SE417387B - Elektriskt tradanlsutningsdon - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 7800486-8 Vid moderna telefonstationer förekommer ofta anslutning av trådar genom skarvning, halv-avgrening och överbryggning, och dess- utom förekommer det att man helt enkelt avslutar trådar individuellt eller i grupper med ett anslutningsdonblock för framtida användning.

Dessa behov föreligger även vid ledningsdragning i samband med dato- rer. De hittills förekommande typerna av anslutningsdon är emeller- tid ej tillräckligt anpassbara till sin konstruktion och utformning för att de skall kunna fylla alla dessa funktioner med samma lätthet.

Egenskaperna för de dubbeländade slitsade remselementen har ej blivit tillräckligt goda för att man framgångsrikt skall kunna återansluta samma trådar. I såväl telefonstationer som datorer finns emellertid anledningar till åtminstone ett begränsat antal omläggningar och åter- inkoppling enligt ursprungliga anslutningsplaner.

Enligt en allmän aspekt på uppfinningen åstadkommer man skarv- ningstypflexibilitet genom att lägga de trådar som skall förbindas omkring ett tvåsidigt stöd. Detta stöd har separata gejdkanaler för de olika trådarna, vilka med fördel består av två par motstäende stån- dare på ömse sidor, av vilka var och en har inre isolations-gripande ytor. Varje tråd är fäst mellan gejdkanalen och de intill befintliga två stândarparen.

Varje stöd är infört i den inre kammaren hos en stödhållare, vilken med fördel är-dubbelsidig, så att den kan ge plats åt två stöd. Hållaren innefattar exempelvis fyra stegvis förskjutna rader av öppningar som är symmetriskt placerade och går igenom var och en av de stora ytorna. Änden av ett kontaktelement av typen slitsad remsa sträcker sig igenom varje öppning för att vara i ingrepp med motsvarande tråd som är monterad kring stödet och är centrerad under öppningen. _ Kontaktelementen av typen slitsad remsa är inrymda i en kon- taktmodul med ändarna i individuella skyddande torn som sträcker sig vertikalt utåt från kontaktmodulens båda sidor. Varje torn passar till en av öppningarna i stödhållaren. Ett aggregat av trådförsedda stöd och hållare utgör en "jack" för att ta emot två kontaktmoduler.

Om man bildar öglor av tråden i jacken uppnår man den fördelen att åtkomst för kontaktering erhålles på översidan och på undersidan av jacken för skarvning, överbryggning och provning. Kontaktelemen- ten är utförda för att förbli elastiska och att ge en sådan kraft att upprepade insättningar kan utföras i samma punkt på trådarna. Genom detta arrangemang uppnår man avsevärd flexibilitet därigenom att man kan tillfoga ett anslutningsblock på vilken sida av jackan som helst 1G 15 20 25 30 35 40 7800486~8 3 för att bilda kontaktdonets hankontaktsida. Man kan även förbinda tvâ jackar med en enda kontaktmodul när skarvning skall utförasïj In- om ramen för denna grundläggande konstruktion finns möjlighet för att hopsätta samtliga delar endast i den korrekta orienteringen, så att man undviker felaktig återinkoppling genom en oavsiktlig vridning av stödet i förhållande till dess hållare eller vridning av en kontaktmo- dul i förhållande till ett stöd-hållare-aggregat. ruktionssärdrag förbättrar ytterligare de grundläggande prestanda för detta anslutningsdon så att man kan åstadkomma skarvning, halv-avgre- ning (half-tap) och överbryggningsanslutningsdon i enlighet med vad Ytterligare konst- som i detalj kommer att framgå av det följande.

Pâ bifogade ritning med fig. 1-26 är fig. 1 en sprängskiss som visar monteringen av stöd i stödhàllare och förbindning av två sådana monterade enheter medelst en kontaktmodul. Pig. 2 visar väsentligen den i fig. 1 visade anordningen fullständigt hopsatt. Pig. 3 visar en jack som består av ett stöd och en stödhållare. Pig. 4, 5 och 6 är tvflrsnittsßkisser som på olika sätt idêmässígt åskådliggör uppfinning- ens användning vid utförande av genomgående skarv, halv-avgreníng och överbryggningsanslutningar. Pig. 7 är en schematisk perspektivbild av en del av stödet. Pig. 8 och 9 visar stödet genomskuret, sett från si- dan. Fiq. 10 är en isometrísk bild av en del av stödhållaren. Pig. 11 är en bild av en del av stödhållaren sedd uppifrån. Pig. 12 visar en del av stödhâllaren sedd framifrån. Pig. 13 är en bild av stödhâllaren Pig. 14 är en isometrisk delbild av Pig. 15 är en i genomskärning sedd från sidan. sprängskísstyp av en kontaktmodul med två sektioner. isometrisk delbild av innersidan av modulens överdel. Pig. 16 är en isometrisk delbild av yttersidan av modulens nederdel. Pig. 17 är en delbild i genomskärning av kontaktmodulen sedd från sidan. Pig. 18 är en delbild av kontaktmodulen sedd uppifrån. Pig. 19 är en sídovy i genomskärning som visar en kontaktmodul vilken är installerad på en Pie. 20 är en schematisk sprängskiss i pers- Pie. 21 är en schematisk pers- Pie. 22, 23 och 24 visar stödhållare eller jack. pektiv av ett byglingskontaktaggregat. pektivbild av en alternativ byglingsform. olika vyer sedda uppifrån, framifrån och från sidan av ett enda tråd- stöd. Pie. 25 är en schematisk, perspektiv-sprängskiss som visar en alternativ utföringsform av stödhållaren, och fig. 26 är en schematisk bild av en struktur för att ansluta trådar genom direkt insättning i de såsom slitsade remsor utförda kontaktelementen.

