- rade linjen 35 avlodes ytterligare längs den åter konver- gerande linjesektionen 48 till en punkt ungefär i mitt- 10 15 JO, zs _i 30 ,35 3005966-o ' sektionen av filmremsan. Linjen 34 framställes åter sålun- da att den utsträcker sig längs den ungefärliga mittsektio- nen av filmremsan, så att en linjesektion 49 bildas. Läget av linjen 49 är sådant att när filmremsorna 31 och 32 lin- das samman, kommer linjesektionerna 42 och 49 att ha ett överliggande förhållande. Linjesektionerna 42 och 49 be- höver ej vara anordnade longitudinellt på linjesektionerna 36 och 43 men det är betydelsefullt att_de överliggande linjesektionerna 42 och 49 och linjesektionerna 36 och 43 är anordnade radiellt på linje eller inriktade när filmerna rullas till ett kondensatorämne.

De demetalliserade linjerna 34 och 35 kan bildas ge- nom att de metalliserade-fílmerna flyttas i förhållande till en pulsad laserstråle, som avledes för bildning eller rits- ning av de diskuterade linjekonfigurationerna och som är pulsad i en utsträckning som är tillräcklig för åstadkom- mande av en följd av överliggande demetalliserade fläckar som uppträder såsom kontinuerliga, ändliga demetalliserade linjer på de metalliserade filmremsorna. Filmremsmaterialet utväljes på basis av dielektriska egenskaper och förmågan att transmíttera eller att ej absorbera en signifikant del av en infallande laserstråle. Enligt empiriska observatio- ner kan vidare laserstrålarna regleras och fokuseras för att avlägsnandet av den metalliserade ytan skall gynnas u- tan skada på den underliggande dielektriska filmen, Också annan teknik för metallavlägsnandc eller rítsníng kan ut- nyttjas såsom maskinbearbetning av linjerna eller föràng- ning av linjerna genom att de metallíserade filmerna som framflyttas utsättes för uteffekten från en elektron- el- fler bâgurladdningsanordning. ' De ritsade centrumlinjesektionerna av resp remsor göres tillräckligt långa för att ett antal av kürn- och períferilindningar skall uppnås med linjerna 36 och 43_í överliggande förhållande och med linjerna 42 och 49 i ö- verliggande förhållande, när ett par av ritsade filmremsor lindas pâ den delade dorncn 33 för bildning av ett konden- satorämne. Kondensatorämnet bearbetas ytterligare genom 10 15 ZS 30 8005966-0 13 att ändarna åter sprutas med lod och genom vaximpregneríng av lindningsvarven. Såsom beskrivits med avseende på den tidi- gare kända tekniken kan kondensatorämnet förses med sig axiellt utsträckande ledningar 27 och 28 såsom visas i fig. 7 eller ämnet kan planas ut och förses med ledningar 51 och 52 med radiell utsträckning såsom belyses i fig. 8.

Enligt konstruktionen visad i fig. 8 är ledningarna 51 och 52 försedda med förskjutna ansatser 53 och 54 som kan gripa in i bladen isen maskinell införingsanordning för införande av uttagen i hål som är utformade i ett tryckt kretskort eller substrat.

Den elektriska laddningsfördelningen som uppträder när en kondensator bestående av rullade filmremsor 31 och 32 ritsadc enligt Föreliggande uppfinning kopplas in L en laddningskrets framgår av fig. 4, 5 och 9. I första hand hänvisas till fig. 5 och den högra delen av fig. 9 avbildad i zon C. Pig. S visar en förstorad tvärsnitts- vy längs linjen 5-5 i fig. 3, som visar Eilmremsorna av ett par av yttre lindningar, vari de ritsade linjerna 42 och 49 uppvisar ett överliggnnde förhallande. Denna ligur belyser också att filmremsorna är lindade med en liten grad av felriktning för åstadkommande av en exponering av metallíserademarginella områden för underlättande av bind- ningen av lodsegmenten. När kondensatorn anslutes till en laddningskrets, utsättas den högra kanten av de metalli- serade ytorna för samma spänning, exempelvis en positiv spänning, under det att de vmßtra metalliserade kanterna utsättes för negativa spänningar.

