SE418916B - Forfarande for behandling av information jemte apparat for behandling av information - Google Patents

Description

10 l5 20 25 30 35 40 islam-s i 2 Q höjden ärnnödvändig till följd av objektivlinsens korta brännvidd. En torr mikro- skopobjektivlins med numerisk apparatur av 0,65 utnyttjas för att fokusera en laserskrivstråle till en fläck med en diameter av l mikrometer pä den ljuskänsliga beläggningen. Eftersom beläggningen roterar med en relativt hög hastighet, är den formade markeringens längd beroemie av den tidsvaraktighet,:som fläckens intensitet överskrider den intensitet, som erfordras för att forma en sådan markering.

Således avser föreliggande uppfinning ett förfarande för behandling av infor- mation, som skall upptecknas på ett informationslagringselement under utnyttjande av ett laserstrâlknippe. Lagringselementet förflyttas med konstant hastighet rela- tivt laserljussträlknippet under det att strâlknippet fokuseras på en yta hos lag- ringselementet. Enligt uppfinningen inbegriper behandlingen uppteckning av en modu- lerad elektrisk signal, som representerar videoinformation, pâ en uppteckningsyta hos lagringselementet med ett ytskikt för bevarande av markeringar, vilka motsvarar den föruuppteckning avsedda informationen. Ett laserskrivstrålknippe bildas medelst en laserkälla med relatigt högintensivt laserljus. Skrivstrålknippet riktas mot en liten fläck pà ytskiktet. Intensiteten hos det pa uppteckningsytan fallande laser- skrivstrâlknippet styres genom påverkan i beroende av den modulerade elektriska signalen, vilken styrning inbegriper optisk modulering av laserskrivstralknippet över En förutbestämd första intensitet, där strálknippet formar en markering av en första typ i ytskiktet, och under den förutbestämda intensiteten, där strål- knippet ej är i stand att forma någon markering av den första typen i det tunna metallytskiktet. Styrningen inbegriper vidare stabilisering av den optiska modula- torns nivå för att denna skall arbeta över och under nämnda förutbestämda intensi- tet, varvid minst en del av laserskrivstrálknippet avkännes efter optisk modulation av stràlknippet för alstring av en elektrisk aterkopplingssignal, som är representa- tiv för stràlknippets intensitet, varvid äterkopplingssignalen utnyttjas vid styr- ningen för att åstadkomma stabilisering av skrivstràlknippets modulationsnivâ.

En linjärt polariserad argonjon-laser utnyttjas som källa för skrivstrâlen: En Pockel-cell utnyttjas för att rotera skrivstrálens polarisationsplan med avseende på dess fasta plan för linjär polarisation. En linjär polarisator dämpar den roterade ekrivstrålen i en omfattning, som är proportionell mot skillnaden i polarisation mellan ljuset i skrivstrâlen och den linjära polarisatorns axel. Kombinationen av Pockel-cellen och den linjära polarisatorn modulerar skrivstralen med den för lag- ring avsedda uideoinformationen. Denna modulation följer det mönster, som tillhanda- hálles medelst styrsignaler, vilka erhålles från en drivenhet för Pockel-cellen.

Den för uppteckning avsedda videosignalen tillföres en frekvensmodulator- krets. Utsignalen fran modulatorkretsen är en fyrkantsvag, vars frekvens är propor- tionell mot videosignalen. Varaktigheten för varje cykel hos fyrkantsvagformen är variabel, vilket är utmärkande för en frekvensmodulerad signal. En fyrkantsüâg kännetecknas av att den har en övre spänningsnivå och en undre spänningsnivå. Fyr- l0 15 20 25 30 35 40 3 7a1o1s2-6 kantsvâgens övre och undre spänningsnivâer förstärkas medelst Pockel-cellens driven- het och utnyttjas för att styra Pockel-cellen. Pockel-cellen förändrar polarisations- vinkeln för det därigenom passerande ljuset i beroende av en styrsignal från Pockel- cellens drivenhet och därigenom intensiteten för skrivstrâlen.

Olika typer av videoskivelement kan utnyttjas med detta skrivnings- etler uppteckningsförfarande samt denna apparat. Varje dylikt videoskivelement har ett särskilt utförande. Enligt ett första utförande omfattar videoskivelementet ett glas- substrat med en övre yta, som uppbär en tunn metallbeläggning som en av ljus pâverk- bar beläggning. Vid detta utförande formar skrivstrâlen öppningar med variabel längd på ett spârliknande vis i metallbeläggningen.

Skrivstrålens intensitet inställes så att en öppningäformas, t.ex. under varje posifiv halvcykel hos den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen, och inte någon öppning formas under den negativa halvcykeln. Följaktligen är de första och andra markeringarna, som representerar denllagrade informationen, en uppsätt- ning linjer med öppningar skilda åt medelst ett mellanliggande parti av ytbelägg- ningen.

Med det första utförande är ett parti av glassubstratet frilagt i varje öpp- ning. Det frilagda partiet av glassubstratet framträder som ett omrâde med icke- speglande ljusreflektionsförmâga gentemot en mnfallande avläsningsstrale. Det mellan- liggande partiet av metallbeläggningen har speglande reflektionsförmâga, vilket innebär att en väsentlig del av det reflekterande ljuset återvänder utmed den in- fallande ljusstralens bana, dvs. en omkastning av l80° för banorna mellan den in- fallande strâlen och den reflekterade strâlen. Icke-speglande reflektionsförmåga innebär att inte någon väsentlig del av den infallande strâlen reflekteras utmed den infallande stralens bana. I en andra utföringsform omfattar videoskivelementet ett glassubstrat med en övre yta, som uppbär ett tunt lager av en fotoresist som av ljus pâverkbar beläggning. Med detta utförande formar skrivstràlen variabel längd uppvisande områden av exponerat och oexponerat fotoresistmaterial pà spår- liknande sätt i fotoresistbeläggningen. Skrivstràlens intensitet är så inställd att ett område med exponerat fotoresistmaterial bildas, t.ex. under positiva halv- cyklder hos den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen och ett omrâde av oexponerat fotoresistmaterial lämnas kvar under de negativa halvcykldnan.

Följaktligen är de första och andra markeringarna, vilka representerar den lagrade informationen, en uppsättning linjer med exponerade och oexponerade partier hos ytbeläggningen.

En föredragen utföringsform av en avläsningsapparat utnyttjar en avläsnings- laser för alstring av en polariserad, kollimerad ljusstrale med en föredragen pola- risationsvinkel. Ett optiskt avläsningssystem riktar och avbildar laserstrâlen för att träffa de på videoskivelementets yta uppburna markeringarna. Videoskivelementet utnyttjas för lagring av en frekvensmodulerad signal på sin yta i form av en uppsätt- 'íßfl . c,..- _. .,...W- ..._ .._ c _V“ www-a~--'-~w-~----~w-~«~~~f* I "io 15 20 25 30 35 40 nnp-q-~_...._ ..._..._. V.....__ ., . ....... . ._ A V -ß- _ _ning linjära områden. Dmrådena har omväxlande speglande ljusreflektionsförmâga loch icke-speglande ljusreflektionsförmâga. Det optiska avläsningssystemet fokuserar avläsningsstrålen till en ljusfläck med en diameter av ungefär l mikrometer och riktar den fokuserade fläcken för att falla på uppsättningen linjära områden. Avläsnings- strålens intensitet inställes så at en tillräckligtstark reflekterad avläsningsstrâl- signal uppfángas av det optiska avläsningssystemet.

Skivtallrikens rörelsestyrenhet är inrättad att rotera videoskivelementet med en tillräckligt likformig rotationshastighet för rekonstruktion av den ursprung- ligen lagrade frekvensmodulerade frekvens. En på detta vis lagrad, typisk frekvens- modulerad signal varierar i frekvens mellan 2“ MHz och l0 MHz. Videoskivelementets rotationshastighet är företrädesvis inställd till ungefär l800 rpm för att förändra _ den i rmshänseende lagrade frekvensmodulerade signalen till en elektrisk signal i realtid. Rörelsestyrenheten omfattar en translationsdrivenhet för förflyttning av avläsningsstrålen med en mycket konstant och mycket låg hastighet utmed radien hos den roterande skivan för att ljusstrdlen skall falla på den på skivan förefintliga uppsättningen linjer med ljusreflekterande och ljusspridande områden.

Den av det optiska avläsningssystemet uppfângade, reflekterade avläsnings- strålen riktas till en ljusavkännande krets för förändring av den intensitetsmodule- rade, reflekterade ljusstrålen till en frekvensmodulerad elektrisk signal, som svarar mot den intensitetsmodulerade reflekterade ljusstrålen.

Ett polarisationsselektivt stråluppdelande element är beläget i avläsnings- strålens bana mellan avläsningslaserkällan och videoskivelementet. Efter det att . avläsningsstrâlen passerat genom den polarisationsselektiva strâluppdelade elementet är avläsningsljusstrâlen linjärt polariserad i det föredragna planet. En kvartsvag- längds-platta är anbringad mellan det polarisationsselektiva stråluppdelade elementets utgång och videoskivelementet. Kvartsväglängds-plattan förändrar ljuset i avläsnings- strålen från linjär polarisation till cirkulär polarisation. Det reflekterade ljuset bibehåller sin cirkulära polarisation tills det passerar genom kvartsvåglängds-plattan en andra gång. Under denna andra passage genom kvartsvåglängds-plattan förändras det reflekterade ljuset genom cirkulär polarisation tillbaka till linjärt polariserat ljus roterat 90° från det föredragna plan, som fastlägges av det ovan nämnda polari- sationsselektiva strâluppdelande elementet. ' Det polarisationsselektiva stráluppdelade elementet är påverkbart i beroende av denna 90°-iga vridning i den reflekterade ljusstrâlen för avböjning av den reflekterade ljusstrålen till den ljusavkännande kretsen och förhindrar ljusstrâlen från att åter inträda i avläsningslaserkällan.

En spridningslins utnyttjas i det optiska avläsningssystemet för att sprida den väsentligen parallella ljusstrâlen från avläsningslaserkällan till att åtminstone fylla objektivlinsens inträdesöppning.

I en andra utföringsform av det optiska avläsningssystemet är ett optiskt - hum-amd _____,_,..,.,.,.«w F” "'^ (II 10 15 20 25 30 35 40 ßßflam 'ivv LV i filter placerat i den reflekterade avläsningsstrâlens bana för att filtrera bort 'ljus med alla våglängder med undantag för de våglängder, som ljuset från avläsnings- laserkällan har.

I~en inspelnings- eller uppteckningsapparat utnyttjas endast upptecknings- eller skrivfunktionen för att skriva den frekvensmodulerade informationen på ett videoskivelement. I en videoskivspelare utnyttjas endast avläsningsfunktionen.“för att återvinna den på videoskivelementets yta lagrade frekvensmodulerade informationen.

I ett tredje driftstillstånd är avläsnings- och skrivfunktionerna kombinerade i en enda maskin. I denna kombinerade apparat utnyttjas avläsningsfunktionen för kontroll av noggrannheten hos den information som inskrives medelst skrivfunktionen.

För realisering av övervakningsfunktionen adderas en avläsningsstrale från en helium-neon (He-Ne) avläsningslaser till skrivstrålens bana. Avläsningsoptiken inställes för att rikta avläsningsstrålen genom mikroskopobjektivlinsen under en liten vinkel med avseende pâ skrivstrâlen. vinkeln väljes så att avläsningsstrâlen belyser ett omrâde på samma spår som skrives av skrivstrålen, men vid en punkt som ligger ungefär 4-6 mikrometer nedströms relativt skrivfläcken. Närmare bestämt bringas avläs- ningsstralen att falla på det informationsspår, som just formats av skrivstràlen.

