SE419411B - Sett och anordning vid malapparater for lignocellulosahaltigt material - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 7807231-1 2 tiva axiella förflyttningen av malorganen uppbärande maskinelement och ej det verkliga avståndet mellan malorganen, som kan variera från det på sådant sätt uppmätta avståndet bl.a. beroende på förslitning av malorganen, värmeexpansion och av de axiellt genererade eller pâ- lagda malkrafterna, i maskinelementen förorsakande axiella töjningar eller kompressioner. Dessa avvikelser från den malspalt som framräk- nas genom axiella förskjutningar av maskinelementen kan variera högst avsevärt.

Vid större skivraffinörer uppgår de vid malarbetet mellan malorganen genererade axiella krafterna ofta till storleksordningen 50 ton och mera. Av dessa krafter förorsakade töjningar och kompres- sioner av malorganen uppbärande maskinelement är ofta av en sådan stor- leksordning att den överstiger det mellan malorganen för uppnående av avsett malresultat erforderliga avståndet, den s.k. malspalten.

Detta medför att den malspalt som inställes vid malappara- tens tomgång, uppmätt från de axiella förskjutningarna av malorganen uppbärande maskinelement, sedan vid belastning måste efterjusteras med ytterligare malorganen närmande axiella förskjutningar. Denna efterjustering kan vid större axiella belastningar komma att överstiga det ursprungligen vid maskinens tomgång inställda malskiveavståndet eller malspalten. Detta förhållande medför att vid eventuellt avbrott i tillförseln av i malapparaten bearbetat malgods maskinens axiella belastning återgår till obelastat tillstånd med följd att de axiella töjningar eller hoptryckningar, som förorsakat ovannämnda efterjuste- ring av malspalten elimineras. Detta medför att malorganen vid sådant avbrott i materialtillförseln närmar sig varandra med ett avstånd, som motsvarar den nämnda efterjusteringen. Om denna efterjustering av malspalten från tomgång till normalbelastning är större än malspalten mellan malorganen, går malorganen därvid i direkt mekanisk kontakt med varandra med sönderkörningar som oundviklig följd. Samma förhål- lande gäller termisk expansion resp. kontraktion vid start och stopp av de olika malmaskinerna om den överstiger mellan malorganen upp- rätthâllet_avstând.

För att eliminera dessa svårigheter samt dessutom erhålla möjlighet att under drift avläsa malorganens förslitning installeras enligt denna uppfinning ett mätdon, som ger möjlighet att direkt avläsa det i varje stund upprätthâllna verkliga avståndet mellan malorganen.

Detta åstadkommas enligt uppfinningen därigenom att mal- spaltens storlek registreras under driften genom att ett strålnippe med väsentligt större genomträngningsförmåga i malgods och vätska i 10 15 20 25 30 35 7807231 -1 ma1spa1ten än för det spa1ten omgivande ma1organens gods utsändes från en strä1ningskä11a in i spa1ten para11e11t med dennas ytutsträckning för att sedan uppfängas av ett detekterande mottagarorgan med en inten- sitet i motsvarighet ti11 spa1tens tjock1ek och att strâ1knippets form bestämmes av en kana1 e11er siits, som är upptagen i ett strå1- ningsabsorberande e1ement som med förutbestämd hastighet föres i en bana tvärs mot ma1spa1tens p1an. Mätdonet ger på detta sätt exakta mätresu1tat oberoende av ma1spa1tens 1äge i apparaten, vi1ket t.ex. ändras a11tefter s1itaget av ma1organens ma1ytor. Uppfinningen om- fattar även en för sättets genomförande avsedd apparat.

Uppfinningen ska11 nedan närmare beskrivas under hänvis- ning ti11 bifogade ritningar visande ma1apparat e11er raffinator med ett roterande och ett stationärt ma1organ.

I fig. 1 visas en vertika1 1ängdsektion av en ma1apparat.