Den dcmetalliserade, ritsnde linjen 42 uppdelar mor speciellt den metalliserade ytan av filmromsan 51 i två metalliserade sektioner 61 och 62, under det att den demetalliserade ritsadc linjen 49 uppdelar den metnllise- rade ytan av Eilmremsan 32 i sektioner 63 och 64. När kon- densatorn inkopplas i en laddningskrcts, pálägges en posi- tiv spänníng på överliggande sektioner 62 och 64 sålunda att det väsentligen ej finns någon spänningsdifferens och l0 20 30 soosøee-o 14 följaktligen åstadkommes ingen signifikant laddning av dessa sektioner för åstadkommande av en kapacitanseffekt.

På grund av diagonal korskoppling av metalliserade områ- den 61 och 64 och områden 62 och 63 införes emellertid en mycket liten kapacitansmängd som normalt ej påverkar kondensatorns beräknade kapacitansvärde. På likartat sätt medför anbringandet av en negativ spänning på metallise- rade överliggande sektioner 61 och 63 anbringandet av samma spänning på bägge sektionerna och följaktligen åstadkom- mes ingen signifikant laddning av dessa sektioner för åstadkommande av en kapacítanseffekt. _ 'Med avseende på kärnlindníngarna av fílmremsorna uppdelas de metalliserade ytorna åter av överliggande ritsade linjer 36 och 43 (se fig. 3 och 6) för åstadkom- mande av överliggande metallíserade sektioner som ej upp- visar olika spänningar anbringade därpå och följaktligen kommer dessa kärnlindningar ej att laddas för uppvisande av kapacitanseffekt. _ Eftersom de yttre lindningarna av kondensatorn ut- sättes-för lika stora spänningar, kan dessa yttre lind- ningar vnrmförseglas genom smältning av de metalliserade lindníngarna utan någon risk för kortslutning av de hu- vudsakliga kondensatorplattytorna. När ett kondensator- ämne lindas på dornen 33 och dornhalvorna 33A och SSB, uttages i följd för avtagande av den líndade kondensatorn, finns det en risk för att de skarpa kanterna på dornhnl- vorna kommer att skära in í och kortslutn de inre lind-f ningarna av metalliserad film. Eftersom dessa kärnlind- ningar utsättes för lika stora spänningar och är isolera- de från de huvudsakliga kondensatorplattorna elimineras risken för kortslutning av kondensatorn genom dornutdrug- ning.

Med hänvisning till fig. 4 och zon A i Eig. 9 be- skrives laddningen av de huvudsakliga kondensatorplatt- ytorna som definieras genom de ritsade linjerna. Såsom framgår av fig. 4 löper den ritsade linjen 38 längs den högra yttre kanten av den metnlliserade filmremsan 31 10 15 .20 ZS 30 35 8005966-0 för uppdelning av den metalliserade ytan i en stor platt- yta betecknad 66 och den smala marginella metalliserade ytan 39. När den ritsade linjen 38 löper längs med kanten uppstår ingen metalliserad marginell yta 39. Den metalli- serade ytan av filmrcmsan 32 uppdelas genom den ritsade linjen 46 för âstadkommande av en metalliserad platt-yta 68 och en mycket smal mètalliserad marginell yta 47. Den ritsade linjen 46 kan åter löpa längs kanten sålunda att den marginella ytan 47 antingen avbrytes eller elimineras.

Elímineríngen av de marginella ytorna 39 och 47 påverkar ej laddningen av de huvudsakliga plattytorna 66 och 68 av kondensatorn, eftersom de motstäende kanterna av resp filmremsor är demetalliserade.

Anbringandet av en positiv spänning på den högra kant- delen av plattytan 68 och anbringandet av en negativ spän- ning pâ den vänstra kantdelen av plattytan 66 medför en ackumuleríng av positiva och negativa laddningar i dessa metalliserade ytor för àstadkommande av en kapacitanseffekt.

