SE406577B - Lett oppningsbar behallarvegg - Google Patents

Description

7l|02639--4 2 puddingar, vilka i vissa fall kan häfta fast vid insidan av väggen.

Om detta inträffar vill användaren gärna slicka av insidan av den avlägsnade väggskivan och då han gör detta kan han skära sig i tungan; Detta är givetvis bara ett exempel på hur en skarp kant kan förorsaka skador. 7 Vid vår tidigare ansökan 16 935/72 löses detta problem me- delst ett skydd eller en skyddskant på upprivningsdelen som sträcker sig längs dennas omkrets. Detta skydd åstadkommer en relativt trub- big yta intill den skarpa kanten och skyddar användaren från densam- IT18..

Vid en utföringsform omfattar skyddet ett flertal skikt av ark- eller plåtmaterialet utförda i ett stycke med upprivningsdelen. Även om skyddet löser skadeproblemet, inför det ytterligare två prob- lem.7 För det första försvårar skyddet inledningen av avskärningen av ark- eller plåtmaterialet längs försvagningslinjen. Lätt öpp- ningsbara behållarväggar av detta slag öppnas vanligtvis genom in- pressning inåt av ett omkretssegment av upprivningsdelen. Skyddet, vilket kan föreligga i form av en relativt styv skyddskant på den inre ytan av upprivningsdelen, gör motstånd mot inåtriktad rörelse av omkretssegmentet. Den första avskärningen blir därför svårare att uppnå.

Efter den första avskärningen böjes ett uppbrytningsparti av upprivningsdelen uppåt, vanligtvis kring en böjningszon, i och för genombrytning av ett segment av materialet längs försvagnings- linjen. Denna böjning inåt av uppbrytningspartiet åstadkommes vanligtvis genom att öppningsdelen svänges.

Efter denna svängningsrörelse utdrages upprivningsdelen från behållarväggen. Skyddet har emellertid en kant som ligger ra- diellt utanför försvagningslinjen. Denna kant visar benägenhet att .hänga upp sig vid den inledande utdragningen, varigenom således den inledande delen av utdragningsfasen av öppningsförloppet blir svå- rare att genomföra.

Föreliggande uppfinning möjliggör en förenkling av den in- ledande upprivningen av plåtmaterialet längs försvagningslinjen, och uppfinningen utmärkes huvudsakligen av att den längst från kan- ten vid försvagningslinjen belägna delen av skyddspartiet längs huvuddelen av upprivningsdelens omkrets är belägen radiellt något utanför kanten vid försvagningslinjen och längs en mindre del av upprivningsdelens omkrets i närheten av upprivningsfliken är belä- gen radiellt något innanför kanten vid försvagningslinjen. 74026394» 3 Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. 1 visar en planvy uppifrån av en lätt öppningsbar behållarvägg med ett skydd för skyddande av använ- daren mot skador från den skarpa kanten av upprivningsdelen, fig. 2 visar ett förstorat delsnitt längs linjen 2-2 i fig. 1, fig. 3 visar ett delsnitt genom behållaren med väggskivan avlägsnad, fig. 4 och 5 visar förstorade delsnitt längs linjerna 4-H resp. 5-5 i fig. 1 och fig. 6 är en schematisk planvy av behållarväggen med upprivningsdelen avlägsnad. I Fig. 1-5 visar en lätt öppningsbar behållare 11 i form av en burk. Burken 11 innefattar en i huvudsak cylindrisk mantel 13 av ark- eller plåtmaterial, vars övre ände är tillsluten medelst en lätt öppningsbar behâllar- eller ändvägg 15, som är fäst vid den övre änden av behållarmanteln genom ombockade flänsar 17 och 19.

Den undre änden eller botten av manteln 13 kan vara tillsluten på vilket som helst lämpligt sätt, exempelvis genom en ändvägg i ett stycke med manteln eller medelst en ändvägg, som är fäst vid den undre.änden av manteln på känt sätt.

Omkretsväggen 13 kan vara av vanlig konstruktion med undan- tag av en ringformig list eller intryckning 21, som sträcker sig ra- diellt inåt tätt intill och under väggen 15.

Den lätt upprivbara behållarväggen 15 är framställd av plåtmaterial såsom aluminium eller aluminíumlegering. Väggen 15 har en försvagningslinje i form av en skära 23, som avgränsar en rela- tivt stor upprivningsdel 25, vilken kan avlägsnas från burken 11.

