SE202986C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: H Hardinge Prioritet begard [ran den 8 januari 1960 (USA) Foreliggande uppfinning avser ett forfarande for successiv minskning av partikelstorleken hos fast material i grovmalningsoch finmalningssteg, i vilket det fran grovmalningssteget utmatade materialet sorteras i minst en grovkomig fraktion och en sasom halvfabrikat anvand finkornig fraktion. Detta forfarande utmarkes sarskilt av att man reducerar partikelstorleken hos det sorterade, finkorniga halvfabrikatet i finmalningssteget med hjalp av malkroppar bestaende av en utvald del av det sorterade, grovkorniga materialet frail grovmalningssteget.

Vid anvandning av trumkvarnar och sarskilt stenmalningskvamar, dar gruvgodset le-des till kvarnen och mal sig sj alvL, har det I manga fall, som i stor utstrackning hero pa det i kvarnen behandlade godset, visat sig, att det bildas ett icke onskvart overskott av relativt grova stycken eller stenar, varigenom malanlaggningens kapacitet minskas. I martga fall kan genomsattningen, sarskilt i stenmalningskvarnar, fOrbattras, om man mellan olika kornklasser hailer i huvudsak forutbestamda proportioner, som ha visat sig ge maximal verkningsgrad vid framstallning av fina produkter Mom onskade kornklasser, exempelvis av ett visst gods, som inmatas i kvarnen sásom det kommer Iran gruvan. Vid anvandning av kanda typer av trumkvarnar och sar skilt stenmalningskvarnar har det tidigare icke varit mojligt att astadkomma sadana forutbestamda och onskade proportioner mellan olika kornklasser i kvarnen for astadkommande av maximal genomsattning vid utmatning av onskad typ av fiat gods Iran kvarnen.

For undanr8jande av dessa olagenheter och brister vid forefintliga och tidiga.re anvanda anlaggningar och ferfaranden fOr malning av fast gods till onskade kornstorlekar och fOr astadkommande av andra farbattringar vid reducering av fast gods till onskad kornfordelning, lampligen under anvandningar av kvarnar och sarskilt stenmalningskvarnar, ar det havudandamalet med foreliggande uppfinning att astadkomma ett nytt och effektivt f6rfarande for malning av fast gods, lampligen under anvandning av en primar kvarn och en eller flera sekundara kvarnar ingaende i en malanlaggning, vilken i huvudsak arbetar som en enhet och har en matnings-, klasserings- eller sorteringsmekanism, som kan styras manuellt eller automatiskt for astadkommande av lamplig installning och reglering av malanlaggningens drift for astadkommande av maximal mangd gods med onskad kornstorlek och sarskilt lint gods med lagsta majliga driftkostnader.• Enligt fOreliggande uppfinning astadkommes en malanlaggning, som omfattar en 2 kvarn, i vilken fast gods inmatas for malning, vilken anlaggning kannetecknas av att kvarnen ãr f6rsedd med en installbar utmatningsanordning, som är utf8rd och anordnad att det Iran kvarnen direkt utmatade godset liar ett forhallande grovt gods till mellangods och fiat gods, vilket forhallande kan varieras efter onskan alltefter installningen av den installbara utan.atningsanordningen.

Malkropparna utgoras la.mpligen helt eller delvis av malningsgodset sjalvt och fordelas sá pa primal.- och sekundarkvarnar, antingen manuellt eller automatiskt, att man erhaller optimala resultat i en krets, som omfattar alla de anvanda kvarnarna.

Harvid anyandes en primarkvarn i en anlaggning f8r att mala ned den grovre fraktionen av det gods, som matas in i kvarnen, varefter produkten frail primarkvarnen i sin helhet eller till en del och med forutbestamda, onskade proportioner mellan olika kornstorlekar matas till en annan kvarn, vilken kan betraktas som en sekundar- eller ommalningskvarn. Man anordnar vidare medel for att reglera matningen av godset mellan de olika kvarnarna, sa att de erforderliga malkropparna, da de kroppar, som erhallas fran primarkvarnen, ha forbrukats vid ommalningen i sekund5rkvarnarna, ersattas frail det i anlaggningen inmatade godset eller fran primärkvarnen, varvid denna ersattning regleras manuellt eller automatiskt efter driftforhallandena i primal.- eller sekundarkvarnarna eller baggedera.

Enligt uppfinningen utnyttjar man vidare i ovan beskrivna sekundar- eller ommalningskvarnar ett Overskott av malkroppar fran primarkvarnen, vilka malkroppar vanligen aro ganska val avrundade, sa att de bli idealiska for anvandning som runda malkroppar i forutbestamda, reglerade mangder i malanlaggningens sekundar- eller ommalningskvarnar.

Uppfinningen kommer i det foljande att beskrivas narinare med hanvisning till bifogade ritningar, vilka som exempel visa nagra utforingsformer. Fig. 1 är en schematisk, delvis skuren sidovy av en kvarnanlaggning uppbyggd enligt foreliggande uppfinning. Fig. 2 är en schematisk sidovy av en kvarnanlaggning i mindre skala an enligt fig. 1 och enligt en annan utforingsform. Fig. 3 är en delvis skuren sidovy i stOrre skala genom en primarkvarn, som anvandes i anlaggningarna enligt fig. 1 och 2. Fig. 4 är ett snitt efter linjen 4 1 i fig. 3. Fig. 5 dr ett partiellt snitt genom en del av den i fig. 3 visade primarkvarnen, varvid en lyft- och spannrostsektion her avlagsnats for att bilda ett utlopp for storre malkroppar an som slappas ut enligt fig, 3. Fig. 6 ãr en partiell planyy av insidan av kvarngaveln sett mot det av linjen 6-6 i fig. 5 representerade planet och visar som exempel fyra olika utfOranden av utloppsluckorna mellan de olika rosterna. Fig. 7 är ett partiellt snitt efter linjen 7-7 i fig. 5. Fig. 8 är ett partiellt vertikalsnitt genom utmatningsanden av den i fig. 1-3 visade primarkvarnen i storre skala an i nagon av dessa figurer for att visa detaljer i en utforingsform av en siktanordning for det gods, som matas ut frail primarkvarnen. Fig. 9 är ett snitt efter linjen. 9-9 i fig. 8. Fig. 10 är ett vertikalsnitt genom en annan utforingsform av primarkvarnen och siktanordningen, som tar emot behandlat gods fran primarkvarnen. Fig. 11 ar ett snitt i rat vinkel mot snittet enligt fig. 10 efter linjen 11-111 namnda figur, varvid en del av prinarkvarnens ena gavel är borthrraten i fig.. 11, sh att detaljer inuti kvarnen framtrada. Fig. 12 ar ett kopplingsschema for ett automatiskt, elektriskt regleringssystem for styrning av olika reglerbara operationer i de anlaggningar, som ha visats i foregaende figurer.

Anlaggningen enligt fig. 1 liar till andamat att belysa grundprinciperna enligt uppfinningen. Denna anlaggning kan arbeta med vateller torrmalning. Anlaggningen kan vidare arbeta i sluten eller oppen krets med siktar eller sorterare.