Ett belysande utföringsexempel på en anordning enligt uppfin- ningen visas i fig. 1, nämligen en version av ett aggregat för tolv par. En första grupp om tolv ledare betecknad med 11 skall anslutas 10 15 20 25 30 35 40 vsooase-sp H till en motsvarande grupp av ledare som är betecknad med 12. Dëssa kan exempelvis utgöras av a-trádsparter som skall skarvas. Motsvaran- de b-trådar som tillsammans med a-trådarna bildar paren och som skall hopkopplas återfinnes i ledargrupperna 13 och 14.

Var och en av ledargrupperna 11-10 är installerad på ett sär- De fyra stöden, av vilka tvâ år visade i fig. 1, är installerade parvis i stödhållare 200. När de är installerade på detta sätt, i enlighet med vad som framgår nederst i fig. 1, bildar de båda stöden ohh deras gemensamma stödhållare 200 en skilt stöd, exempelvis stödet 100. jack som är betecknad med 150.

'Två sådana jackar ansluts sedan medelst en kontaktmodul 300, som i den ifrågavarande utföringsformen inrymmer 24 isolationsgenom- trängande slitsade remskontaktelement 301 i fyra inbördes förskjutna rader om vardera sex stycken. Stöden 100 snäpper in i hâllaren 200, och de båda jackarna 150 pressas var för sig mot kontaktmodulen 300.

Lock, kåpor eller andra typer av skydd kan sedan anbringas på aggre- gatet. Den färdiga anslutningen är en skarvförbindelse för de tolv ledarparen, som för ett visst par visas i princip i genomskärning i fig. U.

Påkoppling ("piggybacking") liksom andra varianter av den grundläggande uppfinningen kan lätt åstadkommas. Den grundläggande jacken 150 som är visad i fig. 3 kan anslutas på det i fig. 5 visade sättet för åstadkommande av en halv-avgreningsskarv utan att några ytterligare delar erfordras. Sålunda är den nedersta jacken, som i fig. 5 är betecknad med 150a, anordnad för anslutning av nedre a- och b-trâdsledare i ögla, varvid a- och b-trådarna i den övre jacken 150 är avslutade på sina stöd 100. Denna halv-avgrening är exempelvis an- vândbar vid multiplicering av ett flertal ledare på samma kabel eller vid överbryggning av en ny kabel till en befintlig kabel som förbere- 'delse för att avlägsna en del av den befintliga kabeln.

Apteringen av trådar 11 och 13 i respektive stöd 100 och däref- ter placering av de bestyckade stöden i en stödhållare 200 kan med fördel ske på en fabrik under mera kontrollerade förhållanden än vad som normalt råder på fältet. När så mycket av anslutningsdonet har monterats på fabriken, kan skarvningen av två sådana jackar 150 se- nare på fältet, så att en skarv exempelvis enligt fig. 2 bildas, ske betydligt snabbare.

En ytterligare variant av uppfinningen visas i princip i fig. 8, som åskådliggör en bryggförbindelse. Jacken 150b ansluter de inkom- mande a- och b-trådarna. Pâ båda sidor om jacken 150b är en kontakt- modul 300 monterad. Till dessa moduler är kopplade jacken 150c, som 10 15 20 25 30 35 H0 '7800486-8 innefattar ett första par utgående a- och b-trådar, respektive fac- ken 150d, som innefattar ett andra par utgående a- och b-trådar.

Denna typ av överbryggningsanslutning används ofta i telefonanlägg- ningar, exempelvis i punkter där multipelutrustningar är parallell- kopplade.

Användning av två stöd i en trådhållare innebär utrymmesbespa- ring, men uppfinningen är lika tillämpbar vid en stödhållare som en- dast har plats för ett enda stöd. De typiska utföringsformer av upp- finningen som visas i fig. H, 5 och 6 är exempelvis symmetriska kring ett mittplan som är vinkelrätt mot det visade tvärsnittet. ömse sidor om mittplanet gjorda anslutningarna är självständiga och De på kan utföras som separata enheter.

