SE416151B - Byggelement jemte mursten for tillverkning av elementet - Google Patents

Description

vàåíóåißšïn tenderar att slå sig, så att även om den praktiska möjligheten i princip erbjuder sig att tillverka dylikt tegel, kassationen på grund av defekter blir oacceptabelt hög.

När det gäller att åstadkomma prefabricerade eller flytt- bara element med murat tegel uppställer sig vidare ett andra pro- blem, nämligen att draghàllfastheten i både tegel och murfogar är otillräcklig. Ett prefabricerat element skulle ju få fraktas långa sträckor, lyftas på plats och fästas osv, varför väsentligt bättre hållfasthet erfordras än vad man kan nöja sig med vid en på platsen murad vägg. Inte ens vid på platsen murade väggar, som skall mnras med tunna tegelstenar, kan detta problem anses ha fått en lösning, som tillfredsställer de hållfasthetskrav som man helst ville uppställa.

Det vore därför önskvärt vid murar vari ingår tunna tegel- stenar att kunna öka draghållfastheten genom inläggning av armering.

Enligt uppfinningen löses båda dessa problem samtidigt, därigenom att tunna tegelatenar tillverkas genom klyvning, varvid de kluvna tegelstenarna uppvisar spår, i vilka armeringsjärn, sträckte trådar eller liknande är inpassningsbara. Effekten av detta blir särskilt förmånlig om de för armeringsjärn avsedda spåren är tillräckligt djupa så att de skall hamna vid eller nära mitten av tegelstenarna och därmed nära den av tegel och murbruk sammansatta skivans, neutrala lager. En kraftigt ökad draghåll- fasthet i en riktning blir följden. Om man vill uppnå en motsva- rande effekt i en däremot vinkelrät riktning, kan armering även inläggas i de mot armeringsjärnen vinkelräta murfogarna (liggfo- garna), antingen genom att inlägga t.ex. metallnät eller motsva- rande eller genom att använda fiberbemängt murbruk.

Klyvning av murstenar är känd sedan mycket lång tid. För att underlätta dylik klyvning har man även vid tillverkning av tegel inlagt olika slag av brottanvisningar, såsom på utsidan av en tegelsten anordnade spår eller inuti densamma upptagna kanaler.

Exempel på detta framgår t.ex. av svenska patentskriften 54 808, tyska patentskriften 808 579, svenska patentskriften 171 605, danska patentskriften 50 165 och tyska patentskriften 622 414.

I många av dessa fall är brottanvisningarna kombinerade med eller c kan alternativt fungera som hål för att nedbringa vikten och öka isolerförmågan. - _: 5 _7a1osas-4 Det är även i och för sig känt att anordna tegelmurar med armeringsjärn, vilket framgår av norska patentskriften 56 509.

Som framgår av denna patentskrift, inlägges i detta fall armerings- järnen i på varje tegelsten inlagda klackar. De därmed T-formade tegelstenarna har emellertid en form som gör dem svåra att bränna, och även att trava, transportera och hantera. Den beskrivna och visade formen torde heller ej kunna leda fackmannen in på tanken att de för armeringsmurning avsedda stenarna lämpligen utformas genom klyvning efter bränningen av för bränning bättre ägnade te- gelstenar.

En särskilt fördelaktig tillämpning av uppfinningen erbju- der sig, om prefabricering av element organiseras på så sätt, att armeringstrâdar anordnas på lämpligt periodiskt avstånd liksom varptrâdarna i en väv. Som inslag fungerar då rader av tegelste- nar utförda enligt uppfinningens principer jämte eventuellt i ligg- fogarna inlagda armeringar, som kan bestå av tråd, nät eller rent av i bruket inlagda fibrer, i vilka fullgod draghâllfasthet upp- nås i två mot varandra vinkelräta riktningar.

De tegelstenar, som användes för tillämpning av uppfinning- en, tillverkas i form av murstenar med i huvudsak parallellepipe- disk ytterform. På samma sätt som man formsprutar lera för att er-i hålla s.k. hålsten anordnar man därvid minst en utefter parallella epipedens längdaxel genomgående slitsöppning, från vilken avgrenar sig minst två tvärgående slitsöppningar, vilka sträcker sig från den förstnämnda slitsen och utåt åt var sitt håll, i stort sett halvvägs fram till var sin sidoyta. Nnrstenen blir då ganska lätt klyvbar t.ex. i två halvor, där de tvärgàende slitsöppningarna kan uppta den förutsatta armeringen.