Anlaggningen enligt fig. 1 omfattar en matarficka 10 for primarkvarnen 12. Pet gods, som skall malas, mates fran fie.kan 10 av bandmataren 16 rach rutgores av sa kallat gritty-gods och är myeket heterogent, genom en med en lucka 14 installbar utmatningsoppning. Bandmataren 16 kan arbeta med reglerbar, Onskad hastighet fOr att leda rdgodset till primarkvarnens 12 matarranna 18 i fOruthestämda mangder. Bandmataren 16 drives av en elmotor 20, sa att man far onskad matningshastighet till rannan 18 genom reglering av bandets 16 hastighet och eventuellt install-fling av luckan 14.

Primarkvarnen 12 är lampligen av trumtyp och roterar omkring axeltappar 22 i lampliga, icke visade lager, varvid kvarnen drives med ett kugghjul 24 fran en lamplig transmission, sâ att primarkvarnen 12 roterar med onskat varvtal pa vanligt salt vid kvarnar av denna typ.

Fig. 3 visar kvarnen 12 i s Lorre skala an i fig. 1, varjamte vissa delar av kvarnens inre visas. Kvarnens detaljer och driftegenskaper beskrivas narmare i amerikanska patentet 3 078 049. Kvarnen 12 anvandes lampligen som en stenmalningskvarn, utan att uppfinningen dock är begransad hartill. F6rutom vanliga rostplattor är kvarnen 12 pa insidan forsedd med avlankningsringar 26, som sdkerstalla transversell fordelning av de olika 3 kornklasserna, dà kvarnen 12 roterar omkring sin axel, for malning av det ragods, som inmatas genom Hunan 18.

I huvudsak radiella spdnn- och lyftroster 28 aro anordnade vid kvarnens ena gavel och samverka med axiella spann- och lyftroster 30 runt insidan av kvarnens cylindriska del. livarnens andra gavel har ett ringformigt mellanrum 32 mellan de segmentformiga siktplattorna 34 och kvarnens yttergavel 36. De segmentformiga siktplattorna 34 hallas pa plats med en serie losbara spann- och lyftrostsektioner 38, som aro fasta i kvarnmanteln medelst bultar 40. De i huvudsak radiella lyftrosterna 38 stracka sig Iran kvarnens avlankningsring 26 och i huvudsak till insidan av dess cylindriska del, sasom visas i nedre delen av fig. 3, 5 och 6. Rosterna aro fOrdelade i periferisk led.

DA det raigods, .slum skall behandlas, inf8res I kvarnen 12, omtumlas det, genom att det lyftes av de olika lyftrosterna vid kvarnens rotation. Godset avlankas aven transversellt °oh pa annat satt sarskilt av avlankningsringarna 26, som stracka sig inat fran kvarnens motstaende gavlar. De storre styckena tjanstgora som malkroppar, vilka mala ned de mindre kornen och sjalva successivt minskas till storleken i stenmalningskvarnen. Godsets kornstorlek minskas gradvis, tills godset kan pas-sera genom slitsarna 46 i siktplattorna 34 och salunda siktas, varefter det kommer ut i det ringformiga mellanrummet 32. Godset lyftes sedan av utosningsplattor 42, sa att det, da det liar lyfts, kommer att falla fritt fran rnellanrummen mellan utosningsplattorna 42 och avlankas av utloppskonen 44 fOr att matas ut genom utmatningskonen 48.

Vid normal drift av en kvarn av denna typ, kommer bredden pa siktslitsarna 46 att tjanstOra som avskiljningsgrans for reglering av storleken ph den produkt, som matas ut fran kvarnen. Slitsarna 46 aro vanligen c:a 9,5 mm breda och mellanrummet 50 mellan kanterna pa angransande gallerplattor 34 är ungefar 76 mm. Dessa mellanrum 50 aro normalt tillslutna av rostsektionerna 38. Enligt foreliggande uppfinning tar man emellertid hart ett forutbestamt antal av sektionerna 38 pa forutbestamda stallen i de olika slitsarna 50, shsom visas i fig. 6, O. att ytterligare utmatningslippningar med foratbestamd bredd och langd bildas for astadkommande av onskad variabel utmatning. Dessa mellanrum slappa igenom onskad mangd av storre och gen rundade stycken med en maximidimension av 76 mm jamte nagot medelgrovt och fit gods, sasom visas i fig. 5. I denna figur visas storre stycken 52 ph omse sidor om sikt- plattan 34, varvid det ena stycket befinner sig i mellanrummet 32. Dessa stycken 52 liksom medelgrova och fina produkter, som falla ut i mellanrummet 32, matas ut fran utmatningskonen 48, dh kvarnen 12 roterar. Under normala forhallanden kommer emellertid enligt foreliggande uppfinning det gods ph under 76 mm, som passerar genom siktoppningarna eller slitsarna 46 att foretradesvis utgora huvuddelen av det utmatade godset. Om extra malkroppar, exempelvis kulor, anvandas i primarkvarnen, och skola hallas kvar i denna, bar deras storlek overstiga iippningarnas 50 maximidimension.

De fyra olika utformningar av mellanrummen 50 och placeringar av rostsektionerna 38, som visas i fig. 6, d.ro 1 forsta hand endast avsedda att vara helysande och icke att visa det foredragna sattet att anordna sadana iippningar. Om sa visar sig fordelaktigt, kan en sadan heterogen utformning av mellanrummen anvAndas.

Med den mojlighet att reglera och fordela oppningarna 50, som visas i fig. 6, kan kva.rnskotaren empiriskt bestamma den effektivaste placeringen av sadana utmatnings8ppningar for astadkommande av onskad utmatning av malkroppar med en maximidimension av exempelvis hogst 76 mm, jamte sadant medelgrovt och fint gods, som eventuellt passerar genom oppningarna 50. I fig. 4 visas oppningarna 50 tillslutna med en spdnn- och lyftrost 38, medan fig. 7 visor den 8ppning 50, som bildas vid borttagning av rostsektionen 38.

Den godsblandning 54, som matas ut fran kvarnen och bestar av kom med en storlek av exempelvis hogst 76 mm, dar de stone styekena 52 representerar den storsta kornstorleken, och ned till under 3,2 mm, som har passerat genom siktslitsarna 46, matas ut i en trumsikt 56.

