SE201646C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: H R Marston Prioritet begard frein den 5 november 1956 (Australien) Uppfinningen hanfor sig till satt att tillfOra aktiva amnen, exempelvis naringsamnen eller terapeutiska amnen, till idisslare under en lang tidrymd genom piller, vilka speciellt lampa sig for tillforsel av sparelement, antijasmedel, antibiotika, anthelmintika, hormoner eller vilket som heist sadant medikament eller lakemedel, naringsamne eller biologisk produkt, som astadkommer en fordelaktig verkan nar det frigores i tarmkanalen i lampliga mang der.

Uppfinningen kan tillampas i samband med ett sarskilt problem vid boskapsskotsel, namligen problemet att tillfora de mycket sma mangder kobolt, som erfordras fOr att Ulla Mr och notboskap vid normal halsa, nar de Oro hanvisade till koboltfattigt foder, eller i andra fall for att skydda dem mot den dodliga sjukdomen Phalaris Staggers, nar deras betning Or begransad till fly vaxt av det flerariga betesgraset Phalaris tuberosa. For att effektivt behandla koboltbrist harrorande Iran dessa orsaker bor medlet for administrering av det erforderliga koboltkomplementet sakerstalla, att kobolten i losning i vommens innehall standigt Mlles Over en viss granskoncentration. Vid nuvarande boskapssktitsel tillfredstalles donna fordran genom ofta upprepad administrering, vilken i sin tur erfordrar mycket dyrbar skotsel av flockarna och hjordarna. Genom uppfinningen astadkommes model for tillfOrsel av kobolt till idisslare pa sad ant salt, att de nackdelar i huvudsak elimineras, som Oro forbundna med den ofta upprepade administreringen till djuren. Uppfinningens tillanapningar stracka sig emellertid langt utover behandlingen och forhindrandet av koboltbristtillstand och lik nande bristtillstand hos notboskap och far och innefatta tillforandet av naringsamnen eller terapeutiska amnen i allmanhet.

Enligt uppfinningen astadkommes sma kroppar eller piller for administrering till idisslare fOr att forse dem med biologiskt aktiva amnen under en lang tidrymd, vilka piller innehalla ett biologiskt aktivt amne och ha en tathet, en vikt och en varaktighet, vilka relativt varaktigt kvarhalla pillerna i vommen-natmagen has djuren efter administrering och anbringande i vommen-natmagen, vilket biologiskt aktiva amne fritt kan frigoras ur pillerna till innehallet i vommen-natmagen under en lang tidrymd.

Varje piller enligt uppfinningen bör vara tillrackligt litet for att svalj as av djuret efter administrering eller Mr latt kunna inforas i vommennatmagen genom huden och de subkutana vavnadema och Mr ha tillracklig tathet och tyngd far att anbringas i vommen-natmagen och kvarbli dar i stallet for att passera till tarmkanalen och elimineras, vilket annars skulle intraffa. Pillernas varaktighet i vommen-natmagen under den langa tidrymden Or utmarkande for dem, i det att deras fysikaliska form i huvudsak bib ehalles under donna tid, medan det biologiskt aktiva amnet frig6res relativt langsamt frail pillerna huvudsakligen genom notningsverkan i vommen-natmagen. Pillerna born naturligtvis innehalla en tillracklig mangd av det biologiskt aktiva amnet for att tillfora amnet under den langa tidryinden itillrackligmangd eller med tillracklig hastighet for det avsedda andamalet.

Pillernas tathet kan vara sa lag som 2,5 men Dupl. kl. 53 g: 4/0 2 bor vara mins5 och vikten eller storleken bdr . 1 g, men det foredrages starkt aft pillrets vikt är vara tillracklig for det angivna andamalet. I praktiken är tatheten lampligen Mom omradet 2,5 till ,omkring 7 och vikten är lampligen Mom omradet fran omkring 75 g till 1 g, medan den foredragna vikten for allrnanna andamal är frau omkring 30 g till omkring 5 g och den foredragna tatheten Or mellan 3,5 och 5,5.

