SE413359B - Anordning for astadkommande av ett enkelt sidband - Google Patents

Description

'7809017-2 2 skiftas i en trappstegsform med 900 fasvridning i varje steg, varvid amplituden är konstant.

Ett önskemål är att kunna generera denna trappstegsform och därmed fram- ställa ett enkelt sidband medelst endast en diod. Detta är emellertid ej möjligt med förlustbehäftade dioder när amplituden hålles konstant.

I det följande beskrives föreliggande uppfinning, där ett enkelt sidband genereras medelst endast en förlustbehäftad diod.

Föreliggande uppfinning hänför sig till en anordning av det i patentkravets l ingress angivna slaget och i huvudsak med de särdrag, som angives i patentkravets l kännetecknande del. l efterföljande beskrivning behandlas en utföringsform av uppfinningen, där uppfinningen exemplifieras med ett trafikövervakningssystem. Härvid antages de mobila enheterna vara försedda med en registreringsenhet och de stationära ställena vara för- sedda med en anordning motsvarande en registreringsgivare. Emellertid är uppfinningen tillämpbar för tillämpning i omvänd ordning. Därvid skulle registreringsgivare vara anbragta på mobila föremål av registreringsenheterna på vissa utvalda stationära platser. Som ett exempel på ett sådant utförande kan nämnas registrering och sor- tering av järnvägsvagnar, lastcontainers etc. och exempelvis registrering av bilar.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas med hänvisning till bifoga- de ritningar, på vilka, - fig. l visar ett vägavsnitt, - fig. 2 visar ett blockschema över en anordning enligt uppfinningen, - fig. 3 visar ett blockschema över en del av registreringsgivaren, - fig. Ä visar ett reflektionsdiagram för en diod i registreringsgivaren, - fig. 5 och 6 är diagram utvisande verkningssäuet hos nämnda kända moduiator, ~ fig. 7 och 3 är diagram utvisande verkningssättet hos en modulator enligt föreliggande uppfinning. - fig. 9 schematiskt visar en anordning för fjärrprogrammering kopplad till en registreringsgivare, - fig. ID visar en registreringsgivare mera i detalj, - fig. ll visar en frekvensdiskriminator.

Föreliggande uppfinnings tillämpning sammanfaller med tillämpningar visade i vår svenska utläggningsskrift 7503620-2 och våra svenska patent nr. 7609731-0 och 76l060ä-6. I fig. l visas ett vägavsnitt, vilket användes för att beskriva en till- lämpning. Härvid visas en huvudväg l0, vilken delar upp sig i två separata vägar ll, IZ. På det ställe där vägarna ll och l2 utgår är placerad för varje väg en registrer- ingsgivare l3 resp. lå, vilka är avsedda att samarbeta med registreringsenheter an- ordnade på bilar, av vilka tre är betecknade l5,l6,l7. Som beskrives i nämnda patent- skrifter är nämnda registreringsgivare utformade med en för respektive enhet karak- teristisk kod, som vid en bils passage av en registreringsgivare uppfattas av bilens reglstreringsenhet och registreras för senare utnyttjning i statistik, debitering eller dylikt. Genom upptagande av koden för både registreringsgivaren 14 och en 7809017-2 3 ytterligare givare IB kan bilens hastighet utvärderas: Éfter att bilens registrerings- enhet mottagit nämnda kod kan information utvärderas och antingen lagras i bllen eller trådlöst sändas från bilen till en central, varvid den från bilen till centralen sän- da signalen kan innehålla en för bilen karakteristisk kod. Nämnda central kan därvid göra önskade utvärderingar och på grundval av erhållen information exempelvis använ- das för styrning av trafikljus, ge bilen instruktioner angående vägval etc.

I fig. 2 visas en anordning, vars princip överensstämmer i stort med den i den svenska utläggningsskriften 7503620-2 visade och där föreliggande uppfinning L.. tillämpas. ' Anordningen omfattar en registreringsenhet 20-24, samt en registreringsgi- vare 25-29. Registreringsenheten innehåller en oscillator 20, vilken är anordnad att l avge en högfrekvent elektrisk signal med en fast frekvens t.ex. IOGH2, vilken frek- vens betecknas fo. Signalen 22a utsändes med en registreringsenheten tillhörig antenn 22. Antennen 22 är även anordnad förimottagning av en av nämnda första signal beroen- de registreringssignal 25a. Registreringsenheten omfattar vidare en mottagare 23 för mottagning av registreringssignalen, selektivt avstämd för registreringssignalens frekvenser, som är andra än den utsända signalens frekvens. Vidare innefattas i re- gistrerlngsenheten en dekoder för dekoderíng och innefattas en indikeringsanordnlng Zh för Indlkering av en i registreringssignalen ingående kod.

Reglstreringsgivaren innehåller en antenn 25 för mottagning av den från re- gistreringsenheten utsända signalen och utsändning av registreringssignalen, en frek- vensmoduleringskrets 26 anordnad att avge registreringssignalen, en kodgivare 27 an- ordnad att avge ett för registreringsgivaren ifråga karakteristiskt pulståg; vilken utnyttjas för modulering av registreringssignalen, samt en klockpulsgenerator 28.

Klockpulsgeneratorn är anordnad att generera två frekvenser betecknade k1 resp. kz.

Vidare förefinnes enl. en föredragen utföringsform en frekvensdelare 29.

Den från antennen 22 utsända högfrekventa signalen 22a mottages således av registreringsgivarens antenn 25 och ledes vidare till frekvensmodulatorn 26, som är så beskaffad, att den frekvensmodulerar nämnda signal så att ett enkelt sidband bil- das, vilket har frekvensen fo + kz eller fo + kl resp. fa - kl eller fo - kz, varvid klockpulsgeneratorn är anordnad så att endast en av frekvenserna k' och kz existerar l varje tldsögonblick. Nämnda sidband omges oftast av ett antal mer eller mindre un- dertryckta sidband, till vilka hänsyn ej behöver tagas. Det sålunda alstrade sidban- det âterutsändes från antennen 25 såsom registreringssignal 25a. Förhållandet att re- gistreringssignalen har annan frekvens än den mottagna signalen gör det möjligt att effektivt separera registreringssignalen från ovidkommande reflektioner från omgiv- ningen. Det av kodgivaren 27 avgivna binära pulståget 27p har puiser av olika längd och/eller olika avstånd i tidsavseende. Pulståget innehåller nämnda kod. Pulståget bildas genom.ett programmerbart minne, som innehåller önskad kod, exempelvis en för registreringsenheten karakteristisk kod. Pulstâget 27p kan exempelvis ha det utseen- det som visas i fig. 2. Detta inmatas till generatorn 28, vilken styr frekvensmodu- latorn 26 på nedan angivet sätt. Generatorn 28 är så anordnad att den försättes I verksamhet av varje puls och fortsätter att avgiva dess ena frekvens så länge en puls ___.- g7eo9o17-2 ~ motsvarande ett binärt tecken råder och dess andra frekvens så länge en puls motsvaï' rande det andra binära tecknet råder. Generatorn 28 kommer att avgiva en signal till frekvensmodulatorn 26 med exempelvis frekvenserna kï resp. kz.

Endast en diod behövs symboliserad i fig. 3 i frekvensmodulatorn, i stäl- let för som vid kända anordningar två dioder för att bilda ett enkelt sidband.

Den signal, som reflekteras från modulatorn 26 kommer exempelvis att ha det utseende som visas vid 26b i fig. 2. Den består av två frekvenser, exempelvis fo + kï resp. fo + kz, som alternerar med varandra. Frekvensen fo är den av sändaren 20 alstrade och av antennen 22 utsända signalen. Den högre frekvensen fo + kl är det enkla sidbandets frekvens när klockpulsgeneratorn alstrar frekvensen k1 och den lägr re frekvensen fo + kz är det enkla sidbandets frekvens när klockpulsgeneratorn alst- rar frekvensen k2. Dessa frekvenser råder under den tid varje puls varar. Signalen 26b har sanna kodmönster som pulståget 27p och innehåller således samma kod.

Signalen 26b utsändes av antennen 25 och överföres till antennen 22.

Mottagaren 20,23 i registreringsenheten är på känt sätt anordnad att mot- taga nämnda enkla sidband och dekodera nämnda kod i dekodern Zk.

I fig. 3 visas ett blockschema över en frekvensmodulator 26 enl. förelig- gande uppfinning. I fig. 3 betecknar siffran Å0 en räknare, vilken är anordnad att -styra den med siffran #1 betecknade kommutatorkretsen. Kommutatorkretsen Ål är av känd elektronisk typ och anordnad att på dess utgång H2 avge signaler med olika spänningsnivå. Räknaren #0 är anordnad att styra kommutatorkretsen så att kommutaf r torkretsen Ål i följd avger nämnda spänningsnivåer, vilka är tre eller flera till antalet. Kommutatorkretsens Ål utgång 42 är kopplad till en moduleringskrets ÄB, vil- ken innefattar en diod Åä för modulering av en bärvåg, vilken mottages av antennen 25. Vid tillämpningen enl. föreliggande ansökan utsändes bärvågen av registreringsen- heten och reflekteras i registreringsgivaren, vilken innefattar nämnda frekvensmddu- lator.

Mellan antennen 25 och moduleringskretsen #3 förefinns en avstämningskrets ÅS.

I Kommutatorkretsens Ål olika spänningsnivåer pålägges i tur och ordning di- oden Åh i moduleringskretsen, varvid en reflektion av den mottagna bärvågen sker i moduleringskretsen ÅS; På grund av att spänningsnivåerna, som pålägges dioden är olika kommer inte bara fasläget att vridas hos den mottagna bärvågen utan även en amplitudvariation kommer att uppträda. För att ett enkelt sidband av första ordning- en skall bildas krävs att sambandet (1) nedan mellan uppträdande fasvridningar och amplituder för de olika spänningsnivåerna är satisfierat a a i .mi-sun __ in å X ej åni ._ Vi (i) 7809017-2 där Xi är diodens olika reflexionskoeffecienter och N är antalet spänningsnlvåer med. lika varaktighet samt S22 är en dimensionslös faktor- enl. nedan.

. V. ha definieras soniïii = Vi- där Vi är aktuell av dioden reflekterad spän- in ning och Vífi är till dioden inkommande signalspänning.

En avstämnïngskrets ÅS är härvid anordnad att påverka i moduleríngskretsen 43 uppträdande fasvridningar och amplitudvariationer så att ett enkelt sidband upp- träder på avstämningskretsens #5 utgång hö mot antennen 25. Avstämningskretsen är ett förlustfrítt och reciprokt anpassningsnät.

Den enkla sidbandsmodulatorn 26 är således digitalt driven av räknaren ÅÛ.

Räknaren ÄO är anordnad att styra kommutatorkretsen så att denna successivt pålägger olika spänningsnivåer, vilka är N till antalet och där en hel sekvens av nivåer har en periodtid T. Bärvågen, vilken a1r frekvensen fo reflekteras i dioden, varvid den reflekterade vågen består av frekvenskomponenter fo + n * % där n = 0, fi, É2, Genom en lämpligt vald avstämningskrets fås ett sidband no med amplituden 0 och ett symmetriskt beläget sidband -no med en amplítud skild från 0. Ett föredraget fall är n = -l, för vilket ovanstående samband (1) gäller. o Enl. en föredragen utföringsform är antalet spänningsnivåer lågt, men ett stort antal spänningsnivåer kan även användas. Minimiantalet N spänningsnivåer Vi är 3. Vidare är det föredraget att välja varaktigheten hos varje spänningsnivå Vi lika, d.v.s. T/N.

Nämnda reflexionskoefficient K; avser den mellan dioden kk och avstämnings- kretsen rådande reflexionskoeffícienten. Med F: betecknas den reflexionskoefficient, som råder vid avstämningskretsens utgång mot antennen 25.

Den dimensionslösa faktorn S22 uttrycker den last, som dioden ser av av-. 'stämningsnät och antenn för att ett enkelt sidband skall uppstå.

Man kan teckna rn = A - ejó där A är amplituden och d är fasvinkeln. För ett fall där N = 3 kommer det att framgå utifrån ovanstående samband, och känt sam- band mellan Üí och F: att de tre reflexionskoefficienterna r1,r1,[g måste definiera hörnen i en liksidig triangel för att ett.enkelt sidband skall erhållas. Fig. 4 vi- sar som exempel ett reflexionsdiagram i det komplexa talplanet, där en liksidig tri- angel bildas. I fig. h betecknar Im ímaginäraxel och Re realaxel.

Med kunskap om diodens UÅ reflexionskoefficienter och därmed faktorn S22 kan således en avstämningskrets ÅS beräknas, på känt sätt utifrån faktorn S22, vil- ken är så beskaffad att diodens reflexionskarakteristika pâverkas så att reflexions- karakteristíken vid antennen 25 d.v.s.r1í bildar hörnen i en liksidig triangel.

Nedan ges tre exempel där spänningsnivåer Vi anges i sekvenser som upprepas.

Vidare anges vid varje exempel nämnda dimensionslösa faktor S22, explicit utlöst ur sambandet (1) ovan, för att ett enkelt sidband skall bildas.

Exempel I Spänningsnivâ (V) Tidsintervall (t) v! 0 < t (T/ 3 vz T/s v 2T/3 Û' ur sambandet. (l) ovan S22 z m] +82 enar/s +33 aning/F] _53 U ,, 813 ) + 4' X1" X2 (l + ejzš) + IZÖëÅeJ-ZWB + ejhççgg (2) Exempel II Spänningsnivå (V) Tidsintervall (t) vi o<=. vz _ T/uQÅT/z V3 = V2 T/za/ÄT/I) v) BT/u-ct/.T N = Å och sambandet (1) ovan ger x, +32 (1-1) -JXA s = . (3) s ï 22 s . . _ (l ”3131-*15132 .alla Detta -samband (3) ger attn i ett reflexionsdiagram i det liompleíiae talpla- net måste definiera en rätvinklig och likbent triangel.

Exempel I II Spänningsnivå (V) Tidsintervall (t) I V1 o-:t-íï/l) vz T/umU/'z V3 T/zßül/l vb ' 3T/1)<: N = 1) och sambandet (1) ovan ger 522 = 2-8 :f Pihšåší där (1)) ~ d] - ïg) XZX) +) (32 - 293,33. b =<)r1- *Buzz +X,,) +mf2 - Khmr, + X3) c= (X1 - X3) H-(Xz - 31,) Detta samband (11) ger att li' i ett reflexionsdiagram i det komplexa* tal~ planet skall definiera 'ándpunkterna p_å _två_räta linjer, vilka skär varandra under rät vinkel aehšha lika längd. ' En mot antennen infallandeibärvåigkkan tecknas AO cos (Not). Efter reflexion i dioden med tillhörande avstämningskrets har både amplitud och fasläge ändrats vid varje pâlagd spänningsnivå varför .den reflekterade vågen kan tecknas Ai cos (Uot +'fi).

I fig. S och 6 åskådliggöres den enl. den svenska utläggningsskriften 7503620-2 åstadkomna fasskiftningen hos bärvågen medan amplituden hålles konstant för alstrande av ett enkelt sidband. I fig. S betecknar TE enveloppen till den heldragna trappstegskurvan. .- f'9 5 °Ch 7 åskådlnggores som exempel de fasvrndningar och amplitud- Vaflaïlflflßf, 50") blir följden av att pålägga dioden U) tre olika spänningsnivåer V1, 7809017-2 V2 och V3, d.v.s. enligt exemplet I ovan.

Det är således tydligt att det medelst endast en förlustbehäftad diod och en avstämningskrets är möjligt att alstra ett enkelt sidband.

Föreliggande uppfinning beskrives i samband med alstrande av två enkla sid- band. För det fall klockpulsgeneratorn 28 endast genererar en frekvens k bildas det önskade sidbandet fo- k. En utföríngsform där endast ett sidband bildas medelst ovan nämnda sätt under utnyttjande av endast en diod omfattas givetvis av föreliggande uppfinning.

En ytterligare fördel med föreliggande uppfinning är att det är möjligt att få en ideal modulatorfunktion även då díoden har relativt stora förluster, d.v.s. då det s.k. dynamiska Q-värdet är lågt.

Enligt en föredragen utföringsform är díoden en varaktordiod.

För ett givet maximalt intervall i spänningsnivå Vl är Q-värdet givet och man kan välja olika mellanliggande spänningar i beroende av önskad verkningsgrad.

Exempel lll ger störst verkningsgrad, men å andra sidan behövs Ä olika spänningsnivåer.

Exempel ii har samma sekvens som exempel lll men bara tre spänningsnivåer erfordras varför denna utföringsform föredrages om det är väsentligt att ha ett lågt antal spänningsnívåer. Exempel Il ger en lägre verkningsgrad än exempel lll. Exempel l ger en högre varkningsgrad än exempel ll om Q~värdetj: 3.

Klockpulsgeneratorn 28 alstrar som nämnts ovan två frekvenser kl resp. kz.

Vid användande av en frekvensmodulator 26 enligt föreliggande uppfinning inkopplas klockpulsgeneratorn 28 på räknarens #0 ingång, varvid räknaren är anordnad att räkna med frekvensen kl resp. kz, då räknaren RD erhåller signal från klockpulsgeneratorn 28. Hastigheten, med vilken räknaren BO räknar omsätts direkt så att kommutatorkretsen 41 pålägger de olika spänningsnivåerna på díoden Åh i en takt proportionell mot fre- kvensen kl resp. kz. Detta får till följd att ett sidband fo + kl resp. fo + kz upp- träder på avstämningskretsens 45 utgång Å6. Klockpulsgeneratorns 28 igångsättning och avstängning styres av kodgivaren 27. Kodgivaren 27 och klockpulsgeneratorn 28 är härvid så anordnade att klockpulsgeneratorn 28 alstrar frekvenswikl då kodgivaren 27 avger en av de två binära siffrorna 0 eller l och alstrar frekvensn kz då kodgivar- en 27 avger den andra binära siffran. Härigenom kommer således ett enkelt sidband med frekvensen fo + kl att utsändas under en bínär síffras varaktighet och frekvensen fo + kz under den andra binära siffrans varaktighet. När koderingsanordningen inte avger pulser till klockpulsgeneratorn 28 genererar denna inte någon signal.

Som exempel kan nämnas att frekvensen fo kan vara I-l0 GHz medan kl resp. kz är av storleksordningen l0-IOO kHz.

Enligt en ytterligare föredragen utföringsform förefinns, som inledningsvis nämndes, en frekvensdelare 29, vilken är anordnad att mottaga frekvensen kl resp. k2 från klockpulsgeneratorn 28 och dela ned denna till frekvensen kl/n resp. kz/n, vil- ka inmatas till koderingsanordningen 27. Koderingsanordningen är i detta utförande anordnad att avge de binära siffrorna i pulståget 27p med en längd proportionell mot 7809017-2 frekvensernas kl/n respektive kz/n periodlängd. När pulståget 27p innehåller exempel- vis en binär "lza" avger klockpuisgeneratorn 28 exempelvis frekvensen kl. Detta medför att den binära "lzan" alstras medelst n korta pulser, vilka upprepas med frekvensen kl.

En binär “0:a" alstras således av n korta pulser, vilka upprepas med frekvensen kz.

Enligt denna utföringsform har varje binär siffra en längd, vilken är en multipel av frekvensens kl respektive kz periodlängd. Således har var och en av de binära siffror- na en specifik längd, som är relaterad till periodlängden hos signalen kl/n respektive kz/n, vilket utnyttjas i mottagaren i registreringsenheten. Denna mottagare 23 är här- vid, på känt sätt, anordnad att tolka en blnär siffra ur den tid, under vilken en av frekvensens fo + kl respektive fo + kz utsänts av registreringsenheten.

Registreringsenhetens mottagare vilken mera i detalj visas i fig. IO inne- fattar härvid en blandare sådan att frekvensen kl respektive kz uppträder på dess ut- gång 60, och avges till en frekvensdiskriminator 6l. Frekvensdiskriminatorn 6l, vilken kan vara av lämplig känd typ, har två utgångar 62,63, där på den första 62 en signal med frekvensen kl respektive kz uppträder och på den andra 63 en datasignal. Frekvens- diskriminatorn 61 är härvid anordnad att såsom datasignal avge en viss likspänning då frekvensen kl förefinns på dess ingång och en därifrån skild likspänning då frekvensen kz förefínns på dess ingång.

Signalen pâ frekvensdiskriminatorns första utgång 62 ledes till en räknare 6Å, vilken är anordnad att cykliskt räkna n hela perioder och anordnad att räkna de till antalet n perioderna med en frekvens av kl respektive kz. Räknaren 6Ä är vidare anordnad att för varje gång den räknat till n hela perioder styra ett skiftregister 65 eller annat minne av känd typ, att stega fram en minnesposition.

Signalen på frekvensdiskriminatorns andra utgång 63 ledes via en förstärka- re 66 till skiftregistret 65 där nämnda datasignal lagras. Vidare förefinns en syn- kroniseringskoppling 67 mellan förstärkaren 66 och räknaren 6Å, genom vilken förstär- karen ger räknaren en signal att starta räkna när data inkommer till förstärkaren.

Från regístreringsgivaren överförd data är i binär form varför nämnda datasignal lämp- ligen består av ett pulståg av de två likspänníngarna, vilka således alternerar.

När exempelvis en 0:a överföres från regístreringsgivaren uppträder exempel- vis frekvensen kl på mottagarens 23 och därmed frekvensdiskriminatorns 6l första ut- gång 62. På frekvensdiskriminatorns andra utgång 63 uppträder en likspänning, vil- ken efter förstärkning avges till skiftregistret 65 och räknaren 6ü via synkronise- ringskopplingen 67. Räknaren 6Å startar härvid att räkna n hela perioder av frekven- sen kl, varefter den styr skiftregistret 65 att stega fram en minnesposition. För det fall exempelvis fem O:or mottages utan avbrott mellan dessa är likspänningssig- nalen in på skiftregistret konstant. Härvid hinner räknaren räkna fem cykler av n hela perioder, varigenom i skiftregistret fem Ozor lagras i fem respektive positioner.

Händelseförloppet är helt analogt då lzor överförcs, vilket då ger upphov till fre- kvensen kz.

Nämnda antal n är lika med den för den ovan angivna frekvensdelaren 29 angiv- na delnlngsfaktorn n. 7809017-2 Synkroniseringen av räknaren ök sker lämpligen så att denna nollsättes och startar räkna för varje flank i pulståget uppträdande på frekvensdiskrimina- torns 61 andra utgång 63.

Det är således tydligt att en viss informationssymbol avkännes medelst den mottagna signalens varaktighet i beroende av dess frekvens.

Skiftregistret avkodas därefter medelst en koderingsanordning 68, vilken koderade signal överföres till indikeringsanordningen Zfi.

Frekvensdiskriminatorn 61 har företrädesvis en uppbyggnad, som visas i fig. ll. Frekvensdiskriminatorn innefattar en jämförelsekrets 70, en spänningsstyrd oscillator 71 och en íntegrator 72. Utgângen från oscillatorn är återkopplad till jämförelsekretsen 70. När frekvensen k1 resp. kz ligger inom oscillatorns 71 arbets- område inställes denna till den mottagna frekvensen genom att jämförelsekretsen är anordnad att avge en signal motsvarande skillnadsfrekvensen av frekvensen hos mot- tagen signal och oscillatorns frekvens då dessa inte överensstämmer. Vidare är den anordnad att alstra en signal till integratorn då frekvensen hos mottagen signal och oscillatorns frekvens överensstämmer, vilken signal i integratorn omvandlas till en datasignal, som är en likspänning. i De mottagna frekvenserna k' resp. kz uttages vid oscillatorn 71. De alstra- de likspänningarna uttages mellan integratorn 72, vilken är en förstärkande enhet, som tillsammans-med oscillatorn 7l på känt sätt bildar en lägre likspänningsnivå för en lägre frekvens exempelvis kl och en högre likspänningsnivå för en högre frekvens, exempelvis kz. _ Det är helt tydligt att säkerheten í informationsöverföringen på detta sätt ökas helt väsentligt, eftersom dels tvâ från frågefrekvensen skilda alternerande frekvenser återutsändes av registeringsenheten, dels mottagaren har möjlighet att på ett enkelt sätt avgöra om en eller flera lika binära siffror sänds efter varandra.

Registreringsgivaren enl. föreliggande uppfinning kan förses med anordning- ar för fjärrprogrammering av dennaiprincip enl. den svenska utläggningsskriften ; 7503620-2.

Härvid är registreringsgivaren anordnad att öppna dess minne för in- eller utmatning av information till eller ur detta endast om en nyckelkod, i form av ett pulstâg i början av det från registreringsenheten mottagna pulståget, överensstämmer med en i en nyckelanordning lagrad kod. Den mottagna nyckelkoden jämföres således med den lagrade nyckelkoden, varvid endast om överensstämmelse råder registreringsgí- varens minne öppnas. l fig. 9 visas schematiskt ett blockschema över en anordning för att fjärr- programmera en registreringsgivare 26-29 av ovan angivet slag. Enl. fig. 9 motsvarar en nyckelanordning 50, ett elektriskt minne 51 resp. en styrlogik 52 för in- och ut- matning av data till och ur minnet den i nämnda utläggningsskrift 7503620-2 nyckel- anordningen 72, det angivna minnet 75 resp. den angivna anordningen 82.

Fjärrprogrammeringsanordningen 50-52 inkopplas lämpligen till koderingsan- ordningen 27. Anordningen 50-52 är företrädesvis utförd så att en ny nyckel kan inma- tas i nyckelanordningen 50. Nyckelanordníngen kan härvid innefatta ett elekifgnígkr 7309017-2 1” minne eller ta enidel av minnet 51 i anspråk. För det fall att nyckelanordningen ÉD W innehäller ett minne måste spänning hela tiden ligga på erforderliga delar av minnet. ln- och utmatning ur minnet 51 tillgår på det l sistnämnda utläggnings- skrift beskrivna sättet.

För det fall att nyckeln skall ändras sändes ett meddelande, vars första del innehåller den aktuella nyckeln, varvid nyckelanordnignen 50 medför att informa- tion kan matas in och ut ur minnet 51 medelst styrlogiken 52. Efter nyckeln följer en instruktion till styrlogiken 52 att utradera den aktuella nyckeln, varefter den nya nyckeln följer tillsammans med en instruktion till styrlogiken 52 att inmata den nya nyckeln i nyckelanordningen 50. Speciellt fördelaktig är denna utföringsform då registreringsgivare av olika skäl behöver förses med ny identifikationskod, såsom exempelvis vid omdestination av järnvägsvagnar eller exempelvis vid förändringar av trafikleder etc.

Den i fig. 9 visade anordnignen kan vidare förses med en kapacitiv antenn 53 för mottagning av en helt intill registreringsgivaren sänd signal medelst en sän- darantenn Sk fullbordande en kapacitiv överföringslänk. Till sändarantennen 59 är härvid en informationsgivare 55 ansluten, vilken alstrar signaler av samma beskaffen- _het som registreringsenheten, varvid signalerna som inmatas till registreringsgivaren via antennen 53 behandlas pâ det ovan beskrivna sättet då signaler från registre- ringsenheten mottages via antennen 25. Fördelen med detta system är att man vid re-. gistreringsgivaren kan förse denna med ny information utan tillgång till en registre- ringsenhet. ' Som ovan nämnts kräves att spänning hela tiden förefinns pâlagd hela eller delar av minnet 51 och eventuellt minnet i nyckelanordningen 50. Enl. en modifierad utföringsform är styrlogiken 52 anordnad att vid en signals mottagande inkoppla full 'spänning till alla i registreringsgivaren ingående komponenter, och då signal ej mot- tages eller sänds endast spänningssätta komponenter som kräver att ständigt vara spänningssatta.

Det är således tydligt att föreliggande uppfinning medför att signalernas frekvensmodulering sker medelst enklare och billigare anordningar än tidigare, samt medför att säkerheten i informationsöverföringen ökar avsevärt vid här avsedda infor- mationsöverföringssystem, och genom möjligheten att förändra systemet genom införan- det av_nya nyckelkoder öka systemetsflexibilítet. _ Föreliggande uppfinning skall inte anses begränsad till_de ovan angivna ut- föringsformerna utan kan varieras inom dess av bifogade patentkrav angivna ram.

Claims (8)

1. n 7809017-2 Patentkrav i. Anordning för åstadkommande av ett enkelt sidband vid anordningar, där en signal av en viss frekvens fo mottages, frekvensskiftas och återutsändes, k ä n n e - t e c k n a d av, att anordningen innefattar endast en diod (44), i vilken den mot- tagna signalen med frekvensen fo är avsedd att reflekteras, och en kommutatorkrets (#1) anordnad att i upprepade sekvenser påtrycka en serie av olika i kommutatorkret- sen alstrade spänningsnivåer på dioden, vilka spänningsnivåer är minst tre till an- talet, och av att en avstämningskrets (45) förefinns mellan dioden (Äfi)och en antenn (25) för utsändning och företrädesvis även mottagning av signalen fo, vilken avstäm- ningskrets (A5) är anordnad att påverka de vid dioden (44) uppträdande amplitud- och fasvariationerna vid de olika pâtryckta spänningsnivâerna så att diodens reflektions- koefficienter zn och avstämningskretsens karakteristika uppfyller villkoret för att ett enkelt sidband skall uppträda, företrädesvis nedanstående villkor, vilket gäller för ett enkelt sidband av första ordningen och ett antal N spänningsnivåer med lika varaktighet N 2 . X; jTiF' v. 2: . e . 0 där lf =.vL_ i-ii-szzyí ' in där Vi är av dioden reflekterad spänning, där Vin är till dioden inkommande spänning och där S22 är en dimensionslös faktor uttryckande avstämningskretsens (#5) och an- tennens (25) impedans-vid dioden.

2. Anordning enl. krav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att dioden (Åk) är en varaktordiod.

3. Anordning enl. krav i eller 2, k ä n n e t e c k n a d av, att en räknare (#0) är anordnad att avge signaler innefattande en frekvens k till kommutatorkretsen (kl) så att denna växlar spänningsnivå med en hastighet motsvarande frekvensen k, varvid ett enkelt sidband fo + k alternativt fo - k uppträder.

4. Anordning enl. krav I, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av, att antalet spänningsnivåer med lika varaktighet är fyra.

5. Anordning enl. krav 4, k ä n n e t e c k n a d av, att de mellersta två på varandra följande spänningsnivåerna har samma spänning.

6. Anordning enl. krav i, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av, att antalet spänningsnivåer med lika varaktighet är tre.

7. Anordning enl. något av föregående krav, där anordningen är avsedd i sam- band med anordning för registrering av en första typ av föremâl, här kallade regist- reringsobjekt, som rör sig relativt en andra typ av föremål, här kallade registreri ringsställen, varvid registreringsobjekten exempelvis kan vara fordon och registre- ringsställena kan vara platser utmed ett vägavsnitt som fordonen passerar, och var- vid anordningen omfattar ett antal registreringsenheter anbragta en på varje regist- reringsställe eller på varje registrerlngsobjekt, samt ett antal registreringsgivare anbragta en på varje reglstrerlngsobjekt, resp. en på varje registreringsställe, där varje registreringsenhet har en sändare (20) och en mottagare (23) med en dekoderings- 7su9o17-2 ,n a anordning och en lndikeringsenhet (ZÜ) och varje registreringsgivare innehåller en frekvensomvandlare (26) för omvandling av en från nämnda sändare mottagen, första signal (22a) till en andra signal (25a), vilken andra signal har en huvudsaklig fre- kvens som avviker ett visst belopp relativt den första signalen, samt en koderings- anordning (27) anordnad att förse nämnda, andra signal med en för registreringsgiva- ren individuell kod och för avgivande av eventuell information, samt en sändaranord- ning (28,26) för utsändande av nämnda andra koderade signal, och där registrerings- enhetens mottagare (23) är anordnad för mottagning av nämnda andra signal (25a), dess dekoderingsanordning är anordnad att dekodera nämnda kod, och dess indikeringsanord- ning (ZÄ) är anordnad att indikera nämnda kod, samt där nämnda frekvensomvandlare (26) innefattar en modulator, som är styrd av koderingsanordningen (27) så att nämnda första signal vid modulationen förses med registreringsgivarens individuella kod och eventuellt avgivna information i enlighet med ett pulståg, som koderingsanordningen (29) avger och som utgör nämnda kod och information, k ä n n e t e c k n a d av, att en i registreringsenheten förefíntlig klockpulsgenerator (23), vilken är anordnad att avge en signal med i beroende av pulstågets pulser en av två frekvenser kl resp. kz, är anordnad att styra nämnda räknare (#0) att växla spänningsnivå med en frekvens proportionell mot frekvensen kl resp. kz, varvid ett enkelt sidband med frekvensen fo + kl respektive fo + kz uppträder.

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av, att nämnda klockpuls- generators (28) signaler förutom att styra nämnda räknare (40) ävenledes via en frekvensdelare (29) till koderingsanordníngen, vilken frekvensdelare avger en signal med en frekvens kl/n resp. kz/n där n företrädesvis är ett helt tal, till koderings- anordningen (27), vilken härvid är anordnad att avge pulser d.v.s. informationssymbo- ler, företrädesvis binära informationssymboler, i nämnda pulståg av en längd, som är relaterad till periodlängden hos sistnämnda signal kl/n resp. kz/n, och av att re- gistreringsenhetens mottagare (23) är anordnad att avkänna nämnda informationssymbo- ler medelst nämnda andra signals varaktighet i beroende av signalens frekvens.