Sasom sarskilt visas i fig. 8 bestar trumsikten 56 av en yttre, cylindrisk sikt 58, som lampligen är forbunden med kvarnens 12 utlopp och roterar med kvarnen, liksom aven trumsiktens inre, cylindriska gallersikt 60. Man kan som exempel anta, att sikten 58 har storleken. nr4, sa. att gods pa. nagot mindre an 6,4 mm kan passera genom sikten, och att de parallella stangerna i gallersikten 60 ha ett inbordes avstand av 25,4 mm. Sasom framgar av fig. 8, kommer gods 62, som har en kornstorlek under sikt nr 4, att sallas melIan stangerna 60 och genom sikten 51 och falla ned i en tratt 64, medan gods 66, vars komstorlek ligger mellan 25,4 mm och sikt nr 4, icke kommer att passera genom sikten 58 utan i stallet matas ut fran dess yttre dude till en annan tratt 68. 4 Inuti tratten 68 tfinn.es ytterligare en- tratt 70, som har en utmatningsranna 72. I ena an-den och vid ena sidan av rannans 72 ovre &lade finnes en installbar ,fordelartunga 74, som kan. foras till onskat lige i rannan. Av dessa lagen visas nagra med brutna linjer i fig. 9. Tungan kan harvid installas for att avskara -Onskad ming]. 76 av gods mellan 76 och 25,4 mm,det matas ut frail yttre anden av gal- lertrumman 60, sa att man harigenom reglerar den mOngd av sadant gods, som avledes frail tratten 68 till nedre Anden av en godselevator 78, se fig. 1, for att under fall genom Annan 80 atervanda fran elevatorns 78 ovre ande till kvarnens inmatningsranna 18 for ytterligare nedmalning. Om emellertid tungan 74 installes 'angst till Eiger i fig. 9 i sitt ena andidge, kommer i huvudsak alit gads mellan. 76 och 25,1 mm att avlankas till utmatningsAnnan 72 for ett eller flera av foljande anda- Av fig. 1 framgar, att tratten 64 star i forbindelse med en ned:at forlingd rfinna 82, som i sin tur i sin nedre dnde star i forlaindelse med inloppsrdnnan 84 till en sekunddr- eller ommalningskvarn 86, som är av trumtyp och lagrad i lampliga axeltappar 88 for rotation omkring sin langdaxel. De vanliga lager, som -anvandas for lagring av bagge kvarnarna 12 och 86 aro uteslutna ur de olika figurerna for att g&ra dessa Overskadligare. Kvarnen 86 drives raedelst en vanlig vaxel ourfattand:e kugghjulet 90 och drevet 92, ,som drives med en elmotor 94.

Denna anlaggning kan salunda drivas som en fullstandig enhet pa sa salt, att sarskilda malkroppar Mr hjalp- eller onnnalningskvarnen 86 icke erfordras. Bela driften dr enker .och billig och mycket anpasstbar. Det Or an5jligt loch mycket enkelt ,att Andra storleken pa analkropparna .genom andring av exempelvis storleken p0. Oppningarna 50 mellan kvarnens gallerplattor, liksom truausiktens 58 eller gallersiktens 60 dimensioner med eller utan installning av tungan 74.

Alla dessa organ behova icke Andras eller instdllas for astadkammande av Onskad produkt. Det torde dock vara lampligt att omnanana alla tankbara inregleringar var for sig eller i kombination for onskad finanalning ekonomiskt och: med minsta mojliga kraftforbrukning.

Da det hehandlade godsets kornfordelning varierar avsevart under langre tid och kan krava omfattande installning a_AT tungan 74, kan det vara lampligt att anvanda en utjimningsficka 98. Malkroppar fran Annan 72 avldnkas till denna ficka 98 genom instdllning av en tunga 100. Malkropparna matas sedan till kvarnen 86 i onskad mingd med hjalp av en. separat reglerad bandmatare 102. Ehura en viss reglering av den mangd malkroppar, sam avlinka:s fran systemet genom install-fling av tungan 74 tid efter annan, kan vara nodvandig, behover man endast genomfora .detta med relativt langa tidsintervall, varfOr anldggningen är stabilare och ldttare alt styra.

Ehurn den anlaggning, som visas i fig. 1, kan anses arbeta i sluten krets tack vare an-. vdndningen av elevatorn 78 och returrannan 80, visas en sa kallad oppen krets schematiskt i fig. 2. Enligt denna ,forutsitter man, aft limpliga matare anordnas f Or att leda ragods till trumkvarnens 12 intradesande. Dess utloppsande matar 1 huvudsak kontinuerligt ut en godsblandning, som huvudsakligen bestar av relativt lint gods, .som är tillrãekligt fint fOr att passera gertam kvarnens siktplattor °eh exempelvis har en maximal storlek av ca 8,2 mm. Detta gods jdmte relativt grovt gods under exempelvis 76,2 mm oh medelgrovt gods, som regleras genom installning av mellanrummen 50 mellan kvarnens siktplattor, maths i sin helhet antingen till en limplig sorterare eller separator 104, fran vilken grOvre korn och stycken, pa exempelvis 25,476,2 mm, matas ut genom. Annan 106, som exempelvis mynnar i en utjimningsfieka 108. Godset under 25,4 mm och Over sikt nr 4 avges till en. lomplig ledning, som representeras av linjen 110 for att inforas i en andra eller tredje trumkvarn. 112, som kan utgoras av exempelvis en stangkvarn eller en stenmalningskvarn, i vilken man anvander gr5vre analkroppar, exempelvis mellan 76,2 och 127,0 mm. Sadant gods, som passerar genom sikt nr 4, ledes fran separatorn 104 lings en annan ranna 114 till inloppet till en seloundareller ommalningskvarn 116 av trumtyp, vilken exempelvis liknar kvarnen 86 enligt fig. 1 till bade konstruktion, drift och verkan. Den i fig. 2 visade anliggningen uppvisar avsevth-d anpassbarbet shrskilt pa grand av inbyggandet av mellankvarnen 112. Produkten fran denna kvarn installes att ungelar svara mot den som onskas som ingaende f5r sekanddrkvarnen, exempelvis sa att det passerar genom sikt nr 4. Da godset har malts ned till denna kornstorlek i mellankvarnen 112, matas det ut till ledningen 114 for att matas till sekundth.- eller oTnmalningskvarnen 116.

F8r aft sekundarkvarnen 116 skall lanehalla tillrackligt med malkroppar, matas Nati-Met av storre stycken i fOrradsfickan 108 med onskad hastighet frdn densanama till ledningen 114 for att inforas i 'sekundar- eller ommalningskvarnen 116, i vilken en fardig produkt med onskad finlek framstalles.

De hdr angivna olika storlekarna pa slut- produkten eller mellanprodukten I kvarnarna enligt fig. 1 oeh 2 utgara endast exempel och det är icke pa nagot satt avsikten att begransa foreliggande uppfinning till dessa storlekar. Relativt vida varierande kornstorlekar kunna anvandas °eh bilda:s av de ovan beskrivna mainingsanlaggningarna.

Fig. 10 och 11 visa en trumkvarn 118, som nagot skiljer sig frau. kvarnen 12 enligt fig. 1 och 2. Kvarnen 118 dr en primarkvarn och är sasom forut avsedd att belysa en stenmalningskvarn oak en kvarn, som kan anvanda sarskilda malkroppar, exempelvis stalkulor, varfor den är forsedd med radiella lyftroster 120 vid sina motstaende gavlar ocJh axiella lyftroster 122 pa insidan av kvarnens 118 cylindriska del. Koniska avlankningsringar 123 kunna aven anvandas for att sakerstalla blandning av alla kornstorlekar i det gods, som males i kvarnen, .efter att ha matats in genom inm.atninusrannan 124. stallet for att vara forsedd med galler, genom vilka en produkt med forutbestamd kornstorlek matas ut sasom vid kvarnen enligt fig. 1 oak 2, har kvarnen 118 en relativt stor 'utloppsappning 126, som straeker sig koaxiellt genom axeltappen 128. Kvarnen an lagrad roterbart med hjalp av tva &Adana axeltappar, som aro monterade i ldmpliga, med hansyn till averskhdligheten icke visade En utmatningsranna 130 stracker sig 'app-At och that genom den cirkulara utmatningsOppningen 126 och aro vid sin Ovre ande forsedd med ett galler 132. Detia hindrar alit-for stora stycken fran att passera till rannan 130.