Tillräckligt lång tid har tillåtits förflyta för formning av infonnationsmarkeringarna på videoskivelementet. På detta sätt kastas avläsningsstrålen på omväxlande områden med olika reflektionsförmâga. Vid ett utförande av avläsnhgsæmaraten faller avläs- ningsstrålen på de partier av metall, som ej upphettats av skrivstrålen och faller också på det glassubstrat, som frilägges i de öppningar, som just formas av den shfivande fläcken. Områdena med olika reflektionsförmâga tjänar till att förändra en därpå fallande avläsningsstråle med konstant intensitet till en intensitetsmodulerad, reflekterad avläsningsstrâle.

I detta övervakande driftstillstând väljes laseravläsningsstrålen att arbeta med en våglängd, som skiljer sig från laserskrivstrâlens våglängd. Ett våglängdsselek- tivt optiskt filter placeras i den reflekterade ljusstrålens bana och har ett pass- band, som omfattar laseravläsningsstrâlen. Eventuellt ljus hos laserskrivstrålen, som följer avläsningsstrilens reflekterade bana, elimineras medelst filtret och kan därför ej störa avläsningsförfarandet.

Det övervakande driftstillständet utnyttjas i samband med uppteckning eller skrivning av videoinformationen på videoskivelementet som en hjälp för kontroll av kvaliten på den upptecknade signalen. Utsignalerna från avläsningsbanan presenteras på ett oscilloskop och/eller en televisionsmonitor. Visuell granskning av denna presenterade signal anger om markeringarna formas med den föredragna arbetsfrekvensen.

Den föredragna arbetsfrekvensen erhålles, när i genomsnitt längden hos ett speglande reflekterande omrâde, som representerar en halvcykel av en frekvensmodulerad signal, är densamma som nästa påföljande område med icke-speglande reflektionsförmàga, vilket representerar nästa påföljande halvcykel hos en frekvensmodulerad signal.

Driftstillstàndet läsning efter skrivning eller det övervakande drifts- ; 10 15 20 25 30 35 40 ioioiaz-es 6 .tillståndet utnyttjas också för felkontroll, särskilt om information av digital typ upptecknas. Den inmatade videoinformationen fördröjes under ett intervall lika med de ackumulerade värdena för den tidsfördröjning, som börjar med frekvensmodulationen av den inmatade videoinfonnationssignalen under uppteckningsförloppet och fortsätter under frekvensdemodulationen av den återvunna, reflekterade signalen från avkännings- kretsen, samt omfattar fördröjningen vad avser förflyttningstiden för punkten på lagringselementet, när denna förflyttas från punkten för lagring av deiinmatade video- informationssignalen till den punkt där avläsningsljusstrålen träffar. Den återvunna informationen jämföres sedan med den fördröjda inmatade infonnationen i och för kont- roll av noggrannheten. Om alltför många olikheter föreligger finns anledning att antingen upprepa kontrollen och åter ställa in apparaten eller kassera skivelementet.' Avläsningsapparaten är lämplig för användning i samband med en hushâlls- ' televisionsmottagare genom tillsats av en radiofrekvensmodulator för addering av videosignalen till en lämplig bärfrekvens. vilken är anpassad till en av kanalerna hos en konventionell hushållstelevisionsmottagare. Den konventionella televisionsmot- tagaren behandlar sedan denna signal på samma sätt som den mottages från en konven- tionell sändarstation.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. l är ett blockschema över upptecknings- eller skrivapparaten, fig. 2 är en tvärsektionsvy genom en del av ett videoskivelement innan detta underkastats uppteckning genom anväidning av uppteckningsapparaten enligt fig. l. Fig. 3 är en partiell planvy uppifrån över ett videoskivelement efter det att detta underkastats uppteckning med användning av uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 4 är ett diagram, som visar vågformen för en videosignatur, vilken utnyttjas i upptecknings- l, fig. 5 är ett diagram som visar en vågform för en frekvens- apparaten enligt fig. l, fig. 6 är modulerad signal, vilken utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. en grafisk framställning över intensiteten hos den skrivlaser, som utryttjas i l, fig. 7 är en grafisk framställning, som visar uppteckningsapparaten enligt fig. ndras medelst upp- den modulerade upptecknings- eller skrivstrâlen och hur denna förä teckningsapparaten enligt fig. l, fig. 8 är en cirkulä~tvärsektionsvy genom skiv- elementet i fig. 3, vilken vy är tagen längs linjen 8-8 i fig. 3, fig. 9 är ett detaljerat blockschema över en lämplig rörelsestyrenhet, fig. lO är ett blockschema över en avïäsningsapparat , fig. ll är ett blockschema över en kombinerad avläsnings- och uppteckningsapparat, fig. l2 är en schematisk visuell representation, som visar avläsningsstrâlen och upnteckningsstrâlen passerande genom en enda objektivlins, vilken utnyttjas i blockschemat enligt figï 1 och fig. l3 är ett kopplingsschema över en lämplig stabiliseringskrets avsedd att utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l.

Samma hänvisningsbeteckningar har utnyttjats för att ange samna element i de oiika ritningsfigurerna. Termerna inspelning, uppteckning och lagring utnyttjas m» -f .--.-_,.-~ fl-...fl-...rß- . ... . l0 15 20 25 30 35 40 giefiofiaz-s utbytbart med termen skrivning. Termen återvinning utnyttjas utbytbart med tennen 'avläsning.

Apparaten för lagring av videoinformation i form av en frekvensmodulerad signal på ett informationslagringselement l0 visas i tig. l. En som källa för en informationssignal tjänande krets l2 utnyttjas för att tillhandahålla en informa- vilken skall upptecknas. Denna informationssignal, som överföres via som har sitt informationsinnehâll i vilka representerar den för tionssignal, en ledning 14, är en frekvensmodulerad signal, form av en bärfrekvens med frekvensförändringar i tiden, uppteckning avsedda informationen. Fig. 5 visar ett typiskt exempel på en frekvens- modulerad signal. Informationssignalkällans krets l? utnyttjar en videosignalkrets l6 för åstadkommande av en informationssignal på en ledning l8, vilken signal har sitt informationsinnehåll i form av en spänning, som varierar med tidsformatet. Fig. 4 visar ett typiskt exempel pâ en spänningssignal, som varierar med avseende på tiden.

En frekvensmodulatorkrets 20 är påverkbar i beroende av videosignalkretsen l6 för omvandling av den i tidshänseende varierande signalen till den i fig. 5 visade, frek- vensmodulerade signalen på ledningen l4. ' Informationslagringselementet l0 är uppburet på ett svängbord eller en skiv- tallrik 2l. Elementet l0 visas i fig. 2 utan några därpå formade markeringar och omfattar ett substrat 22 med en första yta 24 och ett i beroende av ljus påverkbart skkt 26, som täcker den första ytan 24. En rörelsestyrenhet 28 är inrättad att pâföra likfnrmig rörelse på lagringselementet l0 relativt en skrivstråle 29', vilken alstras av en ljuskälla 30. Rörelsestyrenheten 28 visas och beskrives närmare nedan med hän- visning till fig. 9. Rörelsestyrenheten 28 omfattar en rotationsdrivkrets 32 för att påföra likformig rotationsrörelse på informationslagringselementet l0 och en transla- tionsdrivkrets 34, vilken är synkroniserad med rotationsdrivkretsen 32 för förflytt- ning av den fokuserade ljusstràlen 29' radiellt över beläggningsskiktet 26. Rörelse- styrenheten 28 omfattar vidare en elektrisk synkroniseringsenhet 36 för upprätthallandt av ett konstant förhållande mellan den rotationsrörelse, som påföres elementet 10 medelst rotationsdrivkretsen 32, och den translationsrörelse, som påföres ljusstrálen 29' medelst translationsdrivkretsen 34. _ Ljuskällan 30 alstrar en ljussträle 29, vilken har tillräckligt hög intensi- tet för att samverka med eller förändra beläggningsskiktet 26, medan detta befinner anbringat i läge pa det rörliga informationslagringselementet 10.

Dessutom är ljusstrâlens 29' intensitet tillräckligt hög för att åstadkomma permanenta markeringar eller märken i beläggningen 26, vilka representerar den för uppteckning En lämplig ljuskälla 30 innefattar en skrivlaser för alstring av en kollimerad skrivstrâle bestående av polariserat, monokromatiskt ljus.

I fig. 2 visas en tvärsektionsvy genom ett första utförande av ett lämpligt videoskivelement l0. Ett lämpligt substrat 22 består av glas och har en jämn, flat, plan första yta 24. Det av ljus pâverkbara beläggningsskiktet 26 är utbildat på ytan sig i rörelse och är avsedda informationen. .~..........., .~..._. . .Hav-u » -,.__-_.~..---~-~. »w -»~ .;ia1oia2-6 0 8 _24.

I en av de beskrivna utföringsformerna, är beläggningsskiktet 26 ett tunt, opakt, metalliserat skikt med lämpliga fysikaliska egenskaper för att möjliggöra ¿ lokaliserad upphettning i beroende av att skiktet träffas av den skrivande ljusstrâlen É 29 från skrivlasern 30. Vid drift förorsakar upphettningen lokal smältning av belägg- - ningsskiktet 26 åtföljt av återdragning eller undandragning av det smälta materialet mot det smälta områdets omkrets. Vid stelning lämnas härvid en permanent öppning såsom visas vid 37 i fig. 3 och 8, i det tunna metallbeläggningsskiktet 26. öppningen '37 är en typ av markering, som utnyttjas för att representera informationen.

I denna utföringsform är efter varandra i följd belägna öppningar 37 åtskilda medelst ett parti 38 av det opåverkade beläggningsskiktet 26. Partiet 38 är den andra typen ' av markering, som utnyttjas för att representera informationen. En mera detaljerad beskrivning.vad beträffar det förfarande, medelst vilket markeringarna 37 och 38 representerar den fiekvensmodulerade signalen, ges med hänvisning till fig. 5 - 8.

En rörlig optisk enhet 40 och en strâlen styrande optisk enhet 4l bestämmer eller fastlägger tillsammans en optisk bana för ljusstrålen 29, vilken utträder från ljuskällan 30. De optiska enheterna kastar avläsningsstrâlen 29 till en fläck 42 på det av lagringselementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26. Den optiska banan repre- senteras också av de linje, som är betecknad med hänvisningssiffrorna 29 och 29'.

En ljusintensitetsmoduleringsenhet 44 är belägen i den optiska banan 29 mellan ljuskällan 30 och beläggningsskiktet 26. I sitt vidaste funktionstillstánd intensitetsmodulerar ljusintensitetsmoduleringsenheten ljusstrålen 29 med den för lag- ring avsedda informationen. Moduleringsenheten 44 arbetar under styrning av en för- stärkt form av den frekvensmodulerade signalen, som visas i fig. 5. Denna frekvens- modulerade signal bringar enheten 44 att förändras mellan sitt högre ljustransmitte- rande tillstånd och sitt lägre ljustransmitterande tillstånd under varje cykel för den frekvensmodulerade signalen. Denna snabba förändring mellan transmissionstillstánd mcdulerar ljusstrâlen 29 med den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen.