Tatheten är den viktigaste f aktorn, som inverkar pa pillernas kvarhallning i vommen-natmagen, men vikten (och darfor aven storleken) har en praktisk betydelse, huvudsakligen med avseende pa den mangd biologiskt aktivt amne, som djuret erfordrar under behandlingstiden. Om icke pullernas-th.thet är Over den angivna kritiska gransen kommer en alltfor star mangd att utstotas av idisslama. Aven om pillerna aro Over den kritiska tatheten kunna, savida icke vart och ett av dem har en lamplig minimivikt, som star i relation till tatheten, alltfor manga utstotas for att pillernas anvandning skall vara av praktisk betydelse. Tillracklig vikt är en betydelsefull faktor for kvarhallning av pillerna, nar piller av en tathet vid eller nara den kritiska gransen 2,5 anvandas. Kvarhallningen forbattras salunda vid Wining av vikten, nar tatheten Or vid eller nara den kritiska gransen 2,5, men ndr tatheten dr hogre An omkring 3,5 forbdttrar en okning av pillernas vikt icke kvarhallningsfaktom vasentligt. I varje fall Or sasom angivits den mangd biologiskt aktivt amne, som erfordras for frigoring under den tidrymd, under vilken amnet i allmanhet tillf Ores till djuret, sadan att det erfordras att pillrets storlek vasentligt overstiger minimivikten 1 g.

Fors& utforda med far och notboskap avseende kvarhallning av pillerna visa, aft den kritiska ininimitatheten for pillerna i dessa fall Or omkring 2,5. En del piller med en tathet under delta varde kvarhallas av dessa djur, men en alltfor stor Mangd utstotes for att mindre tata piller skola vara av praktiskt varde. Tatheten kan vara sa hog .som Ar praktiskt mojligt men sasom angivits fore-&ages det aft den dr mellan 4,0 och 4,5. Den iivre ‘gransen for, tatheten ar icke kritisk och det kan anforas, att ju hogre tatheten Or, dess battre Ar det vad kvarhallningen betraffar. Den byre praktiska gransen bestammes i allmanhet av pillerframstallningsmetoden och -anordningama, eftersom relativt fa biologiskt aktiva kemikalier, som aro av intresse i samband med denna uppfinning ha tatheter av 7 eller hogre. A andra sidan dr det mojligt aft uppna pillertatheter sa hoga som 7 och aven hogre med hjalp av en metallmantel, ett inetallskal eller en metallkarna eller en grundmassa innehallande metallpartiklar, alltsammans utgOrande en del av pillret och med en tathet Overstigande 2,5, sasom beskrives fullstandigare i det foljande.

- For far dr minimivikten for ett puller, vilket har visat sig kvarhallas vid en tathet av 4, omkring 4-5 g. Vid den .foredragna tatheten 4 ar en vikt av 4-5 g ekvivalent med avseende pa storleken med en cylinder med kupiga andar och en diameter av ungefar 13 mm och en langd av ungef Or 13 mm. Maximistorleken f Or piller for far bestammes av de praktiska svarigheterna vid administrering av stora foremal till far. En cylinder med en diameter av 13 mm och en langd av 50 mm Or den storsta kropp som kan ingivas utan risk att skada sma lamm under avvanjning. Vikten av ett sadant piller varierar beroende pa materialets tathet, men vid den minsta tillatna tatheten 2,5 har det en vikt av ungefar 15 g. Stone piller kunna naturligtvis administreras till aldre far, fastan det skulle foredragas att Oka diametern hellre An langden. Piller med en storlek fran 1 till 30 g kunna anvandas for Mr.