I fig. 2 visas schematiskt deta1jer av för ma1apparatens utformning en1igt uppfinningen erforder1ig strå1kä11a och strå1ningen mottagande indikator e11er detektor. Å ritningarna betecknar 10 raffinatorns stativ, i vi1ket en axe1 12 är 1agrad i tvenne 1ager, av vi1ka det ena visas i fig. 1 och där genere11t betecknas med 14. Axe1n 12 är i sin vänstra ände förbunden med axe1n hos en drivmotor (icke visad). I sin andra ände uppbär axe1n 12 en ma1skiva 22. Axe1n 12 och ma1skivan 22 äro instä11- bara i axie11 riktning re1ativt en stationär ma1skiva 24 monterad i en stator 76. Det invid ma1skivan 22 anbragta 1agret 14 har koniska ru11ar 26, som samverka med en på axe1n sittande ring 28 och en i rotationsavseende stationär ring 30. Detta 1ager har förmåga att upp- taga såvä1 axia1- som radia1be1astningar. Me11an innerringen 28 och en avsats 32 på axe1n 12 är anbragt en distansring 34. Lagret 14 hå1- 1es under ständigt axie11t tryck med hjä1p av ett axia11ager 36 av 1ämp1igen konisk typ. Dettas innerring 38 är över en o1jekastarskiva 40 och mede1st en stoppmutter 42 fast1âst på axe1n 12. Lagrets 36 ytterring 44 anïigger över en förspänd konisk ta11riksfjäder 46 och en hy1sa 48 mot 1agrets 14 stationära ring 30. Det på detta verkande axie11a initia1trycket svarar mot fjäderns 46 förinspänning, som kan uppgå ti11 ett par ton och som är minst 1ika stor som den axie11a på 1agret 14 verkande komposanten härrörande från de roterande de1ar- nas vikt, förekommande oba1anser hos detta etc. För att 1agret 14 ska11 kunna upptaga radia1tryck måste det samtidigt stå underaxia1h¶ck, 10 15 20 25 30 35 40 .7807231--1 vilket den nyssnämnda anordningen säkerställer, även då apparaten ej är i funktion. Hylsan 48 är omsluten av ett inre lagerhus 46, i vilket lagerringen 30 vilar och som är förskjutbart axiellt tillsammans med axeln l2 i ett yttre lagerhus Sl. För att då eliminera verkan av glapp mellan de båda lagerhusen 49 och 5l är en glidsko 50 anordnad att medelst förinspända fjädrar 52 trycka mot lagerhuset 49.

Den roterande malskivan 22 är fäst på en rotor 54 medelst bultar 56. Radiellt innanför malskivan 22 kan vara anordnad en andra mal- skiva 58 som fasthâlles vid rotorn 54 av bultar 60. Den stationära malskivan 24 är medelst runt omkretsen fördelade fäst- och justerings- anordningar 62 förbunden med det malskivorna omgivande huset 64. An- ordningen 62 omfattar en fastsättningsbult 66, som med gängor ingår i malskivan 24 och är frigående relativt en hylsa 68. Denna hylsa, som är ingängad i huset 64, har till uppgift att reglera malskivans 24 läge relativt husetf Pâ huset 64 är radiellt innanför malskivan 24 fäst en andra stationär malskiva 74 med hjälp av bultar 76. De båda malskivorna 22 och 24 ha vid sina mot varandra vända ytor räfflor på i och för sig känt sätt för åstadkommande av den avsedda sönderdelningen av malgodset. Skivorna 58 och 74 kunna ha till uppgift att tjäna som utmatningsorgan för det genom en kanal 78 i huset 64 inkommande mal- godset och företrädesvis även åstadkomma en viss försönderdelning av detta.

Huset 64 är kraftigt dimensionerat för att med ett minimum av utböjning kunna motstå i detsamma rådande högt ángtryck ävensom mal- tryckets överförande till stativet lQ. Mellan axeln 12 och huset 64 är insatt en packbox 80. Huset 64 är horisontellt delat i ett plan, som befinner sig ovanför packboxen 80 och kanalens 78 vägg. Huset_ får härigenom en toppdel eller hatt 82, som medelst bultar 84 är lös- tagbart fäst i huset. Sedan toppdelen 82 avlägsnats äro malskivorna åtkomliga för inspektion och injustering och vidare frilägges en oval öppning i huset, genom vilken malskivorna kunna uttagas för utbyte.

Huset 64 har en över husets delningsplan uppskjutande förlängning 86, som omslutes av toppdelen 82 och som här tjänar som mothåll för malskivan 24.

I Malskivan 22 hålles under tryck i riktning mot malskivan 24 med hjälp av en servomotor, generellt betecknad med 90. Denna omfattar ett med stativet fast förbundet hölje 92 och en kolv 94, som båda koncent- riskt och med spel omgiva axeln 12. Kolven 94 har en central fläns 96, som är axiellt rörlig i en kammare 98, vars sidovägg l0D begränsar 10 15 20 25 30 35 40 5 1807231-1 ko1vens röre1sefrihet i riktning mot ma1skivan 24. Kammaren 98 har i sina båda ändar ti11- och av1opp 102, 104 för en vätska under tryck, såsom o1ja. Ko1ven 94 är därvid endast mede1st 1ämp1igt avvägt 1itet spe1 avtätad mot det omgivande huset 92.

På servomotorko1vens 94 mot 1agret 14 vända ände kan t.ex. mede1st ett ki1förband 106 vara fast anbragt en hy1sa 108, som är gängad på utsidan. Gängan har en stigning av stor1eksordningen 5 mm. På hy1san 108 är gängad ett ringe1ement 109, försett med ett axie11t spår, i vi1ket ingår ett stift 110. På hy1san 108 är vidare gängad en ring 112, och på ett axie11t avstånd från den senare är anbragt en bricka 114. Ett anta1 runt omkretsen förde1ade bu1tar 116 äro frigaende i ringen 112 men ingängade i brickan 114 och ett e1ement 118, som bi1dar 1ock ti11 1agerhuset 49. Bu1tarna sammantrycka fjädrar 120 mot ringen 112, vi1ket medför att verkan av gängg1appet borttages me11an de1arna 94 och 118. E1ementet 109 an1igger mede1st en sfärisk yta mot en i ïocket 118 anbragt ring 122. Fjädrarnas 120 samman1agda tryck är större än det motstånd, som med axe1n 12 förbundna de1ar göra vid dennas förskjutning åt vänster.

Servomotorko1ven 94 är vridbart anordnad mede1st transmissions- organ som beskrives närmare i det fö1jande. Eftersom huset 49 däremot är sti11astående, kommer e1ementet 109 att vid servomotorko1vens kringvridning förf1yttas axie11t och tar då med sig huset och därmed ma1skivan. Utformningen av raffinatorn framgår närmare av svenska patentet 179 336.

Vid axie11 be1astning från axe1n 12 ti11 den stationära ma1skivan 24 komprimeras axe1n inom området från den roterande ma1skivan 22 fram ti11 det den axie11a kraften upptagande 1agret 14, samtidigt som den de1 av stativet 10 och ma1skivehuset 64, vi1ken upptager den på1agda axie11a kraften e11er ma1trycket me11an ma1skivorna för1änges. Den vid tomgång instä11da ma1spa1ten, dvs. avståndet me11an den roterande malskivan 22 och den stationära ma1skivan 24,ökar därvid. Denna ökning av1äses mede1st ett en1igt uppfinningen utfört mätdon. Detta mätdon består företrädesvis av en gammastrå1ar avgivande kobo1tisotop 130 primärt monterad i en försiutbar strå1ningsabsorberande behå11are 132.

Denna behå11are är monterad på en bädd 134 av b1y med en tjock1ek motsvarande nära 100% absorption av från isotopen 130 avgiven strå1- ning. Denna bädd är förskjutbart 1agrad för en fram- och återgående röre1se vinke1rätt mot maiytornas p1an. Denna röre1se är så anpassad, att en i b1ybädden vinke1rätt mot maskinens iängdriktning upptagen s1its 136 med en bredd av stor1eksordningen 1/100 - 1/1000 mm kommer 10 15 20 25 30 35 40 ,vso7231-1 att svepa över det omrâde i malskivehuset i vilket malskivornas malspalt befinner sig. Denna rörelse åstadkommas medelst en_synkron motor 138, vilken via en växel 140 driver en dubbel, självvändande höger-vänster-gängad spindel 142. Denna spindel överför medelst en mutter 144 och en konsol 146 rörelsen till blybädden 134 med den därpå placerade isotopen 130.

Den över malspalten således svepande isotopen är innesluten i ett hölje 148 som även är utförd i strålningsabsorberande material av erforderlig storlek och medelst bultförband 150 fast förankrat i men förlagt utanför malskivehuset 64.

Malskivehuset är inom omradet 152 för ovannämnda slits 136 rörelse utfört med en gammastrålarnas svepområde konstant tjocklek.

Den del av strålningen som emitteras frân isotopen 130 och som filtreras av blybädden 134 och däri upptagen slits 136 tränger genom malskivehusets jämntjocka mantelparti 152 och kommer vid den axiella sveprörelsen att passera genom och förbi den mellan mal- skivorna 22 och 24 upprätthållna malspalten. Strâlarnas riktning är genom inställning av isotopdonet 148 anpassade att vara parallella med malskiveytornas plan.

En strålningen registrerande anordning, företrädesvis ett Geiger-Müller-rör 154 är placerad på malskivehusets 64 diametrala motsatta sida eller på ett sådant vinkelavstånd från strålnings- källan att de genom slitsen 136 emanerande gammastrålarna mäste passera genom malskivornas malspalt för att nä den registrerande apparaturen innesluten i en behållare 156. Denna behållare uppbärande Geiger-Müller-röret är ävenledes fast förankrat i och förlagd utan- för malskivehuset som har ett jämntjockt parti 158 mitt för och vinkelrätt mot malspalten.

Strålningens intensitet är så anpassad att den förmår genom- tränga malskivehusets mantelområde 152 och 158 (med konstant bear- betad kalibrerad tjocklek) och passera genom med malgods och/eller vätska 'fylld malspalt och därvid förmå aktivera Geiger-Müller-rörets aktiva del 160. 'i När gammastrålarna vid sin svepande fram- och återgående rörel- se lämnar det mellan malskivorna öppna omrâdet (malspalten) träffar de malskivornas 22 och 24 gods, vilket därvid omedelbart genom ab- sorption förhindrar strålarnas vidare passage fram till Geiger-MUller- röret 154. Genom denna anordning erhålles således via Geiger-MUller- röret en omedelbar signal så länge som den i bädden 134 upptagna slitsen 136 befinner sig inom omrâdet för malspalten. Signalen upphör 15 20 25 30 35 40 7807231 -1 omede1bart när s1itsen Tämnar ma1spa1tens omrâde.

Genom att kaiibrera hastigheten på isotopens synkrona_svep- ande röreise i t ex 1/100 e11er 1/1000 mm per tidsenhet och mäta den tid som Geiger-M011er-röret aktiveras för varje passage av strålknippet från s1itsen 136 över och genom ma1spa1ten erhå11es ett direkt rättvisande värde på det verkïiga vid varje ti11fä11e förefint1iga avståndet me11an maiskivorna 22 och 24. Därest såïunda s1itsen är1/100 mm,isotopens röre1sehastighet är 10 mm/sek och Geiger-M011er-röret ger utsiag om 0,01 sek, innebär detta att mai- spa1ten är 0,1 mm tjock.

Den därvid uppmätta tiden för Geiger-M011er-rörets aktivering utgör sâ1edes ett mätta1 direkt proportioneiït visande ma1spa1tens stor1ek och kan denna signai användas för sâväi manue11 som automa- tisk ma1spa1tskontro11 och justering. De av axie11a krafter i ma- skinen förorsakade töjningarna och därav pâfordrad efterjustering av maïspaïten kan på detta sätt ske med ständig avïäsning av me11an malskivorna upprätthåïien verkiig distans.

Vid automatisk ma1spa1tskontro11 överföres tidsenheten för Geiger-M011er-rörets aktivering medeïst konventione11 regu1ator- teknik ti11 ett mätdon 162, viïken via en servomotor 164 och trans- mission 166 genom vridning av ko1ven 94 via gängförband 108 bringar ma1spa1ten ti11 instä11t konstant värde.

Uppfinningen är givetvis icke begränsad ti11 den visade ut- föringsformen utan kan varieras i vidsträcktaste bemärkeise inom ramen för den ti11 grund för densamma ïiggande idén, dvs att mai- spaitens storiek mätes genom användande av materiai genomträngande strâïar och uppmätning antingen av den tidsenhet som erfordras för ett strâ1knippes passerande över ma1spa1ten e11er genom enke1 upp- mätning av bredden på ett genom ma1spa1ten projicerat strâ1ningsfä1t.