Anbringandet av en positiv spänning på den metalliserade marginella ytan 39 är ineffektivt för ändring av kapaci- tansen, eftersom de underliggande och överliggande metalli- serade lindníngarna 68 också utsattes för en positiv spän- ning sålunda att den metallíserade marginella ytan 39 ej antar någon laddning. På likartat sätt är anbríngandet av negativ spänning på den metalliserade kantytan 47 ineffek- tivt för ändring av laddningen anbringad på kondensatorn eftersom de överlíggande och underliggande metalliserade lindningarna också utsättes för en negativ spänning och eftersom den metallíseradc marginella kanten 47 ej upp- visar nâgon laddning. I de ytor där de ritsadc linjerna 34 och 35 är avledda, såsom längs linjerna 41 och 48 såsom belyses i fig. 9 och betecknas zon B är de triangelformade ytorna som gränsar till plattytorna 66 och 68 motsatt lad- dade för uppnäende av en kapacitanseffekt. De högra trian- gulära överliggande ytorna som definieras genom linjerna 41 och 48 som gränsar till ytorna 61 och 63 och ytorna 62 och 64 utsättes för samma spänningar och har i själva 8005966-o 10 15 20 25 16 verket samma spänning, så att någon signifikant kapacitans- -.effekt ej uppvisas. D jSammanfattningsvis kan det framhållas, att av fig. 4 och 5 framgår att filmremsorna 3l och 32 är lindade med en liten grad av förskjutning eller Felríktning för åstadkom- mande av till vänster och höger belägna exponerade metalli- serade ytor för bindning av lodsegmenten 25 och 26. Gra- den av förskjutning minimeras, eftersom någon kompensation för någon otydlighet i_de ändliga lascrritsade linjerna 38 och 46 eller för föregående lindning och omlindníng av ”de metalliserade filmförrâdsrullarna ej fordras. Det är _fördelaktigt att både kärn- och periferilindningnrna upp- delas av de överliggande ritsade linjerna som löper längs de ungefärliga mittsektíonerna av resp remsor i ytor som utsättes för lika stora elektriska spänningar och följakt- ligen ej ackumulerar laddningar. De huvudsakliga konden- satorplattytorna på de mellanliggande lindningarna defini- eras genom divergerande ritsade linjer 37 och 44, de mar- ginella ritsade linjerna 38 och 46 och de konvergerande rítsade linjerna 41-och 48. De metalliserade ytorna i ö- verlíggande förhållande mellan dessa linjer upprättar kondensatorns kapacitans. Det är dessa överliggande ytor som är motsatt laddade, när kondensatorn inkopplas i en laddningskrets. I Vid tillämpning av förfarandet enligt uppfinningen kan kondensatortyper av samma geometriska storlek och form framställas men med olika kapacitansvärden. Detta kan lätt åstadkommas genom att läget av de laserritsade marginclla linjerna varieras, d v s genom att de marginella linjerna på resp filmremsor placeras närmare varandra för reduk- tion av ytorna av överlappande metalliserande ytor som utsättes för olika potentialer. Detta kan också åstadkom- mas genom att de avledda linjerna 37 och 44 flyttas mot eller bort från linjerna 41 och 48 för ökning eller minsk- ning av längden av de kapacitansbildande ytorna på resp remsorfl Kapncitansen kan också ändras genom ökning eller 'minskning av tjockleken mrdetcüelektriska materialet. l0 15 20 25 30 8005966-0 .I fig. 10 ning av de-metalliserade linjer på ett par av filmer 71 är en modifierad teknik utnyttjad för rits- och 72 som var och en har den ena sidan inítiellt full- ständigt metalliserad. I detta fall ritsas den metallise- rade filmen 72 längs en marginal eller kant med en kontinuer~ lig demetalliserad linje 73. Den andra filmremsan 71 ritsas för åstadkommande av en demetalliserad linje som ligger över den kontinuerliga kantlinjen 73_pà kärn- och periferi- lindningarna av kondensatorämnena. Den demetalliserade linjen på den metallíserade ytan av remsan 71 avledes sä- lunda att den löper längs den motstående kanten för åstad- kommande av bildningen av kondensatorplattytorna på den om- vända massan av kondensatorämneslindningarna.

I fig. 10 betecknar zon A en upplindad bild av de huvudsakliga kondensatorlíndningarna. I denna konstruktion uppvisar de huvudsakliga kondensatorplattlindningarna den kontinuerliga demetalliserade linjen 73, som bildas längs den övre marginalen av filmen 72, under det att en rítsad marginell linje 74 löper längs den lägre marginalen av den metalliserade fílmremsan 71. I :on B avledes den de- metalliserade linjen och betecknas med hänvisningsbeteck- ningen 76. Denna avledda linje 76 löper fran avslutningen av den marginella linjen 74 till ett läge överliggande den marginella linjen 73, då däremot i zon C en demetalli- sernd linjesektíon 77 ritsus, som ligger över den kontinu- erliga demctallíserade linjen 73. Zon C rospresenterur de perifera lindningarna av ett kondensatorämne och det är uppenbart att de överliggande demetnllíserade linjesek- tionerna i likhet med linje 77 och 73 också existerar på kärnlíndningarna av kondensatorämnet.

