SE420342B - Anordning vid stativ - Google Patents

Description

aeossne-7 å dar. Härigenom kan kopplingen ej uppta några större krafter och vid vibrationer och liknande periodiska krafter torde risken vara avsevärd för att ett allt större glapp uppstår i fórbindelsestället. v ' Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma en anordning, vilken möjliggör sammankoppling av lika rörelement medelst kopplingsknutar på ett mycket stabilt sätt, så att stora såväl statiska som dynamiska krafter kan upptagas. I Ett annat ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma en anordning med en kopplingsknut, vilken kan utföras på ett enkelt sätt med rationella metoder till en begränsad verktygskostnad. _ ' Uppfinningens ändamål uppnås genom att utföra anordningen med i pa- tentkravet 1 angivna kännetecken. g På bifogade ritningar visas anordningen i två utföringsexempel, vilka be- skrives i det följande. Fig. 1 visar därvid en sidovy av kopplingsknuten enligt den första utföringsformen; fig. 2 visar en andra sidovy -sedd i rät vinkel mot synriktningen för vyn i fig. 1; fig. 3 visar en ändvy sedd från höger i fig. 2; fig. 4 visar i en delvis bruten vy tre kopplingsknutar ochltre sammankopplade rörelement; fig. 5 visar i perspektivvy tre kopplingsknutar, 'som sammankopplar fyra rörelement; och fig. 6 samt 7 visar i perspektivvyer kopplingsknuten i den andra utföringsformen. ' Enligt figurerna innefattar en komplett kopplingsknut 1 två lika knuthal- vor 2 (en halva är visad med heldragna och en med streckprickade linjer i figur 1 - 3), en skruv 3 med invändigt, sexkantigt nyckelgrepp och en mutter 4 (3 och 4 visas i fig. 5). Varje knuthalva uppvisar en yttre del 6 och en inre del 7. Ytterdelen 6 uppvisar en inåtvänd yta 8, som är avseddatt vara vänd mot den andra knuthalvan vid sammanläggnixig av två halvor till en komplett kopp- lingsknut. ' Kopplingsknutarna är som nämnts avsedda att förena två rörelement och ett sådant visas i ett transversalsnitt längst ned till höger i fig. 4. Rörelemen- tet betecknas med 22 och består av en tunnväggig profil, vilken kan inskrivas i en tänkt- kvadrat. Längs denna kvadrats 'sidor löper yttersidor 23 av profilen medan mittlfór den tänkta kvadratens hörn är bildade spår genom invikning av väggarna på sådant sätt att spårens respektive bottnar bildas av ett väggparti 24, som bildar 45° vinkel till yttersidorna 23. Spårens sidor bildas av vägg-par- tierna 23 och 24 förenande partier 25, som uppvisar 60” vinkel i förhållande till respektive yttersidor 23. Väggpartiema 23 tillsammans med de omgivande parti- erna 25 bildar således tillsammans fyra laxstjärtformiga partier..

Eftersom rörelementen skall samverka med kopplingsknutarna genom att dessas innerdelar 'I stickes in i rörelementens ändar samtidigt' som ytterdelarna 8006509-7 3 6 skall kunna anslutas längs rörprofilerna genom samverkan mellan ytor på kopp- lingsknutarna och väggpartierna 23 och 24 på rörprofilerna är lämpligen de sena- re utförda med samma profil längs hela sin längd. Skall emellertid andra element anslutas på något ställe är det ingenting som hindrar att rörprofilen kan få en annan utformning än den visade profilen i vissa längdavsnitt sä länge denna ut- formning ej inverkar på en avsedd anslutning av en kopplingsknut.

Hos kopplingsknuten 1 skall de båda halvornas 2 ytterdelar 6 omgripa rörelementets 22 laxstjärtformiga partier med anliggning mot två motstående ytor 25. Ytterdelen 6 kan sägas bilda ett parallellepipediskt block med en sida 13, från vilken innerdelen 7 utgår. Från en yttre ändyta 14 utgår ett utsprång 15 med en ut från ytan 14 sig sträckande och mot innerytan 8 snett riktad anligg- ningsyta 16. Ytan 14 är vinkelrät till innerytan 8 och anliggningsytan 16 bildar vid utföringsexemplet 60° mot ändytan 14. Vid en komplett kopplingsknut bildar de båda halvornas motstående ytor 16 de greppytor, som på nämnts sätt skall omfatta rörelementets sagda laxstjärtformiga parti, bildat av två ytor av väggar- na 25. Vid ytan 13 uppvisar ytterdelen 6 hörnfaser 17.

