SE419383B - Forfarande for behandling av frekvensmodulerad information pa ett informationslagringselement samt apparat for behandling av informationen - Google Patents

Description

7a1o1zo-oj¿ i 2 10 is 20 25 30 35 40 flyttas med en konstant hastighet; och att intensiteten hos det till den ljus-I känsliga ytan hos informationslagringselementet överförda första ljusstrâlknippet sänkes under styrning av en andra del av den varierande frekvens uppvisande module- rade signalen, när lagringselementet förflyttas med konstant hastighet. Styrnings- förfarande alstrar en linjär följd av områden belägna på spårliknande vis på nämnda yta, vilka områden har omväxlande speglande ljusreflektionsförmåga och icke-speg- lande ljusreflektionsförmåga och representerar den frekvensmodulerade signalen. Det andra ljusstrålknippet utgöres av polariserat, kollimerat ljus och kastas på följden av områden, under det att nämnda förflyttning åstadkommer relativ rörelse mellan det andra, på nämnda områden kastade ljusstrålknippet och de omväxlande områdena för alstring av reflektioner från de reflektionsförmåga uppvisande områdena, vilka representerar den lagrade frekvensmodulerade signalen. Reflektionerna avkännes och en frekvensmodulerad elektrisk signal svarande mot reflektionen alstras, varvid den frekvensmodulerade elektriska signalen har sitt informationsinnehåll i form av en bärsignal med frekvensändringar över tiden från en mittfrekvens.

Apparaten för skrivning av en frekvensmodulerad signal på ett videoskivelement omfattar en rörlig skrivstråle och ett videoskivelement monterat på en skivtallrik.

Skivtallriken drives medelst en rörelsestyrenhet, som roterar skivan exakt cirkulärt med en konstant rotationshastighet, och en translationsdrivenhet för förflyttning av skrivstrålen med mycket konstant och mycket låg hastighet utmed en radie hos den roterande skivan. Skivans rotationsdrivning är synkroniserad med skrivstrålens. translationsdrivning för att alstra ett spiralspår med förutbestämd stigning. I en förutbestämd utföringsform är mellanrummet mellan angränsande spår i spiralen Zlftm från centrum till centrum. Markeringarna formas med en bredd av l /cm. Härigenom lämnas ett mellanrum eller ett säkerhetsområde av l fam mellan markeringar i an- gränsande spår. Dm så önskas kan markeringarna.vara utförda som koncentriska cirklar genom att skrivstrålens translation sker i inkrementalla steg.

Enligt en föredragen utföringsform är en mikroskopobjektivlins anbringad på en konstant höjd över videoskivelementet på en luftlagring. Denna objektivlins utnyttjas för fokusering av skrivstrålen pä videoskivelementets ljuskänsliga yta. Den konstanta höjden är nödvändig till följd av objektivlinsens korta brännvidd. En torr mikroskop-E objektivlins med numerisk appertur av 0,65 utnyttjas för att fokusera en laserskriv- stråle till en fläck medlen diameter av l/Am på den ljuskänsliga beläggningen. Efter- som beläggningen roterar med en relativt hög hastighet, är den i den ljuskänsliga beläggningen formade markeringens längd beroende av den tidsvaraktighet, som fläck- ens intensitet överskrider den intensitet, som erfordras för att forma en sådan markering.

En linjärt polariserad argonjon-laser utnyttjas som källa för skrivstrålen.

En Pockel-cell utnyttjas för att rotera skrivstrålens polarisationsplan med av- seende på dess fasta plan för linjär polarisation. En linjär polarisator dämpar den 10 15 20 25 30 35 40 7810130-0 roterande skrivstrålen i en omfattning, som är proportionell mot skillnaden i polarisation mellan ljuset i skrivstrålen och den linjära polarisatorns axel. Kom- binationen av Pockel-cellen och den linjära polarisatorn modulerar skrivstrålen med den för lagring avsedda videoinformationen. Denna modulation följer det mönster, som tillhandahålles medelst styrsignaler, vilka erhålles från en drivenhet för Pockel-cellen.

Den för uppteckning avsedda videosignalen tillföres en frekvensmodulatorkrets.

Utsignalen från modulatorkretsen är en fyrkantsvâg, vars frekvens är proportionell mot videosignalen. Varaktigheten för varje cykel hos fyrkantsvågformen är variabel, vilket är utmärkande för en frekvensmodulerad signal. En fyrkantsvåg kännetecknas av att den har en övre spänningsnivå och en undre spänningsnivå. Eyrkantsvågens övre och undre spänningsniväer förstärkes medelst Pockel-cellens drivenhet och utnyttjas för att styra Pockel-cellen. Pockel-cellen förändrar polarisationsvinkeln för det därigenom passerande ljuset i beroende av den momentana spänningsnivån hos styr- signalen. Härigenom ändras skrivstrålens intensitet för att åstadkomma nämnda markeringar.

Olika typer av videoskivelement kan utnyttjas enligt uppfinningen. Enligt ett första utförande omfattar videoskivelementet ett glassubstrat med en övre yta, som uppbär en tunn metallbeläggning som en av ljus pâverkbar beläggning. Vid detta utförande formar skrivstrâlen öppningar med variabel längd på ett spårliknande vis i metallbeläggningen. Med det första utförandet är ett parti av glassubstratet fri- lagt i varje öppning. Det frilagda partiet av glassubstratet framträder som ett om- rade med icke-speglande ljusreflektionsförmâga gentemot en infallande avläsnings- stråle. Det mellanliggande partiet av metallbeläggningen har speglande reflektions- förmåga, vilket innebär att en väsentlig del av det reflekterade ljuset återvänder utmed den infallande ljusstrâlens bana. I en andra utföringsform omfattar videoskiv- elementet ett glassubstrat med övre yta, som uppbär ett tunt lager av en fotoresist som av ljus påverkbar beläggning. Med detta utförande formar skrivstrålen variabel längd uppvisande områden av exponerat och oexponerat fotoresistmaterial på spärlik- nande sätt i fotoresistbeläggningen. Skrivstrålens intensitet är så inställd att ett område med exponerat fotoresistmaterial bildas, t.ex. under positiva halvcykler hos den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen och ett område av oexponerat fotoresistmaterial lämnas kvar under de negativa halvcyklerna. Följaktligen är de första och andra markeringarna, vilka representerar den lagrade informationen. en uppsättning linjer med exponerade och oexponerade partier hos ytbeläggningen.

En föredragen utföringsform av en avläsningsapparat utnyttjar en avläsnings- laser för alstring av en polariserad, kollimerad ljussträle med en föredragen pola- risationsvinkel. Ett optiskt avläsningssystem riktar och avbildar laserstrâlen för att träffa de på videoskivelementets yta uppburna markeringarna. Videoskivelementet utnyttjas för lagring av en frekvensmodulerad signal på sin yta i form av en uppsätt- n ' 7810130-0 4 l0 l5 20 25 30 35 40 ning linjära områden. Omrâdena har omväxlande speglande ljusreflektionsförmåga och icke-speglande ljusreflektionsförmåga. Det optiska avläsningssystemet fokuserar avläsningssträlen till en ljusfläck med en diameter av ungefär l mikrometer och riktar den fokuserade fläcken för att falla på uppsättningen linjära områden. Avläsnings- strålens intensitet inställes så at en tillräckligtstark reflekterad avläsningsstrål- signal uppfångas av det optiska avläsningssystemet.

Skivtallrikens rörelsestyrenhet är inrättad att rotera videoskivelementet med en tillräckligt likformig rotationshastighet för rekonstruktion av den ursprung- ligen lagrade frekvensmodulerade frekvens. En på detta vis lagrad, typisk frekvens- modulerad signal varierar i frekvens mellan 2 MHz och l0 MHz. Videoskivelementets rotationshastighet är företrädesvis inställd till ungefär 1800 rpn för att förändra den i rumshänseende lagrade frekvensmodulerade signalen till en elektrisk signal i realtid. Rörelsestyrenheten omfattar en translationsdrivenhet för förflyttning av avläsningsstrålen med en mycket konstant och mycket låg hastighet utmed radien hos den roterande skivan för att ljusstrâlen skall falla på den på skivan förefintliga uppsättningen linjer med ljusreflekterande och ljusspridande områden.

Den av det optiska avläsningssystemet uppfângade, reflekterade avläsnings- strålen riktas-till en ljusavkännande krets för förändring av den intensitetsmodule- rade, reflekterade ljusstrâlen till en frekvensmodulerad elektrisk signal, som svarar mot den intensitetsmodulerade reflekterade ljusstrâlen. 7 Ett polarisationsselektivt strâluppdelande element är beläget i avläsnings- strålens bana mellan avläsningslaserkällan och videoskivelementet. Efter det att avläsningsstrâlen passerat genom den polarisationsselektiva stråluppdelade elementet är avläsningsljussträlen linjärt polariserad i det föredragna planet. En kvartsvåg- längds-platta är anbringad mellan det polarisationsselektiva strâluppdelade elementets utgång och videoskivelementet. Kvartsvâglängds-plattan förändrar ljuset i avläsnings- strâlen från linjär polarisation till cirkulär polarisation. Det reflekterade ljuset bibehåller sin cirkulara polarisation tills det passerar genom kvartsvâglängds-plattan en andra gäng. Under denna andra passage genom kvartsvâglängds-plattan förändras det reflekterade ljuset genom cirkulär polarisation tillbaka till linjärt polariserat ljus roterat 900 från det föredragna plan, som fastlägges av det ovan nämnda polari- sationsselektiva strâluppdelande elementet.

Det polarisationsselektiva sträluppdelade elementet är pâverkbart i beroende av denna 90°-iga vridning i den reflekterade ljusstrâlen för avböjning av den reflekterade ljusstrâlen till den ljusavkännande kretsen och förhindrar ljusstrâlen från att åter inträda i avläsningslaserkällan. _ En spridningslins utnyttjas i det optiska avläsningssystemet för att sprida den väsentligen parallella ljusstrâlen från avläsningslaserkällan till att åtminstone fylla objektivlinsens inträdesöppninq.

I en andra utldrinunlnrm av dr! optiska avläsninqssystemet är ett optiskt l0 20 25 30 35 40 L~ 7810130-0 filter placerat i den reflekterade avläsningsstrâlens bana för att filtrera bort ljus med alla våglängder med undantag för de våglängder, som ljuset från avläsnings- laserkällan har.

I en inspelnings- eller uppteckningsapparat utnyttjas endast upptecknings- eller skrivfunktionen för att skriva den frekvensmodulerade informationen på ett videoskivelement. I en videoskivspelare utnyttjas endast avläsningsfunktionen. för att återvinna den på videoskivelementets yta lagrade frekvensmodulerade informationen.

*I ett tredje driftstillstând är avläsnings- och skrivfunktionerna kombinerade i en enda maskin. I denna kombinerade apparat utnyttjas avläsningsfunktionen för kontroll av noggrannheten hos den information som inskrives medelst skrivfunktionen.

För realisering av övervakningsfunktionen adderas en avläsningsstråle från en helium-neon (He-Ne) avläsningslaser till skrivstrâlens bana. Avläsningsoptiken inställes för att rikta avläsningsstrâlen genom mikroskopobjektivlinsen under en liten vinkel med avseende på skrivstrålen. Vinkeln väljes så att avläsningsstrålen belyser ett omrâde pâ samma spar som skrives av skrivsträlen, men vid en punkt som ligger ungefär 4-6 mikrometer nedströms relativt skrivfläcken. Närmare bestämt bringas avläs- ningssträlen att falla pâ det informationsspâr, som just formats av skrivsträlen.

Tillräckligt lång tid har tillätits förflyta för fonnning av informationsmarkeringarna pâ videoskivelementet. Pâ detta sätt kastas avläsningsstrâlen på omväxlande områden med olika reflektíonsförmäga. Vid ett utförande av avläsnhgsæparaten faller avläs- ningssträlen pa de parlier av metall, som ej upphettats av skrivstrålen och faller också pâ det glassubstrat. som frilägges i de öppningar, som just formas av den slrwande fläcken. Omrädena med olika reflektionsförmâga tjänar till att förändra en därpå fallande avläsningssträle med konstant intensitet till en intensitetsmodulerad, reflekterad avläsningssträle.

I detta övervakande driftstillstànd väljes laseravläsningssträlen att arbeta med en våglängd, som skiljer sig frän laserskrivsträlens våglängd. Ett våglängdsselek- tivt optiskt filter placeras i den reflekterade ljussträlens bana och har ett pass- band, som omfattar laseravläsningssträlen. Eventuellt ljus hos laserskrivstrålen, som följer avläsningsstrålens reflekterade bana, elimineras medelst filtret och kan därför ej störa avläsningsförfarandet.

Det övervakande driftstillstandet utnyttjas i samband med uppteckning eller skrivning av videoinformationen pa videoskivelementet som en hjälp för kontroll av kvaliten pä den upptecknade signalen. Utsignalerna från avläsningsbanan presenteras på ett oscilloskop och/eller en televisionsmonitor. Visuell granskning av denna presenterade signal anger om markeringarna formas med den föredragna arbetsfrekvensen.