Tillämpningar av anslutningsdonet vid telefonstationer inne- fattar kabelförbindelser inom stativ och mellan stativ. Anslutnings- donet kan monteras direkt på statívutrustning med användning av någon av ett flertal monteringsmetoder, eller också kan det appliceras i ett bakre omrâde eller i inre stativkabelkanaler. Anslutningsdonet kan även placeras på över huvudhöjd placerade kabelstegar vid skarv- níngs- och halv-avgreningsapplikationer. Dessutom kan anslutninge- donet anpassas för användning i stationsutrustning som är placerad hos abonnenter.

Uppbyggnadstekniska och funktionella detaljer av stödet 100, stödhâllaren 200 och kontaktmodulen 330 som används i denna som exem- pel valda utföringsform av uppfinninzen skall nu beskrivas.

Den grundläggande funktionen för stödet 100 är att ta emot ett flertal trådar, exempelvis tråden 10, i ögleform i enlighet med vad som framgår av fig. 7 och 8. Trâdarna kan vara oisolerade, men de är oftare isolerade, speciellt när det gäller tillämpningar inom telefon- Stödet är väsentligen symmetriskt omkring mittplanet, be- Varje tråd är förd tekniken. tecknat med CL och visat från kanten i fig. 8. över en yta 117a hos en remsa 117 och är därefter placerad mellan ett första par ståndare 105 och ett andra par stàndare 106, vilka stânda- re samtliga har tänder 110 som griper tråden. Bottnen 101 innefattar en första sektion 111 med reducerad bredd vilken sektion befinner sig bortom ståndarna 105 och en andra sektion 112 med reducerad bredd bortom stàndarna 106. Tråden 10 är förd runt en krökt yta 102 och in i en trádgejd 103 som är bildad såsom ett urtag i ett anslag 100 som sträcker sig runt stödets 100 periferi.

På andra sidan av stödet ledes tråden 10 sedan genom spegel- bilds-motsvarigheter till de nyss beskrivna elementen, innefattande 10 15 20 25 30 35 40 7800486-8 de tandande ståndarparen 107, 108 och bottnen 101 med sektionerna 113, 114 med reducerad bredd. bäras tråden 10 på bottnen 101, över sektionerna 113 och 110 och ge- nom ståndarparen 107, 108 vilka dessutom är försedda med trâdgripande Som bäst framgår av fig. 8 och 9 upp- ytor, exempelvis tänder 110. Tråden kan vid vissa applikationer va- ra kapad i de punkter som är betecknade med 115 i fig. 8, eller ock- så kan den, för vissa ändamål, vara lagd i ögla helt runt stödet 100 i enlighet med vad som visas i fig. 5 och avslutas på en plats på av- stånd därifrån.

Invid vart och ett av urtagen 111, 112, 113 och 11k finns ett mellanrum 116 för att inrymma delar av kontaktmodulen. Remsan 117 erbjuder en gripyta för att göra det möjligt att avlägsna stödet från dess hållare 200. Anslaget 10H sträcker sig förbi stödets 100 båda sidokanter i en avsmalnande kam 118 i enlighet med vad som visas i fig. 7. Symmetriskt på båda sidor av kammen 118 går en vulst 119 upp, vilken samverkar med stödhàllaren för att låsa fast stödet på dess plats.

Allmänt sett bildar sålunda varje stöd en eller flera kontinu- erliga trådgejdkanaler vilka avgränsas av i stort sett parallella in- gångs- och utgångsgrenar i enlighet med vad som framgår av fig. 7.

Som framgår av fig. 8 är ingångs- och utgångsgrenarna öppna mot stö- dets framsida och är förenade genom en överkorsning som är anordnad på stödets baksida. Gejderna är i stort sett U-formade och var och en av dem innehåller ett öglesegment av en tråd. Tråden kan gå ut ur såväl utgângs- som ingångsgrenarna, eller också kan en gren av trådöglan vara kapad vid skarvdonet. Båda dessa utföringsformer är visade, exempelvis i fig. 5. I vissa anslutningar, exempelvis de som visas i fig. U och S, då en gren av den U-formade trådgejden är placerad så att den befinner sig intill ena änden av det metalliska elementet, är U-gejdens motsatta gren åtminstone delvis àtkomlig från anslutningens utsida. Denna åtkomlighet kommer att ytterligare be- röras i den nedan följande beskrivningen av stödhållaren.

Pig. 10-13 visar uppbyggnaden av stödhållaren 200, vilken i stort sett består av en översida 211 och en undersida 212 som är för- enade av de båda sidoväggarna 203 och 20% samt ett centralt liv 205.

Sidornas 211, 212 kanter 201 och 202 avgränsar den öppna mynningen av en stödmottagande kammare 220 på vardera sidan av hållaren 200 en- ligt vad som framgår av fig. 13. Två snäpphâl 206 i ändväggen 203 och två motsvarande snäpphål 207 i ändväggen 200 skär båda en avsmal- nande slits 208 som är anordnad längs den inre ytan av respektive änd- 10 15 20 25 30 35 H0 7800l+86-8 väggar 203, 200. Slitsarna 208 slutar vid livet 205 enligt vad»som framgår av fig. 13. de avsmalnande kammarna 118 hos ett stöd 100, och valkarna 119 på Slitsarna 208 verkar som en gejd för att ta emot stödet är i läsande ingrepp med snäpphålen 206, 207 i ändväggarna.