Som framgår av den fortsatta beskrivningen av utföringsexem- pel är det möjligt att klyva den uppfinningsmässiga mnrstenen och uppnå andra former, där man låter ena halvan hänga ihop med någon kvarlämnad bit av den andra halvan. Det fullständiga systemet, som lämpligen är uppbyggt på det nya modulmåttet 40 cm och multip- ler av detta, kan företrädesvis även innefatta något eller några hjälpformat förutom en normalmursten, ur vilken den väsentliga mängden tegelstenar tillverkas genom klyvning. Vissa av de genom klyvning erhållna stentyperna är även lämpade för murning av hörn.

Ehuru murstenarnas klyvning kan ske på vanligt hantverks- mässigt sätt, är det fördelaktigt att göra detta maskinellt, var- -, ¿i¿ i.s. 1; §.. vid en anordning verkande enligt den bekanta principen för ved- klyvare lämpligen kommer till användning.

Ehuru. uppfinningen gjorts för att primärt lösa problemet att åstadkomma plana väggelement för husbyggnad, inser man att den kan tillämpas på många olika sätt. Den avsedda väggen kan till exempel ingå i en skorstenskonstruktion. Även vid andra tillämpningar, murning ingår, kan motsvarande uppfinninga- tanke visa sig ha stort praktiskt värde, såsom t.ex. vid murade ugnsfoder, för metallurgiska tillämpningar etc, där murade bekläd- naders ringa draghållfasthet är en nackdel. Man inser ju då att armeringen måste utföras med ett material som motstår avsedd tem- peratur och ändå har passande utvidgningskoefficient eller att srmeringen i annat fall placeras så att den erhåller betryggande väfmneslqydd.

Uppfinningen kommer nu att närmare beskrivas i anslutning till ett par utföringsexempel, som framgår av figurerna. Fig. 'I visar en perspektivvy av en mursten, i princip motsvarande en tremodulers normalsten i systemet. Fig. 2 visar en perspektivvy av en mursten i ett hjälpformat med tvâ modulers längd. Fig. 5A-G visar exempel på genom delning åstadkomma tegelstenar. Fig. 4 vi- sar ett exempel på ett fasadelement, sett framifrån. Fig. 5 visar tre murskift i elementet i fig. 4. Fig. 6 visar ett murskift in- gående i en fyrkantig pannskorsten utförd enligt uppfinningens principer.

Den mursten som visas i fig. 1, är försedd med två längs- gående slitsöppningar 1, från vilka mot murstenens sidor avgrenas spår eller slitsar 2, som sträcker sig halvvägs fram till de breda långsidorna. Förutom dessa korsfomade konfigurationer finnes i samma riktning i stenen upptagna hål 5 av vid hålstenar konventio- nellt slag. Dessa hål 5 har inte något samband med uppfinningen men är ägnade att förbättra dess isolering, minska vikten och även underlätta lerans torkning och bränning vid teglets tillverkning.

Denna sten är avsedd att upptaga tre modullängder med det nu an- tagna modulmåttet 'IO cm.

Den i fig. 2 visade murstenen liknar den i fig. 'I men har kortare längd. Denna sten utgör ett hjälpformat, ur vilket tegel- stenar med i huvudsak 2/5 av de ordinära kan delas fram. (Det är känt att en tremodulers sten måste vara en fogbredd mindre än trešnodullängder och en tvåmodulers en fogbredd mindre än två 'I moduler).

Hurtegel tillverkas, som fackmannen känner till, numera praktiskt taget uteslutande genom att strängspruta lera genom en lämpligt utformad munstycksöppning, varefter den utkommande strängen skärcs till lagom längd i murstcnsformat, vilka torkas och brännas. För att erhålla murstenar som de i fig. 1 och 2 vi- sade murstenarna förses sålunda munstycksöppningen med i enlig- het med de korsformade kcnfigurationerna utformade partier.

