SE419561B - Sett och fibermaterialbal till anvendning vid torrdefibrering av fibermaterial i form av kemisk, kemimekanisk eller mekanisk fibermassa eller blandningar derav - Google Patents

Description

i iv:e§v1i.4«§1i:ï*§ i v vilken form fluffmassan inmatas till defibreringsanordningen.ikluff-1 massan kan nämligen enligt nuvarande känd teknik levereras antingen som 1. rulle, bestående av en kontinuerlig fibermassabana 2. ark 3. bal.

Rivarna ser, som nämnts, något olika ut alltefter sin förmåga att hantera något av de tre massaformerna ovan. Rivarna arbetar också efter olika principer för defibrering och kan t ex vara utformade som hammarkvarnar, med nålar eller sågtänder försedda rotationsanord- iningar, som pinnkvarnar, skivkvarnar, giljotiner m m. Sådana difåb- reringsanordningar, vilka enligt senare teknik har börjat tillämpas även för torrdefibrering av fibermassa, som skall användas för fram- ställning av papper eller-pappersprodukter, är som nämnts i och för sig kända ooh har beskrivits i litteraturen. Kända anordningar har således beskrivits i t ex schweiziska patentskriften H29 H22, ameri- kanske patentskriften l 851 390 och i svenska utläggningsskriften 7U0l869-8. I sistnämnda skrift anges för övrigt på sid 2 nederst att fabriker, som utnyttjar cellulosa för framställning av fluff, "exempelvis för användning i sanitetsbindor eller engångsblöåor"... “kan idag utnyttja enbart cellulosa i form av ark eller rullar, som rives upp i arkrivare eller s k fluffers“. Andra defibreringsanord- ningar, som har fått stor praktisk betydelse i många länder, är t ex den av det svenska företaget MoDo Makan AB tillverkade defibrerings- anordningen, som arbetar med balmassa, ooh den av det svenska före- taget Kamas Industri AB tillverkade Kamas B fluffer-anordningen, som gör fluff av mekanisk flingtorkad massa i block och parallellt därmed av kemisk massa i rullform med variabla inblandningokvantite- ter av vardera massatypen från 0 till 1001. Vi återkommer till denna defibreringsanordning i nedanstående utföringsexempel. Defibrerings- anordningen (rivaren) och efterföljande blöjmaskin kan vara mer eller mindre integrerade enligt olika system. Eftersom de båda maskinerna är i och för sig kända och inte tillhör föreliggande uppfinning kom- mer de inte att i detalj beskrivas här, bortsett från vad som är nöd- vändigt för förståelse av utföringsexemplen.

Som en nödvändig bakgrund för förståelse av den praktiska be- tydelsen av föreliggande uppfinning må nämnas att man i 1976 i Västeuropa, inklusive Skandinavien, konsumerade ca 260 000 ton 7714021-8 fluffmassa. I USA och Kanada konsumerades samma år sammanlagt ca 250 000 ton och i Östeuropa och övriga transatlantiska länder upp- skattningsvis 40 000 - 50 000 ton.

Flufrmassan levereras såsom redan nämnts i form av både balar och rullar. Rullarna svarar för merparten av den totala konsumtionen i Västeuropa. I USA och övriga transatlantiska länder har rullarna en ce 95~$~ig marknadsandel.

Marknaden för sanitetsprodukter, där fluffmassa ingår, är i mycket snabb tillväxt. Penetrationen = användningen, dvs andelen av engângsblöjor av totala antalet blöjbyten, förväntas öka mycket snabbt i de flesta länder. Speciellt är detta fallet inom sjukhus- sektorn bdde i Europa och i USA. Som exempel kan nämnas att pene- trationen för de nordiska länderna tillsammans (Sverige, Norge, Finland, Danmark) i 1975 var ca 771 och förväntas stiga till ce 90% 1985 medan den för USA och Kanada 1975 var en 05% och för- väntas stiga till ca 85% l985.

Av den totala konsumtionen 1976 svarade mekanisk massa för en relativt ringa del men denna del expanderar. Denna marknadsan- del har nåtts sedan början av 1970-talet, då mekanisk massa för fluffändsmål för första gången introducerades. I USA och Kanada används för närvarande ingen eller mycket blygsama kvantiteter mekanisk fluffmassa.