En ytterligare sats snëpphàl 200 är anordnade längs övre och nedre kanterna av båda ändväggarna 203, 200, av vilka hålen i ändväg- gen 203 visas i fig. 10. Varje snäpphâlsingång bildas av fjädrande armar 210 vilkas övre ytor konvergerar i jämna kurvor som avgränsar en ingângshals vilken är trängre än snäpphàlens 209 nedersta del.

Längs den övre ytan 211 och den nedre ytan 212 hos stödhålla- ren 200 finns fyra rader 213, 210, 215 och 216 av lângsträckta hål 217 vilka är markerade med pilar i fig. 10. De olika hälen står i förbindelse med kamrarna 220 och utgör kontaktingångs- eller åtkomst- hål. Åtkomsthàlen 217 i raden 213 är förskjutna i förhållande till àtkomsthålen 217 i den intilliegande raden 210. Som framgår av fig. 11 befinner sig sålunda centra för hålen 217 i raden 213 mitt för respektive väggar som åtskiljer hålen 217 i raden 210. Pâ liknande sätt är kontaktingångshålen 217 i raden 215 förskjutna i förhållande till hålen 217 i raden 218. formen befinner sig kontaktingångshâlen 217 i raderna 210 och 215 I den som exempel valda, visade utförings- mitt för varandra, och detta är även fallet beträffande ingångshålen 217 i de yttre raderna 213, 216. Ett nyckelhål 218 som är upptaget i en enda av raderna, exempelvis raden 215 i enlighet med vad som vi- sas, gör att stödhàllarens övre yta 211 blir osymmetrisk omkring sin längsgående mittlinje. Denna osymmetri säkerställer att jacken 150 kommer att vara korrekt orienterad när den kommer i ingrepp med kon- taktmodulen 300.

För att förenkla beskrivningen av kontaktmodulens olika detal- jer visas modulen 300 i fig. 10 i tvâ halvor, vilka för enkelhets skull är tillverkade separat och därefter hopmonterade så att de bil- dar den i fig. 1 visade modulen 300. Undersidan av den övre halvan 301 visas i fig. 15, under det att undersidan av den undre halvan 301a visas i fig. 16. Bortsett från den större tjockleken och stift- mottagande hål är den övre halvan 301 i princip likadan som den und- re halvan 301a.

Enligt vad som markeras med pilar finns längs den övre halvans 301 yttre yta fyra rader 313, 310, 315 och 316 av kontakttorn som är betecknade med 302. Varje kontakttorn består av ett par mot varandra vända stândare 303 med ett mellanrum mellan sig.

Som framgår av fig. 15 löper Varje ståndares 303 inre vägg innefattar en slits 300. slitsarna 300 i den övre halvan 301 vertikalt nedåt genom kontakttor- 10 15 20 25 30 35 H0 78001186-8 8 nen 302. Varje slits 300 är utförd med steg för att definiera fvå Hed bör- jan vid steget vidgas slitsen 30k och sträcker sig igenom till den öv- anslag 305 i_enlighet med vad som framgår av fig. 15 och 17. re halvans 301 inre yta.

Den övre halvan 301 och den undre halvan 301A är hopsatta i enlighet med vad som visas i fig. 1U genom att staplingspinnarna 306 är insatta i respektive staplingshàl 307. När halvornas 301, 301A inre ytor är i kontakt med varandra sträcker sig pinnarna 306 igenom den övre ytan av den övre halvan 301. De båda halvorna 301, 301A fästes därefter vid varandra genom stukning eller kallflytning av stiftens 306 översta delar så att dessa fyller ut de utvidgade för- sänkningarna 308 hos staplingshålen 307. Pramställning av kontaktmo- dulen 300 genom hopmontering av två halvor med hjälp av staplingsstif- ten och -hålen är en fördelaktig konstruktionsåtgärd, men även andra formnings- och monteringssätt kan tänkas komma till användning.

När kontaktmodulens 300 övre och undre halva 301 resp. 301a är hopsatta på detta sätt har de ett utseende i enlighet med fig. 1 och 17. Vart och ett av kontakttornen 302 i raden 313 av den övre halvan 301 enligt fig. 14 befinner sig invid motsvarande kontakttorn 302 i raden 313 enligt fig. 16. Slitsarna 300 i de inre ytorna av de mot varandra vända ståndarna 303 hos den undre halvan 301a har samma bredd som slitsarna 304 hos den övre halvan 301, vilken är visad i fig. 1U. När de båda halvorna är hopsatta befinner sig slitsarna 308 i linje med motsvarande slitsar 30U i enlighet med vad som framgår av fig. 17.