Genom ytterdelen 6 sträcker sig i mittplanet ett hål 18 för skruven 3, vilket avslutas med en försänknirig 19 för alternativt skruvens 3 runda skalle eller för den sexkantiga muttern 4. ' Innerdelarna 7 till de till en kopplíngsknut sammanlagda halvorna är av- sedda att införas i änden till ett rörelement och fastklämmas här samtidigt som ytterdelens ytor 16 fastklämmer ett annat rörelement. Härigenom kan det rörele- ment, i vars ände delarna 7 är instuckna, fastsättas vinkelrätt mot ett annat rör-element, på vilket ytterdelen av kopplingsknuten är fastklämd, vilket som kan ske var som helst efter detta rörelements längd.

Innerdelen 'I uppvisar fyra listformiga utsprång 10. Ytterändarna av des- sa utsprång bildar vardera en yta 11, som är riktad i huvudsak i samma riktning, som den invändiga ytan. 8, men snedställd mot denna. Ytorna 11 ligger ovanför ytan 8 (sett i riktning mot ytan 8). Varannat utsprång 10 är med det över ytan 8 uppskjutande partiet och ytan 11 vänt åt den ena längskanten av knuthalvan 2 och vartannat utsprång är vänt åt den andra sidokanten. Ytorna 11 befinner _ sig således i sick-sack med varandra. Utsprången 10 har dessutom snedytor 21, vilka befinner sig på motsatt sida (sett i riktningen vinkelrätt mot innerytan 8) av utsprängen i förhållande till respektive yta 11. Ytorna 21 bildas på små klac- kar 12. Utsprången 10 förenas med en mittdel 9.

Utsprången 10 är, som nämnts, anordnade efter varandra i sick-suck längs knuthalvans 2 längdaxel och kan därför sägas bilda fyra i förhållande till varandra avvlnklade lameller. Knuthalvans längdriktníng räknas därvid i rikt- ningen av ett tänkt plan, som sträcker sig vinkelrätt till innerytan 8 och mitt 8606509-7 - ll- genom ytterdelen 6 och utgör ett symmetriplan till densamma och vidare-mitt ge- nom innerdelen 7. Detta plan kallas i det följande mittplanet. ' Vinkeln mellan utsprångens 10 ytor 11 är lika med vinkeln för väggen 25 och är i utföringsexemplet 120°. Övriga ytor av utsprången 10 framgår tydligast av fig. 4 där längst ned till höger visas en ändvy av en kopplingsknut från den ände vid vilken innerdelen är belägen. Som framgår av denna figur framgår även ytorna 21 på klackarna 12, som i utfóringsexemplet bildar 30° mot respektive yta 11. Övriga ytor är ej avsedda att någon anliggning utan är luftytor och kan därför ges en mera fri utformning enligt vad som kommer att framgå av det föl- jande. i ¿ - I fig. 1 - 3 visas en knuthalva 2 med heldragna linjer och med streck- prickade linjer visas hur en andra knuthalva med lika utformning kan läggas mitt emot den första halvan och bilda. en kopplingsknut med de båda innerytorna 8 mot varandra och omfattande ett medelplan mellan delarna.

Genom utsprângens 10 förskjutning kommer dessa vid knuthalvornas mot- riktade läge att passa motivarandra, så att respektive ytor 11 kommer att bli motriktade varandra enligt vad som visas längst ned till höger i fig. 4. Utspräng- en 10 kommer därvid att lamellartat ingripa i varandra, se vid mitten ifig. 4, varvid är sörjt .för tillräckligt spel mellan utsprängen. Knuthalvorna är avsedda att sammanhållas med skruven 3 genom att densamma sträcker sig genom hålet 18 under det att dess skalle befinner sig i den ena knuthalvans försänkning 19 medan muttern 4 befinner sig i den andra knuthalvans försänkning 19. Ett stift 5 är avsett att ge en lägesbestäinning åt kopplingsknutarna under montering och lämpligen är hålen för stiftet i de båda knuthalvorna något olika i diameter, så att siftet kan fästas i den ena knuthalvan och löpa med något speli den andra knuthalvan. Detta kan dock vid helt olika knuthalvor arrangeras genom ett stift med två successiva diametrar.

De båda kopplingsknuthalvorna 2 kan vara inbördes lika, men kan ändock sammanparas med sina ytor 8 mot varandra genom nämnda förskjutning av ut- sprången 10., som därvid ingriper i varandra. Samtidigt är knuthalvan så utförd ' att den ej uppvisar några underskurna partier, sett i ett delningsplan parallellt med ytan 8. Härigenom lämpar sig knuthalvan för gjutning, exempelvis press- gjutning, vilket gör den enkel atfframställa trots sin komplicerade form. Endast ett verktyg för en knuthalva erfordras för framställning av de kompletta kopp- lingsknutarna.

Samma egenskaper uppvisar kopplingsknuthalvan enligt fig. 6. Den upp- visar liksom knuthalvan enligt den tidigare beskrivna utföringsfonnen samma an- liggningsytor 16, 11 och 21. Den har dock i ännu högre grad anpassats för pressgiutning i det att den enligt figuren uppvisar ursparingar, som ger en re- 8006509-7 lativt tunn, och i huvudsak jämn godstjocklek. Genom att anliggningsytorna som nämnts i huvudsak är desamma är även funktionen densamma.

Vid en sammankoppling av två rörelement 22 tages två knuthalvor, som sammanlagts på det exempelvis i fig. 1 visade sättet och dess innerdel 7 stickes in i det ena rörelementets ände. Ytterdelen 6 hakas med sina ytor, 16 över ett av de laxstjärtformade partierna på det andra rörelementet. Dessa partier bildas som nämnts av väggpartierna 23 och 25. Genom åtdragning av skruven 3 kan därvid ytorna 16 fås att nypa om omkring partierna 25, varvid genom dessas snedställning samtidigt ytorna 14 pressas mot väggpartiet 23 och en säker fast- hållning erhålles. Vid åtdragningen tvingas samtidigt innerdelama 7 till de båda 'knuthalvorna 2 mot varandra. Först kommer därvid ytorna 21 på de utskjutande klackarna 12 att ansättas mot inner-väggen till sammanlagt fyra av väggpartierna 25. Företrädesvis uppvisar därvid ytorna 11 något spel mot sina motstående väggpartier 25. Under fortsatt åtdragning erhålles emellertid en viss fjädringi _ rörprofilen vilket leder till att även ytorna 11 kommer till anliggning. En anligg- ning sker för båda knuthalvorna och på två ställen för varje utsprång 10 och således på sammanlagt sexton ställen för kopplingsknuten, vilka anliggningsstäl- len genom de olika utsprångens 10 vridning i förhållande till varandra är sym- metriskt fördelade kring mittplanet. Hur fasthållnirigen verkar torde bäst framgå av fig. 4. ' Det är att märka, att ytterdelens 6 fasthållning mot rörprofilen sker ge- nom att ytorna 16 närmas mot varandra och således nyper fast om rörelementet. Även ytorna 21 närmas till varandra och ansättes därvid mot utåtvända inner- ytor av rörelementet. Utsprångens 10 ytor 11 däremot befinner sig på andra sif dan om mittplanet, de är i "saxade" i förhållande till varandra, och de kommer härigenom att fjiirmas från varandra vid sammandragning av knuthalvorna och erhåller därvid anliggning mot inåtvända (mot medelplanet vända) ytor inuti rö- relementet. Genom denna intrikata princip erhålles den nämnda runt rörprofilen väl fördelade anliggningen.

Genom det beskrivna och visade utförandet av anordningens delar erhål- les således enbart genom åtdragning av en skruv en mycket kraftig och robust sammanhållning av rörelementen medelst kopplingsknutarna med tillgodoseende av utbredda, väl fördelade anliggningsytor och framför allt en fastspänning som förhindrar' rörelse mellan delarna och därmed eliminerar risken för deformation och uppglappning. Genom systemet sörjes för att änden av ett rörelement alltid kan anlsutas till ett korsande rörelement; förutsättning-avis var som helst utef- ter dess längd och i fyra till varandra vinkelräta riktningar. Med hjälp av dessa analutnlngsmöjligheter kan, såsom antydes i tig. 5, konstruktioner inom ett olind- ligt variationaområde uppbyggas. Sålunda kan ett stativ för en maskin, en trans- aoossoø-v '¿ portbana eller en utställningsmonter exempelvis uppbyggas med ett yttre hörn med ett stående rörelement 26 (fig. 5) och två i rät vinkel tillvarandra anslu- tande horisontella rörelement 27. Tvärstag 28 kan insättas var som helst längs profilerna 26 och 27. De av rörelementen bildade laxstjärtformiga partierna läm- par sig även utmärkt fór fastsättning av olika detaljer exempelvis medelst kläm- anordningar liknande den av kopplingsknutens ytterdel 6 bildade. Principen för kopplingsknutens innerdel 7 kan även utnyttjas för specialdetaljer såsom fotstyc- ken, som nedifrån istickes ett stående rörelement, samt för skarvstycken för skarvning av två rörelement i linje med varandra och utförda som två hopkopp- lade ínnerdelar.

Lämpligen utföres knuthalvoma 2 som nämnts i form av pressgjutna styc- ken, varvid förhållandet att knuthalvorna är lika är fördelaktigt ur såväl verk- tygs- och tillverkningssynpunkt som av lagrings- och monteringsskäl. Givetvis är även andra tillverkningsmetoder tänkbara och det skall därvid märkas att de enda ställen där knuthalvorna erfordrar någon precision är vid kontaktytorna mot rörelementen, således ytorna 11, ytorna 21 och ytorna 16.