I stä11et för att anordna den fina s1itsen 136 på isotopsidan kan den föriäggas ti11 detektorsidan, vars registrerande del såsom Geiger-M011er-röret då bringas att utföra en fram- och âtergående röreïse förbi s1itsen.

Det är av betyde1se att organet med den fram- och återgâende röre1sen, såsom isotopen har konstant hastighet under den de1 av sin bana då strâïknippet genom den fina s1itsen registrerar ma1- spaitens tjockïek.

Claims (9)

'iso72a1-1 8 PATENTKRAV _ _ _ at--

1. Sätt vid malapparater med relativt varandra dels roter- bara och dels axiellt inställbara malorgan (22, 24) företrädes- vis av skivtyp, som är omgivna av ett hus (64) och mellan sig bildar en malspalt, vilken passeras av malgodset under det att det utsättes för tryck mellan malorganen, k ä n n e t e c k n a t därav, att malspaltens storlek registreras under driften genom att ett strålknippe med väsentligt större genomträngnings- förmåga i malgods och vätska i malspalten än för det spalten omgivande malorganens gods utsändes från en strålningskälla (130) in i spalten parallellt med dennas ytutsträckning för att sedan uppfångas av ett detekterande mottagarorgan (154) med en intensi- tet i motsvarighet till spaltens tjocklek och att strålknip- pets form bestämmes av en kanal eller slits (136), som är upp- tagen i ett strålningsabsorberande element (134) som med förut- bestämd hastighet föres i en bana tvärs mot malspaltens plan.

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att strålknippet sändes från strålningskällan (130) genom malspalten till den på en annan och företrädesvis motstå- ende sida av denna placerade detektorn (154).

3. Sätt enligt patentkraven 1 och 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att strålningskällan (130) resp detektorn (154) är anord- nad att åtfölja elementet (134) i dess fram- och återgående rörel- se.

4. Anordning vid malapparater för genomförande av sättet en- ligt något av de föregående patentkraven med relativt varandra dels roterbara och dels axiellt inställbara malorgan (22, 24) av skivtyp, som är omgivna av ett hus (64) och mellan sig bildar en malspalt; vilken passeras av malgodset under det att det utsättes för tryck via malskivorna, varvid organ (154) är anordnade att registrera malorganens inbördes läge, k ä n n e t e c k n a d därav, att organen omfattar en strälningskälla (130) som är an- ordnad att leverera ett strâlknippe parallellt med spalten vilket knippe är av den art, som huvudsakligen endast förmår tränga genom spalten med dess innehåll och sålunda väsentligen ab- sorberas av malskivegodset, att en mottagardetektor (154) är pla- cerad i den spalten passerande delen av strälknippets väg och är 9 7807231-1 utformad att reagera med en intensitet i motsvarighet till spal- tens tjocklek och att en kanal eller slits (136), som begränsar strålknippet är upptagen i ett strålningsabsorberande ele- ment (134) som med förutbestämd hastighet föres i en bana tvärs mot malspaltens plan.

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att strålningskällan (130) och detektorn (154) är båda anbragta utanför malspalten och även utanför huset (64).

6. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att_strålningskällan (130) och detektorn (154) är anbragta diametralt på motsatta sidan av de i skivform utförda malorganen (22, 24).

7. Anordning enligt något av de föregående patentkraven 4 - 6, k äen n e t e c k n a d därav, att strålninqskällan (130) omfattar en isotop, som utsänder gammastrâlar och som har en dessa omslutande behål1are (132) ansluten till en vägg (134) av strål- ningsabsorberande material försedd med en fin kanal eller slits (136) utformad för strålknippets passage och dirigering parallellt med malspalten.

8. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att behållaren (132) är medelst drivorgan (138) rörligt anordnad relativt huset (64) i plan tvärs mot malspalten med en förutbestämd hastighet på så sätt att det av isotopen levererade strålknippet passerar fram och tillbaka över och förbi malspalten.

9. Anordning enligt patentkraven 4 - 8, k ä n n e t e c k - n a d därav, att de partier (152, 158) av huset (64) som passeras av strålknippet har konstant tjocklek och sträcker sig vinkel- rätt mot strålknippet och malspaltplanet.