Mekanisk massa ersätter allt mer den kemiska massan i blö- jor och ccllulosavadd och s k tissue i sjukbusunderlägg, beroende pl jämförbara kvalitetsegenskaper till ett lägre pris.

Konkurrensen mellan konverterarna av fluffmassan (t ex blöjtillverkare) är mycket hård, vilket driver fram rationellsre maskiner, fabriker och marknadsorganisationer. Billigare råvaror blir av allt större betydelse, vilket gynnar den mekaniska massan.

Såsom redan nämnts används fluffmassa i form av antingen rullmassa, balmassa eller arkmassa. En jämförelse av dessa massa- typer och i samband med var och en av dessa massatyper använda rivare ger följande vid handen: Rullmassa Vid torrdefibrering av rullmassa använder man vanligen en rivare av typ hammarkvarn, som för närvarande betingar en kostnad av 50 000 - 70 000 svenska kronor. Denna kvarn, som endast kan användas för rullmassa, ger dock blöjtillverkaren den högsta rå- .J s m varukostnaden för fluffen. Priset per ton kemisk rullmassa uppgår för närvarande till ca 2 000 svenska kronor. På grund av dess enkelhet och beprövad teknik väljs denna typ av kvarn ofta som rivare vid nyinstallationer och vid ersättning av gamla maskiner.

Kvarnen har mycket stor spridning över hela världen.

En annan typ av rivare för banformigt fibermaterial, som också har fått stor spridning, är nålrivare.

Bal- och rullmassa .

Ett mellanting mellan de renodlade rivarna för enbart banfor- migt material och de för enbart balar och ark är exempelvis den s k B-fluffern (Hamas), som omnämnts ovan. Med denna kan man defibrera balmassa, men endast mekanisk fluffmassa, och blanda med kemisk fluffmassa i rullform. Investeringskostnaden blir genast ungefär sex gånger högre (ea N00 000 svenska kronor/enhet) än för rivaren för en- bart rullmassa. Tekniken är nyare och svårare att bemästra. Driftsa kostnaderna är högre än för rnllmassa. Fördelen med denna typ av ri- vare är att man kan använda billig mekanisk balmassa och efter önskan blanda denna med den dyrare kemiska rullmassan. Den höga kostnaden för rivaren baserar sig alltså i första hand på möjligheten att med densamma defibrera balmassa. Rivare för rullmassa är som nämnts jämförelsevis billiga och eftersom det förekommer mekanisk fluffmassa även i form av rullar torde den för rullmassen beskrivna enkla och billiga kvarnen ge nästan samma råmaterialkostnad som den betydligt mer tekniskt avancerade och dyrare B-fluffern.

Det kan nämnas att kemisk balmsssa för närvarande är ca 200 - 300 svenska kronor/ton billigare än kemisk rullmassa.

Trots att man alltså kan använda den billigaste râvaran i rivare av typ B-fluffen, dvs mekanisk balmaasa, måste denna ändå blandas med den dyraste massan, dvs kemisk rullmassa. En klar fördel vore om rívare för enbart rullmassa kunde använda kemisk arkmassa i stället. Detta problem löses enligt föreliggande uppfinning, vil- ket vi återkommer till nedan.

Bal- och arkmassa Maskiner som klarar dessa båda massatyper på en gång finns i marknaden, bl a MoDo Meken/Mekanators system. Med en sådan maskin kan man alltså tillverka sin fluff från de två billigaste massa- typerna, nämligen mekanisk massa i balform och kemisk massa i ark vv14a21+s eller bal. Investeringskostnaden är dock 8 - 30 gånger högre än för rivaren för enbart rullmassa. Med 8 gånger högre investerings- kostnad kan två blöjmaskiner kopplas till en gemensam rivare och med 30 gånger högre investeringskostnad kan åtta blöjmaskiner kopp- las till den gemensamma rivaren. För uppfluffning av massa med denna typ av maskiner klipps först hela balen till strimlor i en giljotin, varefter strimlorna grovrivs i en pínnrivare. Den grovrivna fluffen transporteras till en lagringstank och från denna tank matas fluf- fen ut med skruvar till färdigrivning före varje blöjmaskin. Det går alltså åt lika många kvarnar för finrivningen som det finns anslutna blöjmaskiner.