Rörelementen kan utföras såsom extruderade profiler men är vid stål, som ej kan extruderas, även lätta att tillverka genom bockniizg från en plåtremsa i en valsbockningsmaskin. Härigenom står för tillverkningen ett brett urval av material och tillverkningsmetoder tillgängliga'

Claims (9)

^ 8006509-7 PATENTKRAV

1. Anordning vid stativ, vilka är sammansatta av element, exempelvis dis- tanselement i form av rörsträvor (22) och dessa sammanhållande hållaranordningar i form av kopplingsknutar (1) vilka vardera innefattar ett första, inre parti (7), som är anordnat att fastklämmas i ett hålrum i ett av elementen (22) och ett and- ra, yttre parti (6), som är anordnat att fasthålla ett annat element genom fast- klämning om detta medelst yttre anliggníngsytor (16) till kopplingsknuten, var- vid kopplingsknuten (1) innefattar två delar (2, 2), vilka uppvisar huvudparti- er, som är belägna på ömse sidor om ett medelplan mellan delarna och vilka hu- vudpartier uppbär sagda anliggningsytor (16), samt åtminstone ett organ (3) företrädesvis en skruvanordning för förskjutning av delarna i förhållande till varandra för uppnående av nämnda fastklämning och därvid förflyttning av sag- da anliggningsytor (16) mot varandra i riktning mot sagda mittplan, k ä n n e- t e c k n a d d ä r a v, att sagda hålrum uppvisar på ömse sidor om mittplanet i kopplingsknutens (1) avsedda läge eller lägen belägna, från varandra riktade ytor samt att delarnas första parti (7) uppvisar på samma sida om medelplanet som förut nämnda anliggningsytor (16) belägna för anlíggning mot hålrummets sagda från varandra vända inre ytor anordnade anliggningsytor (21), varvid vid delarnas förskjutning och förflyttning av först nämnda anliggningsytor (16) mot varandra även det första, inre partiets (7) sagda anliggningsytor (21) för- flyttas mot varandra och kommer till anliggning' mot hålrummets anliggningsytor.

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att hålrummets sagda anliggningsytor bildas av invikta väggpartier (25) av elementet (22), som åtminstone vid området för hålrummet är utfört som ett rör med i hu- vudsak jämn godstjocklek. I

3. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kopplingsknutens (1) andra, yttre parti (6) är anordnat att med sagda yttre anliggningsytor (16) klämma om ett parti av elementet (22), som bildas av yttre väggpartierna (23) tillsammans med angränsande av de insvängda partierna (25) med de senare som anlíggningsytor.

4. Anordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att elementets (22) yttre partier (23) är raka och tillsammans är anordnade att kun- na inskrivas i en polygon, företrädesvis en kvadrat. 8006509-7 8

5. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att hålrummet uppvisar även mot varandra vända ytor, vilka är an- ordnade för anliggning av anliggningsytor (11) 'av ett andra slag på delarna (2, 2), som är belägna på motstående sida om medelplanet i förhållande till de förut- nämnda anliggningsytorna (16, 21) varvid vid förflyttning av de förutnänmda anliggníngsytorna (16, 21) mot varandra de senast nämnda anliggningsytorna (11) kommer att förflyttas från varandra och* därvid komma till anliggning mot de mot varandra vända ytorna i hålrummet, varvid läget för samtliga de inre anliggningsytorna (11, 21) är sådant, att de i huvudsak kommer till samtidig anliggning.

6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä nn e t e c k n a d d ä r a v, att kopplingsknutens (1) två delar (2, 2) har sina inre anliggniiigsytor (11, 21) belägna på efter varandra längs elementets (222) längdaxel i dess avsedda läge följande utsprång (10), som vid sammanlagda elementhalvor ingriper lamellartat i varandra.

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att vardera delen (2, 2) uppvisar minst två utsprång (10) vilka vardera, om delen tänktes indelad i kvadranter av sagda medelplan och ett härtill sig vinkelrätt sträckande andra plan, uppvisar en anliggningsyta (21) av det förstnämnda sla- get i en kvadrant och en anliggningsyta (11) av det andra slaget i en härtill diagonalt motstående kvadrant.

8. Anordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att utsprången (10) för varje del (2, 2) är så parvis indelade att åtininstone ett utsprång uppvisar anliggningsytor (11, 21) i ett första par av diagonalt motstå- ende kvadranter och att åtminstone ett andra utsprång uppvisar anliggnixigsytor i det återstående paret av motstående kvadranter.

9. Anordning enligt något av patentkraven 6 - 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de båda delarna (2, 2) är inbördes lika och utsprången (_10) för- skjutna på sådant sätt att vid vändning av de båda lika delarna mot varandra respektive utsprång i den ena delen kan inpassas mellan hålrum mellan utsprång- en till den andra delen och vice versa.