Den föredragna arbetsfrekvensen erhålles, när i genomsnitt längden hos ett speglande reflekterande område, som representerar en halvcykel av en frekvensmodulerad signal, är densamma som nästa påföljande omrade med icke-speglande reflektionsförmâga, vilket representerar nästa paföljande halvcykel hos en frekvensmodulerad signal.

Driftstillständet läsning efter skrivning eller det övervakande drifts- Å '7810130-0 10 15 20 _25 sol 35 40 tillståndet utnyttjas ocksa för felkontroll, särskilt om information av digital typ upptecknas. Den inmatade videoinformationen fördröjes under ett intervall lika med de ackumulerade värdena för den tidsfördröjning, som börjar med frekvensmodulationen av den inmatade videoinfonnationssignalen under uppteckningsförloppet och fortsätter under frekvensdemodulationen av den återvunna, reflekterade signalen från avkännings- kretsen, samt omfattar fördröjningen vad avser förflyttningstiden för punkten på lagringselementet, när denna förflyttas frân punkten för lagring av deiinmatade video- informationssignalen till den punkt där avläsningsljusstrâlen träffar. Den återvunna informationen jämföres sedan med den fördröjda inmatade informationen i och för kont- roll av noggrannheten. Om alltför många olikheter föreligger finns anledning att antingen upprepa kontrollen och åter ställa in apparaten eller kassera skivelementet.

Avläsningsapparaten är lämplig för användning i samband med en hushålls- televisionsmottagare genom tillsats av en radiofrekvensmodulator för addering av videosignalen till en lämplig bärfrekvens, vilken är anpassad till en av kanalerna hos en konventionell hushållstelevisionsmottagare. Den konventionella televisionsmot- tagaren behandlar sedan denna signal på samma sätt som den mottages från en konven- tionell sändarstation.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till_bifogade ritning, på vilken figL l är ett blockschema över upptecknings- eller skrivapparaten, fig. 2 är en tvärsektionsvy genom en del av ett videoskivelement innan detta underkastats uppteckning genom användning av uppteckningsapparaten enligt fig. l. Fig. 3 är en partiell planvy uppifrån över ett videoskivelement efter det att detta underkastats uppteckning med användning av uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 4 är ett diagram, som visar vâgformen för en videosignatur, vilken utnyttjas i upptecknings- apparaten enligt fig. l, fig. 5 är ett diagram som visar en vågform för en frekvens- modulerad signal, vilken utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 6 är en grafisk framställning över intensiteten hos den skrivlaser, som utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 7 är en grafisk framställning, som visar den modulerade upptecknings- eller skrivstrålen och hur denna förändras medelst upp- teckningsapparaten enligt fig. l, fig. 8 är en cirkulä~tvärsektionsvy genom skiv- elementet i fig. 3, vilken vy är tagen längs linjen 8-8 i fig. 3, fig. 9 är ett detaljerat blockschema över en lämplig rörelsestyrenhet, fig. 10 är ett blockschema över en avläsningsapparat , fig. ll är ett blockschema över en kombinerad avläsnings- och uppteckningsapparat, fig. l2 är en schematisk visuell representation, som visar avläsningsstrâlen och uppteckningsstrâlen passerande genom en enda objektivlins, vilken utnyttjas i blockschemat enligt figï l och fig. l3 är ett kopplingsschema över en lämplig stabiliseringskrets avsedd att utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l.

Samma hänvisningsbeteckningar har utnyttjats för att ange sanma element i de olika ritningsfigurerna. Termerna inspelning, uppteckning och lagring utnyttjas 10 15 20 25 30 35 40 7810130-0 utbytbart med termen skrivning. Termen atervinning utnyttjas utbytbart med termen avläsning.

Apparaten för lagring av videoinformation signal på ett informationslagringselement l0 visas i fig. l. En som källa för en informationssignal tjänande krets l2 utnyttjas för att tillhandahålla en infonna- tionssignal, vilken skall upptecknas. Denna informationssignal, som överföres via en ledning 14, är en frekvensmodulerad signal, som har sitt informationsinnehåll i form av en bärfrekvens med frekvensförändringar i tiden, vilka representerar den för uppteckning avsedda informationen. Fig. 5 visar ett typiskt exempel på en frekvens- modulerad signal. Informationssignalkällans krets l2 utnyttjar en videosignalkrets l6 för åstadkommande av en informationssignal på en ledning l8, vilken signal har sitt informationsinnehâll i form av en spänning, som varierar med tidsformatet. Fig. 4 visar ett typiskt exempel pâ en spänningssignal, som varierar med avseende på tiden.

En frekvensmodulatorkrets 20 är pâverkbar i beroende av videosignalkretsen l6 för omvandling av den i tidshänseende varierande signalen till den i fig. 5 visade, frek- vensmodulerade signalen på ledningen l4.

Informationslagringselementet l0 är upphuret på ett svängbord eller en skiv- tallrik 2l. Elementet l0 visas i fig. 2 utan några därpå fonnade markeringar och omfattar ett substrat 22 med en första yta 24 och ett i beroende av ljus pâverkbart skkt 26, som täcker den första ytan 24. En rörelsestyrenhet 28 är inrättad att påföra likformig rörelse pä lagringselementet l0 relativt en skrivstråle 29', vilken alstras av en ljuskälla 30. Rörelsestyrenheten 28 visas och beskrives närmare nedan med hän- visning till fig. 9. Rörelsestyrenheten 28 omfattar en rotationsdrivkrets 32 för att pâföra likformig rotationsrörelse på informationslagringselementet 10 och en transla- tionsdrivkrets 34, vilken är synkroniserad med rotationsdrivkretsen 32 för förflytt- ning av den fokuserade Ijusstraleh 29' radiellt över beläggningsskiktet 26. Rörelse- i form av en frekvensmodulerad styronhoten 28 omfattar vidare vn elektrisk synkroniseringsenhet 36 för upprätthåliand av ett konstant förhallande mellan den rotationsrörelse, som påföres elementet 10 medelst rotationsdrivkretsen 32, och den translationsrörelse, som påföres ljusstrálen 29' medelst translationsdrivkretsen 34.

Ljuskällan 30 alstrar en ljussträle 29, vilken har tillräckligt hög intensi- tet för att samverka med eller förändra heläggningsskiktet 26, medan detta befinner sig i rörelse och är anhringat i iägo pa det rörliga informationslagringselementet l0.

Dessutom är ljusstràlens 29' intensitet tillräckligt hög för att åstadkomma pennanenta markeringar eller märken i beläggningen 26, vilka representerar den för uppteckning avsedda informationen. En lämplig ljuskälla 30 innefattar en skrivlaser för alstring av en kollimerad skrivstrâle bestående av polariserat, monokromatiskt ljus.

I fig. 2 visas en tvärsektionsvy genom ett första utförande av ett lämpligt videoskivelement 10. Ett lämpligt substrat 22 består av glas och har en jämn, flat, plan första yta 24. hot av ljus päverrhara beläggningsskiktet 26 är utbildat på ytan l0 l5 20 25 m 35 40 7810130-0 B 24.

I en av de beskrivna utföringsformerna, är beläggningsskiktet 26 ett tunt, opakt, metalliserat skikt med lämpliga fysikaliska egenskaper för att möjliggöra lokaliserad upphettning i beroende av att skiktet träffas av den skrivande ljusstrâlen 29 från skrivlasern 30. Vid drift förorsakar upphettningen lokal smältning av belägg- ningsskiktet 26 âtföljt av återdragning eller undandragning av det smälta materialet mot det smälta områdets omkrets. Vid stelning lämnas härvid en permanent öppning såsom visas vid 37 i fig. 3 och 8, i det tunna metallbeläggningsskiktet 26. öppningen 37 är en typ av markering, som utnyttjas för att representera informationen.

I denna utföringsform är efter varandra i följd belägna öppningar 37 åtskilda medelst ett parti 38 av det opåverkade beläggningsskiktet 26. Partiet 38 är den andra typen av markering, som utnyttjas för att representera informationen. En mera detaljerad beskrivning vad beträffar det förfarande, medelst vilket markeringarna 37 och 38 representerar den fiekvensmodulerade signalen, ges med hänvisning till fig. 5 - 8.

En rörlig optisk enhet 40 och en strälen styrande optisk enhet 4l bestämmer eller fastlägger tillsammans en optisk bana för ljusstrålen 29, vilken utträder från ljuskällan 30. De optiska enheterna kastar avläsningsstrålen 29 till en fläck 42 på det av lagringselementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26. Den optiska banan repre- senteras ocksä av de linje, som är betecknad med hänvisningssiffrorna 29 och 29'.

En ljusintensitetsmoduleringsenhet 44 är belägen i den optiska banan 29 mellan ljuskällan 30 och beläggningsskiktet 26. I sitt vidaste funktionstillstånd I intensitetsmodulerar ljusintensitetsmoduleringsenheten ljusstrålen 29 med den för lag- ring avsedda infonnationen. Moduleringsenheten 44 arbetar under styrning av en för- stärkt fann av den frekvensmodulerade signalen, som visas i fig. 5. Denna frekvens- modulerade signal bringar enheten 44 att förändras mellan sitt högre ljustransmitte- rande tillstånd och sitt lägre ljustransmitterande tillstånd under varje cykel för den frekvensmodulerade signalen. Denna snabba förändring mellan transmissionstillstând modulerar ljussträlen 29 med den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen.

Ljusstrâlen 29 moduleras när den passerar genom ljusintensitetsmodulerings- enheten 44; Därefter kastas den modulerade ljusstrâlen, vilken nu är betecknad med hänvisningsbeteckningen 29', på beläggningsskiktet 26 av de optiska enheterna 40 och dl. När den modulerade ljusstrálen 29' faller på beläggningsskiktet 26, formas marke- ringar på skiktet 26, vilka markeringar representerar den för lagring avsedda frekvens modulerade signalen.

Ljusintensitetsmndnleringsenhoten 44 omfattar en elektriskt styrbar under- enhet 46, som är päverkbnr i beroende av frekvensmodulatorn 20 för variation av ljussträlens 29' intensitet över en förutbestämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' förändrar beläggningsskiktet 26, som uppbäres av informationslagringsele- mentet 10. Dessutom är den elektriskt styrbara underenheten 26 påverkbar i beoende av frekvensmodulatorn 20 för variation av ljusstrâlens intensitet under en förutbe- 10 15 20 25 30 35 40 7810130-0 stämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' ej är i stånd att förändra beläggningsskiktet 26. De i beläggningsskiktet 26 âstadkomna förändringarna represen- terar den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen. När beläggningsskiktet 26 utgöres av ett fotoresistskikt, som uppbäres pâ informationslagringselementet l0, utgöres förändringarna i form av exponerade och icke exponerade fotoresistpartier med en dimension analogt med vad som tidigare omnämnts med avseende på markeringarna 37 resp. 38.

När det av informationslagringselementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26 är en metallbeläggning, varierar den elektriskt styrbara underenheten 46 skrivstrålens 29' intensitet över en första förutbestämd intensitet, vid vilken den fokuserade strålen 29' smälter metallbeläggningen utan att förånga denna, samt varierar dessutom skrivstrålens intensitet under den förutbestämda intensiteten, vid vilken den foku- serade strålen 29' ej är i stånd att smälta metallens yta.

Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 omfattar en stabiliseringskrets 48 för alstring av en àterkopplingssignal, vilken utnyttjas för temperaturstabilisering av den elektriskt styrbara underenhetens 46 arbetsnivå för att denna skall arbeta mellan en förutbestämd högre ljusintensitet och en förutbestämd undre ljusintensitets- nivå. Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 har en ljusavkänningskrets för avkänning av åtminstone en del, visad vid 29", av den ljusstrale, som avges från den elektriskt styrda underenheten 46 i och för att alstra en elektrisk âterkopplingssignal, som representerar strälens 29' genomsnittsintensitet. Aterkopplingssignalen är kopplad till den elektriskt styrbara underenheten 46 via ledningar 50a och 50b för att stabi- lisera arbetsnivân.

Den ljusavkännande anordningen alstrar en elektrisk återkopplingssignal, vilken är representativ för den modulerade ljusstrålens 29' genomsnitts- eller medel- intensitet. Pâ detta vis stabiliseras ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 för att avge ljussträlen med en i huvudsak konstant genomsnittlig effektnivå. Stabiliserings- kretsen 48 har också en nivainställningsanordning för selektiv inställning av den genomsnittliga effektnivan hos ljusstrálen 29' till ett förutbestämt värde för åstad- knmmande av en förndraqnn arhetncykel i endera ett heläggningsskikt 26 av metall eller en fotoresist eller något annat material.