Det kan noteras att man även kan använda murstenar utan hålen 5 eller med motsvarande hål av annan form och/eller kon- figuration. Det väsentliga är att det dels finns spår motsvaran- de spåren 1, avsedda för underlättande av delning, dels spår 2, som är lämpliga för insättning av armering. Avsikten är att dy- lika modifikationer varav ett mycket stort antal är tänkbara, skall vara omfattade av uppfinningen. Exempelvis kan man tänka sig att även på murstenens utsida förlägga klyvunderlättande spår (ej visade).

Fig. šá-G visar nâgra olika former på tegelstenar, vilka kan utklyvas ur de i fig. 1 och 2 visade tegelstenarna, vilkas tvärsnitt framgår av fig. 5A och 5D. De med S betecknade punkter- na anger därvid ställen, där armeringen med fördel kan anordnas.

I fig. 4 och 5 åskådliggöres hur ett tunt, armerat byggele- ment kan hopfogas med hjälp av tegelstenar som de i fig. EA och ett par hjälpformat. Armeringsjärnen S kan vid murens ändar fäs- tas pà lämpligt sätt, t.ex. genom cmböjning (ej visat) vid övers- ta och understa ekifteta färdigställande, såvida de ej skall kom- ma till användning för elementets infästning eller transport.

Ett annat exempel på uppfinningens tillämpning utgör en fyrkantig pannskorsten, varav ett murskift visas i fig. 6. Vid en dylik skorsten har man, inifrån räknat, ett eldbeständigt murfoder av murstenar 60, som kan utgöras av odelade stenar en- ligt uppfinningen, ett med isolermedel utfyllt isolerskikt 64 och en omslutande mantel i form av ett tegelskal 62. Genom att den yttre manteln är tillverkad enligt uppfinningen är den så ar- merad, att den kan upptaga dragkrafter, vilket ej går med vanli- ga murade mantlar. Vid den föreliggande konstruktionen är en del av tegelstenarna i ytterskiktet försedda med inâtvända klackar med i huvudsak samma tjocklek som isolerskiktet, men dessa klac- kar är ej hopmurade med innerfodret, varför detta kan röra sig 78103154: 7810345-4 " i förhållande till ytterskiktet, t.ex. genom utvidgning vid skor- stenens uppvärmning med rökgaser. Klackarna i tegelstenarna hind- rar isolerskiktet 61 från att under pákänningar eller eljest minska i tjocklek. Genom konstruktionen enligt uppfinningen, där murverket förmår upptaga dragspänningar, kan skorstenens tvärsnitt avsevärt minskas under bibehållande av god hállfasthet mot exem- pelvis vindpåverkan. Observeras bör att endast den omslutande man- teln 62 innehåller armeringstrâdar (S), som ges betryggande isole- ring mot uppvärmning av rökgaser dels genom det inre eldbeständi- ga murfodret 60 (helt fritt från armeringstrådar) dels genom iso- lerskiktet 61.

Härvid inser fackmannen att tegelstenarna i det inre fodret även kan utformas utan de korsformade slitsarna 2, fig. 4 och P, men att de längsgående slitnurna 1 enligt uppfinningen ger förde- lar ur isolersynpunkt.

Den i fig. 6 visade placeringen av armeringstrådar (S) är endast ett utföringsexempel, speciellt tillämpligt för skorstenar.

Intet hindrar att jämväl placera ytterligare armeringstrådar i de korsformade slitsarna i manteln 62, särskilt då det gäller att tillverka plana eller vinkelformade väggelement med mellanliggan- de isolermaterial, såsom uppfinningen företrädesvis avser.

Genom skorstensexemplet visas även hur man genom pà olika sätt kluvna tegelstenar kan åstadkomma en armerad tegelstruktur med hörn. Med någon eftertanke inser fackmannen hur ovanpåliggan- demnrskift kan se ut vid murförband av olika slag, vilka i och för sig, från utsidan sett, kan te sig alldeles likadana som de vid tegelmurar vanligen förekommande. Ehuru i ekoretensexnmplet ovan den yttre väggen ej är hopmurad med den inre, är det ju all- deles tydligt att samma konstruktion med av klackar i en del te- gelstenar överbryggade mellanrum kan användas till att mura ihop två tegelskal anordnade på var sin sida om ett isolermaterial av exempelvis stenull.