For notboskap Ar minimivikten for piller, vilka visat sig vara av praktiskt varde vid en tathet av 4, omkring 5 g, men det foredrages att de vaga omkring 20 g. Filler med en sa. lag vikt som 5 g kunna anvandas under en relativt kort tid for administrering av det biologiskt aktiva amnet, men i allmanhet är boskapens kroppsvikt sadan, att det Or lampligt att anvanda piller av 20 g eller hogre vikt. Filler med en vikt av 10 g och en tathet av 4 motsvara en cylinder med 13 mm diameter och 25 mm langd. De ovre granserna for storlek bestammas Ater av de praktiska omstandigheterna vid administrering till kalvar. Filler med 19 mm diameter och 50 mm langd aro de stOrsta som man lampligen kan administrera till 4-6 manader gamin kalvar. Vikten av sadana piller varierar beroende pa materialets tathet, men vid den minsta tillatna tatheten 2,5 vaga de ungefar 37 g. Piller med en vikt av 5-75 g kunna anvandas for notbo skap Allmant kunna pillerna enligt uppfinningen besta av eft biologiskt aktivt amne med hog tathet (sa. anvant betecknar uttrycket »hog tathet» ett amne med en tathet av minst 2,5 och fOretrades-vis hogre, exempelvis 3,5-5,5), vars partiklar ha pressats till pillerform. Pillerna kunna aven besta av ett biologiskt aktivt amne med hog Whet, vars partiklar Oro inneslutna i en med oppna eller slutna andar forsedd mantel eller skal av lag tathet (sa anvant betecknar uttrycket »lag tathet» ett skal, vars material har en tathet, som ej Or hOgre On tatheten hos det biologiskt aktiva amnet och i de fiesta fall dr avsevart lagre), varvid partiklarna av det biologiskt aktiva materialet fritt kan lakes eller spridas ur eller genom skalet. Alternativt kunna pillerna besta av ett biologiskt aktivt amne med lag tathet (sa anvant betecknar uttrycket slag Whets ett amne med en tathet lagre An 2,5), vars partiklar aro inforlivade i en grundmassa av hog tathet (sa anvant betecknar uttrycket »hog tathet» en tathet av minst 2,5 och foretradesvis hogre, exempelvis 3,5-5,5), exempelvis genom 201643 gjutning, formning eller sammanpressning av partiklar av det biologiskt aktiva amnet och grundmassan till pillerform, eller genom indrankning av piller av grundmassan med det biologiskt aktiva amnet. Vidare kunna pillerna besta av ett biologiskt aktivt amne med lag tathet inneslutet i en grundmassa med hog eller lag tathet och denna blandning kan vara innesluten i en mantel eller ett skal med hog eller lag tathet av ovan angivet slag. Pillerna kunna Oven besta av ett biologiskt aktivt amne med lag tathet, vars partiklar gjutas, formas eller pressas kring en karna med hog tathet. Pillerna kunna vidare besta av ett biologiskt aktivt amne med lag tathet inneslutet i en grundmassa med lag eller hog tathet, varvid partiklarna i denna blandning gjutas, formas eller pressas kring en kOrna med hog tathet. I samtliga dessa fall ha partiklarna en sadan medeltathet och -vikt som angivits ovan.

Det har anvanda uttrycket ■>piller» innefattar kroppar, vilka utvandigt Oro allmant cylindriska, sfariska, sferoidiska eller ha annan form lampligt avrundad och fOretradesvis utan skarpa kanter och utsprang.

For allmanna andamal, i sa.dana fall da. pillerna besta av pressade partiklar av ett biologiskt aktivt amne med hog tathet eller pressade partiklar av ett biologiskt aktivt amne med hog eller lag tathet inneslutet i en grundmassa med lag eller hog tat-het, Or den foredragna formen hos pillret cylindrisk eller stangform med kupiga andar, eftersom kroppar med sadan form latt framstallas i vanliga pressmaskiner, sasom tabletteringsmaskiner, pressar och liknande, och icke ha skarpa kanter som kunna fiirorsaka skador hos djuret. Vilken som helst annan form, exempelvis sfarisk, kan emellertid anvandas, forutsatt att denna form icke innefattar skarpa kanter eller ntsprang, vilka kunna skada djuret under administrering och anbringande i vommen-natmagen. Piller av detta slag bora pressas sa att de aro harda och icke kunna krossas eller deformeras annat On genom mycket hogt tryck.

Praktiska exempel pa piller, vilka ha den erforderliga tatheten enligt uppfinningen pa grand av det biologiskt aktiva materialets tathet, Oro koboltoxid och kopparoxid, vilka material kunna administreras till djuren for att korrigera koboltoch kopparbrister. Nar salunda koboltoxid blandas med 25 viktprocent av ett plastiskt bindemedel eller grundmaterial, sasom lera, och pressas, bildas piller med en tathet fran omkring 3,2 till 3,5. Upphettning till hog temperatur, exempelvis omkring 1000° C, fororsakar att en reaktion intraffar, vilken binder blandningen till en hard poros massa. Nar endast 10 viktprocent lera inforlives i koboltoxiden Or tatheten omkring 4,04,1. Andra bindemedel, sasom gummiarter, natriumsilikat och polyvinylacetat, kunna anvandas i stallet for eller i kombination med leran. Salunda kan det biologiskt aktiva amnet vara en koboltforening for frigoring av koboltj oner i innehallet il vommen-natmagen, och pillerna kunna gjutas eller formas av en blandning av lera och koboltforeningen och upphettas vid en temperatur, vid vilken det bildas piller, fran vilka kobolt frigores till innehallet i vommen-natmagen i en mangd av minst 0,1 mg per dag, sasom beskrives narmare i det fiiljande. Kopparoxidpiller framstallda pa liknande satt och innehallande 85 viktprocent kopparcodd ha en tathet Over 4. Kopparjodur blandad med 10 viktprocent polyvinylacetat gay piller med en tathet av 2,9. Ett alternativ till detta Or ett piller av jod med en tathet av 4, inneslutet i en mantel eller ett holje av polyeten av 0,125 mm tjocklek, sa att joden icke irriterar vommens vagg utan sprides langsamt genom polyetenskalet till vommens innehall.