Utmatningsrannan 130 är lampligen Atminstone hegransat svanghar omkring tvâ mitt for varandra liggande axeltappar, sem aro vridhara 1 lager uppburna av en bock 136, som at fast pa ett lampligt underlag. Ett installningsmedel i form av en radiell arm 138 Tried ett huvud 140 med en bagformig slits vid yttre anden Or fastkilat eller Mst ph annat salt vid sin ovre dude i en av de konsoler 142, som ar direkt fast i rannan 130. En skala 144 kan vara anordnad pa huvudet 140 oak avlasas mot en. fast punkt 146 ph bocken 136. Ett lashart lasmedel i form av en bull 148 ingriper huvudets 140 slits och haller,_da den Or atdragen, huvudet, armen 138 och rannan 130 I onskat lage, sh att gallret 132 installes i ett av flera tankbara lagen, shsom visas med brutna linjer i fig. 11.

Da rannan star installd i ett lampligt lage, kommer godsblandningen 150, da den_ faller I de i fig. 11 visade, krokta banorna, att hamna pa gallret 132, varvid stycken, som aro stone an mellanrummen mellan gallrets stanger, aviankas tillbaka till kvarnen, medan det gods, som passerar gem= mellanrummen, faller ut langs rannan 130 till sikten 152. De starre stycken, som siktas hart av gallret 132, reduceras till mindre stycken genom slag och nothing, tills de slutligen passera genom gallret. Ehurn detta ingar i den foredragna utforingsfaimen av uppfinningen, kan det uteslutas, .sarskilt under sadana forhallanden, att det gods, som ledes till kvarnen antingen_ shsom mottaget fran gnu-van eller fOrberett pa nagot satt, lake har mycket storre, storsta kornstorlek, On att det kan passera genom gallret, eller ocksa. rannan 130 svanges tilirackligt at sidan for att undvika alila fallande stycken, vilka aro alltfOr stora for att anvandas som malkroppar.

Sikten 152 enligt fig. 10 utgor ett exempel pa en annan av de valkanda anordningar, som kan anvandas for att uppdela godset ph olika kornklasser. Man kan emellertid, onti sa onskas, Oven anvanda en trumsikt av den typ, som visas i fig. 2, eller nagon annan anordning.

Sikten 152 har flera med mellanrum anordnade, parallella och sIuttande stanger, som bilda ett galler 154. Mellanrummen maim gallrets 154 stanger slappa igenom stye-ken, som vanligen aro rundade, da de matas ut fran kvarnen och ha en minsta dimension, som Or hagst 2,5 cm. Stycken 156, som ha en storlek mellan 7,5 och 2,5 cm matas ut genom en ranna 158 for att aterforas till kvarnen med lampliga icke visade medal, som kunna vara av den i fig. 1 visade typen, eller matas till en fOrradsficka fiir fordrojd och reglerad matning till en hjalp- eller ommalningskvarn eller for att ledas direkt till en hjalpkvarn pa det satt, som har beskrivits i samband med fig. 1.

En annan sikt 160 med en maskvidd av exempelvis nr 4, Or anordnad under gallret 154. Gods 162, som har en kornstorlek mellan 2,5 cm och sikt nr 4, kommer salunda aft matas langs sikten 160 oak avges till en ranna 164, medan underkorn 166 maths at tratten 167. Detta gods kan vara fardigt, OM det ar tillrackligt finkornigt for det avsedda andamalet, eller ocksa kan tratten 167, om godset skall malas ph nytt, std i forbindelse med inloppet till en sekundar- eller ommalningskvarn, sasom kvarnen 86 i fig. 1 eller 116 i fig. 2 for ytterligare mailing.

Pet bar vid stenmalningskvarnar av den typ, som visas i fig. 10 oak 11, visat sig, att i kvarnen de behandlade, storre styckena van"igen rora sig i en sluten bana, 'Km ligger re- lativtkvarnens insida. I beroende av kvarnens varvtal stracker sig denna bana mellan ungefar klockan 6 och klockan 9. 6 Storre delen ay det medelgrova och det finkorniga godset ror sig i en bana tillsammans -med dessa stOrre stycken och krossas grad-xis av dam, medan styckena sjalva ocksa reduceras till sin storlek. Dessa rnindre stycken lyftas vanligen hogre inuti kvarnen. Miter-ter kvarnens varvtal och 'styckenas storlek k.unna styckena lyftas till laget klockan 10 eller till och med laget klockan 12 sett i fig. 11. Med detta gods lyftes aven en aysevard del ay det finkornigare godset for att falla langs krokta banror, sfisom visas i fig. 11. Det gods, SOill befinner sig i laget klockan 11 eller i vissa fall aven bort emot laget klockan 1 bestar alltelter kvarnens yarytal, godsets densitet och kornstorlek huyndsakligen av smarre stycken och finare korn.

Eftersom de olika kornstorlekarna rora sig i olika banor i en trumkyarn av denim typ, kan Annan 130 svangas till olika lagen och harvid mottaga gods med vida varierande kornstorlek alltefter sitt laze i forhallande till det fallande godset. Gallret 132 kan vara utbytbart, sa att man kan montera galler med olika spaltvidd.

Sfirskilt ay fig. 11 framgar vidare, att man genom lamplig installning ay gallret 132 1 kvarnen kan forhindra, att gallret traffas av mycket tunga stytheniutom tillfalligtvis. Om gallret och rannans 130 byre ande syanges till det yttersta andlaget at hoger, som visas med brutna linjer i fig. 11, uppfhngas endast finkornigare gods. Annu yiktigare ãr det fOrhhilandet, att rannans 130 och gallrets 132 lage i forhallan'de till kvarnens hire kan in-galas, medan kvarnen arbetar, exempevis da en. an.dring intrader i arten ay det gods, som matas in i kvarnen, exempelvis i kornfordelningen. Genom installning av rannans 130 lage pa lampligt satt for att mina de nya forhallandena kan -kvarnens genomsattning hallos maximal, utan att kvarnen behover stop-pas.

En jamfordse av utforandet ay primarkyarnen och det installbara utraatningsmedlet enligt fig. 10 och 11 Tiled kvarnen 12 i utforingsformerna enligt fig. 1 oak 2 visar, att gallret 132 i den forstnamnda utforingsformen har ungefar sanuna verkan sona ins-alining ay de radiella mellanrummen 50 i den sistnamnda utfiiringsformen, och att svangning ax rannan 130 i den forsta utfiiringsformen kommer att ge ,ungefar samma effekt sum borttagning av en del ay lyftrostsektionerna 38 betraffande de olika zonernas storlek och inbOrdes lage i kvarnen. Dessa bagge lutforingsformer ,utgOra emellertid huyadsakligen exempel ph lampliga konstruktoner for utmatning ay onskad mangd groyt malkroppsgods Iran en primarkvarn tillsam mans med finare gods, som skull malas ytterligare ay det grovre godset i en andra kyarn. Andra konstruktioner for detta andamai kunna tankas mom ramen for foreliggande uppfinning.