Ljusstrâlen 29 moduleras när den passerar genom ljusintensitetsmodulerings- -30 enheten 44. Därefter kastas den modulerade ljusstrâlen, vilken nu är betecknad med hänvisningsbeteckningen 29', på beläggningsskiktet 26 av de optiska enheterna 40 och 4l. När den modulerade ljusstràlen 29' faller på beläggningsskiktet 26, formas marke- ringar pâ skiktet 26, vilka markeringar representerar den för lagring avsedda frekvens- 10 15 20 25 modulerade signalen. _Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 omfattar en elektriskt styrbar under- _ enhet 46, som är påverkbar i beroende av frekvensmodulatorn 20 för variation av ljusstrâlens 29' intensitet över en förutbestämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' förändrar beläggningsskiktet 26, som uppbäres av informationslagringsele- mentet 10. Dessutom är den elektriskt styrbara underenheten 26 paverkbar i beoende 40 av frekvensmodulatorn 20 för variation av ljusstrålens intensitet under en förutbe- 35 10 15 20 25 30 35 40 ñfiïßwíímfim' ^ ' ' ' ..._.;::.>::...,,-;'~'-i:.-.' ' _ 'beläggningsskikte (rd 9 78131 2-'6 stämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' ej är i stånd att förändra t 26. De i beläggningsskiktet 26 åstadkomna förändringarna represen- terar den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen. När beläggningsskiktet 26 utgöres av ett fotoresistskikt, som uppbäres på informationslagringselementet lD, utgöres förändringarna i fonn av exponerade och icke exponerade fotoresistpartier med en dimension analogt med vad som tidigare omnämnts med avseende på markeringarna 37 resp. 38.

När det av informationslagringselementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26 är en metallbeläggning, varierar den elektriskt styrbara underenheten 46 skrivstrålens 29' intensitet över en första förutbestämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' smälter metallbeläggningen utan att förånga denna, samt varierar dessutom_ skrivstrålens intensitet under den förutbestämda intensiteten, vid vilken den foku- serade strâlen 29' ej är i stånd att smälta metallens yta.

Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 omfattar en stabiliseringskrets 48 för alstring av en återkopplingssignal, vilken utnyttjas för temperaturstabilisering av den elektriskt styrbara underenhetens 46 arbetsnivå för att denna skall arbeta mellan en förutbestämd högre ljusintensitet och en förutbestämd undre ljusintensitets- nivå. Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 har en ljusavkänningskrets för avkänning gav åtminstone en del, visad vid 29", av den ljusstråle, som avges från den elektriskt styrda underenheten 46 i och för att alstra en elektrisk återkopplingssignal, som representerar strålens 29' genomsnittsintensitet. Återkopplingssignalen är kopplad till den elektriskt styrbara underenheten 46 via ledningar 50a och 50b för att stabi- lisera arbetsnivån.

Den ljusavkännande anordningen alstrar en elektrisk återkopplingssignal, vilken är representativ för den modulerade ljusstrâlens 29' genomsnitts- eller medel- intensitet. Pâ detta vis stabiliseras ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 för att avge ljusstrâlen med en i huvudsak korstant genomsnittlig effektnivå. Stabiliserings- kretsen 48 har ocksâ en nivåinställningsanordning för selektiv inställning av den genomsnittliga effektnivån hos ljusstrâlen 29' till ett förutbestämt värde för åstad- kommande av en föredragen arbetscykel 1 endera ett beläggningsskikt 26 av metall eller en fotoresist eller något annat material.

Den rörliga optiska enheten 40 omfattar en objektivlins 52 och en hydrodyna- misk luftlagring 54 för uppbärning av linsen 52 över beläggningsskiktet 26. Den av laserkällan 30 alstrade laserstrâlen 29' utgöres av väsentligen parallella ljusstrâlar.

I frånvaro av linsen 66 har dessa i huvudsak parallella ljusstrålar i huvudsak ingen tendens att divergera. Objektivlinsen 52 har således en inträdesöppning eller -appar- tur 56, som har större diameter än ljusstrålens 29' diameter. Den plana konvexa spridningslinsen 66, som är belägen i liusstrålens 29' bana, utnyttjas för att sprida det väsentligen parallella ljusstrålen 29' så att denna åtminstone fyller objektiv- linsens 52 inträdesöppning 56.

Strålens styrande optiska enhet 4l omfattar ett antal spegelelement 58, 60, "m" _. .__ .__ .. . . _' ___,__. u» l0 15 20 30 35 ào ..- voioiaz-sl l° 62 och 64 för att på önskat vis avböja ljusstrålarna 29' och 29". Spegeln 60 visas som en plan spegel och utnyttjas för att åstadkomma strikt cirkulära spår i stället för de fördragna spiralspåren. Vid alstring av spiralspår erfordras endast en fast spegel. ' Såsom tidigare nämnts alstrar ljuskällan 30 en polariserad laserstråle 29.

Den elektriskt styrbara underenheten 46 roterar denna laserstråles 29 polarisations- plan under styrning av den frekveesmodulerade signalen. En lämplig elektriskt styrbar underenhet omfattar en Pockel-cell 68, en linjär polarisator 70 och en drivenhet 72 för Pockel-cellen. Drivenheten 72 är i huvudsak en linjär förstärkare och är pâverk- bar i beroende av den frekvensmodulerade signalen på ledningen l4. Utsignalen från drivenheten 72 för Pockel-cellen tillhandahåller drivsignaler till Pockel-cellen 68 .för rotation av laserstrålens 29 polarisationsplan. Den linjära polarisatorn 70 är orienterad i ett förutbestämt förhållande med avseende pâ det ursprungliga polarisa- tionsplanet för laserstrâlen 29, som avges från laserkällan 30.

Som framgår av fig. 7 är den linjära polarisatorns 70 axel för maximal ljus- transmission belägen i rät vinkel med polarisationsvinkeln för det ljus, som avges från källan 30. Till följd av detta arrangemang utträder minsta ljusmängd från pola- risatorn 70 när skrivstrâlen 29 medelst Pockel-cellen 28 pâföres en rotation av 00. Maximal ljusmängd utträder från polarisatorn 70 när skrivstrålen 29 medelst Pockel cellen 28 pâföres en rotation av 90°. Denna beskrivna inrättning av den linjära pola- risatorn utgör endast ett föredraget val. Genom inriktning av polarisatorns 70 axel för transmission av maximal ljusmängd med polarisationsvinkeln för det från laser- källan 30 avgivna ljuset, kommer de maximala och minimala tillstånden att vara motbelägna från vad som beskrivits; när ljusstrâlen underkastas en rotation av 0° och 90°. Emellertid kommer skrivapparaten att i huvudsak arbeta pâ samma vis. Den linjära polarisatorn 70 tjänar till att dämpa intensiteten hos strålen 29, vilken roteras bort från sin naturliga polarisationsvinkel. Det är denna dämpningsfunktion medelst den linjära polarisatorn 70, som bildar en modulerad laserstråle 29', som svarar mot den frekvensmodulerade signalen. Ett s.k. "Glan-prisma" är lämpligt för användning som en linjär polarisator 70.

Pockel-cellens drivenhet 72 är växelströmskopplad med Pockel-cellen 68.

Den stabiliserande aterkopplingskretsen 48 är likströmskopplad med Pockel-cellen 68.

I fig. 4-7 visas selektiva vâgformer för elektriska och optiska signaler, vilka uppträder i den utföringsform, som visas i fig. l En av den som videosignal tjänande kretsen l6 alstrad videosignal visas i fig. 4. En typisk anordning för alst- ring av en sådan videosignal är en televisionskamera eller en videoinspelningsanord- ning, vilken âteruppspelar en tidigare upptecknad signal, som alstrats av en téle- visionskamera. En ljusfläcksavsökare är ännu en källa för en sådan videosignal. Den i fig. 4 visade informationssignalen är typiskt en signal med spänningen l V topp- -topp, vilken signal har sitt informationsinnehåll i form av en medelst en linje 73 10 15 20 25 30 35 40 ~~ -~~ iiv-uflw-nmwøaßøíqa-lfiß-*w _ . .ii vaioizz-e representerad spänning, som varierar med tidsformatet. Den maximala momentana ändrings- hastigheten för en typisk videosignrl begränsas av bandbredden 4,5 MHz. Denna video- signal är av det slag, vilket direkt kan presenteras på en televisionsmonitor.

Den i fig. 4 visade videosignalen pâföres frekvensmodulatorn 20 i fig. l.

Modulatorn 20 alstrar den frekvensmodulerade vägformen 74 enligt fig. 5. Informations- innehållet hos vâgformen i fig. 5 är detsamma som informationsinnehållet i vågformen i fig. 4, men formen är annorlunda. Informationssignalen i fig. 5 är en frekvens- modulerad signal, som har sitt informationsinnehåll i form av en bärsignal, vilken har frekvensvariationer med avseende pâ tiden runt en mittfrekvens. Genom jämförelse av signalerna i fig. 4 och 5 framgår att det lägre amplitudområdet, vilket allmänt betecknas med 75, hos videovâgformen 73 i fig. 4 motsvarar partiet med lägre frekvens- hos den frekvensmodulerade signalen 74 enligt fig. 5. En sådan period hos den frek- vensmodulerade signalens 74 lägre frekvensparti anges allmänt med en parentes 76.

Ett område med högre amplitud, vilket allmänt betecknas med hänvisningsbeteckningen 77 hos videovågformen 73, motsvarar de högre Frekvenspartierna hos den frekvensmodule- rade signalen 74. En fullständig period hos den frekvensmodulerade signalens 74 högre frekvensparti visas medelst en parentes 78. Ett mellanliggande amplitudområde som allmänt betecknas med en hänvisningsbeteckning 79, hos videovågformen 73, mot- svarar de mellanliggande frekvenspartierna hos den frekvensmodulerade signalen 74.

En enda period hos den frekvensmodulerade signalens högre frekvensparti, som represen- terar det mellanliggande amplitudomrâdet 79, är angivet med en parentes 79a.

Genom jämförelse av fig. 4 och 5 framgår att den i fig. l visade frekvens- modulatorn 20 omvandlar den i fig. 4 med tiden varierande spänningssignalen till en i fig. 5 visad frekvensmodulerad signal.

Fig. 6 åskådliggör intensiteten hos den av skrivlasern 30 alstrade skriv- strâlen 29. Skrivstrâlens 29 intensitet visas ha en konstant nivå, som representeras medelst linjen 80. Efter ett inledande uppstartningsförlopp förblir denna intensitet oförändrad.

Fig. 7 åskådliggör skrivstrâlens 29' intensitet efter dess passage genom ljusintensitetsmoduleringsenheten 44. Den intensitetsmodulerade skrivstrálen visas med ett flertal övre toppar 92, vilka representerar ljusintensitetsmoduleringsenhetens 44 högre ljustransmissionstillstand, och med ett flertal dalar 94, vilka representerar ljusintensitetsmoduleringsenhetens 44 lägre ljustransmissionstillstând. Linjen 80, som representerar laserns 30 maximala intensitet är överlagrad på vågformen 29' för att visa att någon förlust i ljusintensitet erhålles i enheten 44. Denna förlust anges medelst en linje 96, som visar skillnaden i intensiteten hos den av lasern 30 alstrade ljusstrålens 29' intensitet och den maximala intensiteten 92 hos den av enheten 44 modulerade ljusstrâlen 29'.

Denna intensitetsmodulation hos skrivstrâlen 29 för att bilda en intensitets- modulerad skrivstrâle 29' áskádliggöres bäst i fig. 6 och 7. Fig. 6 visar -~w~» --- »oi u. -.-wma-M . .v-l'--~~-fi~,-@Aa-ounu,,,_ h, ,_\>\V\- . l”l0 15 20! 25 _30 35 40 ;.iotoia2-6 3 1 “ den omodulerade strålen 29 med en konstant intensitet, som representeras av linjen 80. Fig. 7 visar den modulerade strâlen 29' med maximala intensitetsnivåer angivna vid 92 och minimala intensitetsnivâer angivna vid 94. _ Skrivstrâlens 29 intensitetsmodulation har samband med Pockel-cellens 68 rotationseffekt, vilken framgår av linjerna 98, 100 och 102. Skärningen mellan linjen 98 och linjen 29' visar intensiteten hos den från den linjära polarisatorn 70 avgivna I strâlen 29', när Pockel-cellen 68 ej adderar någon rotation till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom. Skärningen mellan linjen 100 och linjen 29' anger intensiteten hos den från den linjära polarisatorn 70 avgivna strâlen 29', när Pockel-cellen 68 adderar en rotationaaw 45° till polarisationsvinkeln för dets, ljus, som passerar därigenom. Skärningen mellan linjen 102 och.1injen 29' visar inten- siteten hos den. från den linjära polarisatorn 70 utgående sfrålen 29', när Pockel- cellen 68 adderar en rotation av 90° till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom.