Praktiska exempel pa pillar, vilka besta av ett biologiskt aktivt amne med relativt lag tathet inneslutet i en grundmassa med relativt hog tathet Oro koboltcocidpiller i blandning med jarnpulver for okning av tatheten. Piller av detta slag innehallande 10 viktprocent lera och 50 viktprocent jarnpulver ha en tathet av 4,6. Andra material, vilka karma anvandas som grundmassa, aro cement, gips, magnesiumoxikloridcement, zinkoxikloridcement och zinkoxijodideement, vilkas tAthet kan okas ytterligare genom tillsats av jarnpulver eller zinkpulver. Det biologiskt aktiva amnet med lag tathet kan vara stilbestrol, dieldrin, penicillin eller jod i form av zin.koxijodid.

Ett praktiskt exempel pa. ett piller, vilket bestar av ett biologiskt aktivt amne med lag tathet mileslutet i ett skal med hog tathet och med oppna eller slutna andar, som tillater lakning eller spridning av det aktiva amnet frail eller genom skalet, ar en med oppna andar forsedd metallmantel eller ett ror fyllt med det biologiskt aktiva amnet, varvid metallmanteln eller roret verkar som skal for det aktiva amnet. Salunda har ett kopparror fyllt med en blandning av prokainpenicillin Carbowax 4000 och stearinsyra en medeltathet av 4,3. Enligt ett annat praktiskt exempel bildar en med slutna andar fOrsedd metallmantel eller ett rtir ett skal for ett dari inneslutet biologiskt aktivt Lune med lag eller hog tathet, varvid en veke eller liknande anordning Or anordnad for gradvis frigoring av materialet till innehallet i vommen. Ett praktiskt exempel pa. ett piller av ett biologiskt aktivt amne med lag tathet, vars partiklar Oro gjutna, formade eller pressade kring en karna med hog tathet, Or en metallkarna med ett yttre skikt av det biologiskt aktiva amnet. Salunda kan en jarnstang eller en stalkula eller ett valslager ha ett overdrag av cement innehallande stilbestrol.

De foljande forsoken 1-5 belysa de allmanna villkoren for kvarhallande av foremal i vommennatmagen.

FOrsok 1. Fern grupper pa vardera 80 far ad- 4. ministrerades (genom matstrupsrar) ett piller valt bland de nedan angivna materialen. Alla pillerna iakttogos befinna sig i natmagen eller vommen dagen efter administrering genom avbildning me- deist rOntgenstralar. Fornyad avbildning av de 400 faren med manadslanga intervaller avslojade att en del far hade forlorat sina puller, sasom framgar av foljande tabell: Tab ell I.

Pillrets art (cylindrar med valvda andar) Aluminium Specifik vikt Vikt g Procent forlorade efter 1 man.**2 man. 8 man. 4 man. 13 x 13 ram 2,7 4,2 7 7 0 1, Aluminium 13 x 6 mm 2,7 1,23 18 13 90 % koboltoxid 10 % lera 4,0 5,0 0 0 0 0 13 x 13 mm SW. 13 x 13 mm 7,7 11,0 0 0 0 1, Stal 13 x 6 mm 7,7 4,2,0 0 1, **Efter varje avbildning saknade puller ersattes med andra av samma slag.

Forsok 2. Tre grupper av far uttogos i tre olika omraden och till varje far i varje grupp administrerades genom matstrupsror ett kobolipiller med en tathet av 3,4 och en total vikt av 5 g i form av en cylinder med ungefar 13 mm diameter och 13 mm langd. Varje grupp av far undersoktes medelst rontgenstralfluoroskop 8-12 veckor efter administreringen av pillerna, under vilken lid de ha-de betat under normala faltbetingelser. Resultaten voro foljande: Station A: 70 far behandlade — inga hade f or- brat pillerna 8 veckor efter administrering. Station 13: 223 far behandlade — tre hade for- brat pillerna 8 veckor efter administrering. Station C: 126 Mr behandlade — tva hade for- lorat pillerna 12 veckor efter administrering. Forlust av piller fortsatte tills atta manader efter administrering upp till 40 % av pillerna hade blivit utsttita av vissa grupper.