Kontakttornen 302 i raden 313 är förskjutna i förhållande till kontakttornen 302 i raden 31k, så att ett plan som är ekvidistant be- läget mellan tvâ mot varandra vända stândare 303 hos ett visst kon- takttorn 302 i raden 31k befinner sig ekvidistant mellan intilliggan- de mot varandra ej vända stândare 303 hos de båda närmaste kontakt- En liknande förskjutning föreligger mellan Kontakttornen 302 i de tornen 302 i raden 313. kontakttornen 302 i raden 315 och raden 316. båda inre raderna 31%, 315 befinner sig horisontellt mitt för varand- ra, liksom även kontakttornen 302 i de båda yttre raderna 313, 316.

Snäpparmar 309 går ut från kanterna av de yttre ytorna hos den övre halvan 301 och den undre halvan 301a. Totalt åtta snäpparmar 309, fyra i varje ände, är anordnade i den som exempel valda utförings- formen för att vara i ingrepp med motsvarande snäpphål 209 i stödhâl- lare till vilka anslutningsmodulen 300 kan anslutas, i enlighet med vad som visas i fig. 2. 10 15 20 25 30 35 H0 78001486-8 Isolationsgenomträngande slitsade remskontakter 350 är monte- rade i kontaktmodulen 300 enligt vad som visas exempelvis i fig. 17 och i fig. 1. Kontaktelementet 350 har dubbla ändar så att de slit- sade remsändarna 351 och 352 bildas. je slitsad remsände 352 mot varandra vända knivseggar 353 som är i ingrepp med och genomtränger isolationen hos en ledare och därefter gör direkt metallisk kontakt med tråden.

Varje kontaktelement 350 innefattar monteringsflikar 35k. Som Som framgår av fig. 19 har var- w framgår av fig. 15 är flikarna 35k 1 ingrepp med anslag 305 på modu- len 300 och hålles i läge av den infângande inre ytan av en undre halva 301A, som i enlighet med vad som framgår av fig. 17 är försedd med ett motsvarande anslag 305a.

Var och en av de motsvarande slitsarna 30%, 308 hos de invid varandra placerade kontakttornen 302 bildar ett rymligt hölje omkring det inlagda kontaktelementet 350. För åstadkommande av förbättrad elektrisk isolation mellan angränsande kontakter 350 är en serie hä- ligheter i enlighet med fig. 14 anordnade mellan angränsande slitsar 308 i var och en av raderna 313-316. Som framgår av fig. 15 utgår från den övre halvans 301 inre yta en motsvarande serie stigare 311 som är utformade så att de väl passar in i hâligheterna 310. När stândarna 311 är insatta i hâligheterna 310 ökar de genomslagshàllfast- heten som resultat av att det effektiva luftgapet mellan kontaktele- menten 350 ökas.

Som framgår av fig. 17 och 18 ger de slitsar 304 och 308 vilka omger varje kontaktelement 350 ett med 312 betecknat mellanrum för att möjliggöra att motstâende slitsade remsor kan öppnas när de gri- per in i isolationen och ledaren hos en tråd.

Pig. 1 visar ett exempel på användning av ett anslutningsdon enligt uppfinningen i en tolvparsskarv.

De tolv a-trådarna i ledargruppen 11 och de tolv b-trådarna i gruppen 13 bildar exempelvis ena änden av en uppsättning om tolv le- darpar. Ledarna är utspridda på tvâ stöd, exempelvis 100, i en öns- kad ordningsföljd.

Utspridningen kan underlättas genom ytterligare hjälpmedel, exempelvis nummermärkning, färgmärkning eller annan markering som identifierar en viss ordningsföljd för stödets stàndare 105. Place- ring av ledargrupperna 11, 13 på respektive stöd kan underlättas med maskinella hjälpmedel eller också kan den utföras manuellt. I vilket fall som helst nedlägges varje individuell tråd med god passning mel- lan tandade ståndare 105, 105 mot en botten 101 på en sida av ett 10 15 20 25 30 35 H0 7800486-8 ~ 10 stöd 100 och viras därefter runt genom trådgejden 103, tillbaka"över motsvarande botten 101 på den motsatta sidan av stödet där den gripes Pâ liknande sätt appliceras a-trådarna i trådgruppen 12 och b-trådarna i trådgruppen för andra gången mellan tandade stândare 107, 108. 14 på två andra stöd. Vid den typ av skarvning som här illustreras avslutas trådarna t.ex. genom att man för ned en knivsegg mot tråden i de punkter som är markerade med 120 på vart och ett av stöden i en- lighet med vad som visas i fig. 8.

Efter det att trådarna har monterats på stöden insättes de sistnämnda i respektive mynningar 220 i stödhållaren 200. Kamrarna 118 på varje stöd 100 är i ingrepp med och glider i de avsmalnande slitsarna 208. Insättning av varje stöd 100 centrerar var och en av de tolv trådarna i dess trâdgrupp i förhållande till tvâ mot varandra svarande kontaktingânflshål 217 genom att varje tråd i gruppen förefin- nes på båda sidorna av dess stöd. ' Till varandra gränsande trådar som är monterade på stöd 100 befinner sig ej under till varandra gränsande ingángshål i samma rad.