Variationerna på uppfinningens möjliga tillämpningar är snart sagt obegränsade, och det ligger alldeles tydligt inom fackmannens räckvidd att med hjälp av ovanstående beskrivning av ett par belysande exempel lösa olika i byggnadsverksamhet och dylikt förekommande uppgifter genom att kombinera kluvna tegel- stenar med sina spår med en efter förhållandena avpassad armering. .l \.'l 7810345-4 Fördelningen av tillverkningen av byggnadselement mellan tegel- bruk, eventuell prefabriceringsanläggning och byggplats är även att anse som en av lokala cch andra förhållanden bestämd lämplig- hetsfråga.

Claims (6)

vs1o34s-4 8 Patentkrav

1. Byggelement för väggkonstruktion, som från åtminstone ren utsida uppvisar med murfogar sammansatta tegelstenar, k ä n - n e t e c k n a t av att tegelstenarna (fig. EA-G), som är till- verkade genom delning av murstenar, vid sina i förhållande till nyssnämnda utsida inåtvända sidor är försedda med mot utsidan riktade, mot insidan öppna och företrädesvis till mitten av de- ras tjocklek sträckta spår (2), i vilka spår är inpassade i en tvärriktning genom hela elementet löpande, tråd- eller axelfor- made organ (S) såsom pianotrádar eller armeringsjärn.

2. Byggelement enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det har två sidor som uppvisar med murfogar sammansatta te- gelstenar, ingående i var sitt tegelskal, tillverkat av delade murstenar, vilka tegelskal är armerade med var sin uppsättning av nämnda tråd- eller axelformade organ, varvid mellan tegelska- len finnes ett med isolermaterial utfyllt isolerutrymme, som [ställvis är överbryggat av koppsten och av vid mnrstenarnas del- ning kvarlämnade tappar (63), via vilka de båda tegelskikten är hopmurade.

3. 5. Byggelement enligt krav 1, avsett som skorstensrör (fig. 6), k ä n n e t e o k n a t av att däri ingår ett murat rökgångsfoder (60), omgivet i tur och ordning av ett i huvudsak med isolermaterial utfyllt isolerutrymme (61) oohett utanpålig- gande skikt (62) av genom delning tillverkade tegelstenar, i vil- kas spår armeringen (S) är anordnad i byggelementets höjdriktning, varvid isolerutrymmet ställvis är överbryggat av vid murstenar- nas delning kvarlämnade tappar (65), ägnade att särskilt för bygg- elementets upptagning av sidokrafter förhindra att isolerutrymmets tjocklek förminskas.

4. Hursten, utgörande halvfabrikatsmedel för tillverkning av byggelement enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att i 'den till sina yttermått parallellepipediska stenen mellan breda làngsidor uppvisar en före dess bränning upptagen, i och för sig känd utefter stenens längdaxel längsgående och stenen genomgåen- de slitsöppning (1) jämte minst två tvärgáende slitsöppningar (2), utgående från den förstnämnda slitsöppningen och med sina ändar 9 va1os4s-4 sträckta i huvudsak, från längdaxeln räknat, halvvägs fram till var sin av stenens långsidor, varigenom murstenen är klyvbar nt- efter den längsgående slitsöppningen för tillverkning av för in- murning i byggelementen avsedda tegelstenar, varvid de i den kluv- na tegelstenen kvarlämnade slitsöppningarna är avsedda för upptag- ning av tråd- eller axelformade organ såsom pianotrådar eller ar- meringsjärn.

5. Nnrsten enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att den längsgående slitsöppningen är uppdelad i två symmetriskt an- ordnade partier (fig. 1), varjämte vardera partiet är försett med två i tvärriktningen löpande, företrädesvis för armering avsedda, mitt för varandra anordnade och motsatt riktade spår (2), varvid de två paren av spår är anordnade symmetriskt på var sin sida om murstenens mittpunkt med ett inbördes avstånd mellan paren av spår, motsvarande en modulenhet i ett murförband, i förhållande till vilket hela murstenens längd med tillägg av måttet för en vertikalmurfog (stötfog) är avsedd att motsvara tre modulenheter.

6. Mursten enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att dess längd med tillägg av måttet för en vertikalmurfog (stötfog) motsvarar två modulenheter samt de båda i tvärriktningen upptag- na och för armering företrädesvis avsedda spåren är anordnade vid murstenens mitt.