Da sekundar- eller ommalningskvamen i en malanlaggning ay den ovan beskrivna, allmanna typen arbetar under anyandning av malkroppar, som ha bildats i primarkvarnen och besta av samma typ av gods som det, som bearbetas i bade primar- och sekundarkvarnarna, males icke endast det medelgrova och finare godset I kvarnarna utan aven sjalva malkropparna, sa att de maste ersattas. Malkroppar, som bestd av samma gods, som det, soin males, aro vanligen icke sh harda som bollar eller metallkulor, som tillforas separat, utan notas ned och forbrukas mycket snub-bare. De maste Eder tillforas i avsevart mycket stOrre mangd, vilket är fallet har, om icke det malda godset är ay mycket ovanlig typ. Om lampliga malkroppar kunna erhallas direkt Iran sjalva malanlaggningen utan anlitande av yttre kallor eller anvandning ay metallkulor, kommer malanldggningen uppenbarligen att bli mycket billigare i drift och innebara en star fordel for anvandaren av en sadan anlaggning jamford med anlaggningar, som krhya anvandningen av separat tillsatta malkroppar.

De olika installningarna ay yissa element i den ovan beskrivna anlaggningen ha ovan angetts huvudsakligen ske manuellt. Detta Or salunda fallet betraffande regleringen av primarkvarnens matarlucka 14 i fig. 1, bandmatarens 16 hastighet, installningen ay fordelartungan 74, installningen av tungan 100 ilksom hastighet en for matarbandet 102 for malkroppar i utforingsformen enligt fig. 1. Enligt foreliggande uppfinning kan man emellertid dyen anyanda automatiska medel for att halla driftforhallandena vid ett optimum eller vid flagon annan Onskad hastighet for att till ett minimum reducera behovet ay manuell install-fling, sedan anlaggningen en gang har instanta for onskad operation for att producera onskade produkter med onskad hastighet. Vid anvandning av automatiska medel maste man ta hansyn till flera yariabler liksom till de delar av malanldggningen, som regleras for uppnaencle av de onskade andamaten. Vid tillampfling av foreliggande uppfinning kan for detta andamal foljande som exempel namnda komponenter utnyttjas i den ena eller andra for-men i de olika, ovan beskrivna anlaggningarna och installas for att astadkomma onskade, reglerade driftfOrhallanden for hela malanlaggningen: 1. Reglering ay matningen till primarkyarnen. 7 Variationer i sekundar- eller ommalningskvarnens motoreffekt under olika belastningstillstand.

Sekundar- eller ommalningskvarnens ljudniva, som visar olika belastningstillstand.

Installningsanordningen for reglering av malkroppstillforseln och mataren till malkroppsforradet, om sadant anvandes, for reglering av malkroppsfyllningen och tillfOrseln av malkroppar till sekundar- eller ommalflings kva rn en.

Halten av overkorn eller grov komponent i godset Iran sekundar- eller ommalningskvarnen for reglering av primarkvarnkretsens totala genomsattning samt matningen av malkroppar till sekundar- eller ommalningskvarnen, eller kombinationer harav.

Andra fenomen i anlaggningen, vilka dro valkanda inom tekniken och aven verka pa sh.dant satt, att de kunna utnyttjas for att verka pa apparater for andring av malningen. mom kvarnmalningstekniken ãr det kant vid fullstandig stenmalning, dar alla kornslorlekar malas samtidigt, eller vid den partiella stenmalningen, dar man anvander flintbollar for att mala relativt fina kornstorlekar, att bland andra faktorer foljande inverka pa olika kvarnars drift, forutsatt att kvarnarna forst installas och drivas vid eller nagorlunda nara den optimala kapaciteten for avlamning av produkt av onskad typ. Betraffande driften av sekundar- eller ommalningskvarnar i de typer av malanlaggningar, som ha beskrivits ovan, har det visat sig, att: En minskning av ljudet visar alltfor stor mangd fin fraktion i jamfOrelse med den grovre fraktionen i kvarnen och att proportionen fin fraktion till grov fraktion är for hog, samt att kvarnens insida eventuellt har en beldggning.

En Wining av ljudet tyder pa alltfor stor tillforsel av malkroppar eller en minskning av matningshastigheten eller baggedera.

En sankning av den normala kraftforbrukningen kan tyda pa antingen minskad hastighet i tillforseln av malkroppar eller eventuellt alltfor stor malkroppsfyllning. Detta kan intraffa, om den sa kallade normala kvarnbelastningen ligger mycket nara den maximala effekt, som kvarnen kan forbruka.

En diming av effektforbrukningen Over den sa kallade normala tyder pa onormalt stor malkroppsfyllning for en given effektforbrukning, om denna ligger sâ langt under den maximalt uppnabara effektforbrukningen, att en viss variation är mojlig.

En Caning av effektforbrukningen under samtidig reduktion av ljudet tyder normalt pa alltfor stor malkroppsfyllning jamte alit- for mycket lint gods i kvarnen och/eller eventuell belaggning av insidan.

En iikaing av bade effektfOrbrukningen och ljudet tyder normalt pa alltfor stor malkroppsfyllning och brist pa fint gods.

En sankning av bade effektforbrukningen och ljudet kan tyda pa for liten eller even- tuellt for stor malkroppsfyllning, det sistnamnda om kvarnen arbetar alltfOr nara den maximala effektforbrukningen, eller om kvarnen har alltfor hog halt av fint gods.

En minslming av effektforbrukningen. och Mining av ljudet tyder normalt pa en minskning av malkroppsfyllningen, om den normala effektforbrukningen ligger langt under den maximala. Om detta emellertid icke skulle vara fallet, kan minsk- ningen av effektforbrukningen och okningen av ljudet aven tyda pa alltfor stor malkroppsfyllning. I bagge fallen dr det awn fraga om ett underskott pa fint gods i kvarnen.

En Wining av mangden overkorn frail sekundar- eller ommalningskvarnen tyder pa antingen alltfOr stor matning till primarkvar- nen och till sekundarkvarnen eller underskott pa malkroppar i sekundarkvarnen. Under sa- dana forhallanden kommer en okning av till- forseln av malkroppar till sekundarkvarnen att avlagsna en del av det medelgrova godset frau primarkvarnen och balansera belastningen i denna utan andring av matningshastigheten till primarkvarnen, om ovriga forhallanden aro normala.

Ovan namnda symptom pa de vasentliga variablerna i de olika komponenternas drift och orsakerna till sadana tillstand, som van- ligen ha klarlagts under langvarig erfarenhet, kunna utnyttjas additivt eller subraktivt och automatiskt for att korrigera malningsbetingelsema. Dessa symptom kunna anvandas for att andra installningert av de olika, ovan namnda komponenterna antingen samtidigt eller separat, alltefter som tillstanden sa krava. Denna andring kan ske automatiskt.

De speciella forhallandena vid hela driften, sasom matningsfOrhallandena och andra va- riabler observeras forst under en serie preli- mindra forsok och med manuell installning for observering och korrigering. De normala granserna faststallas Liven under denna ma- nuella kontroll av olika, reglerbara komponeuter, varjamte de ungefarliga, optimala driftforhallandena under olika omstandigheter antecknas och faststallas. Ett exempel pa en regleringskrets fOr automatisk installning, reglering och drift av den ovan beskrivna malanlaggningarna, visas i fig. 12.