Forsok 3. 42 far (tackor) uttogos fran normal betning och vart och ett administrerades samtidigt med tio puller, varje piller utgorande en cylinder med ungefar 13 mm diameter och 13 mm langd. Pillerna administrerades i matstrupen i tva grupper pa fem med hjalp av ett matstrupsror. De administrerade pillerna hade en tathet frail 0,8 till 8,0 och varierade i ytan fran en normal slat yta till en ojamn yta (erhallen genom mekanisk med ell lampligt instrument).

Faxen hallos i fallor och utfordrades med havreagnar under 24 timmar, under vilka de hallos under observation, varefter de aterfordes till normal betning.

Tabell II.

Pillrets art (cylindrar med valvda andar) Specifik vikt Vikt g Timmar efter ingivning 123 utstatta piller 24 Tra 0,8 1,fargad 3 6 16 jamn 3 3 4 Perspex 1,2 1,7normal 11 19 ojamn 9 14 14 17 Aluminium 2,7 4,4 normal 0 0 0 (1)* opium 0 0 0 1 90 % koboltoxid 10 % lera 4,0 5,0 normal 0 0 0 0 ojamn 0 0 0 0 Sta.' 8,0** 12,0 normal 0 0 0 0 ojamn 0 0 0 0 (sPerspelo> är ett registrerat varumarke) *Funnet i hagen 13 dagar efter administrering. **Endast 25 far behandlade med dessa Detta fOrsok fortsattes i ytterligare 60 dagar, natmage undersoktes for efterforskning av piller. efter vilken lid 19 far slakades och deras vom- Resultaten voro foljande: Pillrets art (cylindrar med valvda andar) Yta Specifik vikt Vikt g Piller% forlust aterfunna Filler admistrerade Tra fargad 0,8 1,noll 100 % j anon 0,8 1,noll 100 % Perspex slat 1,2 1,7noll 100 % ojamn 1,2 1,7noll 100 % Aluminium slat 2,7 4,4 12/19 37 % ojamn 2,7 4,4 11/19 42% Koboltoxid 90 % slat 4,0 5,0) 36/38* 5 % lera 10 % ojamn 4,0 5,0) Stal slat 8,0 12,0 11/12 8 % (1 piller) 8,0 12,0 11/12 8 % (1 piller) *Det visade sig om5jligt att identifiera koboltoxidpillerna som ojamna eller jamna, emedan ytan lies alla pillerna hade blivit nagot nOtt och alla bade samma utseende efter 60 dagar i faret.

FOrsok 4. Nio far instangdes i enskilda fillor och utfordrades med hackad havrehalm. Varje far administrerades genom matstrupsror artificiella piller av fyra olika typer och olika storlekar av vane typ enligt foljande: Perspexpiller Aluminiumpiller Aluminiumpiller med en hylsa av plastmaterial. Aluminiumpiller overdragna med en vattenavvisande silikonhartsfilm.