Fonnningen av en öppning, t.ex. öppningen 37 visad i fig. 3 och 8, medelst den i fig. 7 visade intensitetsmodulerade strálen 29' förstås bäst genom en jämförel- se mellan de två figurerna 7 och 8.

Linjen 100 dragen mitt emellan intensitetsnivan 92, som representerar en- hetens 44 högre ljustransmissionstillstånd, och intensitetsnivån 94, som representerar enhetens 44 lägre ljustransmissionstillstånd. Linjen 100 representerar den intensitet, som alstras av enheten 44, när Pockel-cellen 68 roterar polarisationsvinkeln för den skrivstråle 29, som passerar därigenom, över en vinkel av 450. Dessutom representerar linjen 100 tröskelintensiteten för den modulerade stråle 29', som erfordras för att forma en markering i det av ljus pâverkbara beläggningsskiktet 26. Denna tröskel nas genom rotation av polarisationsvinkeln för skrivstrâlen 29 över en vinkel av 45°.

Genom jämförelse mellan fig. 7 och 8 framgår att en öppning 37 bildas under det att Pockel-cellen 68 roterar polarisationsvinkeln för skrivstrålen 29, som passe- rar därigenom, mellan vinkeln 45° och 90° och tillbaka till 45°. Någon öppning bildas ej medan Pockel-cellen roterar den därigenom passerande skrivstrâlens 29 polarisa- tionsvinkel mellan vinkeln 45° och 0° och tillbaka till 45°.

För att återgå till fig. 3 visas där en vy uppifrån av det videoskivelement, som i fig. 8 visas i radiell tvärsektionsvy. En granskning av denna figur 3 under- lättar förståelsen av det sätt, på vilket uppsättningen linjer av ljusreflekterande och ljusspridande områden 38 och 37 formas på videoskivelementet 10. Skivelementet l0 roteras med en förutbestämd rotationshastighet av 1800 rpm och markeringarna 37 och 38 fonnas i det av ljus pâverkbara beläggningsskiktet 26 såsom visas med hänvisning till fig. 8. Rörelsestyrenheten 28, vilken visas i fig. 1, formar öppningarna 37 på cirkulärt spårliknande vis. Hänvisningsbeteckningen 104 betecknar en sektion av ett inre spår och hänvisningsbeteckningen 105 betecknar en sektion av ett yttre spår.

En streckad linje 106 representerar spârets 105 mittlinje och en streckad linje 107 representerar spårets 104 mittlinje. Längden hos en linje 108 representerar avståndet -....v---.-~- - - ,,-.....-...,.-..~.-~ -fl-nnüøn. 1 . .afa- ~ M... ,_. .4 . 4- . »Nm lem-immun. e-u-øø--aflvumusunfavn- -m-f-vu-»s-y m.,- 7öíG 132'6 mellan mittlinjerna 106 och 107 hos angränsande spår l05 och l04. 2 mikrometer är ¿ ' ett typiskt avstånd mellan mittlinjerna hos angränsande spår. Bredden hos en öppning 1 37 anges medelst längden hos en linje lD9. En typisk bredd för en öppning är l mikro- meter. Avståndet mellan angränsande öppningar representeras av längden hos en linje ll0. Detta avstånd mellan angränsande spår benämnes spârmellanområde (eng. intertrack region) och har typiskt en utsträckning av l mikrometer. Längden hos en öppning representeras av en linje ll2 och varierar typiskt mellan l,0 och l,5 mikrometer.

.Samtliga dessa dimensioner är beroende av många variabler i uppteckningsapparaten. 10 15 20 25 30 35 40 Exempelvis varierar dessa dimensioner i beroende av det frekvensintervall, som alstras av frekvensmodulatorn 20, storleken hos den fläck 42, som bildas av de optiska skriv- enheterna 4l och 42 samt den för skivelementet 10 valda rotationshastigheten. ' I fig. 9 visas ett mera detaljerat blockschema över rörelsestyrenheten 28 enligt fig. l. Rotationsdrivkretsen 32 omfattar en spindelservokrets l30 och en spindelaxel 132. Spindelaxeln l32 är i ett stycke förbunden med svängbordet eller skivtallriken 2l.Spindelaxeln l32 drives medelst en motor l34 av typen tryckt krets.

Den av motorn l34 tillhandahâllna rotationsrörelsen styres medelst spindelservokretsen l30, vilken faslåser skivtallrikens 21 rotationshastighet vid en signal, som alstras av en färgunderbärvågskristalloscillator l36 (eng. color subcarrier crystal oscilla- tor), vilket utgör en del av synkroniseringsenheten 36. Synkroniseringsenheten 35 har vidare en första divisionskrets l38 och en andra divisionskrets l40. Den första divisionskretsen l38 reducerar den i oscillatorkretsen 136 alstrade färgbärvågsfrek- vensen ned till en rotationsreferensfrekvens. Spindelaxeln l32 innehåller en tacho- meter l43 för alstring av en frekvenssignal, som anger axelns l32 och skivtallrikens 2l exakta rotationshastighet. Tachómetersignalen erhålles via en ledning 142 och rotationsreferenssignalen från den första divisionskretsen l38 erhålles på en ledning l44. Tachometersignalen på ledningen 142 tillföres spindelservokretsen l30 och rota- tionsreferenssignalen på ledningen 144 tillföres också spindelservokretsen l30.

Kretsen l30 jämför dessa två insignalerns faser. När tachometersignalens fas ligger före rotationsreferenssignalens fas, är rotationshastigheten för hög och en signal alstras i spindelservokretsen l30 för att via en ledning l46 tillföras motorn l34 i och för att reducera rotationshastigheten och bringa tachomtersignalen i fas med rotationsreferenssignalen. När tachometersignalens fas kommer efter rotationsrefe- renssignalens fas vid jämförelse i spindelservokretsen l30, är rotationshastigheten alltför liten och en signal alstras i spindelservokretsen l3O för att via en ledning l48 tillföras motorn l34 i och för att öka rotationshastigheten och bringa tachometer- signalen i fas med rotationsreferenssignalen.

Den andra divisionskretsen l40 reducerar den av oscillatorn l36 alstrade färg- _ underbärvågens frekvens ned till en translationsreferensfrekvens för förflyttning av translationsdrivkretsen 34 i en fastställd sträcka för varje avslutat varv hos ele- mentet l0. I den föredragna utföringsformen är för varje rotationsvarv hos elementet ..- ............ ...a-...ww-...í 10 15 20 25 30 35 40 ,'?51Û'l32~6 I'I 10 förflyttningssträckan medelst translationsdrivkretsen en sträcka av 2 mikrometer.

Kristalloscillatorn 136 med sina tvâ divisionskretsar 138 och l40 fungerar som en elektrisk synkroniseringskrets för upprätthållande av ett konstant förhållande mellan skivelementets rotationsrörelse, vilken erhålles medelst rotationsdrivenheten 32, och translationsrörelsen mellan skrivstrâlen 29 och beläggningsskiktet 26 erhålles medelst translationsdrivenheten 34.

De i fig. 1, 10 och ll áskâdliggjorda, rörliga optiska enheterna är monterade på en bärplatta, vilken visas vid 142. Denna rörliga platta drives i radiell led medelst translationsdrivenheten 34, som förflyttar plattan 142 2,0 mikrometer per .rotationsvarv för spindelaxeln 132. Denna translationsrörelse är radiell med avseende på det roterande skivelementet 10. Den radiella förflyttningen vid spindelaxelns 132 ' varje rotaticnsvarv betecknas som uppteckningen stigning eller delning. Eftersom lik- formighet i delningen för den slutliga uppteckningen är beroende av jämn förflyttning av de på plattan 142 monterade optiska enheterna, är en ledarskruv 143 omsorgsfullt inrättad i translationsdrivenheten 34, när en translationsdrivmutter 144, som bildar ingrepp med ledarskruven 143 och gör kopplingen mellan muttern 144 och plattan 142 så styv som möjligt, vilket åskådliggöres medelst en stav 146. I fig. 10 visas en läsapparat, vilken utnyttjas för att återvinna den frekvensmodulerade signal, som är lagrad på informationslagringselementet 10 som en tidigare beskriven uppsättning linjer av markeringar 37 och 38 eller en linjär följd av markeringarna 37 och 38.

En avläsningsstrále 150 alstras av en avläsningslaser 152, som alstrar en polariserad, kollimerad ljussträle 150. Ett bärorgan, såsom svängbordet eller skivtallriken 21, utnyttjas för att uppbära informationslagringselementet 10 i ett i huvudsak förutbe- stämt läge.

En stationär, optisk avläsningsenhet 154 och en rörlig optisk enhet 156 åstadkommer en optisk avläsningsbana, över vilken avläsningsljusstrålen 150 kastas mellan laserkällan 152 och informationslagringselementet 10. Dessutom kan endera av de optiska enheterna utnyttjas för att fokusera ljusstrâlen 150 på de omväxlande belägna ljusreflekterande områdena 38 och ljusspridande områdena 37, vilka uppbäres i efter varandra följande lägen på informationslagringselementet 10. Den rörliga optiska enheten 156 utnyttjas för att uppsamla reflektionerna från de ljuset reflek- terande områdena 38 och de ljuset spridande områdena 37. Rörelsestyrenheten 28 till- handahàller relativ rörelse mellan avläsningsstralen 150 och de efter varandra om- växlande belägna områdena 38 och 37 för reflektion av ljus resp. spridning av ljus.

De optiska enheterna 154 och 156 fastlägger också den optiska bana, över vilken den från beläggningsskiktet reflekterade strålen kastas. Den reflekterade stràlens bana är betecknad med hänvisningsbeteckningen l50'. Denna reflekterade ljus- strálebane 150' innefattar ett parti av den ursprungliga avläsningsstralens bana 150.

Vid de delar där den reflekterade strâlen 150' sammanfaller med avläsningsstrâlen 150, utnyttjas båda hänvisningsbeteckningarna 150 och l50'. Ett ljusavkännande element 158 är beläget i den reflekterade ljusstrâlens bana 150' och utnyttjas för att alstra en uwwu-fwwv-w-vfi.. V , -flíi 10 15 'tor gentemot avläsningsstr 20 'beläget 25 30 35 40 731” '232-6 frekvensmodulerad elektrisk signal, som svarar mot de däremot infallande reflek- tionerna. Den frekvensmodulerade elektriska signalen som alstras av det ljusavkännande elementet l58, uppträder på en ledning l60 och har sitt informationsinnehâll i form av en bärfrekvens med frekvensförändringar i tiden svarande mot den lagrade informa- tionen. Utsignalen från den ljusavkännande kretsen l58 tillföres en diskriminator- krets 162 via en förstärkare l64. Diskriminatorkretsen l62 är påverkbar i beteende av utsignalen från den ljusavkännande kretsen l58 och utnyttjas för att förändra den frekvensmodulerade elektriska signalen till en tidsberoende spänningssignal, som representerar den lagrade informationen. Den tidsberoende spänningssignalen be- tecknas också som en videosignal och uppträder på en.ledning l65. Denna tidsberoende spänningssignal har sitt informationsinnehåll i form av en spänning, som varierar med' tidsformatet och är lämplig för presentation via en konventionell televisionsmonitor 166 och/eller ett oscilloskop 168.