Med denna modifierade konstruktion medför anbringan- det av en positiv spänning vid den ena änden av en avslutad rullad kdndensator och en negativ spänning vid den andra änden anbringande av lika stora spänningar på överliggande metalliserade lindningar som bildar kärn- och periferi~ lindníngarna. Den anbringande luddningsspänningen medför påläggandot av laddningar av motsatt polaritet på de 10' 15 20k 25 35 000596640 is huvudsakliga kondensatorlindningarna som belyses av zon A. I zon B medför åter den uvleddn metalliserade lin- Üjen 76 en uppdelning av de överliggnnde fílmremsornn i par av överliggande räta trinngulürn sektioner, varav ett par betecknas med hänvisningsbeteckningen 78 och upp- visar laddningar av motsatt polarítet pâlagda därpå. Det andra paret av triangulära överliggande ytor identifiera- ” de med hänvisningsbeteckningen 79 utsättes för anbring- andet av spänningar av samma polaritet och antar följ- aktligen ej ett laddat tillstånd.

I fig. 10 visas den marginella linjen 74 avledd längs linjesektionen 76 och det har angivits, att en likartad avledning 'finns vid änden av kärnlindningnrna, där en demetalli- serad linje överliggunde den kontinuerliga linjen 73 av- ledes så att den löper in i den marginella linjen 74. Det är också uppenbart, att linjen 73 kan_anordnas i ett un- derliggande förhållande till linjen 74 och då avledesg till den motstdende marginella kanten vid änden av kärn- lindningen. M.a.o. är det endast nödvändigt att de margi- nella linjerna uppvisar ett överliggande förhållande på 'kärn- och periferilíndningarna för uppnàende av det icke laddade tillståndet för periferi- och kärnlindníngarna och isoleringen av dessa lindningar från den huvudsakliga kondensatorlindningskroppen som uppvisar demetalliserade linjer som löper längs resp motstâende murginelln ytor eller kanter.

Ytterligare en konstruktion är avbildad i fíg. 11, varvid den ena av ett par av metalllserade filmremsor 81 är försedd med en metallfrí marginell kant 82 under den initiella tillverkningen av den metulliserade remsun.

Exempelvis kan den dcmetallisernde ytan bildas genom se- ilektiv ångavsättning av metallen genom en marginulbild- gningsmask. I denna konstruktion bildas en annan full- ständigt metalliserad filmremsa 83 med en laserrítsad demetalLiserud marginell linje 84 i :on A, en avledd de- metalliserud linjesektion 86 1 zon B och en överliggande _ ritsnd demetalliserud linje 87 i :on C som representerar 10 15 20 25 30 19 de perifera lindningarna av ett kondensatorämne. Den mar- ginella linjen 87 ligger över den icke metalliserade mar- ginella ytan 82 och följaktligen är anbringandet av en ladd- ningspotential på periferilindningarna ineffektivt för pâ- läggande av motstående laddningar på de överliggande metalli- serade periferílindningarna. Uvergångslindningarna mellan kärnlindningarna och de huvudsakliga kondensatorplattlínd- ningarna är försedda med en avledd linje likartad den av- ledda linjen 36 5@n1öper frmjett läge liggande över den me- tallfria kanten 82 till den ritsade demetalliserade linjen 84. De överliggande metalliserade ytorna av kärnlindning- arna uppvisar åter pålagda spänningar av likartad polari- tet och antar följaktligen ej ett laddat tillstånd. Ladd- ningar av motsatt polaritet anbringas på de metalliserade ytorna av intilliggande, mellanliggande lindningar mellan kärn-och perifierilindningarna sålunda att större delen av lindningarna av kondensatorn kommer att vara laddade och följaktligen att verka såsom kondensatorplattor.

Förfarandet enligt uppfinningen för framställning av ett kondensatorämne beskrives med hänvisning till fig. l2 och 13, vari en maskin för laserritsning och lindning av två par av ritsade metalliserade fílmremsor visas för si- multan framställning av 2 kondensatorämnen.

' Vid användning av denna maskin placeras en förrådsrul- le 101 av dielektrisk plastfílm, exempelvis Mylar® polyes- ter på en roterbar axel 102. Filmen är fullständigt metalli- serad på ena ytan därav. Filmen l0l uttages fran rullen och passerar en fílmspänníngsavkännande anordning 103 för rog- lering av en bandbroms 104 för reglering av uvtagningen av film från rullen. Därefter föres filmen framåt sålunda att den ytan av en högpolerad trumma 106 av rostfritt stål som drivs genom en rulle 107 med en friktionsyta som roteras genom en motor I08 (se fig. 13). Filmen hålles mot trumman genom en fjäderförspänd matarrulle 109 sålunda att filmen fram- flyttas genom rotation av trummen. När fílmremsan passerar initíellt ingriper i och vilar pà den perifera över trumman får ett par av pulsade laserstrålar lll och 8005966-0 10 15 20' 25 30 35 I: lsoos966-of 20 112 falla mot den metalliserade ytan för laserritsning av ett par av på avstånd belägna demetalliserade linjer, som var och en kan uppvisa ett mönster i överensstämmelse med, de utföringsformer av uppfinningen som beskrivits med hän- visning till figl 3,.4, 5, 6 och 9 eller i överensstämmel- se med utföringsformerna visade i övriga figurer.