Da malanlaggningen forst tages i drift, installes mataren for primarkvarnen sa, att kvarnen bringas att arbeta normalt under ra- 8 dande forhallanden. Mekanismen for att vatja eller avskilja malkroppar yid primarkvarn.ens utloppsande i de °van beskrivna kretsarna installes sa, att de malkroppar, som ta_gas ut frau primarkvarnen, ledas till sekunliar- eller ommalningskvarnen med ungefar den onskade hastigheten, lampligen i anpassning efter forbrukningen av malkroppar i sekundarkvarnen. De huvudregleringsapparater, som anvandas for att halla forhallandena konstanta i kretsen, sarskilt i sekundarkvarnen, reagera for sekundarkvarnens ljud, kraftforbrukning och overkornproduktion matt pa nagot lampligt satt. Dessa tre styrande faktorer eller fenomen utgora exempel pa driftforhallanden, vilka kunna utnyttjas for att ange vissa tillstand i kvarnsystemet for att paverka ett relasystem, sedan de ha installts att trada i funktion vid onskade punkter. Andra kanda tillstand och lampliga regleringsapparater kunna an-yandas Mom ramen for uppfinningen..

Relasystemet bor trada i funktion, da. sekundarkvamens ljud nar den bullerniva, som man onskar bibehalla. Relasystemet trader vi-dare i funktion, da den motor, som driver sekundarkvamen, har natt en forutbestamd effektforbrukning. Det pa.verkas aven da sekundarkvarnens overkornproduktion nar en andel av hela produkten, som anses vara optimal for ett givet tillstand.

Kontrollstromkretsen enligt fig. 12 omfattar huvudsakligen standardkomponenter och lampliga relasystem, installbara medal for anpassning efter nagot givet, onskat tillstand, indikatorer och fordrojningselement for att eliminera fladdring eller alltfOr hastig reaktion, sarskilt om en benagenhet for momentana andringar foreligger, di genomsnittsforhallanden onskas. Eftersom standardelement anyandas i denna krets, torde det vara Overflodigt att ga. in pa en narmare beskrivning av Tank element, utan dessa beskrivas i allmanna ordalag och uppgifter betraffande deras verkan laminas, sa att man skall kunna forsta den verkan i kretsen, som 8nskas, fOr reglering av huvudvariablerna automatiskt efter manuell reglering och installning i borjan. Verkan av de olika matarmekanismer och klasserings- eller separeringsmekanismer liksom andra element i hela anlaggningen, enligt ovan omnamnas i det foljande i samband med fOljande detaljerade beskrivning av kretsen enligt fig. 12.

I lampligt lage i forhallande till sekundarkvarnarna 86 eller 116, se fig. 1, 2 och 12, placeras en mikrofon 168, som genom en limp-hg stromkrets är forbunden med en ljudkanslig apparat 170. Sekundarkvammotorns 91 strOmkrets är fOrbunden med en apparat 172 som paverkas av effektnivan. Det utgaende godset Iran sekundarkvarnen 86 ledes till en ranna 174, se fig. 1, for att mates ut pa en lämplig siktapparat 176, som omfattar en snedstalld sikt 178 med Onskad maskvidd. Genom denna sikt passerar det fina godset for att avges till en produktledning 180.

Den overkomprodukt, som icke passerar genom sikten 178, lades till en vag, som representeras av bandet 182, vilket Ur monterat pa en lamplig indikerande och registrerande apparat av na.gon lamplig, valkand typ. Bandet avger godset till en ranna 184, som leder Overkornprodukten antingen till andra medal utanfor anlaggningen eller till en lamplig lyftmekanism for att aterfOras till primareller sekundarkvarnen for ommalning. Den variation i overkornproduktens vikt, som mates med bandvagen 182 utnyttjas, sasom visas i fig. 12, for att paverka en apparat 186, som reagerar for overkornproduktens vikt.

Tungan 74 fOrutsattes forst ha stains in manuellt i det onskade laget. Genom install-fling av motstandet 188 manuellt i huvudledningen till installningsmekanismen 190 omedelbart viicl punkten for instdllning av -Langan 74 genom armen 192, som är forbunden med spjallet genom en lank 193, medan alla avriga apparater forutsattas ocksa vara installda just pa arbetspunkten, kommer den onskade graden av andring mellan de olika apparaterna, sasom apparaten 170, som är kanslig for ljudet, apparaten 172, som är kanslig for sekundarkvamens effektforbrukning, och apparaten 186, som är kanslig for bildningen av overkornprodukt i sekundarkvarnen, att styras av var silt av motstanden 194, 196 och 198. Alla dessa enheter aro samordnade och var och en av dem är variabel. Varje enhet kan installas eller hindras fran att inverka pa kretsen efter onskan. Dessa motstands foranderlighet gOr det m8jligt att valja den grad av andring, som onskas i kretsen for varje apparat, emedan en apparat vanligen her storre inverkan pa kretsen an andra alltefter forhallandena.

Om tillfOrseln av malkroppar enbart skall regleras genom installning av tungan 74 i siktmekanismen 56 enligt fig. 1 och malkropparna ledas direkt till sekundarkvarnen 86, installes en stromstalIare 200 sa, att ledningen 204 forlirindes med ledningen 231. Om man emellertid Onskar anyanda utjamningsfickan 98, installes stromstallaren 200 att forbinda ledningarna 202 och 204, sa att de avkannande apparaterna styra matarbandets 102 motor 206 for reglering av malkroppstillforseln. Da malkroppama tillforas Over fickan, installes tungan 74 manuellt i lampligt lage for att hâila ett Monad av malkroppar i fickan och omstalles sedan manuellt lid after annan alltefter omstandigheterna. Tungan 100 oppnas ocksh. manuellt. Det variabla motstandet 188 kan eventuellt shuntas ut ur kretsen, da antaggningen installes for automatisk kontroll, alitefter som man onskar i beroende av anvandning av ett eller flera av de ovriga motstanden 194, 196 och 198, som variera graden av reglering genom apparaten 170 (ljudet), apparaten 172 (effekten) och apparaten 186 (Overkornproduktionen) eller na.gon kombination darav.

Om forhallandena i hela malanlaggningen aro sa.dana, att fullstandigt normal drift icke kan uppratthallas pa grund av alltfdr stora variationer i det ingaende godset till primarkvarnen, vilka variationer inverka starkt pa tillforseln av malkroppar, kan man anya.nda en hjalpreglering, som ocksa styr motorn 20 till primarkvarnens matare i utforingsformen enligt fig. 1. Detta kommer att medverka till att uppratthalla den tillforsel av malkroppar, som erfordras i sekundarkvarnkretsen och understodjer verkan av de &riga apparater, som normalt styra primarkvarnen, sasom anges generellt med kretsen 232. Dessa apparater visas icke, emedan de aro valkanda inom tekniken vid reglering av primarkvarnens drift i beroende av ljudet eller den av primarkvarnens drivmotor forbrukade effekten, eller andra symptom. Dessa sistndmnda kontrollanordningar inga lake i foreliggande uppfinning, som daremot hanfor sig till medel for att ytterligare komplettera primarkvarnens reglering, om sadana onskas.