Sammanfattning En sammanfattande jämförelse visar alltså att rullmassa är dyr men rivaren för densamma är jämförelsevis billig och tillför- litlig i drift. Bal- och rullmassa i kombination innefattar dels den billigaste massan (mekanisk fluffmassa i balform) och dels den dyraste fluffmassan (kemisk massa i rullform) medan den använda defibreringsanordningen (B-fluffer) är komplicerad och dyr och driftskostnaderna högre än för enbart rullmassa. Slutligen inne- bär kombinationen bal- och arkmassa att man använder billiga rå- material medan däremot investeringen i rivaren är mycket hög.

Det har nu visat sig att man enligt föreliggande uppfinning kan uppnå avsevärda fördelar - såväl tekniska som ekonomiska - genom att utnyttja fördelarna från samtliga tidigare kända och an- vända system för framställning av fluffmassa genom att man er- sätter de tidigare rullarna med en bal i form av en sammanpressad, sicksackformig veckad kontinuerlig bana. Fördelarna uppträder både hos massatillverkaren och hos konverteraren, dvs t ex blöjtill- verkaren. Genom att den sicksackformigt vikta fiberbanan enligt uppfinningen - i det följande kallad vikmassa - beräknas kunna tillverkas till ungefär samma kostnad som den billiga bal- och arkmassan och eftersom vikmassan kan defibreras i på marknaden i redan befintliga billiga rullmasserivare medför föreliggande uppfinning en väsentlig och högst oväntad förbättring av tekniken på området, innebärande att motiveringen för att i fortsättningen köpa och installera skrymmande och dyra defibreringsanordningar för billig balmassa bortfaller. Det alternativ som ställes till förfogande enligt uppfinningen är alltså användning av billig J _, *i"i"7714921'- 8 N vikmassa, som defibreras i billiga rivmaskiner.

Det faktum att ingen, trots den mycket hårda konkurrens som råder inom sanitetsbransohen, där fluffmassa används, hittills har beskrivit eller föreslagit användning av fluffmassa i form av en kontinuerlig, sicksackformigt vikt bana i en Hal visar tydligt att denna lösning icke låg nära till hands för fackmannen.

Tillverkare av rivare har försökt konstruera maskiner, som frammatar ett och ett ark från en bal för att tillgodogöra sig av arkets prisfördel jämfört med rullar, men med varierande fram- säns- å; Att vika banformigt material till siekseckform inom en stapel eller bal är i och för sig känt i andra sammanhang. Således beskri- ver t ex svenska patentet 222271 - närmast i fig 5 - hur vadd kan framställas oeh förpackas i sicksaekform och i franska patentskrif- ten 979 069 beskrives hur en habyhlöja enligt en utföringsform kan framställas med ett uthytbart absorberande skikt vikt i sicksack- farm. De båda patentskrifterna beskriver emellertid ett helt annor- lunda material än enligt föreliggande uppfinning, nämligen ett ma- terial som redan har uppfluffats och således är mycket mjukt. Det ligger ingalunda nära för fackmannen att överföra läran i de båda patentskrifterna till det problem, som löses enligt föreliggande uppfinning. Fluffmassan, dvs det icke defibrerade utgêngsmaterialet för fluffen, är ett styvare material och det var naturligt att be- fara att ett sådant material icke skulle kunna framställas i form av en kontinuerligt vikt bana och användas i denna form för matning av en rivare vid tillverkning av fluff för t ex blöjor eftersom det iag nära sin nande ett tänka sig det förhållande: att, när ett i veck görs, man får sådana fiberhrietningar i vecket att banan bris- ter. Detta befarade brott kommer att uppträda mellan rívarens matar- valsar och defibreringszonen. Om brott uppstår dras en bit av kanske upp till 50 cm längd in i rivaren och kan orsaka igensättningar i rivaren och även víktmässigt ojämna produkter. Den brottanvisning som själva vecket ger förstärks i pressoperationen. Det senast sagda gäller speciellt för mekanisk, vikt fluffmassa eftersom den mekaniska massan inte har samma mjuka fibrer som kemisk massa och heller inte uppvisar samma höga andel långfibrer som kemisk massa utan endast ca hälften av dennas halt av långfibrer. Vid manuellt utförda drag- prov bekräftades den mekaniska massens sämre styrka i vecket.