Väggdelen 25 täcker en större del av behållarväggen 15 och har en inätvänd eller oåtkomlig sida 26. Formen av skåran 23 beskrivs i samband med fig. H-6. Ett ringformigt präglat område 26a med mins- kad tjocklek sträcker sig utefter skåran 23.

En upprívningsflik 27 är fäst vid skivan 25 på något lämpligt sätt, exempelvis medelst en hålnit 29. Fliken 27 är utförd i ett stycke av plåt och innefattar en flikkropp eller hävarm 31 och en fästdel eller ett öra 33, som är förbundet med flikkroppen 31 medelst en förbindelsevägg 35- Niten 29 passerar genom fästörat 33 för att förbinda fliken 27 med upprivningsdelen 25. Flikkroppen 31 har en upplyftningsände 37 och en genombrytningsfläns 39 vid sina motsatta ändar.

Flikkroppen 31 har en yttre förstärkande ombockning H3, som sträcker sig i huvudsak kring hela flikkroppnn med undantag för gunombrytningnrlüunvn GO. lntïll Förhíndvlnvvflggvn 3% hur ombock- '7402639-4 U ningen 43 skänklar H5 och H7, som är förbundna med ett bockat parti H9, vilket sistnämnda kan bringas till anliggning mot förbindelse- väggen 35. Det bockade partiet H9 är runt och tjänar till att stöda förbindelseväggen under hantering av fliken. e Vid ett yttre område eller kantparti av unprivningsdelen 25 är plåtmaterialet bockat till bildande av ett1nåt öppet, omboc- katfiparti 51 och ett inåt öppet, tillbakabockat parti 53. Partiet 53 har en slät trubbig yta eller yttre omkretskant 55 som ligger invid skåran 23. Såsom visas i fig. 2 är de tillbakabockade parti- erna 51 och 53 förbundna med skåran 23 respektive upprivningsdelen 25. De tillbakabocka e partierna 51 och 53 är förbundna med varand- ra medelst ett förbindelseparti 57, som bildar ett mellanskíkt i kantpartiet av upprivningsdelen 25. Såsom visas i fig. 2 ligger tillbakabockningen 53 axiellt innanför skåran 23. I Ett kantparti av upprivningsdelen 25 är bockat för bildande av ett övre skikt 56 av plåtmaterial, ett undre skikt 56a av plåt- material och det mellanliggande förbindelsepartiet 57. Alla dessa skikt 56, 56a och 57 är ringformiga och sträcker sig kontinuerligt runt kantpartiet av upprivningsdelen 25. Skikten 56, 56a och 57 samt de tillbakabockade partierna 51 och 53 bildar ett skyddsparti.

Vid alla ställen längs skåran 23 utom i området intill genombryt- ningsflänsen 39 (fig. 2) är skikten 56, 56a och 57 i huvudsak paral- lella, varvid skikten 56 och 56a är tillplattade mot det mellanlig- gande skiktet 57, såsom visas i fig. 4. Vid denna utformning anlig- ger sålunda det mellanliggande skiktet 57 mot det övre skikten 56 över i huvudsak hela sin bredd.

I området för skåran 23 intill genombrytningsflänsen 39 är emellertid det mellanliggande skiktet 57 icke böjt till tät anligg- ning mot det övre skiktet 56. Såsom framgår av fig. 2, skjuter det mellanliggande skiktet 57 radiellt utåt och axiellt inåt från det tillbakabockade partiet 51 till det tillbakabockade partiet 53.

Vid denna utformning uppbäres icke det mellanliggande skiktet 57 axiellt innanför skåran 23. Detta underlättar den första avskärning- en av plåtmaterialet längs skåran 23, dvs. den inledande upprívningen.

När upplyftningsänden 37 upplyftes bockas plåtens förbindel- sevägg 35 så att flikkroppen 31 kan svängas i förhållande till in- fästningsörat 33. Detta tvingar genombrytningsflänsen 39 mot plåt- materialet vid ett område av skåran 23 och medverkar till att tvinga det omkretssegment av skiktet 56 som påverkas av genombrytningsflän- sen 39 axiellt inåt. Om det mellanliggande skiktet 57 vore i tätt 740263944 5 r ingrepp med den inre ytan av skiktet 56, skulle det uppbära det se- nare, och därför motverka den inâtriktade, av genombrytningsflänsen 39 pålagda kraften. Vid föreliggande uppfinning är emellertid skik- ten 56a och 57 axiellt åtskilda vid området axiellt innanför genom- brytníngsflänsen 39. Området av skåran 23 i ingrepp med genombryt- ningsflänsen 39 genombrytes följaktligen med samma lätthet som om skvddspartiet icke fanns. 1 Vid fortsatt svängning av flikkroppen 31 fortsätter uppriv- ningen av plåtmaterialet längs skåran 23 och genombryter därigenom ett segment av försvagningslinjen. Denna svängning av flikkroppen 31 böjer även ett uppbrytningsparti 58 av upprivningsdelen 25 inåt i behållaren 11 för bildande av en öppning 58a (fig. 3). Det inåt- riktade tryck, som flänsen 39 verkar med på skiktet 56 kan medverka till att böja skiktet 56 till ingrepp med skiktet 57, såsom visas i fig. 2. Fliken 27 drages därefter utåt för genombrytning av åter- stoden av plåtmaterialet längs skåran 23, varigenom således uppriv- ningsdelen 25 avlägsnas från behållaren 11.

Upprivningen av plåtmaterialet ger en relativt skarp kant 59 på upprivningsdelen 25, såsom visas med streckade linjer i fig. 2, och en relativt skarp kant 60 på behållaren (fig. 3). Den trubbiga ytan eller kanten 55 ligger företrädesvis tätt intill den skarpa kanten 59 för att bilda ett skydd för denna. Dessutom är kanten på upprivningsdelen 25 tjock på grund av att den är bildad av tre ma- teríalskikt 56, 56a och 57. Dessa båda faktorer samverkar till att göra det mycket svårt att få några skador från den skarpa kanten 59.

Listen 21 på mantelväggen 13 är företrädesvis riktad radi- ellt inåt så att kanten 55 av uppbrytningspartiet 58 precis går fri från listen 21 då uppbrytningspartiet böjes i behållaren 11. Så- som visas i fig. 3, skjuter listen 21 ut radiellt inåt förbi ett läge i huvudsak i linje med den skarpa kanten 60. Listen 21 tjänar sålunda som ett skydd som försvårar skärande kontakt med den skarpa kanten 60.

För att underlätta den inledande upplyftningen av fliken 27 finns vid föreliggande uppfinning vissa samband mellan kanten 55 och skåran 23. Såsom framgår av fig. 6 medför en svängning av flik- kroppen 31 en böjning av uppbrytningspartiet 58 inåt kring en böj- ningszon eller -linje 58b. Även om böjningslinjen 58b är visad som en rak linje i fig. 1 och 6, är det självklart att den även kan ha en annan form. Detta resulterar i en upprivning av ett segment av skåran 23 som ligger mellan punkterna 580 och 58d, vilka definierar ändarna av detta segment, och ändarna av böjningslinjen 58b. _ 7402639-4 6 Vid föreliggande uppfinning är kanten 55 och skåran 23 ori- enterade på ett sådant sätt, att ett maximalt skydd mot skador upp- nås och den inledande upplyftningen av fliken 27 underlättas. För uppnående av maximalt skydd, ligger kanten 55 företrädesvis något radiellt utanför skåran 23 så att den bättre kan skydda användaren från att skada sig på den skarpa kanten 59. Det har å andra sidan visat sig, att kanten 55, om den ligger radiellt utanför skåran 23 intill punkterna 58c och 58d, visar benägenhet att hänga upp sig på kanten av öppningen 58a (fig. 3). Vid föreliggande uppfinning är följaktligen kanten 55 lokaliserad radiellt utanför skåran 23 längs i huvudsak hela skårap utom vid de områden av skåran som är belägna intill punkterna 58c och 58d.

Ett föredraget sätt att utforma och anordna skåran 23 och kanten 55 visas i fig. F. Kanten 55 är cirkulär i plnnct. Skåran 23 innehåller en cirkulär del 23a som är koncentrisk med kanten 55.

Den církulära delen 23a är en större del av skåran och sträcker sig, vid den utföringsform som visas i fig. 6, över ungefär 2700 av skåran. Den cirkulära delen 23a kan naturligtvis även sträcka sig över bågar andra än 2700.