Exempelvis befinner sig de udda trådarna i gruppen 11 under hålen 217 i raden 216 under det att de jämna trådarna i gruppen 11 befinner sig under» hålen 217 i raden 215. i På det ovan beskrivna sättet monteras ett första par stöd i en första trådhållare 200, och därefter monteras ett andra par stöd i en andra trådhållare 200. De båda sålunda framställda aggregaten, som för enkelhets skull i detta sammanhang kallas för jackar, är nu klara att anslutas till en kontaktmodul 300.

Montering av jackar 150 på en sida av en kontaktmodul 300 vi- sas i fig. 2. Kontakttorn 30? sträcker sig från ömse sidor av modu- len 300 och befinner sig mitt för ingångshålen på en sida av en av Nyckelhålet 218 i en första jack 150 är i ingrepp med Ett andra nyckel- jackarna 150. nyckelstiftet 318 på en sida av kontaktmodulen 300. stift 318 som visas i fig. 16 och som är placerat symmetriskt i för- hållande till nyckelstiften 318 på modulens 300 översida är i ingrepp med nyckelhålet 218 i en andra jack 150. Genom detta arrangemang är det säkerställt att varje jack 150 endast kan monteras med en viss orientering på en given sida av kontaktmodulen 300. Denna orientering säkerställer att en given rad av ingångsöppníngsfönster, exempelvis raden 213, endast kan ge plats för motsvarande rad 313 av kontakttorn.

Ensningen av hålraden 213 med tornraden 313 bestämmer huruvida den givna stödhållaren 200 är monterad på den ena eller den andra sidan av kontaktmodulen 300. 10 15 20 25 30 35 H0 11 7800486-8 Stödhällarna 200 snäpplâses till kontaktmodulen 300 i denna som exempel valda utföringsform medelst snäpparmar 309 hos modulen vilka griper in i motsvarande snäpphál 209 i stödhállaren 200.. Vid den nyss beskrivna snäppfastsättningen erhålles fyrtioåtta individu- ella anslutningar mellan tràdgrupperna 11-12 och mellan trådgrupperna 13-14. När jacken 150 och modulen 300 pressas ihop, pàträffar knivs- eggarna 353 i varje kontaktelement 350 först isolationen hos en le- dare. Isolationen, som i typiska fall består av ett plastmaterial, genomtränges varsamt och skjutes åt sidan när remsorna 351 och 352 fläkes upp under belastningen. De skarpa inre knivseggarna 353 gör därefter tryckkontakt med metallen i varje tråd. centreras varje ledare 350 över sin tillhörande tråd i en punkt ovan- Under detta förlopp för sektionen 112 med reducerad bredd. De stigare 303 som inrymmer varje kontakt 350 liksom även remsändarna 351, 352 sträcker sig ned i respektive två mellanrumsurtag 116. På grund av den beskrivna för- skjutna placeringen av de slitsade kontaktelementen 350 är tvâ intill varandra befintliga urtag 116 reserverade för endast ett kontaktele- ment 350 och de till detta hörande stigarna 313.

Efter det att stöden 100 har insatts i hållarna 150 och de bå- da som resultat erhållna jackarna är hopsatta med kontaktmodulen 300 - är det i allmänhet fördelaktigt att forma trâdgrupperna 11-10 i enlig- het med vad som visas i fig. 2. Trådarna sträcker sig ej utanför agg- regatets bredd, varför hela aggregatet kan hållas mycket kompakt, vil- ket är fördelaktigt. När trådarna är förda bakåt på det i fig. 2 vi- sade sättet ges trådgrupperna 11-14 dessutom ytterligare dragavlast- ning, så att den just åstadkomna elektriska anslutningen mellan trå- darna ges ett extra skydd.

I det föregående exemplet befinner sig samtliga a-trådar, som skall anslutas, på den ena sidan av anslutningsdonet och alla b-trå- Det är dock lika möjligt att låta a-trådar Det- dar på den andra sidan. och b-trådar alternera längs den ena sidan av anslutningsdonet. ta monteringssätt är visat med beteckningar i fig. 2.

Trådar som är anordnade under till varandra gränsande kontakt- ingångshàl 217 i en rad hos en jack kan överbryggas med speciella don i enlighet med vad som visas i fig. 20. Sålunda kan anslutning av varannan tråd i gruppen 11 åstadkommas med anslutninnsdonet 180, som består av ett flertal enkla ändar uppvisande slitsade remskontakt- element 181 som är inbördes förbundna med en skena 180 och är monte- rade i ett hölje bestående av en låda 183 och ett làdlock 180. Dessa detaljer ger en uppsättning i linje anordnade anslutningar vilka ex- 10 15 20 25 30 35 H0 78001186-8 12 empelvis kan passa in i någon av slitsraderna 213-217 i fig. 10: Hopkoppling av till varandra omedelbart gränsande trådar i tvâ angränsande rader åstadkommes genom en uppsättning liknande slitsade kontaktelement 181, visade i fig. 21. metall-samlingsskena 182a som är bockad för placering av skenorna 181 i ett förskjutet arrangemang. Denna typ av anslutning 180a ger, när den är tillräckligt utsträckt, överbryggning av samtliga trådar i Dessa förbindes medelst en exempelvis gruppen 11.