.I 1v14a21¿s Föreliggande uppfinning medför väsentliga fördelar inte endast för konverteraren, dvs t ex blöjtillverkaren, utan även för tillver- karen av fluffmassa: den vikta balen, med samma msterialinnehâll som en normal rulle, upptar endast ungefär 85% av rullens volym utan hän- syn tagen till rullarnas stuvningsfaktor. Fluffmassa, upptagen som rulle, kan inte "dödpressas" på samma sätt som en bal av vikmassa.

Det är ur transportekonomisk synpunkt och framför allt ur funktions- synpunkt, när banan från vikmassebalen skall matas in i en rivare, viktigt att en dödpressning av balen har gjorts. Genom vikmassebalens utformning och dess dödpressning uppnås även stora lagringsvinster tillsammans med andra fördelar. Man kombinerar rullens enkelhet med balans fördelar. Vid tillverkning av fluffmasaa i rullform använder man sig av en rullskärmaskin, som skär rullarna till önskad bredd.

Det är allmänt känt för faokmannen att om en enda massabana brister i rullskärmaskinen måste hela satsen tas ut. Genom det spill av material som uppträder vid stoppet får man olika periferihastigheter hos satsen av rullar på grund av rullarnas olika diameter och en skarvning av den avslitna banan blir omöjlig att genomföra. För att undvika att man dessutom stoppar den massaproducerande maskinen rul- las ofta hela banbredden upp på en tambour och denna flyttas över till en rullskärmaskin för nedskärning till rätta bredder. Fördelen med att enligt föreliggande uppfinning använda vikmaskiner i stället för upprullningsmaskiner och skärmaskiner är att man kan arbeta kontinuerligt och l) utan rull-/balskiften 2) vid benbrott är spetsen "självfångande" och man kan fortsätta vikningen ty olika periferihaetigheter föreligger ej eftersom inga parallella rullar med olika diameter på en och samma upprullnings- axel föreligger. Vikmassan enligt uppfinningen innebär lägre inves- teringskostnsder jämfört med rullmassa på grund av att man inte be- höver någon anordning för byte av rulle eller någon rullskärmaskin som fristående enhet och till vikmassans lägre kostnader bidrar även att man inte har kostnaden för hylsor såsom hos rullarna. Vidare kan EUR-pallsystemet nyttjas, vilket ej är förenligt med god transport~ ekonomi då det gäller rullar.

Om man tänker sig en massafabrik som framställer sin fluff- massa i arkform och har en årsproduktion av ca 50 000 ton, som transporteras medelst lastbilar, och om man tänker sig att man står inför valet att antingen införskaffa en rullmaskin eller en vfknings- rvfkcom-s i 8 anordning för framställning av vikmassa enligt föreliggande uppfin- ning har en beräkning visat ett det senare alternativet med vikmassa ger en uppskattad vinst på basis av transportkostneder och bortfall av hylskostnad av ca 5 000 000 kronor. Härtill kommer en "vinst" i investeringskostnad av es 0,5 miljon kronor.

Om man â andra siden tänker sig en fabrik som redan har en rullmasseanläggning och önskar övergå till vikmassa enligt förelig- gande uppfinning erhålles en direkt kostnadsinbesparing enligt nyss nämnda alternativ. Msn får dock en ökad investeringskostnad på ca 0,5 miljoner kronor medan däremot försäljningspriset för massan torde kunna sättas lägre een närma sig arkets prisnivå.

För konverteraren, dvs t en blöjproducenten och liknande, uppnås följande fördelar med vikmassa jämfört med rullmasaa: 1. Prisfördel. En normal förbrukning av fluff per konverteringsenhet uppgår till se 1 000 årston och medför enligt det ovan anförda en vinst av se öu 000 - 50 OÛO US $ per år. 2. Minskade lagerbehov, vilket är en stor fördel eftersom lediga ut- rymmen behövs väl för den bulkiga slutprodukten. Det minskade legerbehovet för massabalerne, jämfört med rullar, innebär givetvis en direkt kostnadsbespering.n 3. Mindre och lättare hantering av fluffmsssan eftersom vikmasssn enligt en speciell utföringsform av föreliggande uppfinning kan före- ligga som en kontinuerlig bana, fördelad på flera balar. Denna för- del kan aldrig uppnås med rullmassa, Rullmassa kräver rullbyte var 20 minut medan det är i princip möjligt att leverera ett veokohehov av vikmassa i en längdq Den inbesparade kostnaden med vikmsssan kan uppskattas till ungefär 1/2 årslön för en arbetare, eller mer för större konverterere.