De optiska avläsningsenheterna 154 och l56 har vidare ett polarisations- selektivt strälningsuppdelande element l70, vilket arbetar som en,stralningspolarisa- ålen l50 och som arbetar som en selektiv strâluppdelare gentemot den reflekterade strålen l5D'. De optiska avläsningsenheterna innefattar vidare en kvartsvâglängds-platta l72. Strålpolarisatorn l70 filtrerar från avläsnings- strâlen l50 bort eventuella ljusvâgor, vilka ej är inriktade med strâlpolarisatorns l70 polarisationsaxel. Med polarisationsaxeln för avläsningsstràlen l50 fixerad med en särskild orientering medelst elementet l70 förändrar kvartsvàglängds-plattan l72 polarisationsplanet från linjär till cirkulär polarisation. Elementet l7D och kvarts- vâglängdplattan l72 är belägna i avläsningsljusstrålens bana l50. Elementet l70 är mellan avläsningsstrâlens l50 källa 152 och kvartsvåglängdplattan l72.

Kvartsvâglängds-plattan l72 är också belägen i den reflekterade avläsningsstrålens bana l5D'. Kvartsvâglängds-plattan l72 förändrar således ej endast avläsningsstrålens polarisation från linjär till cirkulär under dess väg från avläsningslasern l52 till informationslagrinqselementet l0, utan kvartsvâglängds-plattan l72 förändrar också det cirkulärt polariserade, reflekterade ljuset tillbaka till linjärt polariserai ljus, vilket är roterat 90° med avseende på den föredragna riktning, som är fastlagd medelst källan l52 och elementet l70. Denna roterande stråle l50' är selektivt riktad pâ det ljusavkännande elementet l58, som förändrar den reflekterade ljusstrålen l50' till en motsvarande elektrisk signal. Det torde uppmärksammas att elementet l70 redu- n hos avläsningsstrâlen l50 när den passerar därigenom. Denna minsk- as genom att den ursprungliga intensiteten för avläsnings r att utbalansera denna reak- cerar intensitete ning av intensiteten kompenser strâlen l50 inställes till en tillräckligt hög nivå fö tion.

Kvartsvâglängds-plattan l72 ger en total rotation av 90° på den reflekterade strålen l50' med avseende pâ avläsningsstrålen l50 under ändringen frân linjär pola- risation till cirkulär polarisation och tillbaka till linjär polarisation. Sfsom "' 'Que-an- ---,-_ -o--w ___..........,....V. . ._ _. 16 . -7310132-6 tidigare nämnts är e1ementet 170 också en strâ1uppde1ande kub i den ref1ekterade av1äsningsstrå1ens bana 150'. Eftersom den ref1ekterade av1äsningsstrâ1ens 150' po1arisationsp1an förskjutes 90° ti11 föïjd av strå1ens dubb1a passage genom kvartsvåg1ängd-plattan 172, riktar e1ementets 170 strâ1uppde1ande kubsektion 1 5 den reflekterade av1äsningsstrå1en 150' mot den 1jusavkännande kretsen 158.

Ett 1ämp1igt e1ement med egenskapen hos ett 1jusavkännande e1ement 158 är en foto- diod. Varje sådant e1ement 158 är i stånd att förändra den ref1ekterade frekvens- modu1erade 1jusstrå1en 150' ti11 en eiektrisk signaï med dess informationsinnehå11 i form av en bärfrekvens med frekvensvariationer i tiden, som varierar från bär- 10 frekvensen. De optiska enheterna 154 och 156 innefattar vidare objektivlinsen 52, som uppbäres mede1st ett hydrodynamiskt 1uft1agringse1ement 54, vi1ket uppbär 1insen 52 ovanför det av informations1agringse1ementet 10 uppburna be1äggnings- skiktet 26. Såsom tidigare nämnts utgöres av1äsningsstrå1en 150 av i huvudsak para11e11a 1jusstrå1ar. 0bjektiv1insen 52 har en inträdesöppning 56, som har 15 större diameter än diametern hos av1äsníngsstrâ1en 150, när denna a1stras av 1aser- kä11an 152. En p1ankonvex spridnings1ins 154 är inrättad me11an 1aserkä11an 152 och objektiv1insens 52 inträdesöppning 56 för att sprkh de väsent1igen para11e11a ïjusstrálarna, som bi1dar av1äsningsstrà1knippet 150, ti11 ett 1jussträ1knippe 150 med en ti11räck1igt stor diameter för att åtminstone fy11a objektiv1insens 20 52 inträdesöppning 56. De optiska enheterna 154 och 156 har vidare ett anta1 stationära, p1anformade speg1ar 176 och 178 för att avböja av1äsnings1jusstrå1en 150 och den ref1ekterade 1jusstrà1en 150' utmed en bana, vi1ken är beräknad för att av1äsnings1jusstrâ1en 150 ska11 fa11a på de tidigare nämnda e1ementen. _ Ett faku1tativt optisk fi1ter 180 är be1äget i den ref1ekterade strà1ens 251 bana 150' och fi1trerar bort samt1iga våg1ängder med undantag för av1äsnings1Jus- strå1ens våg1ängder. Utnyttjandet av detta fi1ter 180 förbättrar bi1dkva1iten hos den mede1st te1evisionsmonitorn 166 presenterade bi1den. Detta fi1ter 180 är vä- sent1igt, när av1äsningssystemet utnyttjas med skrivsystemet, vi1ket beröres närmar< nedan med hänvisning ti11 fig. 11. I en apparat inrättad för både av1äsning och 30 skrivning kastas en de1 av skrivsträ1en 29 utmed denireflekterade av1äsningsstrà- 1ens bana 150'. Fi1tret stoppar denna de1 av skrivstrå1en och överför den ref1ek- terade strå1en 150' he1a intensitet.

En faku1tativ sam1ings1ins 182 är be1ägen i den ref1ekterade strå1ens bana 150' för att kasta den ref1ekterade strå1en på det 1jusavkännande e1ementets 158 35 ' aktiva område. Denna sam1ings1ins 182 reducerar den ref1ekterade strâ1ens 150' diameter och koncentrerar den ref1ekterade stråïens 1jusintensitet på det 1jusav- I kännande e1ementets 158 aktiva område.

Förstärkaren 164 förstärker utsigna1en från det 1jusavkännande e1ementet 158 och höjer amp1ituden hos den frekvensmodu1erade e1ektriska signa1en, vi1ken a1stras 40 av det ïjusavkännande e1ementet 158, i och för anpassning ti11 insigna1knav hos w _ _ l -q-w-v-nnrn-eau'u^-lac«..ua_..wuwv-nv~n»x~ ,-,~,.-f.,..- » ~~v..»»»»wïï~mavwevnftwflu~u~agnfivaay ww-u~w»e~<~~~a.f-~nwv-uvmiu-- L wmwlw '___-__ __* ß n _ _ __ 41:... nwmulrrïvru .-...-.-___ .,,,. _, .. . . _ . .- l0 15 20 25 30 35 40 17 731Û132'5 demodulatorn l62.

De i fig. 4-7 visade elektriska och optiska vågformerna alstras också av den i fig. l0 visade läsapparaten under återvinning av den frekvensmodulerade signalen, vilken är lagrad på det av skivelementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26. Fig. 6 visar en medelst en laserkälla alstrad skrivlaserstråle, som har konstan' intensitet, vilken representeras medelst linjen 80. Avläsningslasern l52 alstrar 4 en lässtråle l50 med konstant intensitet men vid en lägre nivå. Fig. 7 visar en intensitetsmodulerad laserskrivstråle. Den reflekterade lässtrålen l50' är inten- sitetsmodulerad till följd av det förhållandet att den träffat de ljusreflekterande och ljusspridande områdena 38 och 37, som uppbäres på skivelementet l0. Den reflek- terade lässtrålen l50' kommer ej att vara en perfekt fyrkantsvåg av det slag som e. visas i fig. 7. I stället är signalpulsernas hörn rundade till följd av avläsnings- fläckens ändliga dimension.

Fig. 5 visar en frekvensmodulerad elektrisk signal med sitt informations- ' innehåll i form av en bärsignal, som har frekvensändringar i tiden varierande runt mittfrekvensen. Utsignalen från det ljusavkännande elementet 158 är samma typ av signal. Fig. 4 visar en videosignal med sitt informationsinnehâll i form av en spänning, som varierar med tidsformatet. Utsignalen från demodulatorn l62 är samma typ av signal. ' Den i fig. l0 visade rörelsestyrenheten 28 arbetar på samma vis som nörelse- styrenheten 28 i fig. l. I läsapparaten alstrar rörelsestyrenheten 28 en rotations- rörelse för skivelementet under styrning av en rotationsdrivenhet 32. Enheten 28 alstrar vidare en translationsrörelse för förflyttning av den rörliga optiska av- läsningsenheten l56 radiellt över lagringselementets yta.

Enheten 28 har vidare en synkroniseringgkrets för upprätthållande av ett konstant förhållande mellan rotationsrörelsen och translationsrörelsen, så att lässtrålen l50 träffar de av skivelementet l0 uppburna informationsspåren. Sektionen av typiska informationsspâr visas vid 104 och l05 i fig. 3.

I fig. ll visas ett blockschema över kombinationen av skrivapparaten enligt fig. l och läsapparaten enligt fig. lO. De i fig. ll visade elementen arbetar på samma vis som tidigare beskrivits, varför denna detaljerade funktion ej upprepas här. Endast en kort beskrivning ges i syfte att undvika upprepning och oklarheter.

Den omodulerade skrivstrálens bana visas vid 29 och den modulerade skriv- strålens bana visas vid 29'. En första optisk enhet fastlägger den modulerade strå- lens bana 29' mellan den linjära polarisatorns 70 utgång och beläggningnskiktet 26. Den stationära, optiska skrivenheten 41 inbegriper spegeln 58. Den rörliga, optiska skrivenheten 40 inbegriper spridningslinsen 66, en.partiellt transmitte- rande spegel 200, en plan spegel 60 och objektivlinsen 52. Den modulerade skriv- _ strålen 29' kastas som en skrivfläck 42 på det i beroende av ljuspåverkbara be- läggningsskiktet och samverkar med beläggningen för att bilda de tidigare beskrivna Q markeringarna.

~----~- ~ -------- --~- ~ -I w»- -fl v--~- -c-fl V, m-.. ...W . 'I ..'_.'_...._.__._..... .._-a,¿,4.,1...__ í....~...-».-.~..~V...._.. _ :“" 10 15 20 25 30 35 40 Dioioiaz-su* Av1äsningsstrå1ens bana visas vid 150. De optiska avläsningsenheterna “fast1ägger en andra optisk bana för av1äsningsstrå1en 150 me11an av1äsnings1asern 152 och informations1agringsenheten 10. Den stationära, optiska av1äsningsenheten 154 inbegriper spege1n 176. Den rör1iga, optiska avïäsningsenheten 156 inbegriper spridnings1insen 174, po1arisationsförskjutningsanordningen 172, en andra fast spegel 202, den se1ektivt transmitterande spege1n 200, den p1ana spege1n 60 och 1insen 52. Av1äsningsstrå1en 150 kastas som en av1äsningsf1äck 157 vid en punkt be1ägen på nedströms avstånd från skrivf1äcken 42, vi1ken mera fu11ständigt be- skrives med hänvisning ti11 fig. 12. Spege1n 200 är en dikroistisk spege1, vi1ken är transmitterande vid skrivstrâ1ens 29' våg1ängd och vi1ken är ref1ekterande vid av1äsningsstrâ1ens 150' våg1ängd. _ , Skrivstrâ1ens 29' intensitet är större än av1äsningsstrå1ens 150 intensitet.

Medan skrivstrâ1en 29' måste förändra det i beroende av 1jus pâverkbara be1äggnings- skiktet 26 för åstadkommande av markeringar, som representerar den för 1agring av- sedda videosigna1en, behöver av1äsningsstrå1ens 150 intensitet endast vara ti11- räck1igt hög för att be1ysa de i be1äggningsskiktet 26 formade markeringarna och ge en ref1ekterad 1jusstrå1e 150' med ti11räck1igt hög intensitet för att åstadkomma en bra signa1 efter uppsam1ing mede1st den optiska av1äsningsenheten och omvand1ing från en intensitetsmodu1erad, ref1ekterad strâ1e 150' ti11 en frekvensmodu1erad, e1ektrisk signa1 mede1st den 1jusavkännande kretsen 158.

Den fasta spegein 58 i skrivstrå1ens optiska bana och de två fasta speg1arna 176 och 202 i 1ässtrå1ens optiska bana utnyttjas för att rikta skrivstrålen 29' mot objektiv1insen 56 vid en styrd vinke1 i förhå11ande ti11 av1äsningsstrâ1en 150.

Denna vinke1 me11an de tvâ mot 1agringse1ementet infa11ande strâ1arna ger ett me11an- rum me11an skrivf1äcken 42 och av1äsningsf1äcken 157, när dessa var och en kastas på be1äggningsskiktet 26.

Ett vid apparatens funktion ti11räck1igt stort me11anrum har visat sig vara ' 4-6 mikrometer. Detta avstånd motsvarar en vinke1, som är a11t?ör 1iten för att tyd- 1igt visas i fig. 12. Fö1jakt1igen är för tyd1ighets sku11 denna vinke1 överdriven i fig. 12.

Av1äsningsstrå1en 150' demodu1eras i en diskriminatorkrets 162 och presen- teras på en konventione11 te1evisionsmonitor 166 och ett osci11oskop 168. Te1evisions~ monitorn 166 visar inspe1ningens bi1dkva1itet och osci11oskopet 168 visar videosigna- 1en mera i deta1j. Denna 1äsfunktion omede1bart efter skrivfunktionen gör det möj1igt att momentant övervaka den under uppteckningsoperationen 1agrade videosigna1ens kva- 1itet. I den hände1se den 1agrade signa1ens kva1itet är då1ig, erhå11es omede1bart kännedom om detta och skrivför1oppet kan korrigeras e11er också kan det informations- 1agringse1ement 10, som 1agrar videoinformationssigna1en med dá1ig kva1itet, kasse- ras.

Vid arbetsti11ståndet av1äsning efter uppteckning arbetar skriv1asern 30 och 10 15 20 25 30 35 40 va1o132-6 iäsiasern 152 vid samma tid. En dikroistisk spege1 200 utnyttjas för att kombinera av1äsningsstrâ1en 150 med skrivstrâ1en 29'. Vid detta arbetsti11stånd aviäsning efter uppteckning, vä1jes skrivstrâ1ens 29 våg1ängd att ski1ja sig från av1äsningsstra1ens 150 vag1ängd. Ett optiskt fi1ter 180 utn'ttjas för att biockera någon eventue11 de1 _~r~ av skrivsträ1en, som fö1jt den ref1ekterade av1äsningsstrå1ens bana. Fö1jakt1igen överför det optiska fi1tret 180 den ref1ekterade av1äsningsstrâ1en 150' och fi1tre- rar bort eventue11 de1 av 1aserskrivstrá1en 29', som fö1jer denrref1ekterade aviäs- ningsstrá1ens bana 150'.

I det jämförande arbetsti11stândet utövas funktionen av1äsning efter skriv- ning såsom beskrivas med hänvisning ti11 fig. 11. Vid drift en1igt detta övervakande arbetsti11stând jämför en jämföreisekrets 204 demodu1atorns 162 utsigna1 med den ursprung1iga videoinformationssigna1, som erhö11s från kä11an 18.

Närmare bestämt ti11föres videoutsigna1en från diskfiminatorn 162 ti11 en komparator 204 över en ïedning 206. Den andra insignalen ti11 komparatorn 204 tages från videokä11an.16 via 1edningen 18, en ytter1igare 1edning 208 och via en fördröj- nings1edning 210. Fördröjnings1edningen 210 påför på den inmatade videoinformations- signalen en tidsfördröjning 1ika med de ackumu1erade fördröjningsvärdena med början från frekvensmodu1ationen av den inmatade videoinformationssigna1en och vidare ti11 frekvensdemodu1ationen av den återvunna e1ektriska signa1en från avkänningskretsen 158. Denna fördröjning inbegriper också fördröjningen vad avser förf1yttningstiden från den punkt på 1agringse1ementet 10, vid vi1ken den inmatade videoinformations- signa1en Iagras på informations1agringse1ementet mede1st skrivf1äcken 42 med fort- sättning ti11 den punkt, på vi1ken av1äsningsf1äcken 157 träffar.

Korrekt fördröjningsbe1opp âstadkommes bäst genom att fördröjningskretsen 210 utföres för varierbar fördröjning, varvid fördröjningen instä11es för optíma1 funktion.

Vid idea1t förhå11ande är videoutsigna1en från diskriminatorn 162 identisk i a11a avseenden med videoinsignaien på 1edningarna 18 och 208. Varje uppträdande ski11nad representerar fe1, som kan ha förorsakats av brister e11er defekter i skiv- e1ementets yta e11er fe1aktiga funktioner hos skrivkretsar. Denna ti11ämpning är även om den är väsent1ig vid uppteckning av digita1 information, mindre kritisk när annan information upptecknas.

Utsigna1en från komparatorkretsen 204 kan räknas i en räknare (ej visad) för.fast1äggning av det faktiska anta1et fe1, som uppträder pà ett skive1ement.

När anta1et räknade fe1 överstiger ett förutbestämt va1t anta1 avs1utas skrivopera- tionen. Om så erfordras kan en ny uppteckning göras på ett nytt skive1ement. Varje skive1ement med a11tför många fe1 kan benand1as för att åter användas. I fig. 11 jämför komparatorn 204 de pâ 1edningarna 208 och 206 ti11gäng1iga utsignaierna. En a1ternativ och mera direkt ans1utning av komparatorn 204 är att jämföra utsignalerna från frekvensmoduïatorn 20 och den i fig. 10 visade förstärkaren 164. - va* ...f mm .~ Ne--u-yww-a- a-fliu-»a u.. mha» .un-ww* ....__.._. ., ~ io-:oiaz-oa 10 15 20 25 ao 35 40 _ i fig. l2 visas i nâgot förstorad form de något olika optiska banorna för den intensitetsmodulerade skrivstrålen 29' från skrivlasern 30 och den omodulerade lässtrâlen l50 från avläsningslasern l52. Informationslagringselementet l0 förflyttas i den med en pil 217 angivna riktningen. Figuren visar ett icke exponerat parti 26' 9 av beläggningsskiktet 26 som närmande sig skrivstràlen 29'.och en linjär följd av öppningar 37, som lämnar skärningsomrâdet mellan skrivstrålen 29' och beläggnings- skiktet 26. Skrivstrålen 29' sammanfaller med mikroskopobjektivlinsens 52 optiska axel. Avläsningsstrålens 150 mittaxel, vilken är betecknad med 212, bildar vinkel med skrivstrålens 29' mittaxel, vilken är betecknad 214. Vinkeln är åskådliggjord « medelst en dubbelriktad pil 2l6. Till följd av denna lilla skillnad i skrivstrálens 29' och avläsningsstrálens 150 optiska banor genom linsen 52, faller skrivfläcken 42 en-sträcka framför avläsningsfläcken 157. Skrivfläcken 42 ligger framför avläs- ningsfläcken l57 en sträcka lika med längden hos en linje 2l8. Linjens 218 längd är lika med vinkeln gånger objektivlinsens 52 brännvidd. Den resulterande fördröj- ningen nellan skrivningen och avläsningen tillåter det smälta metallbeläggningsskiktet 26 att stelna sa att uppteckningen avläsas i sitt slutliga stelnade tillstånd.

Om den avlästes alltför tidigt medan metallen fortfarande var smält, skulle reflek- tionen från öppningens kanter ej kunna åstadkomma någon signal med hög kvalitet för presentation på monitorn l66. ' ' I fig. 13 visas ett föredraget kopplingsschema över en stabiliseringsknets 48 för en Pockel-cell, vilken krets är lämplig för användning i apparaten enligt fig. l. Det är känt att en Pockel-cell 68 roterar polarisationsplanet för en till- förd skrivljusstrále 29 som en funktion av en palagd spänning, vilket àskâdliggöres med hänvisning till fig. 7.

I beroende av den enskilda Pockel-cellen 68 medför en spänningsförändring av storleksordningen 100 V att cellen roterar polarisationsplanet för det därigenom passerande ljuset 90°. Pockel-cellens drivenhet tjänar till att förstärka utsignalen från informationssignalkällan |2 till en utsignal med ett topp-topp-värde av 100 V.

Denna utsignal utgör en korreit inmatad drivsignal till Pockel-cellen 68. Pockel- cellens drivenhet 72 alstrar en vågform. vilken har den i fig. 5 visade formen och har ett spänningsvärde från topp till topp av 100 V.

Pockelecellen bör arbeta med en genomsnittlig rotation av 45° i syfte att bringa den modulerade ljussträlens intensitet att så troget som möjligt reproducera den elektriska drivsignalen. En förspänning måste pâläggas Pockel-cellen för att hålla Pockel-cellen vid denna genomsnittliga arbetspunkt. I praktiken varierar den elektriska förspänning, som motsvarar en arbetspunkt med rotationen 45°, kon- tinuerligt. Denna kontinuerligt föränderliga förspänning alstras genom utnyttjande av en servoâterkopplingsslinga. Denna servoåterkopplingsslinga inbegriper jämförelsen av genomsnittsvärdet för det transmitterade ljuset med ett inställbart referens- värde och.tillförsel av skillnadssignalen till Pockel-cellen medelst en likspännings- 10 lS 20 zs' 30 35 40 su; W-wfluvw... ;.::.'....;..--,..;.... .. . , ~ _.l.__ 340132-'6 förstärkare. Detta arrangemang stabiliserar arbetspunkten. Referensvärdet kan in- ställas för att svara mot den genomsnittliga transmissionen, som motsvarar arbets- punkten för rotation över 45° och servoåterkopplingsslingan tillhandahåller korri- ' gerande förspänningar för att hålla kvar Rockel-cellen vid denna genomsnittliga rotation av 45°. . x -Stabiliseringskretsen 48 omfattar ett ljusavkännande organ 225. En kisel- fotodiod arbetar som ett lämpligt ljusavkännande organ. Dioden 225 avkänner en del 29" av skrivstrâlen 29', vilken avges från den optiska modulatorn 44 och passe- rar genom den partiellt reflekterande spegeln 58, vilken visas i fig. l. Fotodioden 225 arbetar på i huvudsak samma vis som en solcell och är en elektrisk_energikällë, när den belyses av infallande strålning. En utgângsanslutning hos fotodioden 225 är medelst en ledning 227 ansluten till en gemensam referenspotential 226. Foto- diodens 225 andra utgångsanslutning är via en ledning 230 kopplad till en ingång hos en differentialförstärkare 228. Kiselcellens 225 utgångsanslutningar är snuntade medelst en belastningsresistor 232, som möjliggör ett tillstànd av linjär respons.

Differentialförstärkarens 228 andra ingång är via en ledning 238 kopplad till en inställbar arm 234 hos en potentiometer 236. En ände av potentiometern 236 är kopplad till referenspotentialen 226 via en ledning 240. En elektrisk kraftkälla 242 är ansluten till den andra änden av potentiometern 236, vilken möjliggör in- ställning av differentialförstärkaren 228 för att alstra en âterkopplingssignal på ledningar 244 och 246 för inställning av den genomsnittliga effektnivån för den modulerade laserstràlen 29' till ett förutbestämt värde.

Utgângspolerna från differentialförstärkaren 228 är resp. kopplade via resistiva element 248 och 250 och.utgångsledningarna 244 och 246 till den i fig. l visade Pockel-cellens 68 ingångspoler. Pockel-cellens drivenhet 72 är växelströms- kopplad till Pockel-cellen 68 medelst kapacitiva elenænt 252 och 254, medan diffe- :rentialförstärkaren 228 är likströmskopplad till Pockel-cellen 68.

Vid drift är systemet verksamgjort. Den del 29' av ljuset från skrivstrâlen 29', som faller på kiseldioden 225 alstrar en skillnadsspänning vid en ingång till differentialförstärkaren 228. Från början är potentiometern 236 så inställd att den genomsnittliga transmissionen genom Pockel-cellen motsvarar en rotation av 45°.

Därefter kommer, om den genomsnittliga intensitetsnivân för det ljus, som faller på kiselcellen 225 antingen ökar eller minskar, en korrigerande spänning att alstras av differentialförstärkaren 228. Den på Pockel-cellen 68 lagda korrigerande spän- ningen har en polaritet och en storlek avpassad för att återföra den genomsnittliga intensitetsnivån till den förutbestämda nivå, som valts genom inställning av ingångs- spänningen till differentialförstärkarens andra ingång över ledningen 238 genom rörel- se av den rörliga armen 234 utmed potentiometern 236.

Potentiometern 236 inställbara arm 234 utgör organet för val av den genom- snittliga intensitetsnivân för det av skrivlasern 30 alstrade ljuset. Optimala resul- 10 15 20 25 30 35 40 - .iaioiaš-e Zd tat åstadkommas, när längden hos en öppning 37 är exakt lika med längden hos nästa på- följande mellanrum 38, vilket tidigare beskrivits. Inställningen av potentiometern '36 är åtgärden för ästadkommande av denna likhet i längd. När längden hos en öppning är lika med längden hos nästa angränsande mellanrum, erhålles en arbetscykel av typen hälften-hälften. En sådan arbetscykel kan detekteras genom kontroll av presen- tationen av den just skrivna informationen på TV-monitorn och/eller oscilloskopet l66 resp. l68, vilka tidigare beskrivits. Kommersiellt godtagbara resultat före- ligger, när längden hos en öppning 37 varierar mellan 40 och 60 % av den sammanlagda längden för en öppning och dess nästa påföljande mellanrum. Med andra ordfuppmätes längden för en öppning och nästa påföljande mellanrum. öppningen kan således ha en ' längd, som faller inom intervallet 40-60 % av den totala längden.

I fig. 8 âskâdliggöres en cirkulär tvärsektion av ett med hänvisning till fig. 3 visat informationsspår, i vilket ett speglande ljusreflekterande omrâde 38 är beläget mellan ett par icke-speglande ljusreflekterande områden 37. I den cirku- lära tvärsektionsvyn enligt fig. 8 förflyttas den infallande läs- eller skrivstrålen relativt elementet l0 i den riktning, som representeras av pilen 217. Detta inne- bär att en lässtråle först faller på det speglande ljusreflekterande området 38a och därefter faller på det icke-speglande ljusreflekterande området 37a. I detta ut- förande representeras den positiva halvperioden hos den för uppteckning avsedda signalen av ett speglande ljusreflekterande område 38a och den negativa halvperioden hos den för uppteckning avsedda signalen representeras av det icke-speglande ljus- reflekterande omradet 37a. Arbetscykeln för den med hänvisning till fig. 8 visade signalen är en 50 %-ig arbetscykel såtillvida som längden hos det speglande ljus- reflekterande området 38a, vilken-representeras medelst en parentes 260, är lika med längden för det icke speglande ljusreflekterande området 37a, vilken senare längd representeras av parentesen 262. Denna föredragna arbetscykel åstadkommes genom kombinerad inställning av skrivstrålens 29 absoluta intensitet genom inställning av skrivlaserns 30 effekttillförsel och genom inställning av potentiometern 236 i stabi- liseringskretsen 48 till en nivå, vid vilken en öppning formas med början av en 45°-ig rotation av skrivstrâlens 29 polarisationsvinkel.

För att återhänvisa till det med hänvisning till fig. 7 och 8 âskádliggjorda förfarandet för formning av öppningar, sker smältning av ett tunt metallbeläggnings- skikt 26, när effekten i ljusfläcken överstiger ett tröskelvärde, som är karakteris- tiskt för metallfilmens beskaffenhet och tjocklek samt substratets egenskaper. Ljus- fläckens effekt moduleras medelst den ljusintensitetsmodulerande enheten 44. Till- -frán-övergângarna hålles korta för att göra läget för hålens eller öppningarnas ändar exakt oberoende av variationer i smältningströskelvärdet. Sådana variationer i smält- ningströskelvärdet kan föreligga till följd av variationer i tjockleken hos metall- beläggningsskiktet och/eller användningen av olika material som informationslagrings- skikt. 10 15 20 25 30 35 40 H vaeoizz-6 - Den genomsnittliga effekt i ljusfläcken, som erfordras för att forma en öppning i ett tunt metallbeläggningsskikt 25 med en tjocklek mellan 200 och 300 A, är av storleksordningen 200 mw. Eftersom den frekvensmodulerade bärfrekvensen är ungefär 8 MHz, formas 8 x 106 hål eller öppningar med variabel längd per sekund och energin per hal är 2,5 x låg joule.

I denna första utföringsform av ett videoskivelement l0 är ett parti av glassubstratet frilagt i varje öppning. Det frilagda partiet av glassubstratet fram- träder som ett område med icke-speglande ljusreflektionsförmåga gentemot en infallan- de lässtrâle. Det parti av metallbeläggningsskiktet, som blir kvar mellan på varandra följande öppningar framträder som ett område med hög ljusruflektionsförmâga gentemot en infallande lässtrâle. ~ När formningen av första och andra markeringar sker med användning av en beläggning av en fotoresist, inställes skrivstrålens 29' intensitet till en sådan nivå, att en 450-ig rotation av polarisationsplanet alstrar en ljusstrâle 29"med tröskelintensitet för exponering och/eller växelverkan med fotoresistbeläggnings- skiktet 26, medan fotoresistbeläggningsskiktet är i rörelse och anbringat på den rörliga informationslagringselementet 10. Kombinationen av Pockel-cellen 68 och Glan-prismat 70 innefattar ett ljusintensitetsmodulerande element, vilket arbetar från det 45°-iga inställningstillståndet till ett minre ljus transmitterande till- stånd, som hänför sig till ett driftstillstând nära rotationen 0°, och till ett mera ljus transmitterande tillstånd, som hänför sig till ett driftstillstánd nära 0°. När skrivsfrålens 29' intensitet ökar över den inledningsvis in- rotationen 9 t mera ställda nivån eller den förutbestämda startintensiteten, och ökar mot de ljus transmitterande tillståndet,'exponerar den infallande skrivljusstrâlen 29' den otoresiste". Denna exponering fortgår efter det att skrivstrâlens därav belysta f llbaka intensitet når det maximala ljustransmitterande tillståndet och förändras ti ned mot den inledande förutbestämda intensiteten, som hänför sig till rotationen 45° av polarisationsplanet för det från skrivlasern 30 avgivna ljuset. När rotationen sjunker under värdet 45°, sjunker intensiteten hos skrivstrålen 29', som utträder från Glas-prismat 70 under den tröskelintensitet, vid vilken den fokuserade skriv- t exponera den därav belysa fotoresisten. Denna bristande strålen ej är i stånd at ens förmåga att exponera den belyste fotoresisten fortgår efter det att skrivstrål ståndet och börjar återgå upp intensitet nått det minimala ljustransmitterande till 4s° mot den inledande, förutbestämda intensitet, som hänför sig till en rotation av av polarisationsplanet för det ljus, som avges från skrivlasern 30.

Pockel-cellens drivkrets 72 är typiskt en förstärkare med hög förstäkkning och hög utgângsspänning, vilken förstärkare har en utsignal, som ger ett sving eller en variation från topp till topp av l00 V hos utgàngsspänningen. Denna signal är avsedd att passa ihop med de för drivning av Pockel-cellen 68 erforderliga kraven.

Typiskt innebär detta att mittspänningsvärdet för utsignalen från Pockel-cellens drivenhet 72 åstadkommer en tillräcklig styrspänning för drivning av Pcskel-cellen ->----'^"-'N“°f"'«'* ' i' . m.. w . . ...a .. _ . . 'zaicmaz-aiwi 24 I 68 över 450, så att ungefär hälften av det totalt tillgängliga ljuset från lasern 30 l avges från den linjära polarisatorn 70. När utsignalen från drivkretsen 72 blir posi- tiv överföres mera ljus från lasern. När utsignalen från drivenheten 72 blir negativ överföras mindre ljus från lasern. ' 5 I den första utföringsformen, vid vilken ett metallbeläggningsskikt 26 utnyttjas, är utsignalen från lasern 30 inställd för alstring av en intensitet, som börjar smälta metallskiktsbeläggningen 26 på skivelementet 10,, när utsignalen från drivenheten 72 är noll och arbetspunkten hos Pockel-cellen är 45°. När driv- » enhetens 72 utsignal blir positiv fortsätter följaktligen smältningen. När driven- 10 hetens utsignal 72 blir negativ upphör emellertid smältningen.

I en andra utföringsform, vid vilken fotoresistbeläggningsskiktet 26 utnyttjas, ' inställes utsignalen från lasern 30 för alstring av en intensitet, som både belyser och exponerar fotoresistbeläggningen 26, när utsignalen från drivenheten 72 alstrar sitt medelspänningsvärde. När utsignalen från drivenheten 72 blir positiv kommer följ- 15 aktligen belysningen och exponeringen av fotoresisten medelst skrivstralen att fortsät- ta. När utsignalen från drivenheten 72 blir negativ fortsätter belysningen av fotore- sisten, men energin i skrivstrálen ärtotillräcklig för att exponera det belysta områ- det. Uttrycket "exponera" utnyttjas här med sin tekniska innebörd, som anger det fysi- kaliska fenomen, som grundar sig pa belysning av ett fotoresistmaterial. Den exponera- de fotoresisten kan framkallas och det framkallade fotoresistmaterialet avlägsnas på konventionellt vis. Fotoresistmaterial som belysts medelst ljus, som har otillräcklig intensitet för att exponera fotoresisten, kan ej framkallas och avlägsnas.

Vid både den första och den andra utföringsformen, som ovan beskrivits, inställes 4_den absoluta effektnivån 80, som åskådliggöres medelst linjen 80 i fig. 6, uppåt och 25 nedåt för åstadkommande av denna verkan genom inställning av skrivlaserns 30 effekt- tillförsel. I kombination med denna inställning av skrivlaserns 30 absoluta effektnivå utnyttjas också såsom tidigare nämnts potentiometern 26 för att orsaka att markeringar formas i beläggningsskiktet, när strålen 29 roteras en vinkel större än 45°. _ I en endast för avläsning inrättad apparat av det slag som visas i fig. 10 30 är det optiska filtret l80 fakultativt och erfordras i allmänhet ej. Dess användning i en apparat, vilken endast användes för avläsning, medför en liten dämpning hos den reflekterande ljusstrålen, varför en liten ökning av läslaserns l52 intensitet erfor- dras för att säkerställa samma intensitet vid detektorn l58 i jämförelse med en läsapparat, som ej utnyttjar nagot filter l80. 35 Samlingslinsen l82 är fakultativ. I en vederbörligt anordnad läsapparat har den reflekterande lässtrålen 150' väsentligen samma diameter som fotodetektorns 158 arbetsområde. Om detta ej är fallet utnyttjas en samlingslins l82 för att koncentrera den reflekterade lässtrálen 150' på den valda Fotodetektorns 158 mindre arbetsområde. t Även om de ovan, för närvarande föredragna utföringsformerna har beskrivits i detalj, 40 - torde det inses att uppfinningen endast är begränsad till patentkravens omfattning. 20 .~....\-.. ...NN ... .. m. . v v r

Claims (14)

l0 15 20 25 30 35 40 25 731 01 32 " 6 \ PAiaNikRAv i i i
1. l. Förfarande för behandling av information, som skall upptecknas på ett införmationslagringselement under utnyttjande av ett laserstrålknippe, vilket informationslagringselement förflyttas med konstant hastighet relativt laser- ljusstrálknippet under det att ljusstrálknippet fokuseras på en yta hos infor- mationslagringselementet, k ä'n n e t e c k n a t av att behandlingen inbegriper uppteckning av en modulerad elektrisk signal, som representerar videoinformation, på en uppteckningsyta (24) hos lagringselementet (10) med ett ytskikt (26) för j bevarande av markeringar (37, 38), vilka är representativa för den för uppteck- ' ning avsedda informationen, att ett laserskrivstrålknippe (29) bildas medelst en laserkälla (30) med relativt högintensivt laserljus, att skrivstrålknippet (29, 29') kastas pá en liten fläck på nämnda ytskikt (26), att intensiteten hos det på uppteckningsytan fallande laserskrivstrálknippet (29') styres genom på- verkan i beroende av den modulerade elektriska signalen, vilken styrning inbe- ¿ griper optisk modulering av laserskrivstrâlknippet över en förutbestämd första intensitet, där strâlknippet (29') formar en markering (37) av en första typ i ytskiktet, och under den förutbestämda intensiteten, där strâlknippet (29') ei är i stånd att forma någon markering (37) av den första typen i det tunna metall- ytskiktet, att styrningen vidare inbegriper stabilisering av den optiska modula- torns nivå för att denna skall arbeta över och under nämnda förutbestämda inten- sitet, varvid minst en del (29") av laserskrivstrálknippet (29') avkännes efter optisk modulation av strålknippet för alstring av en elektrisk återkopplingssignal, som är representativ för strâlknippets (29') intensitet, och att áterkopplingssig- nalen utnyttjas vid styrningen för att åstadkomma stabilisering av skrivstrål- knippets (29') modulationsnivå.
2. 2. Förfarande enligt krav l. k ä n n e t e c k n a t av att vid avkänningen alstras en elektrisk återkopplingssignal, vilken är representativ för skrivstrål- , knippets genomsnittliga intensitet, varvid arbetsnivän för den optiska modulationen stabiliseras för avgivning av skrivstrâlknippet (29') vid en i huvudsak konstant. genomsnittlig effektnivå.
3. 3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att den modulerade elektriska signalen erhålles genom alstring av en första elektrisk signal, som har sitt informationsinnehâll i form av en med tidsformatet varierande spänning, och ändring av denna med tiden varierande spänningssignal till en frekvensmodulerad elektrisk signal, som har sitt informationsinnehâll i form av en bärsignal med frekvensändringar med tiden, som svarar mot nämnda spänningsvariationer med tiden.
4. 4. Förfarande enligt krav l. k ä n n e t e c k n a t av att styrningen inbegriper alstring av ett modulerat, kollimerat laserskrivstrâlknippe (29') av polariserat monokromatiskt ljus inrättat att falla på uppteckningsytan (24), vilken yta utgöres av ett tunt, plant, opakt skikt (26) av metall på ett jämnt, plant substrat (22), vilket skikt har lämpliga fysikaliska egenskaper för att tillåta ^ -,.- »da-Jie Inf-.fl 5.1.* '-.-¿;.§.««.J.;rš;aIa'«':¿._-_nn~kf *f ' 10 15 20 25 30 35 40 vaioiaz-s 26 lokal upphettning genom påverkan i beroende av att ljuset från laserskrivstral- knippet (29') faller därpå, varvid upphettningen förorsakar lokal smältning åtföljd av âterdragning av det smälta materialet mot det smälta områdets omkrets under kvarlämnande av en permanent öppning i det tunna metallskiktet vid stelning av metallen, och att styrningen vidare innefattar utnyttjandet av den modulerade) signalen för variation av laserskrivstralknippets intensitet över den förutbe- stämda intensitet, där laserskrivstrålknippet (29') smälter metallskiktet (26) utan att förânga detta, samt under den förutbestämda intensitet, där laserskriv- strålknippet (29') ej är i stånd att smälta metallskiktet (26).
5. 5. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att styrningen inbegriper rotation av polarisationsplanet för laserskrivstrálknippet under styr- ning av den modulerade signalen, och utnyttjande av ett linjärt polariserande element (70), som en dämpningsanordning för det roterade strâlknippet i och för alstring av ett intensitetsmodulerat laserstrâlknippe (29'), som motsvarar den modulerade signalen.
6. 6. Förfarande enligt krav 5, k ä h n e t e c k n a t av att styrningen inbegriper selektiv inställning av det modulerade laserskrivstrålknippets (29') genomsnittliga effektnivâ till ett förutbestämt värde.
7. 7. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att styrningen inbe- griper förstärkning av den modulerade signalen för åstadkommande av motsvarande drivsignaler till en Pockel-cell-anordning (68), att de förstärkta modulerade signalerna växelströmskopplas till Pockel-cell-anordningen (68), och att åter- kopplingssignalen likströmskopplas till Pockel-cell-anordningen (68).
8. 8. Apparat för behandling av information, som i form av för informationen representativa markeringar (37, 38) skall upptecknas på ett informationslagrings- element (l0), som har ett substrat (22) med en uppteckningsyta (24), vilken apparat innefattar en anordning (32) för att ge informationslagringselementet (10) likformig rörelse, en ljuskälla (30) för åstadkommande av ett ljussträlknippe (29), och en optisk anordning (58, 60, 52) för bildning av en optisk bana mellan ljuskällan (30) och lagringselementets uppteckningsyta (24) samt för fokusering av ljusstràlknippet på uppteckningsytan, k ä n n e t e c k n a d av att behand- lingen inbegriper uppteckning av en modulerad elektrisk signal, som representerar videoinformation, på uppteckningsytan (24) vilken har ett tunt metallytskikt (26) för bevarande av markeringarna (37, 38), som representerar den för uppteckning av- sedda informationen, att ljuskällan för ljusknippet är en laserkälla (30) för alstring av ett laserskrivljusstrâlknippe (29) med relativt hög intensitet, att apparaten innefattar en skrivahordning (44, 58, l42, 52) inrättad att kasta skriv- stràlknippet som en liten fläck på ytskiktet, en i beroende av den modulerade elek- triska signalen paverkbar styranordning (44) för styrning av det pâ uppteckningsytan fallande laserskrivstrálkhippets (29') intensitet, varvid styranordningen (44) har 10 15 20 25 30 35 40 i 2, “7310132-6 en optisk modulator (68, 70) som är belägen i laserskrivstrålknippets bana mellan källan (30) och uppteckningsytan (24) samt är påverkbar i beroende av den module- rade elektriska signalen för modulering av laserskrivstrålknippets intensitet över en förutbestämd första intensitet, där strälknippct formar en markering (37) av en första typ i ytskiktet (26), och under en förutbestämd intensitet, där strâlknippet (29') ej är i stånd att forma någon markering av den första typen i ytskiktet, att styranordningen (44) innefattar en aterkopplingsanordning (48, 62, 64) för stabilisering av den optiska modulatorns (68, 70) arbetsnivå för att arbeta över och under den förutbestämda intensiteten, vilken återkopplingsanordning vidare innefattar en ljusavkännande anordning (225) för avkänning av åtminstone en del (29“) av det laserskrivstrâlknippe (29'), som avges fran den optiska modulatorn (68, 70), för att alstra en elektrisk återkopplingssignal, vilken är representativ för strâlknippets intensitet, och pâläggning av âterkopplingssignalen på den optiska modulatorn för att stabilisera modulatorns arbetsniva.
9. 9. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att den ljusavkännande anordningen (225) är inrättad att alstra en elektrisk återkopplingssignal, vilken är representativ för skrivstrålknippets (29') genomsnittliga intensitet, varvid nndulatorns (68, 70) arbetsnivå är inrättad att stabiliseras i och för avgivning av skrivstralknippet vid en 1 huvudsak konstant genomsnittlig effektniva.
10. l0. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av en anordning (16) för åstadkommande av en första videoinformationssignal, som har sitt informationsinne- háll i form av en med tidsformatet varierande spänning, och en i beroende av den, en första informationssignal alstrande anordningen pâverkbar frekvensmodulator- anordning (20) för omvandling av den med tiden varierande spänningssignalen till en frekvensmodulerad signal, och att den optiska modulatorn (68, 70) är pâverkbar i beroende av den frekvensmodulerade signalen för att optiskt modulera laserskriv- strâlknippet med motsvarande frekvensmodulerade information.
11. ll. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att laserskrivstrål- knippets källa (30) är inrättad att alstra ett kollimerat skrivstrålknippe (29, 29') av polariserat, monokromatiskt ljus, att uppteckningsytan (24) är en jämn, plan. styv skiva med en plan övre yta, att ytskiktet (26) är ett tunt, opakt metallskikt med lämpliga fysikaliska egenskaper för att möjliggöra lokal upphettning genom påverkan i beroende av att ljus från skrivlasern infaller därpa, varvid upphett- ningen förorsakar lokal smältning âtföljd av áterdragning av det smälta materialet mot det smälta områdets omkrets under kvarlämnande av en permanent öppning i det tunna metallskiktet när metallen stelnar, och att styranordningen (44) är paverkbar i beroende av den modulerade signalen för variation av laserskrivstral- knippets (29') intensitet över den första förutbestämda intensiteten, där skrivstrál- knippet (29') smälter metallskiktet (26) utan förângning av detta. och under den förutbestämda intensiteten, där laserskrivstrâlknippet (29') ej är i stand att smälta 7310132-6 28 metallskiktet (26). _
12. 12. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att laserljuskällan (30) är inrättad att alstra ett polariserat laserstrålknippe (29) och att den optiska modulatorn innefattar en anordning (68) för rotation av polarisations- 5 planet för laserstrâlknippet (29) från källan under styrning av den modulerade signalen, och en linjär polarisator (70), vars utsignal är ett modulerat laser- stràlknippe (29'), som motsvarar den modulerade signalen. -
13. 13. Apparat enligt krav l2, k ä n n e t e c k n a d av att àterkopplingsan- ordningen innefattar en nivåinställningsanordning (236) för selektiv inställning l0 av den genomsnittliga effektnivân för det modulerade laserstrâlknippet (29') till ett förutbestämt värde.
14. l4. Apparat enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att styranordningen innefattar en Pockel~cell-drivenhet (72) och en Pockel-cell-anordning (68), att Pockel-cell-drivenheten är pâverkbar i beroende av den modulerade signalen för l5 att alstra motsvarande drivsignaler till Pockel-cell-anordningen, att Pockel-cell- -drivenheten (72) är växelströmskopplad till Pockel-cell-anordningen (68) och att den stabiliserande âterkopplingsanordningen (48) är likströmskopplad till Pockel -cel l-anordningen (68) . .>.....,-...... _,........-.-a..... ....-.............-................ - _ .w-..-a--nl-...n-.u-uuuuanum nunnan-A»