Pig. 22, 23 och 20 visar en version av uppfinningen vilken av- ser ett stöd som är utfört för att ge plats för en enda tråd. Detta stöd, som är betecknat med 170, är med fördel anordnat i versioner som har samma bredd som den i fig. 22 visade men som med fördel har olika stor klarning mellan tràdgriporganen 171 och även olika höjd för trádstödsbottnarna 172. Denna anordning kan ge utrymme för trå- dar 173 av olika diameter under det att den håller varje tråd såväl centrerad med avseende på stödbottnen 172 som centralt placerad med avseende på vart och ett av griporganen 171. Stöden 170 är hopkopp- lade med varandra genom armar 174 som är i ingrepp med slitsar 175.

En alternativ stödhållare som tillåter ett i vissa fall lämp- ligt sätt att bestycka den med trådar visas i fig. 25. Den med 200a betecknade hållaren liknar i stort sett den i fig. 10-13 visade hålla- ren 200, frånsett att hållaren 200a innehåller förlängningsarmar 230.

Ett stöd, exempelvis 100, insättes i hållaren 200a på vanligt sätt till dess att dess utsprâng 119 kommer i ingrepp med de yttre snäpp- hålen 206a, 207a. I detta läge befinner sig stödens 100 trådgejder 103 nära intill ingångarna till hållarens 200a inre kammare. Trådar 10 införes sedan genom respektive trådgejder 103 till dess att stödet är bestyckat, varvid trådarna 10 är i stort sett raka och vertikala.

Därefter tvingas vart och ett av stöden 100 in i hållar-kammaren till dess att i likhet med vad som var fallet i den första versionen ut- sprången 119 är i ingrepp med de inre snäpphàlen 206, 207. Vid denna operation formar sig trådarna runt sina respektive stöd, exempelvis på det i fig. 5 visade sättet.

Direkt insättning av trådar 10 i kontaktmodulen 300 utan hjälp av en jack, exempelvis 150, åskådliggöres i fig. 26. Ett block 330 som har ett flertal parallella trådgejder 331 på ömse sidor om en central list 332 utgör den grundläggande delen. Gejderna 331 inne- fattar slitsar 333 som är placerade i närhet av de slitsade kontakt- elementen 350 hos en kontaktmodul 300. Trådar insättas i gejden 331 och i de slitsade kontaktelementen 350. Trådänden formas eller kapas 10 15 20 25 30 7800486-8 13 sedan medelst ett knivsegg-verktyg (ej visat) med användning avøunder- lagsytan 33U.

Alla ovan nämnda icke-metalliska delar kan med fördel framstäl- las medelst formsprutningsteknik med användning av polykarbonat, vil- ket material är känt för sin goda hållfasthet och sitt goda utbyte.

Ett stort antal olika monteringsarrangemang för sammansätt- ningen av anordníngen enligt fig. 2 och de här visade aggregaten kan åstadkommas exempelvis genom att man utnyttjar flänsförlängningarna 360 hos stödhållarna och hos kontaktmodulen enligt fig. 2.

Det här beskrivna anslutningsdonet möjliggör hopkoppling av två i stort sett godtyckliga trådar. "Vertikala" hopkopplingsmetoder visas exempelvis i fig. 4, 5 och 6, under det att "horisontella" hop- kopplingsmetoder kan tillämpas med användning av de i fig. 20 och 21 visade anordningarna. De båda hopkopplingsmetoderna kan kombineras för selektiv hopkoppling av ett mycket stort antal trådar på godtyck- liga platser. Det är dessutom utan vidare möjligt att utöka de an- ordningar som visas i fig. 21 för hopkoppling av tvâ eller flera trå- dar som är monterade på motsatta sidor om ett mittplan som symmetriskt delar anslutningsdonaggregaten exempelvis enligt fig. H, 5 och 6.

Inga skruvar eller metalliska fëstorgan erfordras för att hålla ihop de delar varav aggregatet består. En fördel ligger även i det faktum att man lätt kan komma åt trådarna för provning av en fullstän- digt monterad anslutning, exempelvis via de hål eller fönster som fö- refinns i yttersidorna av den färdiga anslutningen, exempelvis enligt fig. 2.

I det föregående har benämningen "tråd" använts för att be- teckna såväl isolerade som oisolerade ledare. Om det givna exemplet hänför sig till telefontekniken kan trådarna antas vara isolerade.

