SE435531B - Sett och fibermaterialbal till anvendning vid torrdefibrering av fibermaterial i form av kemisk, kemimekanisk eller mekanisk fibermassa eller blandningar derav - Google Patents

Description

?80i6fi233?8i i ~ e 2 ett sjukhusunderlägg, och man använder därvid en defibreringsanord- ning (rivare) som varierar något till sin konstruktion och sitt verkningssätt, beroende av i vilken form fluffmassan inmatas till defibreringsanordningen. Fluffmassan levereras och användes nämligen enligt traditionell teknik antingen som 1. rulle, bestående av en kontinuerlig fibermassabana 2. ark eller 3- bal.

Olika typer av rivare har omnämnts i huvudansökningen och en jämförelse har gjorts mellan fördelar och nackdelar med användning av massa i form av rulle, ark eller bal. En sammanfattning visar att rullmassa är dyr med rivaren för densamma jämförelsevis billig och tfllförlitlig i drift. Bal- och rullmassa i kombination innefattar dels den billigaste massan (mekanisk fluffmassa i balform) och dels den dyraste fluffmassan (kemisk massa i rullform) medan den använda defibreringsanordningen (B-fluffer) är komplicerad och dyr och driftskostnaderna högre än för enbart rullmassa. Slutligen innebär kombinationen bal- och arkmassa att man använder billiga råmaterial medan däremot investeringen i rivaren är mycket hög.

Enligt huvudansökan 7714021-8 har det visat sig att man kan uppnå avsevärda fördelar - såväl tekniska som ekonomiska - genom att utnyttja fördelarna från samtliga tidigare kända och använda system för framställning av fluff genom att man ersätter de tidigare rullarna med en bal i form av en sammanpressad, sicksack- formigt vikt, kontinuerlig bana. Fördelarna uppträder både hos massatillverkaren och hos konverteraren, dvs. t.ex. blöjtill- verkaren. Genom att den sick-sack-formigt vikta fiberbanan enligt huvudansökningen - för enkelhetens skull kallad även vikmassa - beräknas kunna tillverkas och försäljas för ungefär samma pris som den billiga bal- och arkmassan och eftersom vikmassan kan defibreras på i marknaden befintliga billiga rullmassarivare medför uppfinningen enligt huvudansökningen en väsentlig och oväntad förbättring av tekniken på området, innebärande att motiveringen för att i fort- sättningen inköpa och installera skrymmande och dyra defibrerings- anordningar för billig balmassa bortfaller. Det alternativ som ställes till förfogande enligt huvudansökningen är alltså an- vändning av billig vikmassa, som defibreras i billiga rivmaskiner.

Fördelarna med att använda vikmassa jämfört med rullmassa beskrives utförligare i huvudansökningen.

J Wfl% 3 1806233-s Det har nu visat sig att förfarandet och medlet (vikmassa- balen) enligt huvudansökningen 77lü02l-8 kan förbättras och ut- nyttjas fördelaktigare enligt en vidareutveckling av uppfinningen.

Medan vikmassabanan enligt huvudansökan viks sick-sack-formigt med jämn delning mellan vecken (varje lager i balen lika långt, dvs. sträcker sig ända ut till balens kant eller sidoyta) har man nu funnit att banan med fördel kan vikas på annat sätt: Det har visat sig att då massabanan viks så som enligt huvudansökan, med jämn delning, växer balen eller stapeln av vikta lager mycket snabbt i höjden på de sidor, där vecken läggs ovanpå varandra (schemstiskt i fig. l). Detta har till följd att stapeln eller massabalen efter uppnâdd full önskad höjd blir ohanterlig genom att toppytan blir starkt konkav. Orsaken härtill är givetvis att de bildade vecken är tjockare än massan strax innanför dessa. En viss pressning kan avhjälpa detta något men ej helt utan att ett mycket högt presstryck tillämpas under drift, vilket skulle medföra en komplicerad utrust- ning men ändå med kvarstående risk för deformering av den bildade massabalen.

För undvikande av nämnda olägenheter föreslås nu följande: Massabanan viks med olika delning mellan vecken så att det vid vikningen bildade tjocka vecket får plats (schsnatiskt i fig. 2) mellan t.ex. två längre ut liggande veck. Detta medför att en avsevärt mindre presskraft erfordras för att hälla massastapeln jämn i övre skiktet och att stapeln på detta sätt kan göras högre, vilket är önskvärt. Den lägre presskraften som erfordras är relativt mycket enklare att inbygga i systemet direkt efter vikmaskinen. Det nämnda sättet att vika massabanan kan givetvis tänkas utfört med andra kombinationer av delningar mellan vecken (schematiskt i fig. 3 och ll). > Förfarandet och massabalen enligt huvudansökningen kan även, enligt föreliggande uppfinning, förbättras i annat avseende: Enligt huvudansökan tänker man sig att från massatill- verkaren leverera massan med den banbredd hos vikmassabalen som kunden önskar mata defibreringsanordningen med. Detta medför vissa svårigheter vid hanteringen och för âstadkomande av tillräcklig stapelhöjd om kunden önskar t.ex. en banbredd av l5om, en höjd hos balen av 100 cm och en längd av 80 cm mellan veeken (balens längd).

I För att undvika dessa svårigheter föreläs nu att vikmassa- banan tas fram hos massatillverkaren med en total bredd av t.ex. 7806233-8 7 120 cm och vikes i denna bredd med olika delning mellan vecken på ovan beskrivet sätt samt att massabanan före vikningen medelst en lämplig perforerings- eller skärningsanordning i anslutning till upptagningsmaskinen förses med fortlöpande "brottanvisningar" i banans längdriktning, bestående av en kontinuerlig rand av om- växlande genomskärningar (perforeringar) och däremellan liggande kortare icke genomskurna delar. Dessa brottanvisningsränder åter- kommer med önskat, på förhand inställt avstånd över hela ban- -bredden (visas schematiskt i fig. 5). På detta sätt uppdelas massa- banan i remsor med önskad bredd, som motsvarar den bredd konverteraren önskar mata sin defibreringsanordning med. Remsorna sammanhålles medelst de icke genomskurna korta delarna hos brottanvisnings- ränderna och vid matningen av defibreringsanordningen lösrives en eller eventuellt flera remsor från resten av balen. Principen visas i fig. 6. Massaremsans bredd kan såsom ett exempel uppgå till 15 cm men givetvis kan såväl detta mått som den nämnda totala banbredden 120 cm varieras efter önskan.

Claims (2)

7806233-'8 s' Patentkrav

1. Sätt enligt något av kraven 1-5 i huvudansökan 77lN02l-8 vid torrdefibrering av fibermaterial i form av kemisk, kemimekanisk eller mekanisk fibermassa eller blandningar därav medelst i och för sig kända defibreringsanordningar, s.k. rivare, kvarnar eller liknande anordningar, för erhållande av fluff eller frigjorda, obundna fibrer och fiberflockar som används på i och för sig känt sätt för framställning av papper, pappersliknande och absorbenta produkter, k ä n n e t e c k n a t av att fibermaterialet frammatas till defibreringsanordningen (6) i form av en kontinuerlig fiberbana (ll,lü) från en bal (9,l2) bestående av en pressad eller icke pressad, sick-sack-formig flerfaldigt vikt kontinuerlig bana med olika delning mellan vecken (fig. 2, 3, H), dvs. med varierande längd hos de enskilda lagren i balen, varvid massabanans totala bredd i balen medelst kontinuerligt upprepade genomskärningar (perforeringar) resp. mellanliggande kortare icke genomskurna delar i banans hela längd är uppdelad i två eller flera samman- hängande remsor med önskad bredd för frammatning till rivaren så - att den vid varje tillfälle frammatade banbredden vid frammatningen lösrives med önskad bredd från resten av banbredden i balen.

2. Fibermaterialbal (9,12) till användning vid sättet enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den utgöres av en pressad eller icke pressad sick-sack-formig flerfaldigt vikt kontinuerlig fiberbana (1l,l4), bestående av kemisk, kemimekanisk eller mekanisk fibermassa, med olika delning mellan vecken (fig. 2,3,H) dvs. med varierande längd hos de enskilda lagren i balen, varvid massabanans totala bredd i balen medelst kontinuerligt upprepade genomskärningar (perforeringar) resp. däremellan liggande kortare icke genomskurna delar (fig. 5) i banans hela längd är uppdelad i två eller flera sammanhängande remsor med önskad bredd för fram- matning till rivaren.