Såsom är visat i fíg. 13 ger en enda Nd:YAG (yttríum- aluminiumgranat dopad med neodym) laserstrålegenerator-113 en pulsad laseßtrâle 114, som delas genom en halvspegel 116 i laserstrâlar 117 och 118. Laserstrålen 117 reflekte- ras av en spegel 119 till en annan halvspegel 120, där strålen delas i en reflekterad stråle lll och en transmit- terad stråle som reflekteras av en spegel 121 såsom stråle 112 som styres genom fokuseringslinser 125 och 126 till den metalliserade ytan av filmen 101 som framflyttas. La- serstrålarna fokuseras så att de faller på den metallíse- rade vtan och förångar linjer av ytmetall utan att den un- derliggande plastfilmremsan skadas. * _Det är många parametrar som kan behöva regleras för att det skall garanteras att laserstrålen ej skadar den underliggande dielektriska plastremsan. Regleringar som eventuellt genomföras innefattar reglering av pulshastig- *heten, storleken av infallande laserstråle; fokus för linserna för tílldelande av varierande grad av defokuse- ring, våglängden av strålen och energinivån som tilldelas laserkrymponlampor. Man bör lägga märke till att dehüngen .i av strålningen medför en reduktion av ene rginivän för den åstad- komna strålen genom åtminstone en faktor 4 vid infalls- platserna på den metalliserade filmen.

Det har visat sig, att godtagbara resultat kan uppnås vid demetallisering av en Zn-eller A1-metalliserad My1ar®- polyesterfilm med en laserstrâle som opererar på TEMOO-sätt med en pulshastighet av 3 000 Hz och pulsbredd av 150 nano- sekunder sålunda att strålen är på under 0,045 % av tiden.

Den metalliserade filmen framflyttas med en hastighet av 12,7 cm/s. På likartat sätt delas strälen 118 ytterligare ”genom en halvspegel 127 till en stråle 128 och en reffekte- 10 15 20 o 25 30 35 8005966-0 21 rad stråle 129 som fokuseras genom linser 131 och 132 på den metalliserade ytan av en annan metalliserad film 133 som framflyttas på en andra höggradigt polerad roterande trumma 134. Paren av speglar som styr strålarna 111 och 112 och strålarna 128 och 129 är monterade på ett par av fram och återgàende glidskivor 136 resp 137 som drivs av reversibla motorer 138 och 139 som regleras enligt ett program genom en regleranordning 141. Regleringsanordningen 141 kan utgöras av vilken som helst av ett antal av kom- mersiellt tillgängliga programmerade regleringsanordning- ar. De infallande laserstrålarna på den metalliserade y- tan demetalliserar eller ritsar linjer i enlighet med mön- 'stret visat i fig. 14 och 15 som är identiskt med mönstret visat i fig. 3, 6 och 9. Den laserbehandlade filmen uppde- las därefter medelst en serie av tre trappformigt anord- nade knivar 142, 145 och 144 så att fyra filmremsor 146, 1 147, 148 och 149 bildas med de demetalliserade linjemönst- ren på filmremsorna 147 och 148. Filmremsorna 146 och 149 är ej laserritsade och betraktas såsom avfall. När laser- ritsníngs- och skäranordningarna är anordnade helt nära varandra, bildas filmremsor 147 och 148, där de genom la- serbehandling uppkomna mönstren har en exakt position på remsorna. Någon vävningseffekt för filmen som passerar ö- ver trumman 106 undanröjes genom framställning av remsorna 146-149 på ytan av trumman.

Filmremsorna flyttas flyttas förbi en separationsvals 151 (fig. 12), där avfallsremsorna 146 och 149 styrs genom en efterföljande-vals 152 till en vakuumrörlíknande upptag- ningsanordning 153. De rítsade remsorna 147 och 148 fram- flyttas därefter till en spänningsavkännande och ackumule- rande anordning som representeras allmänt av lådan 154.