Skåran 23 omfattar även ett par bågformiga partier 23b och 23c, vilka, vid den visade utföringsformen, sträcker sig över samma antal grader och har radier av identisk längd. De bågformiga parti- ernas 23b och 23c radier är mindre än den cirkulära delens 23a ra- die, och av denna orsak bildar vart och ett av partierna 23b och 23c en utbuktning på skåran 23. Den cirkulära delen 23a slutar vid hänvisningslinjerna X-X och Y-Y, se fig. 6. De bågformiga partier- na 23b och 230 skär varandra vid hänvisningslinjen Z-Z, vilken ut- görs av en radiell linje längs vilken genombrytningsflänsen gär till ingrepp med skåran 23, och slutar vid linjen Y-Y respektive X-X. 7 Vid denna utformning ligger kanten 55 något radiellt utanför den cirkulära delen 23a, såsom visas i fig. U och 6. Vid och in- till punkterna 58c och 58d ligger kanten 55 något radiellt innanför skåran 23, såsom visas i fig. 5. Vid och intill genombrytningsflän- sen 39 (hänvisningslinjen Z-Z i fig,_6) ligger kanten 55 radiellt utanför skåran 23, såsom visas i fig. 2 och 6. Placeringen av punk- terna 58c och 58d kan variera i beroende av det sätt på vilket flik- kroppen 31 manipuleras. Man föredrar följaktligen att låta kanten 55 ligga radiellt innanför skåran 23 längs områden av tillräcklig längd för att tillgodose alla rimliga variationer för läget av punk- terna 58c och 58d. I fig. 6 är utbuktningarna bildade av de bågfor-

Claims (6)

7402639-4 7 miga partierna 23b och 230 för tydlighetens skull överdrivna. tiken kan skåran 23 synas vara i huvudsak cirkulär i planet. Vid I prak- den visade utföringsformen är de bågformiga partiernas 23a, 23b och 23c centrum belägna i oentrumpunkterna Cl, C2 respektive C3. Vid den i fig. 6 schematiskt visade utföringsformen ligger kanten 55 radiellt innanför skåran 23 och därför skild från kanten 60 (fig. 3) vid punkterna 58c och 58d. Kanten 55 kan följaktligen icke hindra avlägsnandet av upprivningsdelen 25. Kanten 55 är t.o.m. där den är belägen radiellt innanför skâran 23 tillräckligt nära den skarpa kanten 59 för att bereda tillräckligt skydd. Dess- utom är det mindre sannolikt att skador på tungan av det slag som ovan beskrivits förorsakas på uppbrytningspartiet 58, eftersom det- ta parti är böjt och svårt att nå med tungan. Patentk§av¿

1. Lätt öppningsbar behållarvägg av ark- elIer'ñIäïmäterial med en försvagningslinje eller -skara som avgränsar en upprivnings- del, vilken kan avlägsnas åtminstone delvis från väggen och är för- sedd med en upprivningsflik för möjliggörande av upprivning av mate- ' rialet i huvudsak längs försvagningslinjen, varvid upprivningsdelen innefattar ett skyddsparti, vilket är anordnat i närheten av uppriv- ningsdelens kant och utgöres av ett i tvärsnitt 1 huvudsak S-f0rmaß parti av upprivningsdelen innanför kanten vid försvagningslinjen, k ä n n e t e c k n a d a v att den längst från kanten (59) )'vid försvagningslinjen (23) belägna delen (53, 55) av skyddspartiet (51, 53, 56, 56a, 57) längs huvuddelen av upprivningsdelens (25)om- krets är belägen radiellt något utanför kanten (59) vid försvagnings- linjen (23) och längs en mindre del av upprivningsdelens (25) om- krets i närheten av upprivningsflïken (27) är belägen radiellt något innanför kanten (59) vid försvagningslinjen (23).

2. Behållarvägg enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att skyddspartiet (51, 53, 56, 56a, 57) längs den mindre delen av upprivningsdelens (25) omkrets är så placerat, att den första genombrytningen av upprivningsdelen (25) deformerar kanten (59) till kontakt med skyddspartiet.

3. Behållarvägg enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n,a d a v att skyddspartiets (51, 53, 56, 56a, 57) radiellt yttre kant (55) är cirkulär och att försvagningslinjen (23) har annan form än rent cirkulär.

4. Behållarvägg enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d a v att huvuddelen (23a) av försvagningslinjen (23) är cirkulär och ___., 74026394: 8 : i huvudsak koncentrisk med skyddspartíets (§l,53, 56, 56a, 57) radiellt yttre kant (55). V ' "

5. Behållarvägg enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a v att den del av försvagningslinjen (25) som är belägen radiellt utanför skyddspartíets (51, 53, 56, 56a, 57) radiellt yttre kant (55) Qmfattar två cirkelbågformade partier (23b, 23c), vars centrumpunkter (CÉ@'C3) är belägna på avstånd från centrumpunkten (Cl) för fÉrsvag~_ ningslinjens (23) huvuddel (2321). >

6. y Behâllarvägg eniigt något av patentkraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a d a v att skyddspartiet är utfört med avbrott längs en del av upprívningsdelens (25) omkrets. '\ ' - ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Sverige patentansökan 16 935/72