Den rörliga optiska enheten 40 omfattar en objektivlins 52 och en hydrodyna- misk luftlagring 54 för upphärning av linsen 52 över beläggningsskiktet 26. Den av laserkällan 30 alstrade laserstralen 24' utgöres av väsentligen parallella ljusstrålar.

I frånvaro av linsen 66 har dessa i huvudsak parallella ljusstrålar i huvudsak ingen tendens att divergera. Objektivlinsen 52 har således en inträdesöppning eller -appar- tur 66, som har större diameter än ljusstrâlens 29' diameter. Den plana konvexa spridningslinsen 66, som är belägen i ljusstrâlens 29' bana, utnyttjas för att sprida det väsentligen parallella ljussträlen 29' så att denna åtminstone fyller objektiv- linsens 52 inträdesöppning 56.

Strâlens styrande optiska enhet 4l omfattar ett antal spegelelement 58, 60, ivs1o13o-o W 10 l5 20 'so 40 62 och 64 för att pâ önskat vis avböja ljusstrålarna 29' och 29". Spegeln 60 visas som en plan spegel och utnyttjas för att åstadkomma strikt cirkulära spår i stället för de fördragna spiralspären. Vid alstring av spiralspår erfordras endast en fast spegel.

Såsom tidigare nämnts alstrar ljuskällan 30 en polariserad laserstråle 29.

Den elektriskt styrbara underenheten 46 roterar denna laserstråles 29 polarisations- plan under styrning av den frekveesmodulerade signalen. En lämplig elektriskt styrbar underenhet omfattar en Pockel-cell 68, en linjär polarisator 70 och en drivenhet 72 för Pockel-cellen. Drivenheten 72 är i huvudsak en linjär förstärkare och är påverk- bar i beroende av den frekvensmodulerade signalen på ledningen l4. Utsignalen från drivenheten 72 för Pockel-cellen tillhandahåller drivsignaler till Pockel-cellen 68 för rotation av laserstrâlens 29 polarisationsplan. Den linjära polarisatorn 70 är orienterad i ett förutbestämt förhållande med avseende på det ursprungliga polarisa- tionsplanet för lasersträlen 29, som avges från laserkällan 30. _ Som framgår av fig. 7 är den linjära polarisatorns 70 axel för maximal ljus- transmission belägen i rät vinkel med polarisationsvinkeln för det ljus, som avges frän källan 30. Till följd av detta arrangemang utträder minsta ljusmängd från pola- risatorn 70 när skrivsträlen 29 medelst Pockel-cellen 28 pâföres en rotation av 00. Maximal ljusmängd utträder frän polarisatorn 70 när skrivsträlen 29 medelst Pockel cellen 28 pâföres en rotation av 900. Denna beskrivna inrättning av den linjära pola- risatorn utgör endast ett föredraget val. Genom inriktning av polarisatorns 70 axel för transmission av maximal ljusmängd med polarisationsvinkeln för det från laser- källan 30 avgivna ljuset, kommer de maximala och minimala tillstânden att vara motbelägna frân vad som beskrivits; när ljussträlen underkastas en rotation av 0° och 900. Emellertid kommer skrivapparaten att i huvudsak arbeta pâ samma vis. Den linjära polarisatorn 70 tjänar till att dämpa intensiteten hos strâlen 29, vilken roteras bort från sin naturliga polarisationsvinkel, Det är denna dämpningsfunktion medelst den linjära polarisatorn 70, som bildar en modulerad laserstråle 29', som svarar mot den frekvensmodulerade signalen. Ett s.k. "Glan-prisma" är lämpligt för användning som en linjär polarisator 70. 2 Pockel-cellens drivenhet 72 är växelströmskopplad med Pockel-cellen 68.

Den stabiliserande äterkopplingskretsen 48 är likströmskopplad med Pockel-cellen 68.

I fig. 4-7 visas selektiva vagformer för elektriska och optiska signaler, vilka uppträder i den utföringsform, som visas i fig. l En av den.som videosignal tjönande kretsen lo alulrad vidvosignal visas i lig. 4. ln typisk anordning för alst- ring av en sådan videosignal är en televisionskamera eller en videoinspelningsanord- ning. vilken âteruppspelar en tidigare upptecknad signal, som alstrats av en tele- visionskamera. En ljusfläcksavsökare är ännu en källa för en sådan videosignal; Den i fig. 4 visade informationssignalen är typiskt en signal med spänningen l V topp- -Lopp, vilken signal har sitt informationsinnehäll i form av en medelst en linje 73 10 15 20 25 30 35 40 7810130-0 representerad spänning, som varierar med tidsformatet. Den maximala momentana ändrings hastigheten för en typisk videosignal begränsas av bandbredden 4,5 MHz. Denna video- signal är av det slag, vilket direkt kan presenteras pä en televisionsmonitor.

Den i fig. 4 visade videosignalen pâföres frekvensmodulatorn 20 i fig. l.

Modulatorn 20 alstrar den frekvensmodulerade vågformen 74 enligt fig. 5. Informations- innehållet hos vågfonnen i fig. 5 är detsamma som informationsinnehållet i vâgformen i fig. 4, men formen är annorlunda. Informationssignalen i fig. 5 är en frekvens- modulerad signal, som har sitt informationsinnehåll i form av en bärsignal, vilken har frekvensvariationer med avseende pä tiden runt en mittfrekvens. Genom jämförelse av signalerna i fig. 4 och 5 framgår att det lägre amplitudomrâdet, vilket allmänt betecknas med 75, hos videovägformen 73 i fig. 4 motsvarar partiet med lägre frekvens hos den frekvensmodulerade signalen 74 enligt fig. 5. En sådan period hos den frek- vensmodulerade signalens 74 lägre frekvensparti anges allmänt med en parentes 76.

Ett omrâde med högre amplitud, vilket allmänt betecknas med hänvisningsbeteckningen 77 hos videovägformen 73, motsvarar de högre frekvenspartierna hos den frekvensmodule- rade signalen 74. En fullständig period hos den frekvensmodulerade signalens 74 högre frekvensparti visas medelst en parentes 78. Ett mellanliggande amplitudområde som allmänt betecknas med en hänvisningsbeteckning 79, hos videovâgformen 73, mot- svarar de mellanliggande frekvenspartierna hos den frekvensmodulerade signalen 74.

En enda period hos den frekvensmodulerade signalens högre frekvensparti, som represen~ terar det mellanliggande amplitudomrâdet 79, är angivet med en parentes 79a.

Genom jämförelse av fig. 4 och 5 framgår att den i fig. l visade frekvens- modulatorn 20 omvandlar den i fig. 4 med tiden varierande spänningssignalen till en i fig. 5 visad frekvensmodulerad signal.

Fig. 6 åskådliggör intensiteten hos den av skrivlasern 30 alstrade skriv- strålen 29. Skrivstralens 29 intensitet visas ha en konstant nivå, som representeras medelst linjen 80. Efter ett inledande uppstartningsförlopp förblir denna intensitet oförändrad.

Fig. 7 åskådliggör skrivstrâlens 29' intensitet efter dess passage genom ljusintensitetsmoduleringsenheten 44. Den intensitetsmodulerade skrivstrâlen visas med ett flertal övre toppar 92, vilka'representerar ljusintensitetsmoduleringsenhetenf 44 högre ljustransmissionstillständ, och med ett flertal dalar 94, vilka representerm ljusintensitetsmoduleringsenhetens 44 lägre ljustransmissionstillstånd. Linjen 80, som representerar laserns 30 maximala intensitet är överlagrad på vâgformen 29' för att visa att någon förlust i ljusintensitet erhålles i enheten 44. Denna förlust ange< medelst en linje 96, som visar skillnaden i intensiteten hos den av lasern 30 alstradf ljusstrålens 29' intensitet och den maximala intensiteten 92 hos den av enheten 44 modulerade ljussträlen 29'.

Denna intensitetsmodulation hos skrivstrâlen 29 för att bilda en intensitets- modulerad skrivstrâle 29' âskädliggöres bäst i fig. 6 och 7. Fig. 6 visar l0 15 20 25 30 35 40 iaioiso-o ” den omodulerade strålen 79 med en konstant intensitet. som representeras av linjen 80. Fig. 7 visar den modulerade strålen 29' med maximala intensitetsniväer angivna vid 92 och minimala intensitetsnivâer angivna vid 94.

Skrivstrålens 29 intensitetsmodulation har samband med Pockel-cellens 68 rotationseffekt, vilken framgår av linjerna 98, l0O och l02. Skärningen mellan linjen 98 och linjen 29' visar intensiteten hos den från den linjära polarisatorn 70 avgivna strålen 29', när Pockel-cellen 68 ej adderar någon rotation till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom. Skärningen mellan linjen l00 och linjen 29' anger intensiteten hos den från den linjära polarisatorn 70 avgivna strålen 29', när Pockel-cellen 68 adderar en rotationa w 450 till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom. Skärningen mellan linjen l02 och linjen 29' visar inten- siteten hos den från den linjära polarisatorn 70 utgående strålen 29', när Pockel- cellen 68 adderar en rotation av 900 till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom. 7 Formningen av en öppning, t.ex. öppningen 37 visad i fig. 3 och 8, medelst den i fig. 7 visade intensitetsmodulerade strålen 29' förstås bäst genom en jämförel- se mellan de två figurerna 7 och 8.

Linjen l00 dragen mitt emellan intensitetsnivån 92, som representerar en- hetens 44 högre ljustransmissionstillstând, och intensitetsnivån 94, som representerar enhetens 44 lägre ljustransmissionstillstånd. Linjen l00 representerar den intensitet, som alstras av enheten 44, när Pockel-cellen 68 roterar polarisationsvinkeln för den skrivstrâle 29, som passerar därigenom, över en vinkel av 450. Dessutom representerar linjen 100 tröskelintensiteten för den modulerade sträle 29', som erfordras för att forma en markering i det av ljus påverkbara beläggningsskiktet 26. Denna tröskel nås genom rotation av polarisationsvinkeln för skrivstrâlen 29 över en vinkel av 45°.

Genom jämförelse mellan fig. 7 och 8 framgår att en öppning 37 bildas under det att Pockel-cellen 68 roterar polarisationsvinkeln för skrivstrâlen 29, som passe- rar därigenom, mellan vinkeln 45° och 900 och tillbaka till 45°. Någon öppning bildas ej medan Pockel-cellen roterar den därigenom passerande skrivstrâlens 29 polarisa- tionsvinkel mellan vinkeln 450 och 00 och tillbaka till 45°.

För att återgå till fig. 3 visas där en vy uppifrån av det videoskivelement, som i fig. 8 visas i radiell tvärsektionsvy. En granskning av denna figur 3 under- lättar förstaelsen av det sätt. pa vilket uppsättningen linjer av ljusreflekterande och ljusspridande omraden 38 och 37 formas på videoskivelementet l0. Skivelementet l0 roteras med en förutbestämd rotationshastighet av l800 rpm och markeringarna 37 och 38 formas i det av ljus pàverkhara beläggningsskiktet 26 såsom visas med hänvisning I till fig. 8. Rörelsestyrenheten 28, vilken visas i fig. l, formar öppningarna 37 på cirkulärt spärliknande vis. Hänvisningsbeteckningen l04 betecknar en sektion av ett inre spär och hänvisningsbeteckningen l05 betecknar en sektion av ett yttre spår.

En streckad linje l06 representerar spärets l05 mittlinje och en streckad linje l07 representerar spârets l04 mittlinje. Längden hos en linje l08 representerar avståndet l0 15 20 25 30 35 40 13 7810130-0 mellan mittlinjerna 106 och 107 hos angränsande spår 105 och 104. 2 mikrometer är ett typiskt avstånd mellan mittlinjerna hos angränsande spår. Bredden hos en öppning 37 anges medelst längden hos en linje 109. En typisk bredd för en öppning är l mikro- meter. Avståndet mellan angränsande öppningar representeras av längden hos en linje 110. Detta avstånd mellan angränsande spär benämnes spärmellanomràde (eng. intertrack region) och har typiskt en utsträckning av 1 mikrometer. Längden hos en öppning representeras av en linje 112 och varierar typiskt mellan 1,0 och 1,5 mikrometer.

Samtliga dessa dimensioner är beroende av många variabler i uppteckningsapparaten.

Exempelvis varierar dessa dimensioner i beroende av det frekvensintervall, som alstras av frekvensmodulatorn 20, storleken hos den fläck 42, som bildas av de optiska skriv- enheterna 41 och 42 samt den för skivelementet 10 valda rotationshastigheten.

I fig. 9 visas ett mera detaljerat blockschema över rörelsestyrenheten 28 enligt fig. 1. Rotationsdrivkretsen 32 omfattar en spindelservokrets 130 och en spindelaxel 132. Spindc-laxeln 132 är i ett stycke förbunden med svängbordet eller skivtallriken 21.Spindelaxe1n 132 drives medelst en motor 134 av typen tryckt krets.

Den av motorn 134 tillhandahållna rotationsrörelsen styres medelst spindelservokretsen 130, vilken faslâser skivtallrikens 21 rotationshastighet vid en signal, som alstras av en färgunderbärvågskristalloscillator 136 (eng. color subcarrier crystal oscilla- tor), vilket utgör en del av synkroniseringsenheten 36. Synkroniseringsenheten 36 har vidare en första divisionskrets 138 och en andra divisionskrets 140. Den första divisionskretsen 138 reducerar den i oscillatorkretsen 136 alstrade färgbärvågsfrek- vensen ned till en rotationsreferensfrekvens. Spindelaxeln 132 innehåller en tacho- meter 143 för alstring av en frekvenssignal, som anger axelns 132 och skivtallrikens 21 exakta rotationshastighet. Tachómetersignalen erhålles via en ledning 142 och rotationsreferenssignalen från den första divisionskretsen 138 erhålles på en ledning 144. Tachometersignalen pa ledningen 142 tillföres spindelservokretsen 130 och rota- tionsreferenssignalen på ledningen 144 tillföres också spindelservokretsen 130.

Kretsen 130 jämför dessa tvâ insignalerns faser. När tachometersignalens fas ligger före rotationsreferenssignalens fas. är rotationshastigheten för hög och en signal alstras i spindelservokretsen 130 för att via en ledning 146 tillföras motorn 134 i och för att reducera rotationshastigheten och bringa tachomtersignalen i fas med rotationsreferenssignalen. Nar tachometersignalens fas kommer efter rotationsrefe- renssignalens fas vid jämförelse i spindelservokretsen 130, är rotationshastigheten alltför liten och en signal alstras i spindelservokretsen 130 för att via en ledning 148 tillföras motorn 134 i och för att öka rotationshastigheten och bringa tachometer- signalen i fas med rotationsreferenssignalen.

Den andra divisionskretsen 140 reducerar den av oscillatorn 136 alstrade färg underbärvâgens frekvens ned till en translationsreferensfrekvens för förflyttning av translationsdrivkretsen 34 i en fastställd sträcka för varje avslutat varv hos ele- mentet 10. I den föredragna utföringsformen är för varje rotationsvarv hos elementet 10 15 20 25 30 35 40 14 7a1o1zo-o 10 förflyttningssträckan medelst translationsdrivkretsen en sträcka av 2 mikrometer.

Kristalloscillatorn 136 med sina två divisionskretsar 138 och 140 fungerar som en elektrisk synkroniseringskrets för upprätthållande av ett konstant förhållande mellan skivelementets rotationsrörelse, vilken erhålles medelst rotationsdrivenheten 32, och translationsrörelsen mellan skrivstrålen 29 och beläggningsskiktet 26 erhålles medelst translationsdrivenheten 34.

De i fig. l, 10 och 11 âskâdliggjorda, rörliga optiska enheterna är monterade på en bärplatta, vilken visas vid 142. Denna rörliga platta drives i radiell led medelst translationsdrivenheten 34, som förflyttar plattan l42 2,0 mikrometer per rotationsvarv för spindelaxeln 132. Denna translationsrörelse är radiell med avseende på det roterande skivelementet 10. Den radiella förflyttningen vid spindelaxelns 132 varje rotationsvarv betecknas som uppteckningen stigning eller delning. Eftersom lik- a formighet i delningen för den slutliga uppteckningen är beroende av jämn förflyttning av de på plattan 142 monterade optiska enheterna, är en ledarskruv 143 omsorgsfullt inrättad i translationsdrivenheten 34, när en translationsdrivmutter 144, som bildar ingrepp med ledarskruven 143 och gör kopplingen mellan muttern 144 och plattan 142 så styv som möjligt, vilket åskâdliggöres medelst en stav 146. I fig. 10 visas en läsapparat, vilken utnyttjas för att återvinna den frekvensmodulerade signal, som är lagrad på informationslagringselementet 10 som en tidigare beskriven uppsättning linjer av markeringar 37 och 38 eller en linjär följd av markeringarna 37 och 38.

En avläsningsstrâle 150 alstras av en avläsningslaser 152, som alstrar en polariserad, kollimerad ljusstrâle 150. Ett bärorgan, såsom svängbordet eller skivtallriken 21, utnyttjas för att uppbära informationslagringselementet 10 i ett i huvudsak förutbe- stämt läge. ' En stationär, optisk avläsningsenhet 154 och en rörlig optisk enhet 156 åstadkommer en optisk avläsningsbana, över vilken avläsningsljusstrålen 150 kastas mellan laserkällan 152 och informationslagringselementet 10. Dessutom kan endera av de optiska enheterna utnyttjas för att fokusera ljusstrålen 150 på de omväxlande belägna ljusreflekterande områdena 38 och ljusspridande områdena 37, vilka uppbäres i efter varandra följande lägen pä informationslagringselementet 10. Den rörliga optiska enheten 156 utnyttjas för att uppsamla reflektionerna från de ljuset reflek- terande områdena 38 och de ljuset spridande områdena 37. Rörelsestyrenheten 28 til1~ handaháller relativ rörelse mellan avläsningsstrålen 150 och de efter varandra om- växlande belägna områdena 38 och 37 för reflektion av ljus resp. spridning av ljus.

De optiska enheterna 154 och 156 fastlägger också den optiska bana, över vilken den frän helägqningsskiktot reflekterade strälen kastas. Den reflekterade strâlens bana är betecknad med hänvisningsbeteckningen 150'. Denna reflekterade ljus- strâlebane 150' innefattar ett parti av den ursprungliga avläsningsstrålens bana 150.

Vid de delar där den reflekterade strâlen 150' sanmanfaller med avläsningsstrålen 150, utnyttjas båda hänvisningsbeteckningarna 150 och 150'. Ett ljusavkännande element 158 är beläget i den reflekterade ljusstrâlens bana 150' och utnyttjas för att alstra en 10 15 20 Pb 30 35 '10 “S 7810130-o frekvensmoduierad elektrisk signai, som svarar mot de däremot infa11ande refiek- tionerna. Den frekvensmodu1erade eiektriska signaien som aistras av det ijusavkännande eiementet 158, uppträder på en 1edning 160 och har sitt informationsinnehåii i form av en bärfrekvens med frekvensförändringar i tiden svarande mot den 1agrade informa- tionen. Utsigna1en från den ijusavkännande kretsen 158 ti11föres en diskriminator- krets 162 via en förstärkare 164. Diskriminatorkretsen 162 är påverkbar i beteende av utsignaien från den ijusavkännande kretsen 158 och utnyttjas för att förändra den frekvensmoduierade eiektriska signa1en ti11 en tidsberoende spänningssigna1, som representerar den 1agrade informationen. Den tidsberoende spänningssignaien be- tecknas också som en videosignai och uppträder på en 1edning 165. Denna tidsberoende spänningssignai har sitt informationsinnehâii i form av en spänning, som varierar med tidsformatet och är 1ämp1ig för presentation via en konventione11 teievisionsmonitor 166 och/e11er ett osciiioskop 168.

De optiska aviäsningsenheterna 154 och 156 har vidare ett poiarisations- seiektivt strâiningsuppdeiande eiement 170, viiket arbetar som en.strå1ningspo1arisa- tor gentemot aviäsningsstrâien 150 och som arbetar som en se1ektiv stråiuppdeiare gentemot den refiekterade stråien 150'. De optiska av1äsningsenheterna innefattar vidare en kvartsvågiängds-p1atta 172. Sträipoiarisatorn 170 fiitrerar från av1äsnings- stråien 150 bort eventueiia 1jusvâgor, vi1ka ej är inriktade med stråipoiarisatorns 170 po1arisationsaxe1. Med po1arisationsaxe1n för av1äsningsstrå1en 150 fixerad med en särski1d orientering medelst e1ementet 170 förändrar kvartsvåg1ängds-p1attan 172 poïarisationspianet från 1injär ti11 cirku1är po1arisation. Eiementet 170 och kvarts- väg1ängdp1attan 172 är be1ägna i av1äsnings1jusstrå1ens bana 150. E1ementet 170 är beiäget me11an av1äsningsstrâ1ens 150 kä11a 152 och kvartsvågiängdpiattan 172.

Kvartsväg1ängde~p1ottan 1/2 är också belägen i den refiekterade av1äsningsstrå1ens bana 150'. Kvartsvagiängds-piattan 172 förändrar sà1edes ej endast av1äsningsstrå1ens poiarisation från linjär ti11 cirkuiär under dess väg från aviäsningsiasern 152 ti11 informationsiagringseiementet 10, utan kvartsväg1ängds-p1attan 172 förändrar också det cirku1ärt poiariserade, refiekterade 1juset ti11baka ti11 1injärt poiarisera ijus, viiket är roterat 900 med avseende på den föredragna riktning, som är fastiagd medeist kä11an 152 och elementet 170. Denna roterande strâie 150' är se1ektivt riktad på det 1jusavkännande eiementet 158, som förändrar den ref1ekterade 1jusstrâ1en 150' ti11 en motsvarande eiektrisk signai. Det torde oppmärksammas att eiementet 170 redu- cerar intensiteten hos aviäsningssträlen 150 när den passerar därigenom. Denna minsk- ning av intensiteten kompenseras genom att den ursprungiiga intensiteten för aviäsning sträien 150 instäiies ti11 en tiiiräckiigt hög nivå för att utbaiansera denna reak- tion.

Kvartsväg1änqds~p1atLan 1/2 ger en tota1 rotation av 9D° på den refiekterade strälen 150' med avseende pa aviäsningwsträien 150 under ändringen från 1injär po1a- risation tI11 cirkulär polarisation ooh tiiihaka ti11 iinjär poiarisation. Såsom ; 7810130-o l0 IH 20- 25 iso 35 40 tidigare nämnts är elementet 170 också en strâluppdelande kub i den reflekterade avläsningsstrâlens bana l50'. Eftersom den reflekterade avläsningsstrâlens l50' polarisationsplan förskjutes 900 till följd av strålens dubbla passage genom kvartsvåglängd-plattan l72, riktar elementets l7D stráluppdelande kubsektion den reflekterade avläsningsstràlen 150' mot den ljusavkännande kretsen l58.

Ett lämpligt element med egenskapen hos ett ljusavkännande element l58 är en foto- diod. Varje sådant element 158 är i stånd att förändra den reflekterade frekvens- modulerade ljussträlen l50' till en elektrisk signal med dess informationsinnehåll i form av en bärfrekvens med frekvensvariationer i tiden, som varierar från bär- frekvensen. De optiska enheterna l54 och l56 innefattar vidare objektivlinsen 52, som uppbäres medelst ett hydrodynamiskt luftlagringselement 54, vilket uppbär linsen 52 ovanför det av informationslagringselementet l0 uppburna beläggnings- skiktet 26. Såsom tidigare nämnts utgöres avläsningsstrålen l50 av i huvudsak parallella ljusstrâlar. Dbjektivlinsen 52 har en inträdesöppning 56, som har större diameter än diametern hos avläsningsstrålen l50, när denna alstras av laser- källan l52. En plankonvex spridningslins l54 är inrättad mellan laserkällan l52 och objektivlinsens 52 inträdesöppning 56 för att sprkb de väsentligen parallella ljusstrålarna, som bildar avläsningsstrålknippet l50, till ett ljusstrålknippe l50 med en tillräckligt stor diameter för att åtminstone fylla objektivlinsens 52 inträdesöppning 56. De optiska enheterna l54 och l56 har vidare ett antal stationära, planformade speglar l76 och l78 för att avböja avläsningsljusstrålen l50 och den reflekterade ljusstrålen l50' utmed en bana, vilken är beräknad för att avläsningsljusstrâlen l50 skall falla på de tidigare nämnda elementen.

Ett fakultativt optisk filter l8D är beläget i den reflekterade strålens bana l50' och filtrerar bort samtliga våglängder med undantag för avläsningsljus~ strålens våglängder. Utnyttjandet av detta filter 180 förbättrar bildkvaliten hos den medelst televisionsmonitorn l66 presenterade bilden. Detta filter l80 är vä- sentligt, när avläsningssystemet utnyttjas med skrivsystemet, vilket beröres närmar nedan med hänvisning till fig. ll. I en apparat inrättad för både avläsning och skrivning kastas en del av skrivstrålen 29 utmed den-reflekterade avläsningsstrâ- e lens bana l50'. Filtret stoppar denna del av skrivstrålen och överför den reflek- terade strâlen l50' hela intensitet.

En fakultativ samlingslins 182 är belägen i den reflekterade strålens bana l50' för att kasta den reflekterade strålen på det ljusavkännande elementets l58 aktiva omrâde. Denna samlingslins l82 reducerar den reflekterade strälens l50' diameter och koncentrerar den reflekterade strålens ljusintensitet på det ljusav- kännande elementets l58 aktiva omrâde.

Förstärkaren l64 förstärker utsignalen från det ljusavkännande elementet l58 och höjer amplituden hos den frekvensmodulerade elektriska signalen, vilken alstras av det ljusavkännande elementet l58, i och för anpassning till insignalkrav hos l0 l5 20 25 30 35 40 av 7810130-o demodulatorn l62. _ 0 De i fig. 4~7 visade elektriska och optiska vågformerna alstras också av den i fig. l0 visade läsapparaten under återvinning av den frekvensmodulerade signalen, vilken är lagrad pâ det av skivelementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26. Fig. 6 visar en medelst en laserkälla alstrad skrivlaserstràle, som har konstan intensitet, vilken representeras medelst linjen 80. Avläsningslasern l52 alstrar en lässtråle l50 med konstant intensitet men vid en lägre nivå. Fig. 7 visar en intensitetsmodulerad laserskrivstråle. Den reflekterade lässtrålen l50' är inten- sitetsmodulerad till följd av det förhållandet att den träffat de ljusreflekterande och ljusspridande områdena 38 och 37, som uppbäres på skivelementet l0. Den reflek- terade lässtrålen l50' kommer ej att vara en perfekt fyrkantsvåg av det slag som visas i fig. 7. I stället är signalpulsernas hörn rundade till följd av avläsnings- fläckens ändliga dimension.

Fig. 5 visar en frekvensmodulerad elektrisk signal med sitt informations- innehåll i form av en bärsignal, som har frekvensändringar i tiden varierande runt mittfrekvensen. Utsignalen från det ljusavkännande elementet 158 är samma typ av signal. Fig. 4 visar en videosignal med sitt informationsinnehåll i form av en spänning, som varierar med tidsformatet. Utsignalen från demodulatorn l62 är sanma typ av signal.

Den i fig. l0 visade rörelsestyrenheten 28 arbetar på samma vis som rörelse- styrenheten 28 i fig. l. I läsapparaten alstrar rörelsestyrenheten 28 en rotations- rörelse för skivelementet under styrning av en rotationsdrivenhet 32. Enheten 28 alstrar vidare en translationsrörelse för förflyttning av den rörliga optiska av- läsningsenheten l56 radiellt över lagringselementets yta.

Enheten 28 har vidare en synkroniseringskrets för upprätthållande av ett konstant förhållande mellan rotationsrörelsen och translationsrörelsen, så att lässtrâlen l50 träffar de av skivelementet l0 uppburna informationsspåren. Sektione av typiska informationsspår visas vid l04 och l05 i fig. 3.

I fig. ll visas ett blockschema över kombinationen av skrivapparaten enligt fig. l och läsapparaten enligt fig. l0. De i fig. ll visade elementen arbetar på samma vis som tidigare beskrivits, varför denna detaljerade funktion ej upprepas här. Endast en kort beskrivning ges i syfte att undvika upprepning och oklarheter.

Den omodulerade skrivstrâlens bana visas vid 29 och den modulerade skriv- strålens bana visas vid 29'. En första optisk enhet fastlägger den modulerade strå- lens bana 29' mellan den linjära polarisatorns 70 utgång och beläggningsskiktet 26. Den stationära, optiska skrivenheten 41 inbegriper spegeln 58. Den rörliga, optiska skrivenheten 40 inbegriper spridningslinsen 66, en partiellt transmitte- rande spegel 200, en plan spegel 60 och objektivlinsen 52. Den modulerade skriv- strâlen 29' kastas som en skrivfläck 42 på det i beroende av ljuspåverkbara be- läggningsskiktet och samverkar med beläggningen för att bilda de tidigare beskrivna markoringarna. 10 15 20 25 30 35 40 '7a1o1zo-o Av1äsningsstrâ1ens bana visas vid 150. De optiska avläsningsenheterna fast1ägger en andra optisk bana för av1äsningssträ1en 150 me11an av1äsnings1asern 152 och informations1agringsenheten 10. Den stationära, optiska av1äsningsenheten 154 inbegriper spege1n 176. Den rör1iga, optiska av1äsningsenheten 156 inbegriper spridnings1insen 174, po1arisationsförskjutningsanordningen 172, en andra fast spege1 202, den se1ektivt transmitterande spege1n 200, den p1ana spege1n 60 och 1insen 52. Av1äsningsstrå1en 150 kastas som en av1äsningsf1äck 157 vid en punkt be1ägen på nedströms avstånd från skrivf1äcken 42, vi1ken mera fu11ständigt be- skrives med hänvisning ti11 fig. 12. Spege1n 200 är en dikroistisk spege1, vi1ken är transmitterande vid skrivstrå1ens 29' våg1ängd och vi1ken är ref1ekterande vid av1äsningsstrå1ens 150' våg1ängd.

Skrivsträ1ens 29' intensitet är större än av1äsningsstrå1ens 150 intensitet.

Medan skrivstrâ1en 29' mäste förändra det i beroende av 1jus päverkbara be1äggnings- skiktet 26 för åstadkommande av markeringar, som representerar den för 1agring av- sedda videosignalen, behöver av1äsningsstrâ1ens 150 intensitet endast vara ti11- räck1igt hög för att be1ysa de i be1äggningsskiktet 26 formade markeringarna och ge en ref1ekterad 1jusstrâ1e 150“ med ti11räck1igt hög intensitet för att åstadkomma en bra signa1 efter uppsamling mede1st den optiska av1äsningsenheten och omvand1ing från en intensitetsmodu1erad, ref1ekterad strå1e 150' ti11 en frekvensmodu1erad, e1ektrisk signa1 mede1st den 1jusavkännande kretsen 158.

Den fasta spege1n 58 i skrivstrå1ens optiska bana och de två fasta speg1arna 176 och 202 i 1ässtrâ1ens optiska bana utnyttjas för att rikta skrivstrå1en 29' mot objektiv1insen 56 vid en styrd vinke1 i förhå11ande ti11 av1äsningsstrå1en 150.

Denna vinke1 me11an de tvâ mot 1agringse1ementet infa11ande strå1arna ger ett me11an- rum me11an skrivf1äcken 42 och av1äsningsf1äcken 157, när dessa var och en kastas på be1äggningsskiktet 26.

Ett vid apparatens funktion ti11räck1igt stort me11anrum har visat sig vara 14-6 mikrometer. Detta avstånd motsvarar en vinke1, som är a11tför 1iten för att tyd- 1igt visas i fig. 12. Följakt1igen är för tyd1ighets sku11 denna vinke1 överdriven i fig. 12. g Av1äsningssträ1en 150' demodu1eras i en diskriminatorkrets 162 och presen- teras på en konventione11 te1evisionsmonitor 166 och ett osci11oskop 168. Te1evisions monitorn 166 visar inspe1ningens bi1dkva1itet och osci11oskopet 168 visar videosigna- 1en mera i deta1j. Denna 1äsfunktion omede1bart efter skrivfunktionen gör det möj1igt att momentant övervaka den under uppteckningsoperationen 1agrade videosigna1ens kva- 1itet. I den hände1se den 1agrade signa1ens kva1itet är dâ1ig, erhå11es omede1bart _ kännedom om detta och skrivför1oppet kan korrigeras e11er också kan det informations- 1agringse1ement 10, som 1agrar videoinformationssigna1en med dâ1ig kva1itet, kasse- ras.

Vid arbetsti11ständet av1äsning efter uppteckning arbetar skriviasern 30 och 10 15 20 25 30 35 40 19 '7810130-0 läslasern l52 vid samma tid. En dikroistisk spegel 200 utnyttjas för att kombinera avläsningsstrålen l50 med skrivstrålen 29'. Vid detta arbetstillstånd avläsning efter uppteckning, väljes skrivstrâlens 29 våglängd att skilja sig från avläsningsstrålens l50 våglängd. Ett optiskt filter 180 utnyttjas för att blockera någon eventuell del av skrivstrålen, som följt den reflekterade avläsningsstrålens bana. Följaktligen överför det optiska filtret l80 den reflekterade avläsningsstrâlen l50' och filtre- rar bort eventuell del av laserskrivstrålen 29', som följer den.reflekterade avläs- ningsstrålens bana l50'.

I det jämförande arbetstillständet utövas funktionen avläsning efter skriv- ning såsom beskrives med hänvisning till fig. ll. Vid drift enligt detta övervakande arbetstillstånd jämför en jämförelsekrets 204 demodulatorns l62 utsignal med den ursprungliga videoinformationssignal, som erhölls från källan l8.

Närmare bestämt tillföras videoutsignalen från diskriminatorn l62 till en komparator 204 över en ledning 206. Den andra insignalen till komparatorn 204 tages från videokällan l6 via ledningen l8, en ytterligare ledning 208 och via en fördröj- ningsledning 210. Fördröjningsledningen 210 pâför på den inmatade videoinformations- signalen en tidsfördröjning lika med de ackumulerade fördröjningsvärdena med början från frekvensmodulationen av den inmatade videoinformationssignalen och vidare till frekvensdemodulationen av den återvunna elektriska signalen från avkänningskretsen l58. Denna fördröjning inbegriper också fördröjningen vad avser förflyttningstiden från den punkt på lagringselementet l0, vid vilken den inmatade videoinformations- signalen lagras på infnrmatíonslagringselementet medelst skrivfläcken 42 med fort- sättning till den punkt, pä vilken avläsningsfläcken l57 träffar.

Korrekt fördröjningsbelopp åstadkommas bäst genom att fördröjningskretsen 210 utföres för varierbar fördröjning, varvid fördröjningen inställes för optimal funktion.

Vid idealt förhållande är videoutsignalen från diskriminatorn l62 identisk i alla avseenden med videoinsignalen pá ledningarna 18 och 208. Varje uppträdande skillnad representerar fel, som kan ha förorsakats av brister eller defekter i skiv- elementets yta eller felaktiga funktioner hos skrivkretsar. Denna tillämpning är även om den är väsentlig vid uppteckning av digital information, mindre kritisk när annan information upptecknas.

Utsignalen fran komparatorkretsen 204 kan räknas i en räknare (ej visad) för fastläggning av det faktiska antalet fel, som uppträder på ett skivelement.

När antalet räknade fel överstiger ett förutbestämt valt antal avslutas skrivopera- tionen. Om så erfordras kan en ny uppteckning göras på ett nytt skivelement. Varje skivelement med alltför många fel kan behandlas för att åter användas. I fig. ll jämför komparatorn 204 de på ledningarna 208 och 206 tillgängliga utsignalerna. En alternativ och mera direkt anslutning av komparatorn 204 är att jämföra utsignalerna från frekvensmodulatorn 20 och den i fig. l0 visade förstärkaren l64. 10 15 20 25 30 35 40 20 7810130-0 I fig. 12 visas i något förstorad form de något olika optiska banorna för den intensitetsmodulerade skrivstrâlen 29' från skrivlasern 30 och den omodulerade lässtrålen 150 från avläsningslasern 152. Informationslagringselementet 10 förflyttas i den med en pil 217 angivna riktningen. Figuren visar ett icke exponerat parti 26' av beläggningsskiktet 26 som närmande sig skrivstrâlen 29'.och en linjär följd av öppningar 37, som lämnar skärningsområdet mellan skrivstrålen 29' och beläggnings- skiktet 26. Skrivstralen 29' sammanfaller med mikroskopobjektivlinsens 52 optiska axel. Avläsningsstrâlens 150 mittaxel, vilken är betecknad med 212, bildar vinkel med skrivstrålens 29' mittaxel, vilken är betecknad 214. Vinkeln är åskâdliggjord medelst en dubbelriktad pil 216. Till följd av denna lilla skillnad i skrivstrålens 29' och avläsningssträlens 150 optiska banor genom linsen 52, faller skrivfläcken 42 en sträcka framför avläsningsfläcken 157. Skrivfläcken 42 ligger framför avläs- ningsfläcken 157 en sträcka lika med längden hos en linje 218. Linjens 218 längd är lika med vinkeln gånger objektivlinsens 52 brännvidd. Den resulterande fördröj- ningen mellan skrivningen och avläsningen tillåter det smälta metallbeläggningsskikte 26 att stelna så att uppteckningen avläses i sitt slutliga stelnade tillstånd.

Om den avlästes alltför tidigt medan metallen fortfarande var smält, skulle reflek- tionen från öppningens kanter ej kunna åstadkomma någon signal med hög kvalitet för presentation på monitorn 166.

I fig. 13 visas ett föredraget kopplingsschema över en stabiliseringskrets 48 för en Pockel-cell, vilken krets är lämplig för användning i apparaten enligt fig. 1. Det är känt att en Pocke1~ce1l 68 roterar polarisationsplanet för en till- förd skrivljusstråle 29 som en funktion av en pâlagd spänning, vilket åskädliggöres med hänvisning till fig. 7.

I beroende av den enskilda Pockel-cellen 68 medför en spänningsförändring av storleksordningen 100 V att cellen roterar polarisationsplanet för det därigenom passerande ljuset 00". Potkol-tellens drivenhet tjänar till att förstärka utsignalen från informationssignalkällan 12 till en utsignal med ett topp-topp-värde av 100 V.

Denna utsignal utgör en korrekt inmatad drivsignal till Pockel-cellen 68. Pockel- cellens drivenhet 72 alstrar en vågform, vilken har den i fig. 5 visade formen och har ett spänningsvärde från topp till topp av 100 V.

Pockel-cellen bör arbeta med en genomsnittlig rotation av 450 i syfte att bringa den modulerade ljusstrâlens intensitet att så troget som möjligt reproducera den elektriska drivsignalen. En förspänning måste påläggas Pockel-cellen för att hålla Pockel-cellen vid denna genomsnittliga arbetspunkt. I praktiken varierar den elektriska förspänning, som motsvarar en arbetspunkt med rotationen 45°, kon- tinuerligt. Denna kontinuerligt föränderliga förspänning alstras genom utnyttjande av en servoäterkopnlingsslínga. Denna sorvoäterkopplingsslinga inbegriper jämförelsen av genomsnittsvärdet för det transmitturade ljuset med ett inställbart referens- värde och tillförsel av skillnadssignalen till Pockel-cellen medelst en likspännings- lO l5 20 25 30 35 40 Zl 7810130-0 förstärkare. Detta arrangemang stabiliserar arbetspunkten. Referensvärdet kan in- ställas för att svara mot den genomsnittliga transmissionen, som motsvarar arbets- punkten för rotation över 450 och servoâterkopplingsslingan tillhandahåller korri- gerande förspänningar för att hålla kvar Pockel-cellen vid denna genomsnittliga rotation av 450.

Stabiliseringskretsen 48 omfattar ett ljusavkännande organ 225. En kisel- fotodiod arbetar som ett lämpligt ljusavkännande organ. Dioden 225 avkänner en del 29" av skrivsträlen 29', vilken avges från den optiska modulatorn 44 och passe- rar genom den partiellt reflekterande spegeln 58, vilken visas i fig. l. Fotodioden 225 arbetar pá i huvudsak samma vis som en solcell och är en elektrisk energikälla, när den belyses av infallande strålning. En utgångsanslutning hos fotodioden 225 är medelst en ledning 227 ansluten till en gemensam referenspotential 226. Foto- diodens 225 andra utgångsanslutning är via en ledning 230 kopplad till en ingång hos en differentialförstärkare 228. Kiselcellens 225 utgångsanslutningar är shuntade medelst en belastningsresistor 232, som möjliggör ett tillstånd av linjär respons.

Differentialförstärkarens 228 andra ingång är via en ledning 238 kopplad till en inställbar arm 234 hos en potentiometer 236. En ände av potentiometern 236 är kopplad till referenspotentialen 226 via en ledning 240. En elektrisk kraftkälla 242 är ansluten till den andra änden av potentiometern 236, vilken möjliggör in- ställning av differentialförstärkaren 228 för att alstra en âterkopplingssignal på ledningar 244 och 246 för inställning av den genomsnittliga effektnivån för den modulerade laserstrâlen 29' till ett förutbestämt värde.

Utgångspolerna från differentialförstärkaren 228 är resp. kopplade via resistiva element 248 och 250 och.utgångsledningarna 244 och 246 till den i fig. l visade Pockel-cellens 68 ingångspoler. Pockel-cellens drivenhet 72 är växelströms~ kopplad till Pockel-cellen 68 medelst kapacitiva element 252 och 254, medan diffe- rentialförstärkaren 228 är likströmskopplad till Pockel-cellen 68.

Vid drift är systemet verksamgjort. Den del 29' av ljuset från skrivstrålen 29', som faller på kiseldioden 225 alstrar en skillnadsspänning vid en ingång till differentialförstärkaren 228. Från början är potentiometern 236 så inställd att den genomsnittliga transmissionen genom Pockel-cellen motsvarar en rotation av 450.

Därefter kommer, om den genomsnittliga intensitetsnivån för det ljus, som faller på kiselcellen 225 antingen ökar eller minskar, en korrigerande spänning att alstras av differentialförstärkaren 228. Den på Pockel-cellen 68 lagda korrigerande spän- ningen har en polaritet och en storlek avpassad för att återföra den genomsnittliga intensitetsnivän till den förutbestämda nivå, som valts genom inställning av ingångs- spänningen till differentialförstärkarens andra ingång över ledningen 238 genom rörel- se av den rörliga armen 234 utmed potentiometern 236.

Potentiometern 236 inställbara arm 234 utgör organet för val av den genom- snittliga intensitetsnivän för det av skrivlasern 30 alstrade ljuset. Optimala resul- 10 l5 20 25 30 35 40 22 7810130~0 tat åstadkommas, när längden hos en öppning 37 är exakt lika med längden hos nästa på följande mellanrum 38, vilket tidigare beskrivits. Inställningen av potentiometern 36 är åtgärden för åstadkomande av denna likhet i längd. När längden hos en öppning är lika med längden hos nästa angränsande mellanrum, erhålles en arbetscykel av typen hälften-hälften. En sådan arbetscykel kan detekteras genom kontroll av presen- tationen av den just skrivna informationen på TV-monitorn och/eller oscilloskopet l66 resp. l68, vilka tidigare beskrivits. Kommersiellt godtagbara resultat före- ligger, när längden hos en öppning 37 varierar mellan 40 och 60 % av den sammanlagda längden för en öppning och dess nästa påföljande mellanrum. Med andra ord-uppmätes längden för en öppning och nästa påföljande mellanrum. öppningen kan således ha en längd, som faller inom intervallet 40-60 % av den totala längden. I I fig. 8 åskådliggöres en cirkulär tvärsektion av ett med hänvisning till fig. 3 visat informationsspår, i vilket ett speglande ljusreflekterande område 38 är beläget mellan ett par icke-speglande ljusreflekterande områden 37. I den cirku- lära tvärsektionsvyn enligt fig. 8 förflyttas den infallande läs- eller skrivstrålen relativt elementet 10 i den riktning, som representeras av pilen 2l7. Detta inne- bär att en lässtrâle först faller på det speglande ljusreflekterande omrâdet 38a och därefter faller på det icke-speglande ljusreflekterande omrâdet 37a. I detta ut- förande representeras den positiva halvperioden hos den för uppteckning avsedda signalen av ett speglande ljusreflekterande område 38a och den negativa halvperioden hos den för uppteckning avsedda signalen representeras av det icke-speglande ljus- reflekterande omrâdet 37a. Arbetscykeln för den med hänvisning till fig. 8 visade signalen är en 50 %-ig arbetscykel såtillvida som längden hos det speglande ljus- reflekterande omrâdet 38a, vilken-representeras medelst en parentes 260, är lika med längden för det icke speglande ljusreflekterande området 37a, vilken senare längd representeras av parentesen 262. Denna föredragna arbetscykel åstadkommes genom kombinerad inställning av skrivstrâlens 29 absoluta intensitet genom inställning av skrivlaserns 30 effekttillförsel och genom inställning av potentiometern 236 i stabi- liseringskretsen 48 till en nivå, vid vilken en öppning formas med början av en 45°-ig rotation av skrivstrâlens 29 polarisationsvinkel.

För att återhänvisa till det med hänvisning till fig. 7 och 8 âskådliggjorda förfarandet för formning av öppningar, sker smältning av ett tunt metallbeläggnings- skikt 26, när effekten i ljusfläcken överstiger ett tröskelvärde, som är karakteris- tiskt för metallfilmens beskaffenhet och tjocklek samt substratets egenskaper. Ljus- fläckens effekt moduleras medelst den ljusintensitetsmodulerande enheten 44. Till- -från-övergångarna hâlles korta för att göra läget för hålens eller öppningarnas ändar exakt oberoende av variationer i smältningströskelvärdet. Sådana variationer i smält- ningströskelvärdet kan föreligga till följd av variationer i tjockleken hos metall- beläggningsskiktet och/eller användningen av olika material som informationslagrings- skikt. 10 15 20 25 30 35 40 23 7s1o1ao-o Den genomsnittliga effekt i ljusfläcken, som erfordras för att forma en öppning i ett tunt metallbeläggningsskikt 26 med en tjocklek mellan 200 och 300 Å, är av storleksordningen 200 mw. Eftersom den frekvensmodulerade bärfrekvensen är ungefär 8 MHz, formas 8 x l06 hål eller öppningar med variabel längd per sekund ,och energin per hål är 2,5 x lÖ9 joule.

I denna första utföringsform av ett videoskivelement l0 är ett parti av glassubstratet frilagt i varje öppning. Det frilagda partiet av glassubstratet fram- träder som ett område med icke-speglande ljusreflektionsförmåga gentemot en infallan- de lässtråle. Det parti av metallbeläggningsskiktet, som blir kvar mellan på varandra följande öppningar framträder som ett område med hög ljusreflektionsförmåga gentemot en infallande lässtråle.

När formningen av första och andra markeringar sker med användning av en beläggning av en fotoresist, inställes skrivstrålens 29' intensitet till en sådan nivå, att en 450-ig rotation av polarisationsplanet alstrar en ljusstrále 29' med tröskelintensitet för exponering och/eller växelverkan med fotoresistbeläggnings- skiktet 26, medan fotoresistbeläggningsskiktet är i rörelse och anbringat på den rörliga informationslagringselementet l0. Kombinationen av Pockel-cellen 68 och Glan-prismat 70 innefattar ett ljusintensitetsmodulerande element, vilket arbetar från det 450-iga inställningstillständet till ett minre ljus transmitterande till- stånd, som hänför sig till ett driftstillstånd nära rotationen 00, och till ett mera ljus transmitterande tillstånd, som hänför sig till ett driftstillstånd nära rotationen 90°. När skrivstrålens 29' intensitet ökar över den inledningsvis in- ställda nivån eller den förutbestämda startintensiteten, och ökar mot det mera ljus transmitterande tillståndet,'exponerar den infallande skrivljusstrålen 29' den därav belysta fotoresisten. Denna exponering fortgår efter det att skrivstrålens intensitet när det maximala ljustransmitterande tillståndet och förändras tillbaka ned mot den inledande förutbestämda intensiteten, som hänför sig till rotationen 45° av polarisationsplanet för det från skrivlasern 30 avgivna ljuset. När rotationen sjunker under värdet 450, sjunker intensiteten hos skrivstrâlen 29', som utträder från Glas-prismat 70 under den tröskelintensitet, vid vilken den fokuserade skriv- strålen ej är i stånd att exponera den därav belysa fotoresisten. Denna bristande förmåga att exponera den belyste fotoresisten fortgår efter det att skrivstrålens intensitet nått det minimala ljustransmitterande tillståndet och börjar återgå upp mot den inledande, förutbestämda intensitet, som hänför sig till en rotation av 45° av polarisationsplanet för det ljus, som avges från skrivlasern 30.

Pockel~cellens drivkrets 72 är typiskt en förstärkare med hög förstärkning och hög utgângsspänning, vilken förstärkare har en utsignal, som ger ett sving eller en variation från topp till topp av l00 V hos utgångsspänningen. Denna signal är avsedd att passa ihop med de för drivning av Pockel-cellen 68 erforderliga kraven.

Typiskt innebär detta att mittspänningsvärdet för utsignalen från Pockel-cellens drivenhet 72 åstadkommer en tillräcklig styrspänning för drivning av Poçkel-cellen _ia1o1so-o ei 10 15 20 25 30 35 40 68 över 450, så att ungefär hälften av det totalt tillgängliga ljuset från lasern 30 avges från den linjära polarisatorn 70. När utsignalen från drivkretsen 72 blir posi- tiv överföres mera ljus från lasern. När utsignalen från drivenheten 72 blir negativ överföres mindre ljus från lasern.

I den första utföringsformen, vid vilken ett metallbeläggningsskikt 26 utnyttjas, är utsignalen från lasern 30 inställd för alstring av en intensitet, som börjar smälta metallskiktsbeläggningen 26 på skivelementet lO,_ när utsignalen från drivenheten 72 är noll och arbetspunkten hos Pockel-cellen är 45°. När driv- enhetens 72 utsignal blir positiv fortsätter följaktligen smältningen. När driven- hetens utsignal 72 blir negativ upphör emellertid smältningen.

I en andra utföringsform, vid vilken fotoresistbeläggningsskiktet 26 utnyttjas, ' inställes utsignalen från lasern 30 för alstring av en intensitet, som både belyser och exponerar fotoresistbeläggningen 26, när utsignalen från drivenheten 72 alstrar sitt medelspänningsvärde. När utsignalen från drivenheten 72 blir positiv kommer följ- aktligen belysningen och exponeringen av fotoresisten medelst skrivstrålen att fortsät ta. När utsignalen från drivenheten 72 blir negativ fortsätter belysningen av fotore- sisten, men energin i skrivstrâlen ärtotillräcklig för att exponera det belyste omrä- det. Uttrycket "exponera" utnyttjas här med sin tekniska innebörd, som anger det fysi- kaliska fenomen, som grundar sig på belysning av ett fotoresistmaterial. Den exponera- de fotoresisten kan framkallas och det framkallade fotoresistmaterialet avlägsnas på konventionellt vis. Fotoresistmaterial som belysts medelst ljus, som har otillräcklig intensitet för att exponera fotoresisten, kan ej framkallas och avlägsnas. lVid både den första och den andra utföringsformen, som ovan beskrivits, inställes .den absoluta effektnivân 80, som åskâdliggöres medelst linjen 80 i fig. 6, uppåt och nedåt för âstadkommande av denna verkan genom inställning av skrivlaserns 30 effekt- tillförsel. I kombination med denna inställning av skrivlaserns 30 absoluta effektnivä utnyttjas också såsom tidigare nämnts potentiometern 26 för att orsaka att markeringar formas i beläggningsskiktet, när strålen 29 roteras en vinkel större än 45°.

I en endast för avläsning inrättad apparat av det slag som visas i fig. l0 är det optiska filtret l80 fakultativt och erfordras i allmänhet ej. Dess användning i en apparat, vilken endast användes för avläsning, medför en liten dämpning hos den reflekterande ljusstrâlen, varför en liten ökning av läslaserns 152 intensitet erfor- dras för att säkerställa samma intensitet vid detektorn 158 i jämförelse med en lläsapparat, som ej utnyttjar något filter 180.

Samlingslinsen l82 är fakultativ. I en vederbörligt anordnad läsapparat har den reflekterande lässtrâlen l50' väsentligen samma diameter som fotodetektorns l58 arbetsområde. Om detta ej är fallet utnyttjas en samlingslins l82 för att koncentrera den reflekterade lässtrålen l50' på den valda fotodetektorns l58 mindre arbetsområde. Även om de ovan, för närvarande föredragna utföringsformerna har beskrivits i detalj, torde det inses att uppfinningen endast är begränsad till patentkravens omfattning.

Claims (30)

l0 l5 20 25 30 35 40 zs 7810130-0 PATENTKRAV .
1. l. Förfarande för behandling av frekvensmodulerad information pá ett informa- tionslagringselement under utnyttjande av ett laserstrâlknippe, varvid den frekvens- modulerade informationen har en bärsignal med frekvensändringar över tiden, som svarar mot informationen, och informationslagringselementet förflyttas med en kons- tant hastighet relativt ett laserstrálknippe, under det att ljussträlknippezfokuse- ras på en första yta hos informationslagringselementet, k ä n n e t e c k n a t av att behandlingen omfattar uppteckning av informationen pá informationslagrings- elementet (l0) under utnyttjande av laserstràlknippet (29, 29') samtidigt som lagrad information läses ut under utnyttjande av ett andra laserstrålknippe (150, l50'), varvid förfarandet innefattar förfarandestegen att en för uppteckning avsedd frek- vensmodulerad elektrisk signal alstras, vilken signal har en bärsignal med frekvens- förändringar över tiden svarande mot den för lagring avsedda informationen, att det första ljusstrâleknippet (29, 29') pälägges en ljuskänslig yta hos informations- lagringselementet (l0) och det första ljusstràlknippets (29, 29') på den första ytan överförda intensitet styres genom utnyttjande av den frekvensmodulerade signalen som styrsignal, att styrningen inbegriper utnyttjandet av det överförda första ljusstràlknippet (29, 29') för irreversibel förändring av informationslag- ringselementets (l0) ljuskänsliga yta under styrning av en del av den frekvensmodu- lerade signalen, när lagringselementet förflyttas med en konstant hastighet, och sänk- ning av intensiteten hos det till den ljuskänsliga ytan hos informationslagrings- elementet överförda första ljusstrâlknippet under styrning av en andra del av den varierande frekvens uppvisande modulerade signalen, när lagringselementet förflyttas med konstant hastighet, varigenom nämnda styrningsförfarande i lagringselementets ljuskänsliga yta alstrar en linjär följd av områden (37, 38) belägna på spârliknande vis på nämnda yta, vilka områden har omväxlande speglande ljusreflektionsförmåga och icke-speglande ljusreflektionsförmàga och vilken följd av omväxlande områden represen- terar denifiekvensmodulerade signalen, att det andra ljusstrálknippet (l50, l50') utgöres av polariserat, kollimerat ljus och kastas pä följden av områden (37, 38), under det att nämnda förflyttning åstad- kommer relativ rörelse mellan det andra, pá nämnda områden (37, 38) kastade ljus- strälknippet (l50, l50') och de omväxlande områdena (37, 38) för alstring av reflek- tioner från de reflektionsförmága uppvisande områdena, vilka representerar den lag- rade frekvensmodulerade signalen, att reflektionerna avkännes och att en frekvensmodulerad elektrisk signal svarande mot reflektionen alstras, varvid den frekvensmodulerade elektriska signalen har sitt informationsinnehäll i form av en bärsignal med frekvensändringar över tiden från en mittfrekvens.
2. 2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att alstringen av den frekvensmodulerade elektriska signalen inbegriper alstring av en första elektrisk signal, som har sitt informationsinnehäll i form av en med tidsformatet varierande _ va1o1zo-o % 10 15 20 25 30 35 40 spänningssignal, samt ändring av den med tiden varierande spänningssignalen till en frekvensmodulerad elektrisk signal, som har sitt informationsinneháll i form av en bärsignal med frekvensändringar i tiden, som motsvarar nämnda variationer med tiden hos spänningssignalen.
3. 3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det första och det andra ljusstrâlknippet (29, 29', l50, l50') hálles stationära och informations- lagringselementet förflyttas med konstant hastighet relativt det stationära första och-det stationära andra strálknippet.
4. 4. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att styrningen inbe- griper utnyttjandet av den frekvensmodulerade signalen för variation av intensiteten hos det första ljusstrâlknippet (29, 29') över en förutbestämd intensitet, där strålknippet ändrar den ljuskänsliga ytan, och under en förutbestämd intensitet, där strâlknippet (29, 29') ej är i stånd att ändra den ljuskänsliga ytan, varvid ändringen är representativ för den frekvensmodulerade signalen.
5. 5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att den första informationssignalen har sitt informationsinnehâll i form av en med tiden varierande spänningssignal, som är lämplig för presentation på en konventionell televisions- monitor, att det vid styrningen: alstradaförsta strälknippet (29, 29') är ett modu- lerat, kollimerat laserskrivstrâlknippe av polariserat monokromatiskt ljus, som bringas att falla på lagringselementets (10) ljuskänsliga yta, vilken yta är ett tunt, plant, opakt metallbeläggningsskikt med lämpliga fysikaliska egenskaper för att möjliggöra lokal upphettning genom påverkan i beroende av att skrivstrâlknippet faller därpå, varvid upphettningen förorsakar lokal smältning âtföljd av äter- dragning av smält material mot det smälta områdets omkrets under kvarlämnande av en permanent öppning i det tunna metallskiktet vid metallens stelning, och att styrningen inbegriper utnyttjande av den frekvensmodulerade signalen för variation av skrivstrålknippets (29, 29') intensitet över den förutbestämda intensitet, där strâlknippet smälter metallskiktet utan att förânga detta, och under den förutbe- stämda intensitet, där strâlknippet ej är i stånd att smälta metallskiktet.
6. 6. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att lagringselementet (10) har formen av en skiva och att förflyttningen av lagringselementet (l0)inbe- griper alstring av likformig rotationsrörelse hos skivan, och synkronisering av rotationsrörelsen med rörelse hos lagringselementet (10) för âstadkommande av relativ rörelse hos det första och det andra ljusstrâlknippet (29, 29'; 150, l50') radiellt över det skivformade lagringselementets yta för att upprätthålla konstant förhållan- de mellan rotationsrörelsen och translationsrörelsen.
7. 7. Förfarande enligt krav 5, k än n e t e c k n a t av att styrningen inbe- griper stabilisering av det första ljusstrâlknippets (29, 29') modulationsnivå för funktion mellan en förutbestämd högre ljusintensitet och en förutbestämd lägre ljus- intensitet, avkänning av minst en del (29") av laserskrivstrâlknippet (29', 29") 10 l5 20 25 30 35 40 21 7810130-0 efter modulation av detta strâlknippe i och för alstring av en elektrisk återkopp- lingssignal, som representerar skrivsträlknippets intensitet, och utnyttjande av återkopplingssignalen vid styrningen för att ástadkonma stabilisering av skrivstràl- knippets (29, 29') modulationsnivá.
8. 8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att avkänningen av åtminstone en del (29") av skrivstrâlknippet (29, 29') alstrar en elektrisk âterkopplingssignal, vilken är representativ för det modulerade skrivstrálknippets genomsnittliga intensitet, varvid arbetsnivån för ljusstrâlknippets modulation stabiliseras för avgivning av det modulerade skrivstrâlknippet vid en i huvudsak konstant genomsnittlig effektnivâ.
9. 9. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att den vid avkän- ningen alstrade frekvensmodulerade, elektriska signalen demoduleras för alstring av enxtidsberoende spänningssignal, vilken representerar den lagrade informationen, varvid den tidsberoende spänningssignalen har sitt informationsinnehäll i form av en med tidsformatet varierande spänning och är lämplig för presentation medelst en konventionell televisionsmonitor.
10. l0. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att det polariserade andra strålknippets (l50, l50') polarisationsplan förändras genom rotation av det andra strâlknippet under infallande och reflekterad passage till respektive från lagringselementet, varigenom intensiteten hos det reflekterade andra stràlknippet (l50'), som áterföres till den ljuskälla (152), som utnyttjas för alstring av det andra ljusstràlknippet vid kastning av detta på lagringselementet (l0) väsentligt reduceras.
11. ll. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att den vid demodu- leringen alstrade tidsberoende spänningssignalen jämföras med den första informations- signalen.
12. l2. Förfarande enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att det andra ljus- strålknippet (150, l50') fokuseras pá lagringselementet (10) vid en punkt därpå i rörelseriktningen bakom den punkt, på vilken det första ljusstràlknippet (29, 29% faller, och att den första informationssignalen påföres en tidsfördröjning lika med de ackumulerade fördröjningsvärdena från och med frekvensmodulation av den första informationssignalen till och med frekvensdemodulationen av den vid avkänningen alstrade signalen, samt omfattande fördröjningen vad avser förflyttningstiden för den punkt på lagringselementet (l0),som rör sig från den punkt, pä vilken det första strálknippet (29, 29') faller, till den punkt, på vilken det andra strålknippet (l50, l50') faller.
13. l3. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att en objektiv- lins (52) anordnas angränsande till lagringselementet (l0) för mottagning av både det första ochddet andra strälknippet (29, 29'; l50, l50') och för riktning av strálknippena mot lagringselementet (10), att förfarandet inbegriper riktning av det första strålknippet (29, 29') mot objektivlinsen (52) under en vinkel med av- .78-10130-0 28 10 15 20 25 30 35 40 seende på det andra stråiknippet (150, 150'), varigenom strâiknippena ges ett in- bördes avstånd när de utträder från objektiv1insen och fa11er på 1agringse1ementet.
14. 14. Förfarande eniigt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det första ljusstrâlknippet (29, 29') är ett argonjon-1asersträ1knippe, det andra ljusstrâi- knippet (150, 150') är ett helium-neon-1aserstrà1knippe, och att förfarandet inbe- griper optisk b1ockering av någon dei av argonjon-strâlknippet i refiektionsbanan från 1agringse1ementet (10), innan det reflekterade andra strâiknippet (150, 150') avkännes.
15. 15. Apparat för behand1ing av information i form av en frekvensmoduierad signa1 på ett informations]agringseiement, vi1kensigna1 har sitt informationsinnehâii i form av embärsignai med frekvensändringar över tiden som representerar informa- tionen, varvid informations1agringseiementet har en första yta med markeringar, som representerar informationssignalen, vi1ken apparat innefattar en anordning in- rättad att ge lagringseiementet 1ikformig röre1se, en 1juskä11a för a1string av ett ijusstrâlknippe, och en optisk anordning för fastiäggning av en optisk bana me11an 1juskä11an och iagringseiementaß första yta samt för fokusering av ijusstrâiknippet på den första ytan, k ä n n e t e c k n a d av att apparaten är inrättad för 1ag- ring av information i form av en frekvensmodu1erad signa1 pà informationsiagrinos- eiementet (10) under utnyttjande av ett första laserstrâiknippe (29, 29') och för utiäsning av ïagrad information under utnyttjande av ett andra iaserstrâiknippe (150, 150'), att informations1agringse1ementet (10) har ett substrat (22) med en av 1jus pâverkbar beiäggning (26) som täcker nämnda första yta (24) och är inrättad att bevara de för informationssignaien representativa markeringarna (37, 38), att det första 1jusstrâ1knippet (29, 29') som a1stras av nämnda 1juskä11a (30), har ti11räck1igt hög intensitet för att växe1verka med be1äggningen (26) och för att ändra be1äggningen sä att denna bevarar de för informationssignaien representativa markeringarna (37, 38), och att apparaten vidare innefattar en första anordning (16, 20) för att a1stra en för uppteckning avsedd frekvensmoduierad videoinformationssig- na1, en i den optiska banan me11an_1juskä11an (30) och be1äggningen (26) på iag- ringse1ement.anbringad 1jusintensitetsmoduieringsenhet (44), vilken är inrättad att arbeta över ett interva11 me11an ett högre ijustransmitterande tiiistând och ett iägre 1justransmitterande ti11stånd för intensitetsmoduiering av det första ïjus- strâlknippet (29, 29') med den för uppteckning avsedda informationen, varvid 1jus- intensitetsmoduleringsenheten (44) är päverkbar i beroende av den-frekvensmodu1erade signa1en ooh är inrättad att förändras me11an sitt högre ijustransmitterande ti11- stånd och sitt iägre 1justransmitterande tiiiständ under varje cyke1 för den frek- vensmoduierade signa1en i och för intensitetsmoduiering av det första ijusstrål- knippet (29, 29') med den för uppteckning avsedda frekvensmoduierade, elektriska signa1en, varjämte det första 1jusstrâ1knippet (29, 29') är inrättat att passera genom 1jusintensitetsmodu1eringsenheten (44) och fokuseras på beiäggningen (26) mede1st nämnda optiska anordning (58, 142) för ändring av beläggningen så att denna 15 20 25 30 35 40 781013-0-0 29 bevarar de för videoinformationen representativa markeringarna (37, 38), en andra 1áuskä11a (152) för a1string av det andra 1jusstrå1knippet (150, 150')¿ en andra optisk anordning (70, 180, 176, 142) för fastiäggning av en optisk bana me11an den andra 1juskä11an (152) och 1agringse1ementet (10)¿inbegripet ett parti av den första optiska banan, i och för fokusering av det andra ljusstràiknippet (150, 150') på be1äggningen (26), varvid det andra 1jusstrâ1knippet (150, 150') har ti11räck1igt hög intensitet för beïysning av va1da partier av beiäggningen pà 1agringse1ementet (10) och därvid refiekteras från vissa be1ysta partier och spridas från andra be1ysta partier, vi1ken andra optiska anordning (70, 180, 176, 142) är inrättad att sam1a refïektionerna fràn nämnda vissa belysta partier, och en i _ beroende av det ref1ekterade 1juset pâverkbar avkänningsanordning (158, 164) för a1string av en frekvensmodu1erad eïektrisk signa1, som svarar mot ref1ektionerna, vi1ken sistnämnda frekvensmodu1erade signa1 har sitt informationsinnehå11 i form av en bärsigna1 med frekvensändringar över tiden svarande mot den 1agrade videoinforma- tionen.
16. 16. Apparat enïigt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att den första anord- ningen innefattar en anordning (16) för a1string av en första informationssignal, som har sitt informationsinnehâ11 i form av en med tidsformatet varierande spänning, och en i beroende av anordningen (16) för a1string av den första informationssigna- 1en päverkbar frekvensmodu1atoranordning (20) för omvand1ing av den med tiden varierande spänningssigna1en ti11 den frekvensmodu1erade signa1en.
17. 17. Apparat en1igt krav 16, k ä nn e t e c k n a d av att den innefattar en i beroende av utsigna1en från avkänningsanordningen (158, 164) påverkbar demodu1ator- anordning (162) för ändring av den frekvensmoduïerade e1ektriska signa1en ti11 en tidsberoende spänningssignal, som representerar den ïagrade videoinformationen, vi1~ ken tidsberoende spänningssigna1 har sitt informationsinnehà11 i form av en med tidsformatet varierande spänning och är 1ämp1ig för presentation medeist en konven- tione11 te1evisionsmonitor (166).
18. 18. Apparat en1igt krav 17, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en anordning (204) för jämföre1se av denfvarierande spänning med tiden uppvisande videoinformationssigna1en från demodu1atoranordningen (162) med den första informa- tionssignaien.
19. 19. Apparat eniigt krav 18, k ä n n e t e c kn a d av att det andra 1jus- strà1knippet (150, 150') är inrättat att fokuseras på 1agringse1ementet vid en punkt (157) i röre1seriktningen bakom den punkt (42), på viiken det första 1jus- strà1knippet (29, 29') fa11er, och att apparaten vidare innefattar en fördröjnings- anordning (210) i signa1banan för den första informationssignaien, vi1ken fördröj- ningsanordning pâför en tidsfördröjning pä den första informationssignaien (29, 29'), som är 1ika med de ackumu1erade värdena för fördröjningen från frekvensmodu1eringen av den första informationssigna1en ti11 frekvensdemodu1eringen av signalen från avkänningsanordningen (158, 164, 162) och inbegriper fördröjningen vad avser förf1ytt- l0 15 zon . 25 30 35 40 7§10130'Û m ningstiden för punkten på lagringselementet under förflyttning från det första strâlknippets (29, 29') träffpunkt (42) till det andra strålknippets (l50, l50') träffpunkt (l57).
20. 20. Apparat enligt krav l6, k ä n n e t e c k n a d av att ljusintensitets- moduleringsenheten (44) innefattar en elektriskt styrbar anordning (68, 72), som är päverkbar i beroende av frekvensmodulatoranordningen (20), för variation av det första ljusstrâlknippets (29, 29') intensitet över en förutbestämd intensitet, där det fokuserade första strâlknippet förändrar beläggningen (26) och under den förutbestämda intensitet, där det fokuserade första strålknippet ej är i stånd att ändra beläggningen, vilken ändring är representativ för den frekvensmodulerade signa- len.
21. Zl. Apparat enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att den första infor- mationssignalen har sitt informationsinnehåll i form av en med tiden varierande spänningssignal, som är lämplig för presentation pâ en konventionell televisions- monitor (l66), att den första ljuskällan (30) innefattar en skrivlaser för att alstra det första strâlknippet som ett kollimerat skrivstràlknippe (29, 29') av polariserat monokromatiskt ljus, att lagringselementets (l0) substrat bildar en jämn, plan, styv skiva, på vilken den första ytan är en plan yta, varvid belägg- ningen (26) är ett tunt, opakt metallbeläggningsskikt med lämpliga fysikaliska egenskaper för att möjliggöra lokal upphettning i beroende av att skrivsträlknippet infaller därpå, vilken upphettning förorsakar lokal smältning ätföld av äterdrag- ning av smält material mot det smälta områdets omkrets under kvarlämning av en permanent öppning i det tunna metallskiktet efter stelning, och att den elektriskt styrbara anordningen (68, 72) är páverkbar i beroende av frekvensmodulatoranord- ningen (20) för variation av skrivstrålknippets intensitet över den första förutbe- stämda intensiteten, där det fokuserade skrivsträlknippet smälter metallskiktet utan förängning, samt under den förutbestämda intensiteten, där det fokuserade strâlknippet ej är i stånd att smälta metallskiktet.
22. 22. Apparat enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att lagringselementet (l0)är skivformat, att anordningen för páföring av relativ rörelse innefattar en rotationsdrivanordning (32) för alstring av likformig rotationsrörelse hos skivan (l0), och att apparaten vidare innefattar en translationsdrivanordning (34) som är synkroniserad med rotationsdrivanordningen för att i relativt förhållande förflytta det första och det andra fokuserade ljusstrâlknippet radiellt över det skivfonnade lagringselementets första yta, samt en elektrisk synkroniseringsanordning (36) för upprätthållande av ett konstant förhållande mellan rotationsrörelsen och transla- tionsrörelsen. i
23. 23. Apparat enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att ljusintensitets- moduleringsenheten (44) innefattar en àterkopplingsanordning (50a, 50b) för stabi- lisering av arbetsnivån för den elektriskt styrbarn anordningen (68, 72), så att denna arbetar mellan en förutbestämd högre ljusintensitet och en förutbestämd 10 15 20 25 30 35 40 7810130-0 31 lägre ljusintensitet, att ljusintensitetsmoduleringsenheten innefattar en ljusav- kännande anordning (48, 225) för avkänning av åtminstone en del (29") av det modulerade första ljussträlknippet (29, 29'), som avges från den elektriskt styr- bara anordningen, för att alstra en elektrisk äterkopplingssignal, som är represen- tativ för det modulerade första stràlknippets intensitet, vilken àterkopplings- signal är inrättad att pâläggas den elektriskt styrbara anordningen (68, 72) för att stabilisera dess arbetsnivâ.
24. 24. Apparat enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att den ljusavkännande anordningen (48, 225) är inrättad att alstra en elektrisk áterkopplingssignal, som är representativ för det första ljussträlknippets (29, 29') genomsnittliga inten- sitet, varvid arbetsnivàn för ljusintensitetsmoduleringsenheten (44) är inrättad att stabiliseras för att avge det modulerade första ljusstrâlknippet vid en i huvudsak konstant genomsnittlig effektnivâ.
25. 25. Apparat enligt krav 2l, k ä n n e t e c k n a d av att den första och den andra optiska anordningen innefattar en objektivlins (52) och en hydrodynamisk luftlagringsanordning (54) för uppbärning av linsen ovanför lagringselementets (10) första yta, och att det kollimerade första ljusstrálknippet (29, 29') har i huvud- sak parallella ljusstrálar, att objektivlinsen (52) har en inträdesöppning med större diameter än diametern för det första ljusstrâlknippet, när detta avges från den första ljuskällan (30), och att den första optiska anordningen vidare inne- fattar en spegelanordning (58, 60) för avböjning av det från den första ljuskällan (30) avgivna första i huvudsak parallella ljusstrâlknippets(29) bana, och en sprid- ningslins (66) för spridning av det i huvudsak parallella ljusstrâlknippet från den första ljuskällan till att åtminstone fylla objektivlinsens (52) inträdesöppning.
26. 26. Apparat enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att den första ljuskällan (30) är inrättad att alstra ett polariserat laserstràlknippe (29, 29'), och att den elektriskt styrbara anordningen (68, 72) innefattar en anordning (68) för rotation av polarisationsplanet för det första laserstrâlknippet från den första källan under styrning av den första frekvensmodulerade signalen, och en linjär polarisator (70) utnyttjad som en dämpningsanordning för det roterade första laser- strâlknippet (29, 29') i och för alstring av en utsignal för ett intensitetsmodulc- rat laserstrálknippe svarande mot den första frekvensmodulerade signalen.
27. 27. Apparat enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av en strâlpolarisator (70) och en polarisationsförändringsanordning (172) för vridning av det andra strâlknippets (l50, l50') polarisationsplan, att polarisatorn och polarisationsför- ändringsanordningen är anbringade i det andra ljusstrálknippets bana med strálpola- risatorn belägen mellan det andra ljusstrålknippets källa (l52) och polarisations- förändringsanordningen (l72), varvid polarisationsförändringsanordningen är inrättad att rotera det andra strålknippet under ackumulerande, infallande och reflekterad passage genom polarisationsförändringsanordningen till respektive från lagringsele- .7510130-0 32 10 15 20 mentet (10), varjämte po1arisatorn (70) väsent1igt reducerar det genom po1arisa- tionsförändringsanordningen (172) mot det andra 1jusstrâ1knippets kä11a (152) över- förda, ref1ekterade andra strå1knippets (150') intensitet.
28. 28. Apparat en1igt krav 25, k ä n n e t e c k n a d av att det andra ljus- strå1knippet (150, 150') är ko11imerat och har i huvudsak para11e11a 1jusstrâ1ar, att objektiv1insens (52) inträdesöppning har större diameter än diametern för det andra 1jusstrå1knippet (150, 150'), vi1ket erhá11es mede1st den andra 1juskä11an (152), och att den andra optiska anordningen innefattar en spege1anordning (176, 202) för avböjning av det mede1st den andra 1juskä11an (152) erhá11na andra 1jus- strä1knippets (150, 150') bana, och en andra spridnings1ins (174) för spridning av det i huvudsak para11e11a 1jusstrâ1knippet från den andra 1juskä11an (152), så att detta åtminstone fy11er objektiv1insens (152) inträdesöppning.
29. 29. Apparat en1igt krav 28, k än n e t e c k n a d av att den första och andra optiska anordningen innefattar en strà1riktande anordning (202) inrättad att rikta det första strâ1knippet (29, 29') mot objektiv1insen (52) under en vinke1 med avseende pâ det andra strâ1knippet (150, 150'), varigenom de båda strå1knippena ges ett inbördes avstând,när de utträder fràn objektiv1insen och fa11er pà lagrings- e1ementet (10).
30. 30. Apparat en1igt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att den första 1jus- kä11an (30) är inrättad att aïstra ett argonjon-1aserstrà1knippe, att den andra 1juskä11an (152) är inrättad att a1stra ett hè1ium-neon-1aserstrà1knippe, och att den andra optiska anordningen innefattar ett gentemot ett argonjon-strá1knippe opakt fi1ter (180) i banan för det andra strâ1knippet (150, 150') efter ref1ektion från 1agringse1ementet mot avkänningsanordningen (158, 164).