Utstotning av pillar pa ett rent betonggolv registrerades darefter dagligen och resultaten voro fOljande: Pillrets art Vikt g Antal dagar efter ingivning 12 3 7 9 11 Utstotta pillar Perspex (sp. v = 1,2) 13 mm sfar 1,1 4 8 8 8 8 8 8 13 x mm cylinder 1,6 3 7 7 8 8 8 8 13 x 13 mm (vatbar) 1,7 4 6 6 7 7 7 7 13 x 19 mm 2,7 9 9 9 9 9 9 13 x 25 mm 3,8 8 8 8 8 8 19 x 13 mm 3,8 4 6 6 6 6 7 Aluminium (sp. v. - 2,7) 13 mm sfar 2,9 0 0 0 1 1 1 1 13 x 13 mm cylinder 4,4 1 1 1 1 1 2 2 13 x 19 mm cylinder 6,6 0 0 0 0 0 1 1 13 x 25 mm cylinder 8,2 0 0 0 0 0 0 1 19 x 13 mm cylinder 10,3 0 0 0 0 0 1 1 6 x 32 mm cylinder 2,7 1 1 1 1 1 1 1 Aluminium + hylsa av plast (sp. v. = 2) 13 x 13 mm cylinder 3,4 6 6 6 13 x 19 mm cylinder 4,76 13 x 25 mm cylinder 6,7 7 7 13 x 38 mm cylinder 10,0 4 6 6 6 13 x 51 mm cylinder 12,2 4 4 Aluminium + silikonhartsoverdrag (sp. v. = 2,7) 13 mm sfar 2,9 1 1 1 1 1 13 x 13 mm cylinder 4,4 0 0 1 1 1 13 x 19 mm cylinder 6,6 1 1 1 1 1 13 x 25 mm cylinder 8,2 0 0 0 0 0 19 x 13 mm cylinder 10,3 0 0 0 0 0 6 x 32 mm cylinder 2,7 2 0 2 2 2 6 . Detta fors& fortsattes genom undersokning av den skillnad, som en annan typ av foder medfor med avseende pa. utstotning av piller av en sarskild tathet. Artificiella aluminiumpiller med en Whet av 2,7 valdes — de aluminiumsilikonbehandlade pillerna, vilka enligt ovan blivit utstotta, administrerade pa. nytt och farets diet andrades frau havr'eagnal till farskt gront gras jamte lusern, som skurits med en maskin av lietyp, sa att de naturliga langa fibrerna bibeh011os. Detta skurna gras (med en langd av ungefar 15-20 cm) utfodrades darefter till faren i fallorna. Det visade sig att det langre fodret astadkom utstotning av flera piller.

Piller utstotta pa. — dagar.

AluminiumAluminiumsilikonbehadling 3 dagar4 dagar5 dagar3 dagar4 dagar5 dagar Havreagnar (ung. 6 mm langa) 2 3 3 4 1.higt gras och lusern 7 9 9 12 12 13 Detta visar att fodertypen (fiberlangden) kan inverka pa utstotningshastigheten.

Fors& 5. Till var och en av 26 stutar administrerades ho olika artificiella piller med hjalp av strupror, sa att pillerna avlamnades i matstrupen langt ner i halsen. Ett tidigare forsok, i vilket nOtboskap administrerades pa. detta satt och oniedelbart slaktades, hade visat att administre ring pa detta satt leder till att pillerna ledas omedelbart till vommen-natmagen. 19 dagar efter administreringen slaktades 13 djur och innehallet i vommen-natmagen understates pa piller, 75 dagar efter administreringen slaktades de aterstaende 13 djuren och en liknande undersokning utfOrdes. Resultaten voro foljande: Pillrets art Sp. v. Diam. x langd mm Vikt g Antal 19 dagar saknade 75 dagar Aluminium 2,7 13 x 13 4,6 13 x 9,0 1 4 19 X 19 15,0 3 3 19 X 25,0 1 1 Koboltoxid/lera 4,0 13 x 13 5,0 2 0 (composition) 3,8 13 x 12,0 0 0 3,8 19 X 19 20,0 0 0 3,8 19 x 30,0 0 0 Jam 7,7 13 x 13 10,0 0 1 19 x 70,0 0 0 Forsok 6. 68 unga stutar pa fyra olika omraden administrerades med 20 g koboltoxidpiller, specifik vikt 4, med hjalp av strupror for att bestamma kvarhallningen i unga vaxande djur och biffdjur. Dessa djur Lingo darefter beta pa normal hetesmark pa vanligt salt. Med intervaller strackande sig frau 4,5 till 7 manader efter administreringen undersOktes alla djuren med hjalp av röntgenstralfluoroskop, med vars hjalp antalet i dessa djur kvarvarande piller kunde iakttagas. Det visade sig att 61 piller kvarhollos i boskapen, vilket betyder att 90 % av pillerna kvarhollos upp till 7 manader efter administrering.

Forsia 7. Ett forst& utfordes med mjolkande mkilkkor. Sasom man kunde vanta sig pa grund av det kanda forhallandet att mjtilkande mjolkkor erfordra avsevart &ale mangder foder for att vidmakthalla deras produktion och att dessa djur till Mid darav idissla mer an unga vaxande djur eller biffkor, har det visat sig att piller icke kvar hallas av mjolkande mjillkkor lika val som de kvarhallas av unga vaxande djur eller biffkor. Totalt 58 mjiilkande mjolkkor i tre olika omraden administrerades med 20 g koboltoxidpiller med en specifik vikt av 4. Med intervaller av 4,5 till 7 manader eller administrering understates dessa djur med hjalp av rontgenstralfluoroskopet. 25 piller visade sig ha kvarhallits av boskapen, vilket visade att endast 43 % av djuren hade kvarhallit sina piller upp till 7 manader efter administrering.

Under dessa forsok noterades Liven inverkan av betets langd pa kvarhallningen pa. ett satt liknan- de det, som anvandes for far. Exempelvis betade i ovanstaende fOrsok en grupp av mjOlkande mjOlkkor (47 djur), langt, saftigt bete och 4,5 manader kvarhollo endast 19 av dessa kor pillerna, vilket motsvara 40 %. En av de andra grupperna i ovanstaende fiirsok, innefattande 7 kor, vilka betade kort bete jamte ho, kvarholl emellertid pillerna mycket battre. Efter 7 manader hade 5 av dessa 7 djur fortfarande kvar pillerna, motsvarande en kvarhallning av 71 %.

Orsaken till adrninistrering av koboltoxidpiller till mjolkkor Or en annan n orsaken tilLadminist Tering av piller till unga vaxande djur eller biffkor, eftersom avsikten i det forra fallet Or att uppna optimal produktion under varje mopkningsperiod. Da det Or kant att mjolkande mjolkkor utstota pillerna oftare an andra, maste man dosera varje ko tva ganger under en mjolkningsperiod for att sakerstalla att fordelarna med pillret vinnas under hela mjolkningsperioden. I allmanhet foredrages det att utfora administreringen strax fore mjolkningsperiodens borjan och efter ungefar halva mjolkningsperio den.

De ovanstaende forsoken visa att medeltatheten Or av stor betydelse for bestamning, huruvida ett piller kan va.ntas bli kvarhallet i vorrimen-ndtmagen, till vilken det vanligen vandrar efter administrering. Forsoken visa aven att vikten (och farljaktligen storleken) Oven dro av betydelse ter bestamning huruvida pillret sannolikt kommer att kvarhallas eller ej.

Nar det Or fraga om ett sparelement eller annat naringsamne av detta slag, bora piller enligt uppfinningen foretradesvis vara verksamma under en tid av minst en manad, och emedan den mangd mineralsparelement, som erfordras av idisslare, Or relativt liten, blir det mojligt att med hjalp av denna uppfinning tillfora sadana element i sadan form, att deras verkan stracker sig Over en avseyard tidrymd, exempelvis overstigande ett Or, och i vissa fall Over djurets hela livstid. Sparelement, som kunna administreras pa detta satt, Oro bl. a. kobolt, koppar, molybden, jam, jod, bor, vanadin och mangan. Nar (let Or 'raga om terapeutiska amnen eller liknande, bora pillerna foretradesvis vara verksamma under en tid av tva. veckor och norm alt under en avsevart langre tid, beroende pa det terapeutiska amnets art.

Tillvaxtkomplementer, sasom hormoner, erfordras vanligen endast under en viss godningsperiod pa 3-6 manader. Den mangd, som erfordras for att tacka en sadan period, kan tillforas i ett piller, men storre piller eller mer On ett piller kunna ingivas for astadkommande av tillvaxtstimulering under langre tidrymder. Stilbestrol och hexokestrol aro lampliga hormoner for anvandning i piller av denna typ.

Anthelmintika kunna Oven administreras i piller enligt uppfinningen. Beroende ph sasongen och pa den valda typen av medikament, kan den verksamma tidrymden stracka sig frail exempelvis tre manader till hela den sasong, under vilken Ogg klackas till larver, eller alternativ t kan kontinuerligt skydd erhallas under en hel 12 manaders period.

Antibiotikumpiller kunna anvandas for astadkommande av en effektiv niva av ett medikament i vavnaderna hos ett djur under den tidrymd, Over vilken en infektion norinalt kanvantas stra.oka sig exempelvis tva veckor, mojligen upp till tre veckor. Fordelen med denna form av behandling Or att en administrering Or tillracklig i jamforelse med det nuvarande behovet av upprepade injektioner och/eller orala doseringar. Alternativt Or det mOjligt att astadkomma en kontinuerlig lag niva av sulfonamid eller antibiotikummedicinering, som stracker sig Over en tidrymd av exempel- vis tre ma.nader eller mera, for minskning av till- f alliga infektioner och sjukdomar, vilka, fastan de sallan Oro dodliga for djuret, kunna fordroja till- vaxten och utvecklingen. Antibiotika, vilka kunna inforlivas i puller enligt uppfinningen, arc penicillin, klortetracyklin, tetracyklin, oxitetracyklin och liknande, medan sulfonamider sasom sulfadimidin eller sulfadiazin Oven kunna anvandas.