Sammanfattningsvis medför vikmasaan enligt uppfinningen föl- jande fördelar: - den kan köras i defibreringsanordningar, som hittills varit avsedda endast för rullmassa, - den ger en en 10-5-ig mindre volym vid lika antal meter jäm- fört med rullmessa, - den har en stuvningsfaktor = l, då massan alltid kan anpas- sas till EUR-pallar, - den återställer en stor del av transportkostnadsökningen för mekanisk fluffmnssa i rulle. Termomekanisk fluffmassa i rulle ger nästan dubbelt så hög bulk som kemisk fluffmassa, 4 9 í114o21-6 - den ir i princip en bal, varför balens prisnivå i det närmaste i: eiufiapug, - den ger konvertersren, tax.. blöjtillverkaren, sanna enkla lantering son rollmasea, - den ger ökat utrynne för rationalieering på rdvaruhsnterings- sidan för konverterar-e då fiåligbeter finns att stapla en hel dage- produktion framför bandnateren, - den kriver ingen ”onrullning” i likhet ned framställning av rnllnessa där alla rullar sitter på. genensan spindel. Viknassan kan vikas in-line, - den kräver ingen uppfångning av spetsen vid växling av bal; balvfixlingen vid tillverkningen av balen sker i botten av den vikta stapeln, där nen nedelst t.e:. en ståltråd skär av i ett veok pd önskad höjd, - den förbättrar i avsevärd grad inveeteringekalkylen för kon- verteringenankiner, dir nen arbetar ned dyr rullnaeaa. våningen av nassabanm till en bal enligt uppfinningen kan ske nedelat tinligen enkla modifikationer av i och för sig kinds anord- ningar eller nedelst nera sofistikerade anordningar. En speciellt làad naskin ir under utveckling nen faller inte inom ramen för föreliggande uppfinning. Vid de experiment, son redovisas i nedan- stående exempel, framställdes de använda balarna genon vikning för hand av en kontinuerlig nassabann från en nfllnaseeanügning. Irdn kemisk flnffnassa i form av en rulle ned måtten dianater 80 en, bredd 27 on, veks således två etyeken balar till dinenaionen längd e 85 en, bredd a 27 en, höjd n 65 en (opresead hödd). Yikningen utfördes son en sioksaekvzikning så. att nan kunde ta i översta lag- reta ände och på så. sitt veckla upp hela balen igen. Varje lager låg precis ovanpå närnast underliggande lager. Den opreaeade vikta balen placerades därefter i en balpress och dödpreseades. Eöád efter dödpreosningen var 51 en. Det betyder att den vikta balen: volyn blev suzeszav-vwouseaš, amörcmamimfl- fi :zh 4 s 155 648 omš. Den vikta balen, ned sanna naterialinnehdll son en nornal nalle, upptog nlledes endast oa 86 ß av rullens volym utan hänsyn taget till rullarnas stuvningefaktor. Ivan den från rulle vikta balen av nekanisk fluffnaeea dödpressades. Vad son i första hand var av intresse att utröna vid försöken var veckans håll- fasthet eftereon nan kunde befara att en hannarkvarn skulle slita av banan vid veokat och dra ned sig en alldeles för stor bit av ~~ -zvflezvs l lo l nanm in i. rivnmm, Epmåeallt intmssmt var att utxänfi voethåll- fasthßtøn för den temæmaïsaniaka. massan, men lm: betydligt: sinne hållfuthøt ä. vmket än kemisk massa., ßaü fërüjünw påpekas i lallammgeü att elen pmwaáe mskaniakø. flufmasnan bestod av :en laknnzíak massa each således fëmkcn flugan inblandning av koaiat fluff- nun, vilket fömkænmr då. man ä: mekanisk rnllnuau. Hm ënøkndo alltså. utföra försöka? andar æxëzzma betingelser.

Vid. pmwn användes aan rivarenhafi en B-fluffer av typ IAHLS.