Ovan namnda hjalpreglering av primarkvarnens matning visas med kontakterna 208, 210 och 212, som samverka med andra kontakter 233, 234 och 285, som ingar i regleringssystemet for malkropparna sasom har beskrivits ovan, och i sin tur ha egna medal for astadkommande av den grad av andring, som onskas av motstanden 214, 216 och 218, som °Asa inga i kretsen till den motor 20, som driver primarkvarnens matare. Vilken som heist av kontaktorerna eller alla kontaktorerna kunna inkopplas i eller frikopplas frail kretsen efter iinskan med hjalp av stromstal- larna 220, 222 eller 224 for primarkvarnens matarkrets, eller stromstallarna 236, 237 eller 238 i kretsen for reglering av malkropptill- fOrseln. Varvtalet for primarkvarnens matarmotor och claimed matningshastigheten regle"- ras med apparaten 240, som är av vanlig typ, och det variable motstandet 239 tillsammans med eller oberoende av de andra motstanden 214, 216 och 218.

Under normala driftforhallanden styr sekundarkvarnens ljud genom apparaten 170 och motstandskretsen 194 tillforseln av malkroppar till sekundarkvarnen, dâ ljudet av- viker frail den forutinstallda, onskade ljudnivan. Den kan samtidigt aven styra matningen till primarkvarnen, om strOmstallaren. 220 Oppnas.

Sekundarkvarnmotorns effektforbrukning kan med hjalp av apparaten 172 anvandas for att reglera malkroppstillforseln till sekundar- kvarnen, om motstandet 196 har instants att trada i funktion under den maximala effekt- nivan. Denna apparat kan aven utnyttjas for att styra matningen till primarkvarnen, om stromstallaren 222 oppnas.

Sekundarkvarnens produktion av Overkorn kan med hjalp av apparaten 186 och motstan.- det 198 anvandas for att Andra analkroppstillforseln till sekundarkvarnen, om overkornproduktionen avviker Iran den 8nskade. Med, len for avkanning av overkornproduktionen kunna awn installas att andra matningen till primarkvarnen, om stromstallaren 224 Oppnas.

Under vissa onormala forhallanden kan godsets.hardhet eller kornfordelningen i inga.endet till primarkvarnen i forhallande till sekundarkvarnens genomsattning bringa en eller flera av kombinationerna av kontroller att verka pa ett annat salt an det ovan be skrivna. Medel aro forutsedda f8r att omkasta verkningssattet for nagon eller alla anvanda -apparater, om sh onskas. Varje apparat inver, kar ph driften i dess helhet och dr placerad sit kretsen, att den kan anvandas eller icke anvandas efter onskan och i vane Onskad grad i samband med de Ovriga regleringsapparaterna, sasom visas, som oeksa kunna trade i funk-Lion samtidigt. Den for ljudet kansliga apparaten kan salunda anvandas och installas fOr att inverka pa matningshastigheten i en grad av exempelvis 15 %, medan en annan apparat, shsom den far effektforbrukningen kansliga apparaten, kan installas att endast paverka matningshastigheten med 5 %, och ytterligare flagon annan apparat icke anvandes ails av den ena eller andra orsaken, vilket i manga fall endast kan bestammas empiriskt. Samtidigt kan exempelvis den for overkornproduktionen kansliga apparaten kopplas att endast andra matningen till primarkvarnen eller ocksa kan den samtidigt vara ansluten sit till sekundarkvarnens krets, att den neutraliserar inverkan av andra regleringsapparater, genom omstallning av strOmstallaren 241 i apparaten 186 fran ett normalt slutet till ett normalt oppet lage eller vice versa.

Arbetsforloppet i trumkvarnar under olika forhallanden varierar avsevart, sit att det, som inverkar mycket starkt pa effektforbrukningen i en situation, icke har nagon markbar inverkan pit ljudet eller produktionen av Overkorn i sekundarkvarnen och vice versa. Fack., mannen kanna emellertid val till, att -under vissa forhallanden vid malning av godstyper, som skilja sig avsevart till sina egenskaper alla tre eller nagon av de tre ovan namnda, reglerande faktorerna, namligen ljudet, effektforbrukningen och overkornsproduktionen, kunna variera avsevart i systemet och i vissa fall kompensera varandra och i andra ha kumulativ verkan.

Ehuru uppfinningen i forsta hand hanfOr sig till anvandningen av en stenmalningskvarn som den foredragna typen av trumkvarn, kunna kvarnarna vara av kombinationstyp, varvid man atminstone till en del anvander and- raan den maim eller det gods som males, exempelvis genom tillsats av kulor primarkretsen eller sekundarkretsen alltefter behovet eller onskan, sasom ibland är fallet i kvarnar av dessa typer. Medan de ovan namnda kornklasserna kunna anses vara normala, kan man under olika driftfOrhallanden aven valja starkt avvikande kornklasser och storlekar pa malkropparna. Man kan vidare anvanda andra medel for att avskilja delar av de grovre fraktionerna eller malkropparna Iran primarkvarnen an de, som ha beskrivits ovan.

Man kan vidare tillampa va.tmalning eller torrmalning. Om hela anlaggningen arbetar i sluten krets, omfattar denna normalt en primarkvarn, som arbetar i sin egen slutna krets och en sekundarkvam, som arbetar i sin egen slutna krets. Overkomen fran sekundarkvarnen kunna aven ledas tillbaka till primarkvarnen om sä Onskas eller ocksä kan endast en del av mellanprodukten eller mellankornklasserna fran primar- eller sekundarkvarnarna tagas ut frail kretsen helt for att behandlas separat, om sa onskas.

Man kan vidare anvanda andra medel for att avkanna sekundar- eller ommalningskvarnens driftforhallanden an de, som ha visats och beskrivits, varfOr de sarskilt omnamnda indikerings- och registreringsapparater och installningsapparater, som ha beskrivits i anlaggningen i dess helhet, endast utgora exempel och joke som flagon begransning.

Ehuru endast en enda sekundarkvarn anvandes i den anlaggning och de processer, som ha beskrivits ovan, mojligen med undantag f6r anvandningen av hjalpkvamen 112 i utforingsformen enligt fig. 2, kan man enligt foreliggande uppfinning anvanda ytterligare sekundarkvarnar, som taga emot gods antingen fran primarkvarnen ochieller en utjamningsficka, som är forbunden med primarkvamens utlopp, eller taga emot gods frail den sekundarkvarn, som visas i de beskrivna anlaggningarna, om anvandningen av sh.dana ytterligare sekundarkvarnar visar sig onsk yard och nodvandig for att erhalla en onskad produkt av nagot fast material, som kan krava anvandningen av ytterligare hjalpkvarnar, aven om sidana icke visas sarskilt pa ritningarna.

Uppfinningen omfattar aven anvandningen av andra komponenter i en malkrets under utnyttjande av flera regleringsapparater an de, som ha beskrivits narmare ovan, exam-pelvis om fickan 98 anvandes som huvudmatare for kvarnen 86 och icke med nodvandighet utgor ett medel for att enbart tillfOra malkroppar. Under sadana forhallanden kan regleringen av matningen med mataren 102 styras av en eller flera av apparaterna i det totala regleringssystemet enligt fig. 12 i kombination eller separat alltefter kvarnens 86 driftforhallanden, for astadkommande av en samordnad styrning for uppnaende av optimala resultat.

Med >>stenmaIning» avses har anvandningen helt eller delvis av det gods, som males, som dess eget malmedium. Med »gruvgods» avses ha.r en godsblandning, som normalt omfattar grova, medelgrova och fina fraktioner, av vilka de grovre foreligga i tillracklig mangd for att mala sig sjalva jamte &riga kornstorlekar, som inga i godset, aven om vissa kornstorlekar kunna elimineras eller delvis behandlas separat.

De ovan beskrivna utforingsformerna kunna modifieras, utan att man darfor overskrider uppfinningens ram.

Claims (17)

Patentansprik;

1. Forfarande for successiv minskning av partikelstorleken hos fast material i grovxnalnings- och finmalningssteg, vid vilket det fran grovmalningssteget utmatade materialet sorteras i minst en grovkornig fraktion och en sasom halvfabrikat anvand finkomig fraktion, kannetecknat darav, att man reducerar partikelstorleken hos det sorterade finkorniga halvfabrikatet i finmalningssteget med hjalp av malkroppar bestaende av en utvald del av det sorterade grovkorniga materialet fran grovmalningssteget.

2. Forfarande enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att det frail grovmalningssteget utmatade materialet aven uppdelas i en. medelgrov fraktion.

3. Forfarande enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknat darav, att den valda delen av det sorterade grovkorniga materialet utgor en mindre del av den totala mangd material, som utmatas frail grovmalningssteget.

4. Forfarande enligt patentanspraket 2 eller 11 3, kannetecknat darav, att man reglerar de relativa mangderna av de tre fraktioner, som framstallas i grovmalningssteget.

5. Forfarande enligt nagot av patentanspraken 1-4, kannetecknat darav, att den valda delen av den grovkorniga fraktionen uttages frail en upplagsbehallare (108), till vilken den grovkorniga fraktionen matas.

6. Forfarande enligt patentanspraket 4 eller 5, kannetecknat darav, att regleringen av de relativa mangderna av de tre fraktioner, som framstallas i grovmalningssteget, och utvalet av den del av den grovkorniga fraktionen, som inmatas i finmalningssteget genomfOres med hansyn till driftsbetingelserna i finmalningssteget.

7. Forfarande enligt nagot av patentanspraken 1-6, kannetecknat darav, att alit material fran grovmalningssteget med en kornstorlek Mom de interval!, vilka icke matas till finmalningssteget, aterforas till grovmalningssteget for ytterligare sonderdelning i detta.

8. Anordning for successiv reduktion av kornstorleken hos fast material i grovmalningssteg och finmalningssteg enligt nagot av patentanspraken 1-7, vilken omfattar en forsta (12) och en andra (86) roterande kvarn, i vilka resp. malningssteg genomforas, saint organ for sortering av det material, som utmatas fran den forsta roterande kvarnen (12) i minst en grovkornig fraktion och en finkornig halvfabrikatfraktion, kannetecknad darav, att den Or forsedd med organ (100) for utval av en del av det sorterade grovkorniga materialet frail grovmalningssteget, vilken del tjanar sasom malkroppmaterial i den andra roterande kvarnen, samt att organ (82) aro anordnade for tillforing av denna del tillsammans med den finkorniga halvfabrikatsfraktionen till den andra roterande kvarnen (86) for ytterligare sonderdelning av den finkorniga halvfabrikatsfraktionen.

9. Anordning enligt patentansprOket 8, kannetecknad darav, att den är forsedd med organ (68, 78, 80) for mottagande av frail sorteringsorganen (56) kommande material med en kornstorlek Mom samtliga intervall, vilka icke tillforas till den andra roterande kvarnen (86), for aterforing av detta material till den forsta roterande kvarnen (12) for ytterligare minskning av kornstorleken i denna.

10. Anordning enligt patentanspthket 8 eller 9, kannetecknad darav, att den forsta roterande kvarnen (12) är forsedd med ett installningsbart utmatningsorgan (46, 50 eller 130, 132), vilket Or utfort pa sadant satt, att det frail kvarnen direkt utmatade materialet uppvisar ett forhallande mellan grovkornigt malkroppsmaterial k ena siclan och finkornigt halvfabrikat samt medclgrovt material a and ra sidan, som kan varieras ph 8nskat satt beroende p0 inst011ningen av utmatningsorganet..

11. Anordning enligt patentanspraket 10, kannetecknad darav, att det installbara ut- matningsorganet innefattar utmatningsopp- finger (50 eller 132) av en storlek, som till-later utmatning Iran den forsta roterande kvarnen av det grovkorniga malkroppsmaterialet, vilka utmatningsoppningar kunna givas varierande lage i kvarnen.

12. Anordning enligt patentansprOket 11, kannetecknad da.rav, att den totala ytan av utmatningsoppningarna (50) Or varierbar.

13. Anordning enligt patentanspraket 12, kannetecknad darav, att det installb,ara ut- matningsorganet omfattar gallersektioner (34), vilka tillata passage av det finkorniga halvfabrikatet och medelgrova material med en forutbestamd maximistorlek Iran den fors- ta roterande kvarnen, varjamte utmatningsoppningarna (50) Oro anordnade mellan des- sa gallersektioner och Oro f8rsedda med tackande organ (38), vilka kunna varieras i antal och lage och astadkomma den onskade varierbarheten av den totala ytan och laget av utmatningsoppningama.

14. Anordning enligt patentanspraket 11, kannetecknad darav, att det installbara ut- matningsorganet omfattar en ranna (130), vilken vid sin ena ande, som stracker sig in i kvarnen, Or forsedd med siktoppningar (132), varjamte rannan Or anordnad fOrskjutbar i forhallande till kvarnen I Or m8jliggorande av en efterstravad varierbarhet vid installningen av laget av siktoppningarna.

15. Anordning enligt nagot av patentanspraken 8-14, kannetecknad da.rav, aft ett install- hart avbOjningsorgan (100) Or anordnat mel- lan sorteringsorganen (56, 60) och den andra roterande kvarnen (86) for avledning av at- minstone en del av den valda delen av grovkornigt malkroppsmaterial till en upplagsbehallare (98), vilken Or forsedd med reglerbara utmatningsorgan for utmatning av det upplagrade grovkorniga malikroppsmaterialet till den andra kvarnen med en forutbestamd hastighet.

16. Anordning enligt nagot ay patentanspraken 8-15, kannetecknad darav, att sorterings- organen (56) innefatta en materialavgrenan- de del (74) vans loge i en fallande strom av blandat medelgrovt material och grovkornigt malkroppsmaterial bidrager till regleringen ay den valda delen av det grovkorniga malkroppsmaterialet.

17. Anordning enligt patentanspraket 15, kanneteeknad &dray, att det installbara av-' ledningsorganet (100), och/eller det install- bara inmatningsorganet (102, 206), och/eller inmatningshastigheten av material till den 12 forsta roterande kvarnen automatiskt regleras Hied hjalp air organ, som paverkas air driftsbetingelserna hos den andra roterande kvarnen, i synnerhet det ljud, som avgives air donna, doss energiforbrukning eller den mangd material med kornstorlek storre an den onskade, som utmatas fran kvarnen, eller en kombination air tva eller fler av dessa betingelser. Anforda publikationer: Patentskrifter fran Sverige 29 271; Storbritannien 215 595; USA. 1 293 656.