Kontaktanordningen enligt uppfinningen-är dock ej begränsad till att användas i samband med isolerade ledare, och den är ej heller begrän- sad till telefontekniken. Anordningen kan lätt finna användning inom exempelvis kommersiell elektronisk utrustning, kablage, ledningsdrag~ ning för fordon samt elektrisk ledningsdragning vid husinstallatio- ner och för kommersiella ledningsdragningar.

Claims (13)

78001136-8 1U Patentkrav

1. Elektriskt trådanslutningsdon som innefattar ett anslut- ningsorgan för att ta emot en eller flera ledare i en första grupp, ett anslutningsdonblock som är anslutbart till anslutningsorganet och som är anordnat att ta emot en eller flera ledare i en andra grupp och att ansluta dessa till var sin av ledarna i den första gruppen me- delst kontaktelement, vilket trådanslutningsdon är k ä n n e t e c k - n a t av dels att anslutningsorganet är utformat såsom ett trádstöd (100) och innefattar en första och en andra trådmottagande yta samt trådgejdkanaler; dels att åtminstone tvâ anslutningsblock förefinnes, vartdera utfört som en trådstödhållare (200) med en första och en and- ra yta, vilka mellan sig avgränsar en öppen ände uppvisande inre kam- mare (220) för att ta emot trâdstödet; och dels att en kontaktmodul (300) är på sandwich-liknande sätt inlagd mellan ett par trådstödhâl- lare (200) vilka är placerade så att de är i linje med åtkomsthål (217) hos trâdstödhállaren (200) och innehåller ett kontaktelement (350) i vart och ett av âtkomsthålen.|

2. Tràdanslutningsdon enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att kontaktelementen (350) är dubbla ändar uppvisande slitsade rem- sor.

3. Trådanslutningsdon enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av trådgejdkanalerna uppvisar trâdisolationsgripan- 'de tänder (110).

4. H. Trådanslutningsdon enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av trâdgejdkanalerna innefattar en stödbotten (101) och att denna botten innefattar en sektion (111, 112) med reducerad bredd vid kontaktpunkten mellan tråden (11-14) och kontaktelementet (350).

5. Trâdanslutningsdon enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t 'av att kontaktmodulen (300) dessutom innehåller torn (302) som sträc- ker sig från ömse sidor mot varje kontaktelement (350), varvid varje torn består av två mot varandra vända stândare vilka är anordnade på avstånd från varandra för att mellan sig inrymma en tråd, varvid tor- nen passar in i respektive âtkomsthâl i trâdstödhâllaren (200).

6. Trådanslutningsdon enligt kraven 1 - 5, k ä n n e t e c k - n a t av att fästorgan (210) förefinns för att låsa var och en av trådstödhållarna (200) mot motsatta sidor av kontaktmodulen.

7. Trâdanslutningsdon enligt kraven 1 - 6, k ä n n e t e c k - n a t av att kvarhâllningsorgan (119) är anordnade för att hälla var- je trâdstöd (100) i ett läge intill den öppna änden av respektive öp- 78001186-8 15 pen ände uppvisande kammare (220) som tar emot trådstödet, med till- räcklig klarning för att tillåta att trådar (11-10) placeras däremel- lan.

8. Trâdanslutníngsdon enligt kraven 1 - 7, k ä n n e t e c k - n a t av att trádgejdkanalerna är kontinuerliga och är förbundna genom en överkorsningsdel som är utformad tvärs över trådstödets bak- sida.

9. Trâdanslutningsdon enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a t av att trådgejden i trâdstödet är V-formad och innehåller ett ögle- segment av en första tråd.

10. Trådanslutningsdon enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a t av att ett trådstöd med V-formade tràdgejder är placerat på motstå- ende sidor av modulen (300) och respektive ändar hos kontaktelementet (350) är i beröring med en sida av en tillhörande trådögla som befin- ner sig i trâdgejden, varvid motsatta sidor av vardera av nämnda trâdöglor är åtminstone delvis åtkomliga från anslutningsdonets ut- sida i och för ytterligare elektrisk anslutning till varje tråd.

11. Trådanslutningsdon enligt kravet 10, k ä n n e t e c k - n a t av att två satser trådstöd är anordnade symmetriskt på motsat- ta sidor om ett plan, varvid de trådar som hopkopplas av kontaktele- ment (181) alltid förefinnes på samma sida om nämnda plan.

12. Trådanslutninqsdon enligt kraven 10 och 11, k ä n n e - t e c k n a t av att tvâ tràdpar är anslutna och att för det ena av de båda trâdparen en gren av varje trådögla är kapad i en punkt (115) på trådstödets framsida. _

13. Trâdanslutningsdon enligt kraven 10 och 11, k ä n n e - t e c k n a t av att för tvâ av trâdparen den ena grenen av vardera av öglorna är kapad i en punkt (115) på trâdstödets framsida. __--_..-__-.......-.___ ANFÖRDA PUBLIKATIONER: