SE419682B - Informationslagringselement - Google Patents

Description

lO l5 20 25 30 35 40 'lêiüiïlrš 2 med frekvensändringar med tiden, som varierar från en mittfrekvens, medan vart och ett av de andra områdena representerar en andra halvperiod av den frekvensmodule- rade signalen. Vart och ett av de första och andra områdena har en variabel längd för att representera den frekvensmodulerade signalen.

Apparaten för skrivning av en frekvensmodulerad signal på ett videoskivelement omfattar en rörlig skrivstråle och ett videoskivelement monterat på en skivtallrik.

Skivtallriken drives medelst en rörelsestyrenhet, som roterar skivan exakt cirkulärt med en konstant rotationshastighet, och en translationsdrivenhet för förflyttning av skrivstrâlen med mycket konstant och mycket låg hastighet utmed en radie hos den roterande skivan. Skivans rotationsdrivning är synkroniserad med skrivstrâlens trans- lationsdrivning för att alstra ett spiralspâr med förutbestämd stigning. Mellan- rumet mellan angränsande spår i spiralen är'2 um från centrum till centrum. Marke- ringarna formas med en bredd av l ;mL Om så önskas kan markeringarna vara utförda som koncentriska cirklar genom att skrivstrålens translation sker i inkrementalla steg i stället för genom translation med konstant hastighet.

Enligt en föredragen utföringsform är en mikroskopobjektivlins anbringad på en konstant höjd över videoskivelementet på en luftlagring. Denna objektivlins ut- nyttjas för fokusering av skrivstrâlen på videoskivelementets ljuskänsliga yta. Den konstanta höjden är nödvändig till följd av objektivlinsens korta brännvidd. En torr mikroskopobjektivlins med en numerisk appertur av 0,65 utnyttjas för att fokusera laserskrivstrålen till en fläck med en diameter av l /nn på den ljuskänsliga belägg- ningen. Eftersom beläggningen roterar med en relativt hög hastighet, är den i den ljuskänsliga beläggningen formade markeringens längd beroende av den tidsvaraktighet, som fläckens intensitet överskrider den intensitet, som erfordras för att forma en sådan markering. D En linjärt polariserad argonjon-laser utnyttjas som källa för skrivstrâlen. En Pockel-cell utnyttjas för att rotera skrivstrâlens polarisationsplan med avseende på dess fasta plan för linjär polarisation. En linjär polarisator dämpar den roterade skrivstrâlen i en omfattning, som är proportionell mot skillnaden i polarisation mel- lan ljuset i skrivstrâlen och den linjära polarisatorns axel. Kombinationen av Pockel- cellen och den linjära polarisatorn modulerar skrivstrålen med den för lagring av- sedda videoinformationen. g Den för uppteckning avsedda videosignalen tillföres en frekvensmodulatorkrets.

Utsignalen från modulatorkretsen är en fyrkantsvåg, vars frekvens är proportionell mot videosignalen. Varaktigheten för varje cykel hos fyrkantsvågformen är variabel, vilket är utmärkande för en frekvensmodulerad signal. En fyrkantsvåg kännetecknas av att den har en övre spänningsnivå och en undre spänningsnivå. Fyrkantsvâgens övre och undre spänningsnivåer förstärkes medelst Pockel-cellens drivenhet och utnyttjas för att styra Pockel-cellen. Pockel-cellen förändrar polarisationsvinkeln för det därigenom passerande ljuset i beroende av den momentana spänningsnivån hos styrsignalen I ett första drifstillstånd passerar ljusstrålen oförhindrat genom kombinationen 10 15 20 25 30 35 40 3 7810127-6 av Pockel-cellen och den linjära polarisatorn med en första intensitet, som är till- räckligt stor för att forma en första markering i skivelementets beläggning. När styrsignalen förändras för att representera sin andra spänningsnivå, roterar Pockel- -cellen polarisationen för skrivstrålen till en ny polarisationsvinkel Till följd av denna ändring i polarisation uppträder en bristande anpassning mellan polarisa- tionsvinkeln hos det ljus, som utträder frän Pockel-cellen och polarisationsvinkeln hos den linjära polarisatorn. I detta fall verkar den linjära polarisatorn som en dämpare och mindre ljus passerar genom den linjära polarisatorn. Härigenom reduceras skrivstrålens ljusintensitet till under den intensitet, çom erfordras för att bilda en markering i beläggningen.

En del av skrivstrålen avkännes medelst en stabiliseringskrets för Pockel-cellen för upprätthållande av den modulerade skrivstrålens medeleffekt vid en förutbestämd nivå trots av små temperaturvariationer förorsakade förändringar i Pockel-cellens överföringskarakteristik. Stabiliseringskretsen innefattar en nivåinställningskrets för selektiv inställning av effektnivån för att forma markeringar i olika ljus- känsliga beläggningar av nedan nämnt slag.

Enligt ett första utförande omfattar videoskivelementet ett glassubstrat med en övre yta, som uppbär en tunn metallbeläggning som en av ljus påverkbar beläggning.

Vid detta utförande formar skrivstrålen frilagda partier med variabel längd på ett spârliknande vis i metallbeläggningen. Det frilagda partiet av glassubstratet fram- träder som ett område med icke~speglande ljusreflektionsförmåga gentemot en in- fallande avläsningsstråle. Det mellanliggande partiet av metallbeläggningen har speglande reflektionsförmåga, vilket innebär att en väsentlig del av det reflekterade ljuset återvänder utmed den infallande ljusstrålens bana, dvs. en omkastning av l80° för banorna mellan den infallande strålen och den reflekterade strålen. I en andra utföringsform omfattar videoskivelementet ett glassubstrat med en övre yta, som uppbär ett tunt lager av en fotoresist som av ljus påverkbar beläggning. Med detta utförande formar skrivstrâlen variabel längd uppvisande områden av exponerat och oexponerat fotoresistmaterial på spårliknande sätt i fotoresistbeläggningen. Skriv- strålens intensitet är så inställd att ett omrâde med exponerat fotoresistmaterial bildas, t.ex. under positiva halvcykler hos den för lagring avsedda frekvens- modulerade signalen och ett område av oexponerat fotoresistmaterial lämnas kvar under de negativa halvcyklerna. Följaktligen är de första och de andra markeringarna en uppsättning linjer med exponerade och oexponerade partier hos ytbeläggningen.

En föredragen utföringsform av en avläsningsapparat utnyttjar en avläsnings- laser för alstring av en polariserad, kollimerad ljussträle med en föredragen pola- risationsvinkel, Ett optiskt avläsningssystem riktar och avbildar laserstrâlen för att träffa de på videoskivelementets yta uppburna markeringarna. Videoskivelementet utnyttjas för lagring av en frekvensmodulerad signal på sin yta i form av en uppsätt- l0 l5 20 25 30 35 49 F¿7â3"i®'l2?“6 i ning linjära omrâden. Omrädena har omväxlande speglande ljusreflektionsförmåga och icke-speglande ljusreflektionsförmåga. Det optiska avläsningssystemet fokuserar avläsningsstrâlen till en ljusfläck med en diameter av ungefär l mikrometer och riktar den fokuserade fläcken för att falla på uppsättningen linjära områden. Avläsnings- strålens intensitet inställes så at en tillräckligtstark reflekterad avläsningsstrål- signal uppfångas av det optiska avläsningssystemet. ' Skivtallrikens rörelsestyrenhet är inrättad att rotera videoskivelementet med en tillräckligt likformig rotationshastighet för rekonstruktion av den ursprung- ligen lagrade frekvensmodulerade frekvens. En på detta vis lagrad, typisk frekvens- modulerad signal varierar i frekvens mellan 2i MHz och l0 MHz. Videoskivelementets rotationshastighet är företrädesvis inställd till ungefär l800 rpm för att förändra den i rumshänseende lagrade-frekvensmodulerade signalen till en elektrisk signal i realtid. Rörelsestyrenheten omfattar en translationsdrivenhet för förflyttning av avläsningsstrålen med en mycket konstant och mycket låg hastighet utmed radien hos den roterande skivan för att ljusstrålen skall falla på den på skivan förefintliga uppsättningen linjer med ljusreflekterande och ljusspridande områden.

Den av det optiska avläsningssystemet uppfångade, reflekterade avläsnings- strålen riktas till en ljusavkännande krets för förändring av den intensitetsmodule- rade, reflekterade ljusstrâlen till en frekvensmodulerad elektrisk signal, som svarar mot den intensitetsmodulerade reflekterade ljusstrålen.

Ett polarisationsselektivt strâluppdelande element är beläget i avläsnings- strålens bana mellan avläsningslaserkällan och videoskivelementet. Efter det att avläsningsstrålen passerat genom den polarisationsselektiva stråluppdelade elementet är avläsningsljussträlen linjärt polariserad i det föredragna planet. En kvartsvåg- längds-platta är anbringad mellan det polarisationsselektiva stråluppdelade elementets utgång och videoskivelementet. Kvartsvâglängds-plattan förändrar ljuset i avläsnings- strålen från linjär polarisation till cirkulär polarisation. Det reflekterade ljuset bibehåller sin cirkulära polarisation tills det passerar genom kvartsvåglängds-plattan en andra gång. Under denna andra passage genom kvartsvåglängds-plattan förändras det reflekterade ljuset genom cirkulär polarisation tillbaka till linjärt polariserat ljus roterat 900 från det föredragna plan, som fastlägges av det ovan nämnda polari- sationsselektiva strâluppdelande elementet. s E Det polarisationsselektiva strâluppdelade elementet är pâverkbart i beroende av denna 900-iga vridning i den reflekterade ljusstrålen för avböjning av den reflekterade ljusstrâlen till den ljusavkännande kretsen och förhindrar ljusstrålen från att åter inträda i avläsningslaserkällan.

En spridningslins utnyttjas i det optiska avläsningssystemet för att sprida den väsentligen parallella ljusstrålen från avläsningslaserkällan till att åtminstone fylla objektivlinsens inträdesöppning.

I en andra utföringsform av det optiska avläsningssystemet är ett optiskt 15 20 25 30 35 40 LI? 7810127-6 filter placerat i den reflekterade avläsningsstrâlens bana för att filtrera bort ljus med alla våglängder med undantag för de våglängder, som ljuset från avläsnings- laserkällan har.

I en inspelnings- eller uppteckningsapparat utnyttjas endast upptecknings- eller skrivfunktionen för att skriva den frekvensmodulerade informationen på ett videoskivelement. I en videoskivspelare utnyttjas endast avläsningsfunktionen.'för att återvinna den på videoskivelementets yta lagrade frekvensmodulerade informationen.

I ett tredje driftstillstånd är avläsnings- och skrivfunktionerna kombinerade i en enda maskin. I denna kombinerade apparat utnyttjas avläsningsfunktionen för kontroll av noggrannheten hos den information som inskrives medelst skrivfunktionen.

För realisering av övervakningsfunktionen adderas en avläsningsstrâle från en helium-neon (He-Ne) avläsningslaser till skrivstrâlens bana. Avläsningsoptiken inställes för att rikta avläsningsstrâlen genom mikroskopobjektivlinsen under en liten vinkel med avseende pâ skrivstrålen. Vinkeln väljes så att avläsningsstrålen belyser ett omrâde på samma spår som skrives av skrivstrålen, men vid en punkt som ligger ungefär 4-6 mikrometer nedströms relativt skrivfläcken. Närmare bestämt bringas avläs- ningsstrålen att falla på det informationsspår, som just formats av skrivstrâlen.

Tillräckligt lång tid har tillâtits förflyta för formning av infonnationsmarkeringarna på videoskivelementet. På detta sätt kastas avläsningsstrâlen på omväxlande områden med olika reflektionsförmâga. Vid ett utförande av avläsnhgsæparaten faller avläs- ningssträlen på de partier av metall, som ej upphettats av skrivstrålen och faller också på det glassubstrat, som frilägges i de öppningar, som just formas av den skrwande fläcken. Omrâdena med olika reflektionsförmâga tjänar till att förändra en därpå fallande avläsningsstråle med konstant intensitet till en intensitetsmodulerad, reflekterad avläsningsstrâle.

I detta övervakande driftstillstând väljes laseravläsningsstrålen att arbeta med en våglängd, som skiljer sig från laserskrivstrålens våglängd. Ett väglängdsselek- tivt optiskt filter placeras i den reflekterade ljusstrâlens bana och har ett pass- band, som omfattar laseravläsningsstrâlen. Eventuellt ljus hos laserskrivstrålen, som följer avläsningsstrålens reflekterade bana, elimineras medelst filtret och kan därför ej störa avläsningsförfarandet.

Det övervakande driftstillstândet utnyttjas i samband med uppteckning eller skrivning av videoinformationen på videoskivelementet som en hjälp för kontroll av kvaliten på den upptecknade signalen. Utsiqnalerna fràn avläsningsbanan presenteras på ett oscilloskop och/eller en televisionsmonitor. Visuell granskning av denna presenterade signal anger om markeringarna formas med den föredragna arbetsfrekvensen.

Den föredragna arbetsfrekvensen erhålles, när i genomsnitt längden hos ett speglande reflekterande område, som representerar en halvcykel av en frekvensmodulerad signal, är densamma som nästa påföljande omrâde med icke-speglande reflektionsförmåga, vilket representerar nästa påföljande halvcykel hos en frekvensmodulerad signal.

Driftstillständet läsning efter skrivning eller det övervakande drifts- l0 15 20 25 30 35 40 Iieioizi-a 6 -tillståndet utnyttjas också för felkontroll, särskilt om information av digital typ upptecknas. Den inmatade videoinformationen fördröjes under ett intervall lika med de ackumulerade värdena för den tidsfördröjning, som börjar med frekvensmodulationen av den inmatade videoinfonnationssignalen under uppteckningsförloppet och fortsätter under frekvensdemodulationen av den återvunna, reflekterade signalen från avkännings- kretsen, samt omfattar fördröjningen vad avser förflyttningstiden för punkten på lagringselementet, när denna förflyttas från punkten för lagring av deiinmatade video- informationssignalen till den punkt där avläsningsljusstrålen träffar. Den återvunna informationen jämföres sedan med den fördröjda inmatade infonnationen i och för kont- roll av noggrannheten. Om alltför många olikheter föreligger finns anledning att antingen upprepa kontrollen och åter ställa in apparaten eller kassera skivelementet.

Avläsningsapparaten är lämplig för användning i samband med en hushålls- televisionsmottagare genom tillsats av en radiofrekvensmodulator för addering av videosignalen till en lämplig bärfrekvens, vilken är anpassad till en av kanalerna hos en konventionell hushållstelevisionsmottagare. Den konventionella televisionsmot- tagaren behandlar sedan denna signal på samma sätt som den mottages från en konven- tionell sändarstation. _ Uppfinningen beskrivas närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. l är ett blockschema över upptecknings- eller skrivapparaten, fig. 2 är en tvärsektionsvy genom en del av ett videoskivelement innan detta underkastats uppteckning genom användning av uppteckningsapparaten enligt fig. l. Fig. 3 är en partiell planvy uppifrån över ett videoskivelement efter det att detta underkastats uppteckning med användning av uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 4 är ett diagram, som visar vågformen för en videosignatur, vilken utnyttjas i upptecknings- apparaten enligt fig. l, fig. 5 är ett diagram som visar en vågform för en frekvens- modulerad signal, vilken utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 6 är en grafisk framställning över intensiteten hos den skrivlaser, som utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l, fig. 7 är en grafisk framställning, som visar den modulerade upptecknings- eller skrivstrålen och hur denna förändras medelst upp- teckningsapparaten enligt fig. l, fig. 8 är en cirkulä~tvärsektionsvy genom skiv- elementet i fig. 3, vilken vy är tagen längs linjen 8-8 i fig. 3, fig. 9 är ett detaljerat blockschema över en lämplig rörelsestyrenhet, fig. l0 är ett blockschema över en avläsningsapparat , fig. ll är ett blockschema över en kombinerad avläsnings- och uppteckningsapparat, fig. l2 är en schematisk visuell representation, som visar avläsningsstrâlen och uppteckningsstrâlen passerande genom en enda objektivlins, vilken utnyttjas i blockschemat enligt figl l och fig. 13 är ett kopplingsschema över en lämplig stabiliseringskrets avsedd att utnyttjas i uppteckningsapparaten enligt fig. l.

Samma hänvisningsbeteckningar har utnyttjats för att ange samma element i de olika ritningsfigurerna. Termerna inspelning, uppteckning och lagring utnyttjas 10 l5 20 25 30 35 40 7 7810127-6 utbytbart med termen skrivning. Termen återvinning utnyttjas uthytbart med termen avläsning.

Apparaten för lagring av videoinformation i form av en frekvensmodulerad signal på ett informationslagringselement l0 visas i fig. l. En som källa för en informationssignal tjänande krets l2 utnyttjas för att tillhandahålla en informa- tionssignal, vilken skall upptecknas. Denna informationssignal, som överföres via en ledning l4, är en frekvensmodulerad signal, som har sitt informationsinnehâll i form av en bärfrekvens med frekvensförändringar i tiden, vilka representerar den för uppteckning avsedda informationen. Fig. 5 visar ett typiskt exempel på en frekvens- modulerad signal. Informationssignalkällans krets l2 utnyttjar en videosignalkrets l6 för åstadkommande av en informationssignal på en ledning l8, vilken signal har sitt informationsinnehåll i form av en spänning, som varierar med tidsformatet. Fig. 4 visar ett typiskt exempel på en spänningssignal, som varierar med avseende på tiden.

En frekvensmodulatorkrets 20 är pâverkbar i beroende av videosignalkretsen l6 för omvandling av den i tidshänseende varierande signalen till den i fig. 5 visade, frek- vensmodulerade signalen på ledningen 14.

Informationslagringselementet l0 är uppburet på ett svängbord eller en skiv- tallrik 2l. Elementet lD visas i fig. 2 utan några därpå fonnade markeringar och omfattar ett substrat 22 med en första yta 24 och ett i beroende av ljus påverkbart skkt 26, som täcker den första ytan 24. En rörelsestyrenhet 28 är inrättad att påföra likformig rörelse på lagringselementet l0 relativt en skrivstrâle 29', vilken alstras av en ljuskälla 30. Rörelsestyrenheten 28 visas och beskrives närmare nedan med hän- visning till fig. 9. Rörelsestyrenheten 28 omfattar en rotationsdrivkrets 32 för att päföra likformig rotationsrörelse på informationslagringselementet l0 och en transla- tionsdrivkrets 34, vilken är synkroniserad med rotationsdrivkretsen 32 för förflytt- ning av den fokuserade ljusstrâlen 29' radiellt över beläggningsskiktet 26. Rörelse- styrenheten 28 omfattar vidare en elektrisk synkroniseringsenhet 36 för upprätthålland av ett konstant förhållande mellan den rotationsrörelse, som pâföres elementet l0 medelst rotationsdrivkretsen 32, och den translationsrörelse, som påföres ljusstrålen 29' medelst translationsdrivkretsen 34.

Ljuskällan 30 alstrar en ljusstrále 29, vilken har tillräckligt hög intensi- tet för att samverka med eller förändra beläggningsskiktet 26, medan detta befinner sig i rörelse och är anbringat i läge pa det rörliga informationslagringselementet l0.

Dessutom är ljusstrâlens 29' intensitet tillräckligt hög för att åstadkomma permanenta markeringar eller märken i beläggningen 26, vilka representerar den för uppteckning avsedda informationen. En lämplig ljuskälla 30 innefattar en skrivlaser för alstring av en kollimerad skrivsträle bestående av polariserat, monokromatiskt ljus.

I fig. 2 visas en tvärsektionsvy genom ett första utförande av ett lämpligt videoskivelement 10. Ett lämpligt substrat 22 består av glas och har en jämn, flat, plan första yta 24. Det av ljus påverkbara beläggningsskiktet 26 är utbildat på ytan l0 l5 20 25 30 35 40 ,78“lÛ'l2?”6 8 24.

I en av de beskrivna utföringsformerna, är beläggningsskiktet 26 ett tunt, opakt, metalliserat skikt med lämpliga fysikaliska egenskaper för att möjliggöra lokaliserad upphettning i beroende av att skiktet träffas av den skrivande ljusstrålen 29 från skrivlasern 30. Vid drift förorsakar upphettningen lokal smältning av belägg- ningsskiktet 26 åtföljt av återdragning eller undandragning av det smälta materialet mot det smälta områdets omkrets. Vid stelning lämnas härvid en permanent öppning såsom visas vid 37 i fig. 3 och 8, i det tunna metallbeläggningsskiktet 26. öppningen 37 är en typ av markering, som utnyttjas för att representera infonnationen.

I denna utföringsform är efter varandra i följd belägna öppningar 37 åtskilda medelst ett parti 38 av det opåverkade beläggningsskiktet 26. Partiet 38 är den andra typen av markering, som utnyttjas för att representera informationen. En mera detaljerad beskrivning vad beträffar det förfarande, medelst vilket markeringarna 37 och 38 representerar den'fiekvensmodulerade signalen, ges med hänvisning till fig. 5 - 8.

En rörlig optisk enhet 40 och en strâlen styrande optisk enhet 4l bestämner eller fastlägger tillsammans en optisk bana för ljusstrålen 29, vilken utträder från ljuskällan 30. De optiska enheterna kastar avläsningsstrålen 29 till en fläck 42 på det av lagringselementet l0 uppburna beläggningsskiktet 26. Den optiska banan repre- senteras också av de linje, som är betecknad med hänvisningssiffrorna 29 och 29'.

En ljusintensitetsmoduleringsenhet 44 är belägen i den optiska banan 29 mellan ljuskällan 30 och beläggningsskiktet 26. I sitt vidaste funktionstillstånd intensitetsmodulerar ljusintensitetsmoduleringsenheten ljusstrâlen 29 med den för lag- ring avsedda informationen. Moduleringsenheten 44 arbetar under styrning av en för- stärkt form av den frekvensmodulerade signalen, som visas i fig. 5. Denna frekvens- modulerade signal bringar enheten 44 ätt förändras mellan sitt högre ljustransmitte- rande tillstånd och sitt lägre ljustransmitterande tillstånd under varje cykel för den frekvensmodulerade signalen. Denna snabba förändring mellan transmissionstillstånd modulerar ljusstrâlen 29 med den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen.

Ljusstrålen 29 moduleras när den passerar genom ljusintensitetsmodulerings- enheten 44. Därefter kastas den modulerade ljusstrålen, vilken nu är betecknad med hänvisningsbeteckningen 29', på beläggningsskiktet 26 av de optiska enheterna 40 och 41. När den modulerade ljusstrålen 29' faller på beläggningsskiktet 26, formas marke- ringar på skiktet 26, vilka markeringar representerar den för lagring avsedda frekvens- modulerade signalen.

Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 omfattar en elektriskt styrbar under- enhet 46, som är pâverkbar i beroende av frekvensmodulatorn 20 för variation av ljusstrâlens 29' intensitet över en förutbestämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' förändrar beläggningsskiktet 26, som uppbäres av infonnationslagringsele- mentet l0. Dessutom är den elektriskt styrbara underenheten 26 påverkbar i beoende av frekvensmodulatorn 20 för variation av ljusstrålens intensitet under en förutbe- l0 20 25 30 35 40 7810127-6 stämd intensitet, vid vilken den fokuserade strâlen 29' ej är i stånd att förändra beläggningsskiktet 26. De i beläggningsskiktet 26 âstadkomna förändringarna represen- terar den för lagring avsedda frekvensmodulerade signalen. När beläggningsskiktet 26 utgöres av ett fotoresistskikt, som uppbäres på informationslagringselementet l0, utgöres förändringarna i form av exponerade och icke exponerade fotoresistpartier med en dimension analogt med vad som tidigare omnämnts med avseende på markeringarna 37 resp. 38.

När det av infonuationslagringselementet lO uppburna beläggningsskiktet 26 är en metallbeläggning, varierar den elektriskt styrbara underenheten 46 skrivstrålens 29' intensitet över en första förutbestämd intensitet, vid vilken den fokuserade strålen 29' smälter metallbeläggningen utan att förânga denna, samt varierar dessutom skrivstrâlens intensitet under den förutbestämda intensiteten, vid vilken den foku- serade strålen 29' ej är i stånd att smälta metallens yta.

Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 omfattar en stabiliseringskrets 48 för alstrinq av en âterkopplingssignal, vilken utnyttjas för temperaturstabilisering av den elektriskt styrbara underenhetens 46 arbetsnivâ för att denna skall arbeta mellan en förutbestämd högre ljusintensitet och en förutbestämd undre ljusintensitets- nivå. Ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 har en ljusavkänningskrets för avkänning av åtminstone en del, visad vid 29", av den ljusstråle, som avges från den elektriskt styrda underenheten 46 i och för att alstra en elektrisk återkopplingssignal, som representerar strålens 29' genomsnittsintensitet. Återkopplingssignalen är kopplad till den elektriskt styrbara underenheten 46 via ledningar 50a och 50b för att stabi- lisera arbetsnivän.

Den ljusavkännande anordningen alstrar en elektrisk återkopplingssignal, vilken är representativ för den modulerade ljusstrålens 29' genomsnitts- eller medèl- intensitet. På detta vis stabiliseras ljusintensitetsmoduleringsenheten 44 för att avge ljusstrålen med en i huvudsak konstant genomsnittlig effektnivå. Stabiliserings- kretsen 48 har också en nivåinställningsanordning för selektiv inställning av den genomsnittliga effektnivån hos ljusstrålen 29' till ett förutbestämt värde för åstad- kommande av en föredragen arbetscykel i endera ett beläggningsskikt 26 av metall eller en fotoresist eller något annat material.

Den rörliga optiska enheten 40 omfattar en objektivlins 52 och en hydrodyna- misk luftlagring 54 för uppbärning av linsen 52 över beläggningsskiktet 26. Den av laserkällan 30 alstrade laserstrålen 29' utgöres av väsentligen parallella ljusstrålar.

I frånvaro av linsen 66 har dessa i huvudsak parallella ljusstrålar i huvudsak ingen tendens att divergera. Objektivlinsen 52 har således en inträdesöppning eller -apper- tur 66, som har större diameter än ljusstrålens 29' diameter. Den plana konvexa spridningslinsen 66, som är belägen i ljussträlens 29' bana, utnyttjas för att sprida det väsentligen parallella ljusstrâlen 29' så att denna åtminstone fyller objektiv- linsens 62 Inträdesöppninq S6.

Strålens styrande optiska enhet 4l omfattar ett antal spegelelement 58, 60, l0 15 20 25 30 35 40 l0 ?81Ü'l27-6 62 och 64 för att på önskat vis avböja ljusstrålarna 29' och 29". Spegeln 60 visas -som en plan spegel och utnyttjas för att åstadkomma strikt cirkulära spår i stället för de fördragna spiralspären. Vid alstring av spiralspår erfordras endast en fast spegel.

Såsom tidigare nämnts alstrar ljuskällan 30 en polariserad laserstråle 29.

Den elektriskt styrbara underenheten 46 roterar denna laserstråles 29 polarisations- plan under styrning av den frekvensmodulerade signalen. En lämplig elektriskt styrbar underenhet omfattar en Pockel-cell 68, en linjär polarisator 70 och en drivenhet 72 för Pockel-cellen. Drivenheten 72 är i huvudsak en linjär förstärkare och är påverk- bar i beroende av den frekvensmodulerade signalen på ledningen 14. Utsignalen från drivenheten 72 för Pockel-cellen tillhandahåller drivsignaler till Pockel-cellen 68 för rotation av laserstrâlens 29 polarisationsplan. Den linjära polarisatorn 70 är orienterad i ett förutbestämt förhållande med avseende på det ursprungliga polarisa- tionsplanet för laserstrâlen 29, som avges från laserkällan 30.

Som framgår av fig. 7 är den linjära polarisatorns 70 axel för maximal ljus- transmission belägen i rät vinkel med polarisationsvinkeln för det ljus, som avges från källan 30. Till följd av detta arrangemang utträder minsta ljusmängd från pola- risatorn 70 när skrivstrålen 29 medelst Pockel-cellen 28 påföres en rotation av 00. Maximal ljusmängd utträder från polarisatorn 70 när skrivstrålen 29 medelst Pockel cellen 28 påföres en rotation av 90°. Denna beskrivna inrättning av den linjära pola- risatorn utgör endast ett föredraget val. Genom inriktning av polarisatorns 70 axel för transmission av maximal ljusmängd med polarisationsvinkeln för det från laser- källan 30 avgivna ljuset, kommer de maximala och minimala tillstånden att vara motbelägna från vad som beskrivits, när ljusstrålen underkastas en rotation av 0° och 90°. Emellertid kommer skrivapparaten att i huvudsak arbeta på samma vis. Den linjära polarisatorn 70 tjänar till att dämpa intensiteten hos strålen 29, vilken roteras bort från sin naturliga polarisationsvinkel. Det är denna dämpningsfunktion medelst den linjära polarisatorn 70, som bildar en modulerad laserstråle 29', som svarar mot den frekvensmodulerade signalen. Ett s.k. "Glan-prisma" är lämpligt för användning som en linjär polarisator 70. 2 Pockel-cellens drivenhet 72 är växelströmskopplad med Pockel-cellen 68.

Den stabiliserande âterkopplingskretsen 48 är likströmskopplad med Pockel-cellen 68.

I fig. 4-7 visas selektiva vâgformer för elektriska och optiska signaler, vilka uppträder i den utföringsform, som visas i fig. l En av den som videosignal tjänande kretsen l6 alstrad videosignal visas i fig. 4. En typisk anordning för alst- ring av en sådan videosignal är en Lelevisionskamera eller en videoinspelningsanord- ning, vilken âteruppspelar en tidigare upptecknad signal, som alstrats av en tele- visionskamera. En ljusfläcksavsökare är ännu en källa för en sådan videosígnal. Den i fig. 4 visade informationssignalen är typiskt en signal med spänningen l V topp- -topp, vilken signal har sitt informationsinnehåll i form av en medelst en linje 73 10 15 20 25 30 35 40 'l 7810127-6 representerad spänning, som varierar med tidsformatet. Den maximala momentana ändrings- hastigheten för en typisk videosignal begränsas av bandbredden 4,5 MHz. Denna video- signal är av det slag, vilket direkt kan presenteras på en televisionsmonitor.

Den i fig. 4 visade videosignalen pâföres frekvensmodulatorn 20 i fig. l.

Modulatorn 20 alstrar den frekvensmodulerade vågformen 74 enligt fig. 5. Informations- innehållet hos vågfonnen i fig. 5 är detsamma som informationsinnehållet i vågformen i fig. 4, men formen är annorlunda. Informationssignalen i fig. 5 är en frekvens- modulerad signal, som har sitt informationsinnehåll i form av en bärsignal, vilken har frekvensvariationer med avseende pâ tiden runt en mittfrekvens. Genom jämförelse av signalerna i fig. 4 och 5 framgår att det lägre amplitudområdet, vilket allmänt betecknas med 75, hos videovâgformen 73 i fig. 4 motsvarar partiet med lägre frekvens hos den frekvensmodulerade signalen 74 enligt fig. 5. En sådan period hos den frek- vensmodulerade signalens 74 lägre frekvensparti anges allmänt med en parentes 76.

Ett område med högre amplitud, vilket allmänt betecknas med hänvisningsbeteckningen 77 hos videovâgformen 73, motsvarar de högre frekvenspartierna hos den frekvensmodule- rade signalen 74. En fullständig period hos den frekvensmodulerade signalens 74 högre frekvensparti visas medelst en parentes 78. Ett mellanliggande amplitudområde som allmänt betecknas med en hänvisningsbeteckning 79, hos videovågformen 73, mot- svarar de mellanliggande frekvenspartierna hos den frekvensmodulerade signalen 74.

En enda period hos den frekvensmodulerade signalens högre frekvensparti, som represen- terar det mellanliggande amplitudomrâdet 79, är angivet med en parentes 79a.

Genom jämförelse av fig. 4 och 5 framgår att den i fig. l visade frekvens- modulatorn 20 omvandlar den i fig. 4 med tiden varierande spänningssignalen till en i fig. 5 visad frekvensmodulerad signal.

Fig. 6 åskådliggör intensiteten hos den av skrivlasern 30 alstrade skriv- strâlen 29. Skrivsträlens 29 intensitet visas ha en konstant nivå, som representeras medelst linjen 80. Efter ett inledande uppstartningsförlopp förblir denna intensitet oförändrad.

Fig. 7 åskådliggör skrivstrålens 29' intensitet efter dess passage genom ljusintensitetsmoduleringsenheten 44. Den intensitetsmodulerade skrivstrâlen visas med ett flertal övre toppar 92, vilka representerar ljusintensitetsmoduleringsenhetens 44 högre ljustransmissionstillstând, och med ett flertal dalar 94, vilka representerar ljusintensitetsmoduleringsenhetens 44 lägre ljustransmissionstillstând. Linjen 80, som representerar laserns 30 maximala intensitet är överlagrad på vågformen 29' för att visa att någon förlust i ljusintensitet erhålles i enheten 44. Denna förlust anges medelst en linje 96, som visar skillnaden i intensiteten hos den av lasern 30 alstrade ljusstrålens 29' intensitet och den maximala intensiteten 92 hos den av enheten 44 modulerade ljusstrålen 29'.

Denna intensitetsmodulation hos skrivstrålen 29 för att bilda en intensitets- modulerad skrivstråle 29' àskâdliggöres bäst i fig. 6 och 7. Fig. 6 visar l0 l5 20 25 30 35 40 7âiüi27sß i 12 den omodulerade strålen 29 med en konstant intensitet, som representeras av linjen 80. Fig. 7 visar den modulerade strålen 29' med maximala intensitetsnivåer angivna vid 92 och minimala intensitetsnivåer angivna vid 94.

Skrivstrålens 29 intensitetsmodulation har samband med Pockel-cellens 68 rotationseffekt, vilken framgår av linjerna 98, l00 och 102. Skärningen mellan linjen 98 och linjen 29' visar intensiteten hos den från den linjära-polarisatorn 70 avgivna strålen 29', när Pockel-cellen 68 ej adderar någon rotation till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom. Skärningen mellan linjen l00 och linjen 29' anger intensiteten hos den från den linjära polarisatorn 70 avgivna strålen 29', när Pockel-cellen 68 adderar en rotationa N 450 till polarisationsvinkeln för det;_ ljus, som passerar därigenom. Skärningen mellan linjen l02 och linjen 29f visar inten- siteten hos den från den linjära polarisatorn 70 utgående strålen 29', när Pockel- cellen 68 adderar en rotation av 90° till polarisationsvinkeln för det ljus, som passerar därigenom.

Formningen av en öppning, t.ex. öppningen 37 visad i fig. 3 och 8, medelst den i fig. 7 visade intensitetsmodulerade strålen 29' förstås bäst genom en jämförel- se mellan de två figurerna 7 ooh 8.

Linjen 100 dragen mitt emellan intensitetsnivån 92, som representerar en- hetens 44 högre ljustransmissionstillstånd, och intensitetsnivân 94, som representerar enhetens 44 lägre ljustransmissionstillstånd. Linjen lO0 representerar den intensitet, som alstras av enheten 44, när Pockel-cellen 68 roterar polarisationsvinkeln för den skrivstråle 29, som passerar därigenom, över en vinkel av 450. Dessutom representerar linjen l00 tröskelintensiteten för den modulerade stråle 29', som erfordras för att forma en markering i det av ljus påverkbara beläggningsskiktet 26. Denna tröskel nås genom rotation av polarisationsvinkeln för skrivstrâlen 29 över en vinkel av 45°._ Genom jämförelse mellan fig. 7 och 8 framgår att en öppning 37 bildas under det att Pockel-cellen 68 roterar polarisationsvinkeln för skrivstrålen 29, som passe- har därigenom, noiion vinkoih 4s° ooh 9o° ooh :inneha om 45°. någon öppning oiioos ej medan Pockel-cellen roterar den därigenom passerande skrivstrâlens 29 polarisa- tionsvihkoi honan vinkoin 4s° ooh o° ooh tflioako tm 4s°.

För att återgå till fig. 3 visas där en vy uppifrån av det videoskivelement, som i fig. 8 visas i radiell tvärsektionsvy. En granskning av denna figur 3 under- lättar förståelsen av det sätt, på vilket uppsättningen linjer av ljusreflekterande och ljusspridande områden 38 och 37 formas på videoskivelementet l0. Skivelementet lO roteras med en förutbestämd rotationshastighet av l800 rpm och markeringarna 37 och 38 formas i det av ljus päverkbara beläggningsskiktet 26 såsom visas med hänvisning till fig. 8. Rörelsestyrenheten 28, vilken visas i fig. l, formar öppningarna 37 på cirkulärt spârliknande vis. Hänvisningsbeteckningen 104 betecknar en sektion av ett inre spår och hänvisningsbeteckningen l05 betecknar en sektion av ett yttre spår.

En streckad linje l06 representerar spårets l05 mittlinje och en streckad linje 107 representerar spårets l04 mittlinje. Längden hos en linje_lO8 representerar avståndet 4 10 20 25 30 35 40 '3 7810127-6 1me11an mittlinjerna 106 och 107 hos angränsande spår 105 och 104. 2 mikrometer är ett typiskt avstånd mellan mitt1injerna hos angränsande spår. Bredden hos en öppning 37 anges medelst längden hos en linje 109. En typisk bredd för en öppning är 1 mikro- meter. Avståndet me11an angränsande öppningar representeras av längden hos en linje 110. Detta avstånd mellan angränsande spår benämnes spârmellanområde (eng. intertrack region) och har typiskt en utsträckning av 1 mikrometer. Längden hos en öppning representeras av en 1inje 112 och varierar typiskt mellan 1,0 och 1,5 mikrometer.

Samtliga dessa dimensioner är beroende av många variabler i uppteckningsapparaten.

Exempelvis varierar dessa dimensioner i beroende av det frekvensintervall, som alstras av frekvensmodulatorn 20, storleken hos den fläck 42, som bildas av de optiska skriv- enheterna 41 och 42 samt den för skivelementet 10 valda rotationshastigheten.

I fig. 9 visas ett mera detaljerat blockschema över rörelsestyrenheten 28 enligt fig. 1. Rotationsdrivkretsen 32 omfattar en spindelservokrets 130 och en spindelaxel 132. Spindelaxeln 132 är i ett stycke förbunden med svängbordet eller skivtallriken 21.Spinde1axe1n 132 drives medelst en motor 134 av typen tryckt krets.

Den av motorn 134 tillhandahållna rotationsrörelsen styres medelst spindelservokretsen 130, vilken faslåser skivtallrikens 21 rotationshastighet vid en signal, som alstras av en färgunderbärvågskristal1osci11ator 136 (eng. color subcarrier crystal oscilla- tor), vilket utgör en de1 av synkroniseringsenheten 36. Synkroniseringsenheten 36 har vidare en första divisionskrets 138 och en andra divisionskrets 140. Den första divisionskretsen 138 reducerar den i osci11atorkretsen 136 alstrade färgbärvågsfrek- vensen ned ti11 en rotationsreferensfrekvens. Spindelaxeln 132 innehåller en tacho- meter 143 för alstring av en frekvenssigna1, som anger axelns 132 och skivtallrikens 21 exakta rotationshastighet. Tachómetersignalen erhålles via en ledning 142 och rotationsreferenssignalen från den första divisionskretsen 138 erhålles på en ledning 144. Tachometersignalen på ledningen 142 tillföres spindelservokretsen 130 och rota- tionsreferenssignalen pä ledningen 144 tillföres också spindelservokretsen 130.

Kretsen 130 jämför dessa tvâ insignalerns faser. När tachometersignalens fas ligger före rotationsreferenssignalens fas, är rotationshastigheten för hög och en signal alstras i spindelservokretsen 130 för att via en ledning 146 tillföras motorn 134 i och för att reducera rotationshastigheten och bringa tachomtersignalen i fas med rotationsreferenssignalen. När tachometersignalens fas kommer efter rotationsrefe- renssignalens fas vid jämförelse i spindelservokretsen 130, är rotationshastigheten a11tför 1iten och en signal alstras i spinde1servokretsen 130 för att via en ledning 148 tillföras motorn 134 i och för att öka rotationshastigheten och bringa tachometer- signalen i fas med rotationsreferenssignalen.

Den andra divisionskretsen 140 reducerar den av oscillatorn 136 alstrade färg- underbärvågens frekvens ned ti11 en translationsreferensfrekvens för förf1yttning av trans1ationsdrivkretsen 34 i en fastställd sträcka för varje avslutat varv hos ele- mentet 10. I den föredragna utföringsformen är för varje rotationsvarv hos elementet 10 15 20 25 30 35 40 ~7810i27=~6 210 förflyttningssträckan medelst translationsdrivkretsen en sträcka av 2 mikrometer.

Kristalloscillatorn 136 med sina tvâ divisionskretsar 138 och 140 fungerar som en elektrisk synkroniseringskrets för upprätthållande av ett konstant förhållande mellan skivelementets rotationsrörelse, vilken erhålles medelst rotationsdrivenheten 32, och translationsrörelsen mellan skrivstrålen 29 och beläggningsskiktet 26 erhålles' medelst translationsdrivenheten 34.

De i fig. 1, 10 och ll åskådliggjorda, rörliga optiska enheterna är monterade på en bärplatta, vilken visas vid 142. Denna rörliga platta drives i radiell led medelst translationsdrivenheten 34, som förflyttar plattan 142 2,0 mikrometer per rotationsvarv för spindelaxeln 132. Denna translationsrörelse är radiell med avseende på det roterande skivelementet 10. Den radiella förflyttningen vid spindelaxelns 132 varje rotationsvarv betecknas som uppteckningen stigning eller delning. Eftersom lik- formighet i delningen för den slutliga uppteckningen är beroende av jämn förflyttning av de pâ plattan 142 monterade optiska enheterna, är en ledarskruv 143 omsorgsfullt inrättad i translationsdrivenheten 34, när en translationsdrivmutter 144, som bildar ingrepp med ledarskruven 143 och gör kopplingen mellan muttern 144 och plattan 142 så styv som möjligt, vilket åskådliggöres medelst en stav 146. I fig. 10 visas en läsapparat, vilken utnyttjas för att återvinna den frekvensmodulerade signal, som är lagrad på informationslagringselementet 10 som en tidigare beskriven uppsättning linjer av markeringar 37 och 38 eller en linjär följd av markeringarna 37 och 38.

En avläsningsstråle 150 alstras av en avläsningslaser 152, som alstrar en polariserad, kollimerad ljusstrâle 150. Ett bärorgan, såsom svängbordet eller skivtallriken 21, utnyttjas för att uppbära informationslagringselementet 10 i ett i huvudsak förutbe- stämt läge.

En stationär, optisk avläsningsenhet 154 och en rörlig optisk enhet 156 åstadkommer en optisk avläsningsbana, över vilken avläsningsljusstrålen 150 kastas mellan laserkällan 152 och informationslagringselementet 10. Dessutom kan endera av de optiska enheterna utnyttjas för att fokusera ljusstrålen 150 på de omväxlande belägna ljusreflekterande områdena 38 och ljusspridande områdena 37, vilka uppbäres i efter varandra följande lägen på informationslagringselementet 10. Den rörliga optiska enheten 156 utnyttjas för att uppsamla reflektionerna från de ljuset reflek- terande områdena 38 och de ljuset spridande områdena 37. Rörelsestyrenheten 28 till- handaháller relativ rörelse mellan avläsningsstrålen 150 och de efter varandra om- växlande belägna områdena 38 och 37 för reflektion av ljus resp. spridning av ljus.

De optiska enheterna 154 och 156 fastlägger ocksâ den optiska bana, över vilken den från beläggningsskiktet reflekterade strâlen kastas. Den reflekterade strålens bana är betecknad med hänvisningsbeteckningen 150'. Denna reflekterade ljus- strâlebane 150' innefattar ett parti av den ursprungliga avläsningsstràlens bana 150.

Vid de delar där den reflekterade strålen 150' sanmanfaller med avläsningsstrålen 150, utnyttjas båda hänvisninqsheteckningarna 150 och 150'. Ett ljusavkännande element 158 är beläget i den roflektelnde ljusströlvns bana 150' och utnyttjas för att alstra en 15 20 25 30 35 15 7810127-6 frekvensmodulerad elektrisk signal, som svarar mot de däremot infallande reflek- tionerna. Den frekvensmodulerade elektriska signalen som alstras av det ljusavkännande elementet 158, uppträder på en ledning 160 och har sitt informationsinnehåll i form av en bärfrekvens med frekvensförändringar i tiden svarande mot den lagrade informa- tionen. Utsignalen från den ljusavkännande kretsen 158 tillföres en diskriminator- krets 162 via en förstärkare 164. Diskriminatorkretsen 162 är påverkbar i beteende av utsignalen från den ljusavkännande kretsen 158 och utnyttjas för att förändra den frekvensmodulerade elektriska signalen till en tidsberoende spänningssignal, som representerar den lagrade informationen. Den tidsberoende spänningssignalen be- tecknas också som en videosignal och uppträder på en ledning 165. Denna tidsberoende spänningssignal har sitt informationsinnehåll i form av en spänning, som varierar med tidsformatet och är lämplig för presentation via en konventionell televisionsmonitor 166 och/eller ett oscilloskop 168.

De optiska avläsningsenheterna 154 och 156 har vidare ett polarisations- selektivt strålningsuppdelande element 170, vilket arbetar som en.strâlningspolarisa- tor gentemot avläsningsstrâlen 150 och som arbetar som en selektiv stråluppdelare gentemot den reflekterade strålen 150'. De optiska avläsningsenheterna innefattar vidare en kvartsväglängds-platta 172. Strålpolarisatorn 170 filtrerar från avläsnings- strålen 150 bort eventuella ljusvågor, vilka ej är inriktade med strâlpolarisatorns 170 polarisationsaxel. Med polarisationsaxeln för avläsningsstrålen 150 fixerad med en särskild orientering medelst elementet 170 förändrar kvartsvåglängds-plattan 172 polarisationsplanet från linjär till cirkulär polarisation. Elementet 170 och kvarts- våglängdplattan 172 är belägna i avläsningsljusstrålens bana 150. Elementet 170 är beläget mellan avläsningsstrâlens 150 källa 152 och kvartsvåglängdplattan 172.

Kvartsvâglängds-plattan 172 är också belägen i den reflekterade avläsningsstrålens bana 150'. Kvartsvåglängds-plattan 172 förändrar således ej endast avläsningsstrâlens polarisation från linjär till cirkulär under dess väg från avläsningslasern 152 till informationslagringselementet 10, utan kvartsvâglängds-plattan 172 förändrar också det cirkulärt polariserade, reflekterade ljuset tillbaka till linjärt polarisera ljus, vilket är roterat 900 med avseende på den föredragna riktning, som är fastlagd medelst källan 152 och elementet 170. Denna roterande sträle 150' är selektivt riktad på det ljusavkännande elementet 158, som förändrar den reflekterade ljusstrålen 150' till en motsvarande elektrisk signal. Det torde uppmärksammas att elementet 170 redu- cerar intensiteten hos avläsningssträlen 150 när den passerar därigenom. Denna minsk- ning av intensiteten kompenseras genom att den ursprungliga intensiteten för avläsning' strålen 150 inställes till en tillräckligt hög nivå för att utbalansera denna reak- tion.

Kvartsväglängds-plattan 172 gor en total rotation av 900 på den reflekterade strålen 150' med avseende på avläsningsstrålen 150 under ändringen från linjär pola- risation till cirkulär polarisation och tillbaka till linjär polarisation. Såsom 10 15 20 25 30 35 40 _?s1o12?~s tidigare nämnts är elementet 170 också en stråluppdelande kub i den reflekterade avläsningsstrâlens bana 150'. Eftersom den reflekterade avläsningsstrâlens 150' polarisationsplan förskjutes 90° till följd av strålens dubbla passage genom skvartsvåglängd-plattan 172, riktar elementets 170 stråluppdelande kubsektion den reflekterade avläsningsstrâlen 150' mot den ljusavkännande kretsen 158.

Ett lämpligt element med egenskapen hos ett ljusavkännande element 158 är en foto- diod. Varje sådant element 158 är i stånd att förändra den reflekterade frekvens- modulerade ljusstrâlen 150' till en elektrisk signal med dess informationsinnehåll i form av en bärfrekvens med frekvensvariationer i tiden, som varierar från bär- frekvensen. De optiska enheterna 154 och 156 innefattar vidare objektivlinsen 52, som uppbäres medelst ett hydrodynamiskt luftlagringselement 54, vilket uppbär linsen 52 ovanför det av informationslagringselementet 10 uppburna beläggnings- skiktet 26. Såsom tidigare nämnts utgöres avläsningsstrâlen 150 av i huvudsak parallella ljusstrålar. Objektivlinsen 52 har en inträdesöppning 56, som har större diameter än diametern hos avläsningsstrålen 150, när denna alstras av laser- källan 152. En plankonvex spridningslins 154 är inrättad mellan laserkällan 152 och objektivlinsens 52 inträdesöppning 56 för att sprka de väsentligen parallella ljussträlarna, som bildar avläsningsstrålknippet 150, till ett ljusstrålknippe 150 med en tillräckligt stor diameter för att åtminstone fylla objektivlinsens 52 inträdesöppning 56. De optiska enheterna 154 och 156 har vidare ett antal stationära, planformade speglar 176 och 178 för att avböja avläsningsljusstrâlen 150 och den reflekterade ljusstrålen 150' utmed en bana, vilken är beräknad för att avläsningsljusstrâlen 150 skall falla på de tidigare nämnda elementen.

Ett fakultativt optisk filter 180 är beläget i den reflekterade strålens bana 150' och filtrerar bort samtliga våglängder med undantag för avläsningsljus~ strålens våglängder. Utnyttjandet av detta filter 180 förbättrar bildkvaliten hos den medelst televisionsmonitorn 166 presenterade bilden. Detta filter 180 är vä- sentligt, när avläsningssystemet utnyttjas med skrivsystemet, vilket beröres närmar nedan med hänvisning till fig. ll. I en apparat inrättad för både avläsning och skrivning kastas en del av skrivstrålen 29 utmed den reflekterade avläsningsstrâ- lens bana 150'. Filtret stoppar denna del av skrivstrålen och överför den reflek- terade strålen 150' hela intensitet.

En fakultativ samlingslins 182 är belägen i den reflekterade strålens bana 150' för att kasta den reflekterade strälen på det ljusavkännande elementets 158 aktiva område. Denna samlingslins 182 reducerar den reflekterade strålens 150' diameter och koncentrerar den reflekterade strålens ljusintensitet på det ljusav- kännande elemontets 158 aktiva område.

'Förstärkaren 164 förstärker utsignalen från det ljusavkännande elementet 158 och höjer amplituden hos den frekvensmodulerade elektriska signalen, vilken alstras av det ljusavkännande elementet 158, i och för anpassning till insignalkrav hos 10. 15 20 25 30 35 40 W 7810127~6 demodu1atorn 162.

De i fig. 4-7 visade e1ektriska och optiska vågformerna a1stras också av den i fig. 10 visade 1äsapparaten under återvinning av den frekvensmodu1erade signa1en, vi1ken är 1agrad på det av skive1ementet 10 uppburna be1äggningsskiktet 26. Fig. 6 visar en mede1st en 1aserkä11a a1strad skriv1aserstrå1e, som har konstan intensitet, vi1ken representeras mede1st 1injen 80. Av1äsnings1asern 152 a1strar en 1ässtrâ1e 150 med konstant intensitet men vid en 1ägre nivå. Fig. 7 visar en intensitetsmodu1erad 1aserskrivstrå1e. Den reflekterade 1ässtrâ1en 150' är inten- sitetsmodu1erad ti11 fö1jd av det förhâ11andet att den träffat de 1jusref1ekterande och 1jusspridande områdena 38 och 37, som uppbäres på skive1ementet 10. Den ref1ek- terade 1ässtrå1en 150' kommer ej att vara en perfekt fyrkantsvåg av det s1ag som visas i fig. 7. I stä11et är signa1pu1sernas hörn rundade ti11 fö1jd av aviäsnings- f1äckens änd1iga dimension.

Fig. 5 visar en frekvensmodu1erad e1ektrisk signa1 med sitt informations- innehâ11 i form av en bärsigna1, som har frekvensändringar i tiden varierande runt mittfrekvensen. Utsigna1en från det 1jusavkännande e1ementet 158 är samma typ av signa1. Fig. 4 visar en videosigna1 med sitt informationsinnehå11 i form av en spänning, som varierar med tidsformatet. Utsigna1en frän demodu1atorn 162 är sanma typ av signa1.

Den i fig. 10 visade röre1sestyrenheten 28 arbetar på samma vis som nöre1se- styrenheten 28 i fig. 1. I 1äsapparaten a1strar röre1sestyrenheten 28 en rotations- röre1se för skive1ementet under styrning av en rotationsdrivenhet 32. Enheten 28 aïstrar vidare en trans1ationsröre1se för förflyttning av den röriiga optiska av- 1äsningsenheten 156 radie11t över 1agringse1ementets yta.

Enheten 28 har vidare en synkroniseringgkrets för upprätthå11ande av ett konstant förhâ11ande me11an rotationsröre1sen och trans1ationsröre1sen, så att 1ässtrâ1en 150 träffar de av skive1ementet 10 uppburna informationsspâren. Sektione av typiska informationsspår visas vid 104 och 105 i fig. 3.

I fig. 11 visas ett b1ockschema över kombinationen av skrivapparaten en1igt fig. 1 och 1äsapparaten en1igt fig. 10. De i fig. 11 visade e1ementen arbetar på samma vis som tidigare beskrivits, varför denna deta1jerade funktion ej upprepas här. Endast en kort beskrivning ges i syfte att undvika upprepning och ok1arheter.

Den omodu1erade skrivstrâ1ens bana visas vid 29 och den modu1erade skriv- strä1ens bana visas vid 29'. En första optisk enhet fast1ägger den modu1erade strå- 1ens bana 29' me11an den ïinjära po1arisatorns 70 utgång och be1äggningsskiktet 26. Den stationära, optiska skrivenheten 41 inbegriper spegeln 58. Den rör1iga, optiska skrivenheten 40 inbegriper spridnings1insen 66, en partie11t transmitte- rande spege1 200, en p1an spege1 60 och objektiv1insen 52. Den modu1erade skriv- strâ1en 29' kastas som en skrivf1äck 42 på det i beroende av 1juspåverkbara be- 1äggningsskiktet och samverkar med be1äggningen för att bi1da de tidigare beskrivna markeringarna. 10 15 20 25 30 35 40 18 7810127-6 ' Av1äsningsstrå1ens bana visas vid 150. De optiska av1äsningsenheterna fast1ägger en andra optisk bana för av1äsningsstrå1en 150 me11an av1äsnings1asern 152 och informations1agringsenheten 10. Den stationära, optiska av1äsningsenheten 154 inbegriper spege1n 176. Den röriiga, optiska av1äsningsenheten 156 inbegriper spridnings1insen 174, po1arisationsförskjutningsanordningen 172, en andra fast spege1 202, den se1ektivt transmitterande spege1n 200, den p1ana spegeïn 60 och 1insen 52. Av1äsningsstrå1en 150 kastas som en av1äsningsf1äck 157 vid en punkt belägen på nedströms avstånd från skrivf1äcken 42, viïken mera fu11ständigt be- skrives med hänvisning ti11 fig. 12. Spege1n 200 är en dikroistisk spege1, vi1ken är transmitterande vid skrivstrå1ens 29' våg1ängd och vi1ken är refiekterande vid av1äsningsstrå1ens 150' våg1ängd.

Skrivstrå1ens 29' intensitet är större än av1äsningsstrâ1ens 150 intensitet.

Medan skrivsträ1en 29' måste förändra det i beroende av 1jus pâverkbara be1äggnings- skiktet 26 för åstadkommande av markeringar, som representerar den för Iagring av- sedda videosigna1en, behöver av1äsningsstrå1ens 150 intensitet endast vara ti11- räck1igt hög för att be1ysa de i be1äggningsskiktet 26 formade markeringarna och ge en ref1ekterad 1jusstrå1e 150' med ti11räck1igt hög intensitet för att åstadkomma en bra signa1 efter uppsam1ing mede1st den optiska av1äsningsenheten och omvand1ing från en intensitetsmodu1erad, ref1ekterad strå1e 150' ti11 en frekvensmoduïerad, e1ektrisk signa1 mede1st den 1jusavkännande kretsen 158.

Den fasta spege1n 58 i skrivstrâ1ens optiska bana och de två fasta speg1arna 176 och 202 i 1ässtrå1ens optiska bana utnyttjas för att rikta skrivstrå1en 29' mot objektiviinsen 56 vid en styrd vinke1 i förhä11ande ti11 av1äsningsstrâ1en 150.

Denna vinke1 me11an de tvâ mot 1agringse1ementet infa11ande strâ1arna ger ett me11an- rum me11an skrivf1äcken 42 och av1äsningsf1äcken 157, när dessa var och en kastas på be1äggningsskiktet 26.

Ett vid apparatens funktion ti11räck1igt stort me11anrum har visat sig vara 4-6 mikrometer. Detta avstånd motsvarar en vinke1, som är a11tför 1iten för att tyd- 1igt visas i fig. 12. Fö1jakt1igen är för tyd1ighets sku11 denna vinke1 överdriven 1 fig. 12. ' Av1äsningsstrå1en 150' demodu1eras i en diskriminatorkrets 162 och presen- teras på en konventione11 teievisionsmonitor 166 och ett osci11oskop 168. Te1evisions monitorn 166 visar inspelningens bi1dkva1itet och osci11oskopet 168 visar videosigna- 1en mera i deta1j. Denna 1äsfunktion omede1bart efter skrivfunktionen gör det möj1igt att momentant övervaka den under uppteckningšoperationen 1agrade videosigna1ens kva- 1itet. I den hände1se den 1agrade signa1ens kva1itet är då1ig, erhâ11es omedelbart kännedom om detta och skrivför1oppet kan korrigeras e11er också kan det informations- _ 1agringse1ement 10, som 1agrar videoinformationssigna1en med då1ig kva1itet, kasse- ras.

Vid arbetsti11stândet av1äsning efter uppteckning arbetar skriv1asern 30 och 10 15 20 25 30 35 40 W 781012?-s 1äs1asern 152 vid samma tid. En dikroistisk spege1 200 utnyttjas för att kombinera av1äsningsstrå1en 150 med skrivstrâ1en 29'. Vid detta arbetsti11stånd av1äsning efter uppteckning, vä1jes skrivstrå1ens 29 våg1ängd att ski1ja sig från avläsningsstrâiens 150 vâg1ängd. Ett optiskt fiiter 180 utnyttjas för att b1ockera någon eventue11 de1 av skrivstrå1en, som fö1jt den ref1ekterade av1äsningssträ1ens bana. Fö1jakt1igen överför det optiska fi1tret 180 den ref1ekterade aviäsningsstrålen 150' och fi1tre- rar bort eventue11 de1 av 1aserskrivstrå1en 29', som fö1jer den.ref1ekterade aviäs- ningsstrå1ens bana 150'.

I det jämförande arbetsti11stândet utövas funktionen avläsning efter skriv- ning såsom beskrives med hänvisning ti11 fig. 11. Vid drift en1igt detta övervakande arbetsti11stånd jämför en jämföre1sekrets 204 demodu1atorns 162 utsignaï med den ursprung1iga videoinformationssignai, som erhö11s från kä11an 18.

Närmare bestämt tiïiföres videoutsigna1en från diskriminatorn 162 ti11 en komparator 204 över en 1edning 206. Den andra insignaien ti11 komparatorn 204 tages från videokä11an 16 via 1edningen 18, en ytter1igare 1edning 208 och via en fördröj- nings1edning 210. Fördröjnings1edningen 210 påför på den inmatade videoinformations- signa1en en tidsfördröjning 1ika med de ackumu1erade fördröjningsvärdena med början från frekvensmoduiationen av den inmatade videoinformationssigna1en och vidare ti11 frekvensdemodu1ationen av den återvunna e1ektriska signa1en från avkänningskretsen 158. Denna fördröjning inbegriper också fördröjningen vad avser förf1yttningstiden från den punkt på 1agringse1ementet 10, vid vi1ken den inmatade videoinformations- signa1en 1agras på informations1agringse1ementet mede1st skrivf1äcken 42 med fort- sättning ti11 den punkt, på vi1ken av1äsningsf1äcken 157 träffar.

Korrekt fördröjningsbe1opp åstadkommas bäst genom att fördröjningskretsen 210 utföres för varierbar fördröjning, varvid fördröjningen instä11es för optimai funktion.

Vid idea1t förhåliande är videoutsigna1en från diskriminatorn 162 identisk i a11a avseenden med videoinsigna1en på iedningarna 18 och 208. Varje uppträdande ski11nad representerar fe1, som kan ha förorsakats av brister e11er defekter i skiv- e1ementets yta e11er fe1aktiga funktioner hos skrivkretsar. Denna ti11ämpning är även om den är väsent1ig vid uppteckning av digita1 information, mindre kritisk när annan information upptecknas.

Utsigna1en från komparatorkretsen 204 kan räknas i en räknare (ej visad) för-fast1äggning av det faktiska antaïet fe1, som uppträder på ett skive1ement.

När anta1et räknade fe1 överstiger ett förutbestämt va1t anta1 avs1utas skrivopera- tionen. Om så erfordras kan en ny uppteckning göras på ett nytt skive1ement. Varje skive1ement med a11tför många fe1 kan behandïas för att åter användas. I fig. 11 jämför komparatorn 204 de pâ 1edningarna 208 och 206 ti11gäng1iga utsigna1erna. En a1ternativ och mera direkt ansiutning av komparatorn 204 är att jämföra utsigna1erna från frekvensmodu1atorn 20 och den i fig. 10 visade förstärkaren 164. 10 15 20 25 30 35 40 '7810127-6 20 0 I fig. 12 visas i något förstorad form de något o1ika optiska banorna för den intensitetsmodu1erade skrivstrå1en 29' från skriv1asern 30 och den omodu1erade 1ässtrå1en 150 från av1äsnings1asern 152. Informations1agringse1ementet 10 förfiyttas i den med en pi1 217 angivna riktningen. Figuren visar ett icke exponerat parti 26' av beläggningsskiktet 26 som närmande sig skrivstrå1en 29' och en 1injär fö1jd av öppningar 37, som 1ämnar skärningsområdet me11an skrivstrâ1en 29' och be1äggnings- skiktet 26. Skrivstrå1en 29' sammanfa11er med mikroskopobjektiv1insens 52 optiska axe1. Av1äsningsstrâ1ens 150 mittaxe1, vi1ken är betecknad med 212, bi1dar vinke1 med skrivstrå1ens 29' mittaxe1, vi1ken är betecknad 214. Vinke1n är âskåd1iggjord mede1st en dubbe1riktad pi1 216. Ti11 fö1jd av denna 1i11a ski11nad i skrivstrâ1ens 29' och av1äsningsstrå1ens 150 optiska banor genom iinsen 52, fa11er skrivf1äcken 42 en sträcka framför av1äsningsf1äcken 157. Skrivfiäcken 42 1igger framför avïäs- ningsf1äcken 157 en sträcka 1ika med ïängden hos en 1inje 218. Linjens 218 1ängd är 1ika med vinke1n gånger objektiv1insens 52 brännvidd. Den resu1terande fördröj- ningen me11an skrivningen och av1äsningen ti11âter det smä1ta meta11be1äggningsskikte« 26 att ste1na så att uppteckningen av1äses i sitt s1ut1iga ste1nade ti11stånd.

Om den av1ästes a11tför tidigt medan meta11en fortfarande var smä1t, sku11e refïek- tionen från öppningens kanter ej kunna åstadkomma någon signa1 med hög kva1itet för presentation på monitorn 166.

I fig. 13 visas ett föredraget koppïingsschema över en stabi1iseringskrets 48 för en Pocke1-ce11, vilken krets är 1ämp1ig för användning i apparaten en1igt fig. 1. Det är känt att en Pocke1-ce11 68 roterar po1arisationsp1anet för en ti11- förd skriv1jusstrâ1e 29 som en funktion av en på1agd spänning, vi1ket åskådliggöres med hänvisning ti11 fig. 7. _ I beroende av den enski1da Pocke1-ce11en 68 medför en spänningsförändring av stor1eksordningen 100 V att ce11en roterar po1arisationsp1anet för det därigenom passerande 1juset 900. Pocke1-ce11ens drivenhet tjänar ti11 att förstärka utsigna1en från informationssigna1kä11an 12 ti11 en utsigna1 med ett topp-topp-värde av 100 V.

Denna utsigna1 utgör en korrekt inmatad drivsigna1 ti11 Pocke1-ce11en 68. Pocke1- ce11ens drivenhet 72 a1strar en vågform, vi1ken har den i fig. 5 visade formen och har ett spänningsvärde från topp ti11 topp av 100 V.

Pocke1=ce11en bör arbeta med en genomsnitt1ig rotation av 450 i syfte att bringa den modulerade 1jussträ1ens intensitet att så troget som möj1igt reproducera den e1ektriska drivsigna1en. En förspänning måste på1äggas Pocke1-ce11en för att hä11a Pocke1-ce11en vid denna genomsnitt1iga arbetspunkt. I praktiken varierar den e1ektriska förspänning, som motsvarar en arbetspunkt med rotationen 450, kon- tinuer1igt. Denna kontinuer1igt föränderliga förspänning a1stras genom utnyttjande av en servoåterkopp1ingss1inga. Denna servoäterkopp1ingss1inga inbegriper jämföre1sen av genomsnittsvärdet för det transmitterade 1juset med ett instä11bart referens- värde och ti11förse1 av ski11nadssigna1en ti11 Pocke1-ce11en mede1st en ïikspännings- 10 15 20 25 30 35 40 U 6 7810127-6 förstärkare. Detta arrangemang stabiliserar arbetspunkten. Referensvärdet kan in- ställas för att svara mot den genomsnittliga transmissionen, som motsvarar arbets- punkten för rotation över 450 och servoåterkopplingsslingan tillhandahåller korri- gerande förspänningar för att hålla kvar Pockel-cellen vid denna genomsnittliga rotation av 450.

Stabiliseringskretsen 48 omfattar ett ljusavkännande organ 225. En kisel- fotodiod arbetar som ett lämpligt ljusavkännande organ. Dioden 225 avkänner en del 29" av skrivstrålen 29', vilken avges från den optiska modulatorn 44 och passe- rar genom den partiellt reflekterande spegeln 58, vilken visas i fig. l. Fotodioden 225 arbetar på i huvudsak samma vis som en solcell och är en elektrisk energikälla, när den belyses av infallande strålning. En utgângsanslutning hos fotodioden 225 är medelst en ledning 227 ansluten till en gemensam referenspotential 226. Foto- diodens 225 andra utgångsanslutning är via en ledning 230 kopplad till en ingång hos en differentialförstärkare 228. Kiselcellens 225 utgångsanslutningar är shuntade medelst en belastningsresistor 232, som möjliggör ett tillstånd av linjär respons.

Differentialförstärkarens 228 andra ingång är via en ledning 238 kopplad till en inställbar arm 234 hos en potentiometer 236. En ände av potentiometern 236 är kopplad till referenspotentialen 226 via en ledning 240. En elektrisk kraftkälla 242 är ansluten till den andra änden av potentiometern 236, vilken möjliggör in- ställning av differentialförstärkaren 228 för att alstra en återkopplingssignal på ledningar 244 och 246 för inställning av den genomsnittliga effektnivån för den modulerade laserstrâlen 29' till ett förutbestämt värde.

Utgångspolerna från differentialförstärkaren 228 är resp. kopplade via resistiva element 248 och 250 och.utgângsledningarna 244 och 246 till den i fig. l visade Pockel-cellens 68 ingångspoler. Pockel-cellens drivenhet 72 är växelströms- kopplad till Pockel-cellen 68 medelst kapacitiva element 252 och 254, medan diffe- rentialförstärkaren 228 är likströmskopplad till Pockel-cellen 68.

Vid drift är systemet verksamgjort. Den del 29' av ljuset från skrivstrålen 29', som faller pâ kiseldioden 225 alstrar en skillnadsspänning vid en ingång till differentialförstärkaren 228. Från början är potentiometern 236 så inställd att den genomsnittliga transmissionen genom Pockel-cellen motsvarar en rotation av 45°.

Därefter kommer, om den genomsnittliga intensitetsnivän för det ljus, som faller på kiselcellen 225 antingen ökar eller minskar, en korrigerande spänning att alstras av differentialförstärkaren 228. Den på Pockel-cellen 68 lagda korrigerande spän- ningen har en polaritet och en storlek avpassad för att återföra den genomsnittliga intensitetsnivån till den förutbestämda nivå, som valts genom inställning av ingångs- spänningen till differentialförstärkarens andra ingång över ledningen 238 genom rörel se av den rörliga armen 234 utmed potentiometern 236.

Potentiometern 236 inställbara arm 234 utgör organet för val av den genom- snittliga intensitetsnivän för det av skrivlasern 30 alstrade ljuset. Optimala resul- 10 l5 20 25 30 35 40 7810127-6 tat âstadkommes, när längden hos en öppning 37 är exakt lika med längden hos nästa på följande meltanrum 38, vilket tidigare beskrivits. Inställningen av potentiometern 36 är åtgärden för åstadkommande av denna likhet i längd. När längden hos en öppning är lika med längden hos nästa angränsande mellanrum, erhålles en arbetscykel av typen hälften-hälften. En sådan arbetscykel kan detekteras genom kontroll av presen- tationen av den just skrivna informationen på TV-monitorn och/eller oscilloskopet l66 resp. l68, vilka tidigare beskrivits. Kommersiellt godtagbara resultat före- ligger, när längden hos en öppning 37 varierar mellan 40 och 60 % av den sammanlagda längden för en öppning och dess nästa påföljande mellanrum. Med andra ord uppmätes längden för en öppning och nästa påföljande mellanrum. öppningen kan således ha en längd, som faller inom intervallet 40-60 % av den totala längden.

I fig. 8 åskädliggöres en cirkulär tvärsektion av ett med hänvisning till fig. 3 visat informationsspår, i vilket ett speglande ljusreflekterande område 38 är beläget mellan ett par icke-speglande ljusreflekterande områden 37. I den cirku- lära tvärsektionsvyn enligt fig. 8 förflyttas den infallande läs- eller skrivstrålen relativt elementet l0 i den riktning, som representeras av pilen 2l7. Detta inne- bär att en lässtråle först faller på det speglande ljusreflekterande området 38a och därefter faller på det icke-speglande ljusreflekterande området 37a. I detta ut- förande representeras den positiva halvperioden hos den för uppteckning avsedda signalen av ett speglande ljusreflekterande område 38a och den negativa halvperioden hos den för uppteckning avsedda signalen representeras av det icke-speglande ljus- reflekterande omrâdet 37a. Arbetscykeln för den med hänvisning till fig. 8 visade signalen är en 50 Z-ig arbetscykel såtillvida som längden hos det speglande ljus- reflekterande området 38a, vilken-representeras medelst en parentes 260, är lika med längden för det icke speglande ljusreflekterande området 37a, vilken senare längd representeras av parentesen 262. Denna föredragna arbetscykel åstadkommas genom kombinerad inställning av skrivstrâlens 29 absoluta intensitet genom inställning av skrivlaserns 30 effekttillförsel och genom inställning av potentiometern 236 i stabi- liseringskretsen 48 till en nivå, vid vilken en öppning formas med början av en 450-ig rotation av skrivstrâlens 29 polarisationsvinkel.

För att återhänvisa till det med hänvisning till fig. 7 och 8 åskâdliggjorda förfarandet för formning av öppningar, sker smältning av ett tunt metallbeläggnings- skikt 26, när effekten i ljusfläcken överstiger ett tröskelvärde, som är karakteris- tiskt för metallfilmens beskaffenhet och tjocklek samt substratets egenskaper. Ljus- fläckens effekt moduleras medelst den ljusintensitetsmodulerande enheten 44. Till- 2 -från-övergângarna hålles korta för att göra läget för hålens eller öppningarnas ända- exakt oberoende av variationer i smältningströskelvärdet. Sådana variationer i smält- ningströskelvärdet kan föreligga till följd av variationer i tjockleken hos metall- beläggningsskiktet och/eller användningen av olika material som informationslagrings- skikt. 10 15 20 25 30 35 40 23 7810127-'6 Den genomsnitt1iga effekt i 1jusf1äcken, som erfordras för att forma en öppning i ett tunt meta11be1äggningsskikt 26 med en tjock1ek me11an 200 och 300 Å, är av storïeksordningen 200 mw. Eftersom den frekvensmodu1erade bärfrekvensen är ungefär 8 MHz, formas 8 x 106 hâ1 e11er öppningar med variabe1 1ängd per sekund och energin per hâ1 är 2,5 x 109 jou1e.

I denna första utföringsform av ett videoskive1ement 10 är ett parti av giassubstratet fri1agt i varje öppning. Det fri1agda partiet av g1assubstratet fram- träder som ett omràde med icke-speg1ande 1jusref1ektionsförmâga gentemot en infa11an- de 1ässtrå1e. Det parti av meta11be1äggningsskiktet, som b1ir kvar me11an på varandra följande öppningar framträder som ett område med hög 1jusref1ektionsförmâga gentemot en infa11ande 1ässträ1e.

När formningen av första oth andra markeringar sker med användning av en be1äggning av en fotoresist, instä11es skrivstrâiens 29' intensitet ti11 en sådan nivå, att en 450-ig rotation av po1arisationsp1anet aistrar en 1jusstrå1e 29' med tröske1intensitet för exponering och/e11er växe1verkan med fotoresistbe1äggnings- skiktet 26, medan fotoresistbe1äggningsskiktet är i röre1se och anbringat på den rör1iga informations1agringse1ementet 10. Kombinationen av Pocke1-ce11en 68 och G1an-prismat 70 innefattar ett 1jusintensitetsmodu1erande e1ement, vi1ket arbetar från det 450-iga instä11ningsti11ståndet ti11 ett minre 1jus transmitterande ti11- stånd, som hänför sig ti11 ett driftsti11stând nära rotationen 00, och ti11 ett mera 1jus transmitterande ti11stånd, som hänför sig ti11 ett driftsti11stând nära rotationen 900. När skrivstrâ1ens 29' intensitet ökar över den inïedningsvis in- stä11da nivån e11er den förutbestämda startintensiteten, och ökar mot det mera ljus transmitterande ti11ståndet, exponerar den infa11ande skriv1jusstrå1en 29' den därav be1ysta_fotoresisten. Denna exponering fortgår efter det att skrivsträ1ens intensitet när det maxima1a 1justransmitterande ti11stândet och förändras ti11baka ned mot den in1edande förutbestämda intensiteten, som hänför sig ti11 rotationen 45° av po1arisationsp1anet för det från skriv1asern 30 avgivna 1juset. När rotationen sjunker under värdet 450, sjunker intensiteten hos skrivstrå1en 29', som utträder från G1as-prismat 70 under den tröske1intensitet, vid vi1ken den fokuserade skriv- strâ1en ej är i stând att exponera den därav be1ysa fotoresisten. Denna bristande förmåga att exponera den belysta fotoresisten fortgår efter det att skrivstrâ1ens intensitet nått det minima1a 1justransmitterande ti11stândet och börjar återgå upp mot den iniedande, förutbestämda intensitet, som hänför sig ti11 en rotation av 45° av po1arisationsp1anet för det 1jus, som avges från skriv1asern 30.

Pocke1-ce11ens drivkrets 72 är typiskt en förstärkare med hög förstärkning och hög utgångsspänning, vi1ken förstärkare har en utsigna1, som ger ett sving e11er en variation från topp ti11 topp av 100 V hos utgängsspänningen. Denna signa1 är avsedd att passa ihop med de för drivning av Pocke1-ce11en 68 erforder1iga kraven.

Typiskt innebär detta att mittspänningsvärdet för utsigna1en från Pocke1-ce11ens drivenhet 72 åstadkommer en ti11räck1ig styrspänning för drivning av Poçkei-Ceiien ,~7s1o127-6 M _ 68 över 450, så att ungefär hälften av det totalt tillgängliga ljuset från lasern 30 avges från den linjära polarisatorn 70. När utsignalen från drivkretsen 72 blir posi- tiv överföres mera ljus från lasern. När utsignalen från drivenheten 72 blir negativ överföres mindre ljus från lasern.

I den första utföringsformen, vid vilken ett metallbeläggningsskikt 26 utnyttjas, är utsignalen från lasern 30 inställd för alstring av en intensitet, som börjar smälta metallskiktsbeläggningen 26 på skivelementet l0, när utsignalen från drivenheten 72 är noll och arbetspunkten hos Pockel-cellen är 450. När driv- enhetens 72 utsignal blir positiv fortsätter följaktligen smältningen. När driven- hetens utsignal 72 blir negativ upphör emellertid smältningen.

I en andra utföringsform, vid vilken fotoresistbeläggningsskiktet 26 utnyttjas, inställes utsignalen från lasern 30 för alstring av en intensitet, som både belyser och exponerar fotoresistbeläggningen 26, när utsignalen från drivenheten 72 alstrar sitt medelspänningsvärde. När utsignalen från drivenheten 72 blir positiv kommer följ- aktligen belysningen och exponeringen av fotoresisten medelst skrivstrâlen att fortsät ta. När utsignalen från drivenheten 72 blir negativ fortsätter belysningen av fotore- sisten, men energin i skrivstrålen är otillräcklig för att exponera det belysta omrä- det. Uttrycket "exponera" utnyttjas här med sin tekniska innebörd, som anger det fysi- kaliska fenomen, som grundar sig på belysning av ett fotoresistmaterial. Den exponera- de fotoresisten kan framkallas och det framkallade fotoresistmaterialet avlägsnas på konventionellt vis. Fotoresistmaterial som belysts medelst ljus, som har otillräcklig intensitet för att exponera fotoresisten, kan ej framkallas och avlägsnas.

Vid både den första och den andra utföringsformen, som ovan beskrivits, inställes den absoluta effektnivån 80, som åskådliggöres medelst linjen 80 i fig. 6, uppåt och nedåt för ästadkonmande av denna verkan genom inställning av skrivlaserns 30 effekt- tillförsel. I kombination med denna inställning av skrivlaserns 30 absoluta effektnivâ utnyttjas också såsom tidigare nämnts potentiometern 26 för att orsaka att markeringar formas i beläggningsskiktet, när strålen 29 roteras en vinkel större än 45°.

I en endast för avläsning inrättad apparat av det slag som visas i fig. l0 är det optiska filtret l80 fakultativt och erfordras i allmänhet ej. Dess användning i en apparat, vilken endast användes för avläsning, medför en liten dämpning hos den reflekterande ljussträlen, varför en liten ökning av läslaserns lS2 intensitet erfor- dras för att säkerställa samma intensitet vid detektorn 158 i jämförelse med en läsapparat, som ej utnyttjar något filter l80. h Samlingslinsen 182 är fakultativ. I en vederbörligt anordnad läsapparat har den reflekterande lässtrâlen l50' väsentligen samma diameter som fotodetektorns l58 arbetsområde. Om detta ej är fallet utnyttjas en samlingslins 182 för att koncentrera den reflekterade lässtrâlen l50' på den valda fotodetektorns l58 mindre arbetsområde. Även om de ovan, för närvarande föredragna utföringsformerna har beskrivits i detalj, torde det inses att uppfinningen endast är begränsad till patentkravens omfattning.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 7310127-6 PATENTKRAV

1. Informationslagringselement för lagring av informationssignaler i en form, som är lämplig att avkännas medelst ett därpå fallande ljusstrålknippe, vilka signaler omfattar en genom frekvensmodulation modulerad signal med ett informations- innehåll i form av en bärsignal, vilken har frekvensändringar med tiden som varierar från en mittfrekvens, k ä n n e t e c k n a t av att informationslagringselementet »(10) är skivoformat och har en övre yta (24), som har en ljuskänslig beläggning (26). vilken uppbär informationen i form av en linjär följd av alternerande första och andra ytområden (37, 38), vilka är belägna utefter en spiralformad bana på ytan, att den spiralformade banan har ett flertal individuella varv (104, 105) i spiralen. vilka varv vart och ett är åtskilt från ett annränsande varv medelst ett skyddsparti (110) hos beläggningen, vilket skyddsparti har likformig bredd (110), att vart och ett av de första områdena är ljusreflekterande och är bildat av ett parti (38) av belägg- ningen för att åstadkoma en första nivå av ljusreflektionsförmåga i beroende av det infallande ljusstrålknippet, att vart och ett av de andra områdena är bildat av en öppning (37) i beläggningen för att åstadkomma en andra nivå av ljusreflektions- förmåga i beroende av det infallande ljusstrålknippet (150), varvid den första nivån av ljusreflektionsförmåga skiljer sig från den andra nivån av ljusreflektions- förmåga, att var och en av öppningarna (37) har konstant utsträckning (109) i det skiv- formade elementets radiella riktning, att de första och andra områdena (37, 38) är grupperade i par och att varje par representerar en hel period hos den frekvensmodu- lerade signalen, att vart och ett av de första områdena (38) representerar en första halvperiod av den frekvensmodulerade signalen, som har sitt informationsinnehåll i form av en bärsignal med frekvensändringar med tiden, som varierar från en mittfrek- vens, att vart och ett av de andra områdena (37) representerar en andra halvperiod av den frekvensmodulerade signalen, och att vart och ett av de första och andra områdena (38, 37) har en variabel längd för att representera den frekvensmodulerade signalen.

2. Informationslagringselement enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den linjära följden av områden (37, 38) omfattar omväxlande belägna, speglande ljusreflekterande och icke-speglande ljusreflekterande områden.

3. Informationslagringselement enligt något av krav 1 eller 2, k ä n ne - t e c k n a t av att de första områdena är speglande ljusreflekterande områden (38) och de andra områdena är icke-speglande ljusreflekterande områden (37).

4. Informationslagringselement enligt något av krav l-3, k ä n n e t e c k- n a t av att det innefattar ett substrat (22) i form av en glasskiva, varvid en yta på substratet bildar nämnda övre yta (24).

5. Informationslagringselement enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k - n a t av att beläggningen utgöres av en metallbeläggning (26).