Donna. malm är såsen tiáigare nämnts avsedd. för kemisk rullnasna och mekanisk flufmassa i halten» Till .lå-fluffen var ansluten en blögumgegp nm-a men :zman Duni-manner.

Enn :ie utfärda. Frzäzem viàmr framställning av flnff för tillvorming av 'bmïßyblöåw är: det fiwanbart får fackunnnn att för- fu-mdsfi enlig? uppfizzzzaiægan ash den aavfiada vilmnusobalen lika för- delaktigt kan 'äillëâwæ vid 'bßrráefibrarimg av :man för :malm ima- nil, tum, vid tíllwæïmw av pappas: men pappozølllmmdø prøduktzer såsom äawcng eeh limma» Bo ætförcm fëzaa%m bæssïzfiïwßs nadm md àâmianing till 'bifogade reåfimämar.

Pâ rimingzaxm Visa: tig. 4 w helg gjerå från :alla enligt thnssnoteàenç mh dëdprasaad.

Hg. 2 via: en prineipakisn av âøn använda dofibroringuuki- non typ KAMB B-»PEWIE med inkopplad wlmnsaebma enligt: tradi- tionallf fërfaranáe.

Pig. 3 visar mmm. maskin som i tig. 2, varvid dock mlïlnaasan frånkøpplzjsfl saab; dan. vikw mansabman emligë uppfinningen hur inkopp- lat: i maritima ash figß 4 vina-ä: åfiëer mmm. dßfibm in, där rullunsan frán- kopplmm malm 'två izypar av vâE-:nïmszsaa även aekamfak viknnssa och komisk innan, inmtas üill rivmmne Fármszæa heawivazâmg av æåtminßæílgzxæema: I ägg 1 visar 'i balans bärgjmß 2 visar balen: ilutindo, son i prineipl kan fortaiñfia upp *üill ímppan av em ny bal, osv., 3 visar veckan ash 4 wlan:- var ßmttamrinningar i banan lätt upp- ntlr. f I tig. 2 visar 5 dæiwnlflar för maming av nalluslnn. Skyddat över valsazna kan öppnas vid fiâ. 6 visar dafibrerinæamäeàen, 7 visar mzllmassaaüüll och nzlluuun. och 8 Visa: inlatniug mh magasin fäæ mekaniak fluffnsaa i. block/- plattform. 7714021-8 ll Fiå. 3 visar ett försök med vikt kemisk fluffmassa enligt uppfinningen i kombination med mekanisk fluffmassa i blocklplat- tor, varvid 7 visar rullmassan urtagen, 9 visar balen av vikmassa i sitt emballage, 10 visar det uppskurna locket, 5 visar drivval- sar för vikmassan, 8 visar blockmassamatning och ll visar de en- skilda vikmassasekticnerna med en längd av ca 85 cm mellan vecken.

Pig. H visar ett andra försök med användning av kemisk och mekanisk vikt fluffmassa, varvid 7 visar rullmassan urtagen, 8 visar blockmassamatning i vanliga fall, vid försöket dock ur- kopplad, 5 visar drivvalsar för vikmassan, 9 visar en bal av vikt kemisk fluffmassa (cellulosa), 12 visar en bal av vikt mekanisk fluffmassa, 13 visar balens uppskurna förpackningslock och lü vi- sar vikmassesektioner med längd ca 85 cm.

Exempel 1 Vid detta försök körde man såsom visas i fig. 3. Man använde en blandning av 50 5 kemisk vikmassa enligt uppfinningen och 50 $ mekanisk fluffmassa i balform. Banan från rullarna avlägsnades ur matarvalsarna och kemisk vikmassa infördes i stället. Rivare och blöjmaskin var igång när bytet gjordes. Balen 9 av kemisk vikmassa ställdes helt enkelt bakom rullstället såsom visas på ritningen.

Vid försöket skars emballaget upp i toppen och sidorna fick sitta kvar som stöd. Det intressanta var att utröna om en avrivning skulle ske i vecket då detta passerade drivvalsarna. Skyddet över drivvalsarna H öppnades och härvid kunde man konstatera att ingen avslitning uppträdde under de 10 minuter provet varande. Totalt förbrukades ca H0 kg kemisk vikmassa under dessa 10 minuter, vilket betyder att 235 veck passerade utan några som helst problem.