Filmremsorna 147 och 148 som utträder ur anordningen 154 får passera över en skârad latcral riktningsanordning 156 till en delad dorn 157 likartad dornen 33 visad i fig. 3.

Dorncn 157 och den uppbürande konstruktionen och pâverk- ningskonstruktíonen utgör en del av en modifierad kommer- siell lindningsanordning, såsom en-sådan tillverkad av fs0o596e-0 107 is» 20 258 35 E.W. Barton Company, San Fernando, Californien.

En rulle av metallíserad film 153 är roterbart mon- terad på en insticksdorn 161. Filmen 133 avtages och får passera över en spänningsavkännande rulle 162, som reg- lerar ett bromsband 163 för ínsticksdornen. Denna film ingriper tangentíellt med den andra höggradígt polerade rostfria ståltrumman 134, varefter laserstrålarna 128 och 129 laserritsar de-metalliserade linjer i ett mön- ster, såsom det är visat i fig. 15. Åter delar en serie av 3 trappvis anordnade knivar 166, 167 och 168 filmen, så att filmremsor 171, 172 och 173 och 174 bí1das¿ I detta fall utgör remsorna 171 och 174 avfallsremsor och iremsorna 172 och 173 bildas med de exakt anordnade la- serrítsade dcmetalliserade mönstren. En fjäderförspänd nypvals 176 håller remsorna mot periferin av trumman 134. Trumman 134 drivs genom en friktionskontaktrulle 177 som roteras genom en drivrem 178 som i sin tur drivs igenom motorn 108. Drivrullen 177 är monterad på en excenter 179 sålunda att axeln av rullen 177 kan flyt- ,tas framåt och bort från_rotationsaxe1n för trumman 134. Genom att detta avstånd varieras kan de relativa hastigheterna av filmerna som kommer ut ifrån trummorna 106 och 134 varieras, d v s fílmremsorna 171 till 174 kan matas med en lägre hastighet.

A Filmremsorna som lämnar trumman 134 passerar över en separatíonsvals 181, varefter avfallsremsorna 171 och 174 styrs in i den vakuumrörliknande upptagníngs- anordníngen 153. De laserritsade remsorna 172 och 173 _införes i den spänníngsavkännande och ackumulerande an- ordningen 154 och utträder därur på en skárad, lateral riktningsanordníng 182. Från anordníngen 182 passerar filmremsorna 172 och 173 till lindningsdornen 157, där dessa rêmsor lindas simultant med remsorna 147 och 148 så att ett par av kondensatorämnen bildas. _ ' V Eftersom fílmremsorna 172 och 173 lindas inuti lind- ningsvarven av filmremsorna 147 och 148, är diametrarna av successiva líndningsvarv av filmremsorna 172 och 173 10 15 25 30 35 8005966-0 23 mindre än för de överliggande lindningsvarven av film- remsorna 147 och 148. Genom justering av den excentriskt monterade drivrullen 177 för matning av fílmremsorna 172 och 175 med en lägre hastighet för kompensation av skillnaderna i diametrar av överliggande lindningsvarv av en lindad remsa, lindas alla remsorna under homogen spänning på dornen 157.

Det är fördelaktigt att trummorna 106 och 134 matar filmremsorna under positiv kraft mot lindningsdornen 157 sålunda att lindningsdornen kan linda remsorna under det att remsorna till-delas en minimal grad av dragspän- ning. Genom denna konstruktion kan mycket tunna material- remsor lindas. Dornen 157 drivs av en motor försedd med den kommersiellt tillgängliga enheten och är monterad i ett torn 186, som också utgör monteringsanordníng för en andra delad dorn 187 som drivs simultant med dornen 157.

Längderna av de laserbehandlade fílmremsorna som matas till och lindas på dornen 157 övervakas medelsten flerskårad skiva 188 (se fig. 13) och en fotodetektor 189, som ger en signal till regleringsanordningen 141, när tillräckliga längder av remsmaterial har matats till lindningsdornen 157, sålunda att ett par av kon- densatorämnen bildas med ovan diskuterade genom laser- behandling bildade mönster. När regleringsanordningen 141 underrättats om att ett par av kondensatorämnen har lindats på dornen 157 altrns rcglersígnnler för à- stadkommande av rotation av tornet 186 i en omloppsbana, så att dornen 157 flyttas från ett lindningsläge 191 till ett uttagsläge 192. De bakre ändpartiernn av de líndade remsorna flyttas över en delad pelare 193 under det att dornen 157 beskriver en omloppsbana till uttags- läget 191. Rotationen av tornet flyttar samtidigt den delade dórnen 187 i en omloppsbana från till lindningsläget. I startögonblicket ningen dras den ena av dornhalvorna 187 det att den andra halvan flyttas, så att filmen bríngns i ingrepp med den diametriska ytan av den utstickande uttagsläget 192 av tornförflytt- in i tornet under 1 fsoo5966-of 10 is' 20 -25 30 i 35 > 24 dornen till hälften på linje med filmremsorna. I lind- "ningsläget skjutes den andra halvan av dornen 187 framåt _ för fasthållande av filmremsorna mellan dornhalvorna.

Efter.fullbordande av tornets omloppsbana initierar* regleranordningen operation av en luftcylinder 196 för drivning av en refflad kniv 197 genom remsorna som späuær *över~ den skårade pelaren 193. Vid denna tidpunkt-alst- ras också signaler genom regleranordningen för operation "av luftcylindrar 198 och 199 som i följd flyttar två upp- sättningar av fasthållningstrådar 200 och 2 upphettnings- .anordningar 201 i ingrepp med paret av lindade kondensa-, torämnen pâ dornen 157. Efterföljande långsam rotation av fdornen 157 lindar upp de bakersta ytterpartierna av film- remsorna som uppbär de överliggande genom laserbehandling ”bildade linjerna. Upphettningsanordningen 201 pâverkas för bindning av de yttre lindningsvarven av filmremsorna för förhindrande av upplindning, när dornen därefter ut- drages vid uttagning av paret av lindade kondensatorämnen genom en uttagsränna 202. Under det att dornen 157 rote- ras långsamt till uttagsläget, roterar också dornen 187 _som då befinner i líndningsläget 191 och påbörjar upp- :lindning av ett efterföljande par av kondeusatorämnen.

Sammanfattningsvis kan påpekas att maskinen visad i fíg. 12 och 13 effektivt lindar ett par av filmer 147 och 148 med ett par av filmer 173 och 174 för åstadkom- mande av ett par av kondensatorämnen som vart_och ett upp- visar kärnlíndningar med överllggando rítsade linjer, kon- densatoruppladdlindningar med laserrítsade linjer som lö- per längs motstående marginella partier och perifera lind- ningar med laserritsade linjer som åter löper i ett över- 'liggande förhållande. När en sådan kondensator förses med ¿ avslutningar och ínkopplas i en laddníngskrets, kommer ej kärn- och periferilindningarna att laddas, under det att de metalliserade ytorna av mellanliggande plattlindningar laddas. Riktníngsanordningarna 156 och 182 är anordnade sålunda, att filmremsorna 147 och 148 styrs med avseende på filmremsorna 172 och 173 för ástadkommandé av en ringa 10 15 20 8005966-0 grad av kantfelinriktning, när filmremsorna lindas simul- tant på antingen dornen 157 eller 187. Denna lindning är sådan, att de fullständigt metallíserade marginella parti- erna av resp par av remsor ligger över de laserritsade marginella partierna av de övriga remsorna sålunda att mellanrum åstadkommes mellan vartannat lindningsvarv i vardera änden av varje kondensatorämne, varigenom ett efteråt genom Sprutning anbringat lod kan tränga in och som bildar en god bindning med de exponerade metallise- 'rade margínella partierna, så att lodsegment bildas, så- som segmenten 25 och 26 visade ifíg. 7 för fästande av de trådlika ledningarna 27 och 28 eller andra avslutning- ar. Med detta förfarande kan fullständiga serier av kon- densatorer framställas med olika kapacítansvärden, men med samma geometriska storlek. Detta kan åstadkommas ge- nom ändring av slagen för de fram- och átergående glid- skivorna 136 och 137, sålunda att de marginella ritsade linjerna som bildas pâ remsorna 147 och 148 och på rems- orna 172 och 173 bringas närmare samman för reduktion av överliggande områden av fílmremsorna som är motsatt laddade. Vidare kan kapacitansvärdena också ändras genom flyttning av de avledda ritsade linjerna närmare varand- ra längs remsornas längd sålunda att längderna av de lad- dade överliggande metalliserade ytorna reduceras. I var- dera fallet har erhållna kondensatorämnen samma storlek, vilket medger efterföljande förpackning i behållare eller lådor av samma storlek.

Claims (1)

1. 8005966-0 i e 26 i_ Patentkrav 1. Kondensatorämne av rullad film innefattande ett par av hoprullade filmer, som var och en uppvisar en metall- ibelagd yta i ingrepp med en icke-metallbelagd yta av den andra filmen; och var och en av filmerna uppvisar ett icke- -belagt kontinuerligt linjärt område som löper längs läng- den av var och en av resp. metalliserade ytor, k ä n n e- i t e c kan a t därav, att de kontinuerliga icke-belagda om-' rådena på var och en av respektive filmer uppvisar över- liggande lägen (42, 49) på kärn- och periferilindningsvarv och att de kontinuerliga, icke belagda_områdena på var och en av resp. filmer utsträcker sig till och löper längs mot- istående marginella områden (38, 46) av respektive filmer i återstående lindningsvarv. l2. Kondensatorämne enligt krav 1, k ä n n e t e c'k- n a t därav, att det icke-belagda linjära området inne- fattar en icke-metalliserad, icke-ledande linje (38, 46) som löper longitudinellt längs ett marginellt område av den belagda ytan (66, 68) av varje film (31, 32), varvid den icke-ledande linjen är utbildad i det motstående mar- ginella området av resp. film; och att åtminstone en av de iäke-ledande linjerna utsträcker sig i ett överliggande förhållande (42§ 49) till den andra icke-ledande linjen i såväl kärn- som períferilindningsvarv av filmerna. 3. Kondensatorämne enligt krav 2, k ä n n e t e c k- un a t därav, att de icke-metalliserade linjerna i kärn- och períferilindningsvarven är avledda i motstående rikt- ningar; så att de löper såsom icke-metalliserade linjer som är belägna på lateralt avstånd från varandra längs mellanliggande lindningsvarv. i i 4. Kondensatorämne enligt krav 2 och 3, k ä n n e- t e c k n a t därav, att den icke-ledande linjen av den första filmen löper från en ände av filmen längs dess ungefärliga mittsektion, dívergerar mot ett marginellt omràde¿ löper längs det marginella området, dívergerar omot den ungefärliga mittsektionen och löper därefter längs den ungefärliga mittsektionen till den andra än- g den av filmen; och att den icke-ledande linjen i den 8Û05966~0 27 andra filmen löper från en ände av den andra filmen längs dess ungefärliga mittsektion, divergerar mot ett margi- nellt område, som är motstående det marginella området längs vilket den första linjen löper, divergerar mot den ungefärliga mittsektíonen och löper därefter längs den ungefärliga mittsektionen till den andra änden av den andra filmen. 5. Kondensatorämne enligt något av föregående krav 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att lindningsvarven av filmerna är förskjutna i förhållande till varandra sålunda att belagda marginella områden exponeras i mel- lanrummen som är utbildade mellan intilliggande lind- níngsvarv av samma film. _ 6- Förfarande för framställning av ett kondensator- ämne enligt krav 1,. k ä n n e t e c k n a t av simultan lindning av två filmremsor, som var och en uppvisar en metallbelagd yta, på en gemensam dorn med den metallbelagda ytan av varje remsa i ingrepp med den icke-belagda ytan av den andra remsan; och bildning av ett par av metallfría kontinuerliga linjära områden som utsträcker sig individuellt längs den metallbelagda ytan, varvid de linjära områdena utsträcker sig i ett överlig- gande förhållande på de inre och yttre lindningsvarven av den lindade filmremsan och utsträcker sig till och längs med motstående marginella områden av resp. film- remsor på mellanliggande lindningsvarv. 7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att framställningssteget innefattar ritsning av den metalliserade ytan för avlägsnande av linjer av me- tall för bildning av de linjära områdena. 8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att framställningssteget innefattar ritsning av linjerna som löper längs de ungefärliga mittsektionerna av de inre och yttre lindníngsvarven. 9. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att framställningssteget innefattar maskering av en av remsorna längs en marginell kant; avsättning av dasoosà¿e+o 28 metall på återstoden av denna_remsa såsom en metallbelägg- ning uppvisande linjära områden fria från metall som löper 3 längs en marginell kant; och rítsníng av den andra metall- > belagda filmen för avlägsnande av metall längs en linje 'som ligger över de metallfría margínella kanterna på de inre och yttre líndningsvarven och löper till ooh längs med de yttre margínella kanterna på mellanliggande lind- uingsvarv. o“ y 10. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t' därav, att framställníngssteget innefattar att ett par av laserstrålar får falla mot de metallbelagda ytorna för ritsníng av de metallfría linjära områdena på resp, me-l tallbelagda yta av fílmremsorna.