Exempel 2 Vid detta försök, som utfördes såsom visas i rig. H, avstäng- des inmatningen av block/plattor 2 helt och en bal med mekanisk vikmassa 12 ställdes bakom balen med kemisk vikmassa 9 och den me- kaniska fluffmassans bana inmatades mellan drivvalsarna 5. Vid normal tillverkning i full skala, då man tillämpar uppfinningen, finns givetvis inte de vid försöket uppställda rullarna som stöd för vikmassabanan utan vikmassabalarna - flera stycken sammankopp- lade till en kontinuerlig bana av varje slag av fluffmassa - är tra- vade på pallar, uppställda efter varandra och närmare rivaren än vid föreliggande försök. Vid försöket var det den mekaniska fluffmassan som först kom i kontakt med maskinens rivsegment och fick på sä sätt "ta stöten" men inte heller nu erhölls några avslitningar i eller vid

Claims (1)

1. do; ä§;¿4 @2 1-ska 12 Éaêïsmüheav í 1. Sitt vid üomfâæfibxeafåzag av tibernaterial i. term av komisk, komimekamiakdallex zzakaaisl: iïzlbemmaßzza eller blandningar därav medelst :l :mh för sig kända doübzeringßanorånmgar, mk. rivare, kvaraaæ alla: liïmanda unerdnmgææ, fö: erhållande av nu!! eller frigjomia, cam-aim zibmr aan tiberflecker non användes på. i. och för sig känt :sätt för âæmtäíllnimg av pamper, pappereliknande och abaozbcmta pmdwktex, k ä n n o t o e k n a t av att tibenate- :talet frn-antas till dætibreæfmgaanozdningen (6) i. :om av on kontinuwlig tibwbana (11, 14) från en bal (9, 12), bestående av en preanad eller: icke pressad, aiaksaekfermig tlertaldig vikt kon- tinuoælig bam.. 2. ätt adliga fiavfl, Zzíinneia ckmat avatt den kontmuaælígn ïibaæbsmam zörelíggoz' i rom av flera sannanhügando halm” si. att slutänden av tíberbanan i en bal utan avbrott övergår :l 'begumïaaünfieia has ššzlbøæbman i fêïgåande bal. 5. åäàis eæifigxëmavmkännet ecknat avttnan till åofläxaæàngæeneæâníngz-n (S) a-.wtvläígt frammafiar komisk fiber- nma (9. 11) (cflllulgm) wa .mmm ribamaua (12, 14) nu etter vax-andan uppafišållâa hala? (åh, 12), då alutproduktona annan- eitanimg så aemiværar. - 4. Saw amigfilszsavšflxännetecknat avatt den keliaka ííbæmvaaaßm (9) och don mokamiaka tibarnanaan M2) var för sig :föreligger i man av em. kontinuerlig riborbana, fördelad på. :lera oanaanhßngando balar. ' 5. ëâiw æmlàggisamßfvåfixänmæfa eeknat avatt flera talan är fimvafia avanpâ, vaæmåra oem/eller emm- varandra. a. nbemmßialæm w, va) m1 www-aa v14 aim: mig: någetavkraven fiflšßkämmafäs ßknad avatt denutgöroa av en pmsaad alla: ieke pressad æiakaaakfomig :tlorfaldigt vikt kantímwsælíg fíïaszäteana (w. ”E10 besvåaflfie av kæmiøk, keninokaniak eller mekanisk fíbemneæa. 7. Iibematerielbal anligë hav 6, k ä n n e f: o c k n a d av n: den basm- av nuzmflsfla. 8. lfibomatsxlalbsl ælígtkravå-'Zg känna t e ckn ad av att den. iafiæ i en enhet, beßtàanåa av flera samanhängendo balar, så avi: slutänden av :ibn-banan i en bal utan avbrott övergår i 'bogmelsaëândea han fiëlåmfia hå. 13 7714621-8 veckan :rtan produktionen löpte helt normalt. Provet varade oa 10 minuter. De båda försöken visade att tarhågorna för avslltning i. vecken ned åtföljande produktionsproblem, heltlunde uteslutas. ANFURDA PusL1KAT1oNER= sverige 339 909 20213 1/04) 373 133 (Basa 45/101), 399 917 (0215 1/06) schweiz 430 234 Beau 27/105 us 1 756 392 (270-39)