Antijasmedel, vilka Oro verksamma pa grund av sina antiskumningsegenskaper, kunna Oven infor- livas i pillerna for astadkommande av skydd at ett djur under en period, da. jasningsproblemet vanligen Or aktuellt, vilken period stracker sig Iran omkring sex veckor till omkring tre manader. Vissa typer av silikoner, sasom metylsilikoner, eller acetbutylat eller polyoxietylenderivat rieinoljesyra aro nagra av de antiskumningsmedel, vilka kunna inforlivas i piller enligt uppfinningen; Penicillin har genom andring ay mikrofloran: i vommen Oven visat sig verksamt for kontroll av j asning.

Piller enligt uppfinningen kunna Oven innehalla systeminsekticider, vilka kunna forhindra angrepp av olika utvandiga parasiter, sasom fluglarverna. Fordelarna riled att bekampa utvandiga parasiter med hjalp av orala piller gentemot de for narvarande any anda doppningsprocedurer- na Oro, att djuret utsattes for xnycket mindre chock och darav harrOrande konditionsforsamring.

Pet Or onskvart att i ett piller tillfbra tillrackligt mycket medikament for att djuren endast skall behova administreras en eller tva ganger om aret, beroende pa de ifragavarande parasiternas livs cykel.

Betraffande tillverkningen och anvandningen av koboltfrigorande piller enligt uppfinningen bbr varje piller foretrOdesvis frigora minst omkring 0,1 mg kobolt per dag i loslig form, eftersom detta Or det ungefarliga genomsnittliga dagliga behovet for far. Pillerna kunna beredas av en blandning av oxiden, sulfatet, kloriden, nitratet eller nagon annan lamplig koboltforening och en barare eller ett bindemedel, exempelvis lera, fenolformaldehyd eller annat lampligt syntetiskt plastiskt material, pulverformigt glas, gips, cement, borax, jarnpul- ver eller annat lampligt material. Enligt det foredragna tillvagagangssattet beredes en blandning av det kobolthaltiga materialet och bararen till piller och upphettas vid en lamplig temperatur. Eventuellt kunna sma mangder granuleringsme del, sasom socker, starkelse eller vegetabiliska 8 gummiarter och smOrjmedel, sasom grafit eller stearinsyra, tillsattas for aft underlatta de mekaniska tabletteringsprocesserna. Dessutom kan ett amne med relativt h6g tathet eller stor tyngd, sasom metalliskt jam, aven inforlivas i pillret for astadkommande av en lamplig medeltathet frir sakerstallande av aft pillret har benagenhet att kvarstanna i vommen-natmagen hos djuret. Om det aktiva amnet eller bararen icke lampar sig for upphettning, kunna andra tillvagagangssatt for frarnstallning av pillerna anvandas. Alternativt kan en relativt oloslig koboltforening anvandas utan blandning med en Ware.

KopparfrigOrande piller kunna framstallas i huvudsak genom samma metoder som anvandas for framstallningen av koboltpiller, och kopparforenhigar liknande dem som angivits for kobolt kunna anvandas som aktivt material.

Piller innehallande andra sparelement kunna framstallas av lampliga material, som innehalla dessa element, exempelvis kunna jodfrigorande piller framstallas av kopparjodur i ett plastiskt grundmaterial eller av elementar jod innesluten i en plastisk kapsel, ur vilken jodjonerna sprida sig i innehallet i vommen.

I fraga om koboltfrigorande piller bora pillerna vara sadana, aft kobolt loses fran dem mycket langsamt i vatskorna i vommen, men tillrackligt hastigt for aft sakerstalla den koncentration, som erfordras for tillvaxten av den mikroflora, som Or ansvarig f Or bildningen av vitamin B„. Harfor erfordras att minst omkring 0,1 mg kobolt frigores per dag i loslig form. En lamplig sammansattning av koboltfrigorande piller Or 90 viktprocent koboltoxid och 10 % lera. I tidigare fOrsok anvandes piller innehallande 75 % koboltoxid och 25 % lera, och fastan dessa allmant voro tillfredsstallande visade det sig, att pillerna hade viss benagenhet att utstotas, speciellt av djur i sadana flockar, som voro hanvisade till langfibrigt foder fran phalarisdominerade betesmarker. Pillerna, som innehalla den hijgre halten av koboltoxid, aro icke sa utsatta f Or aft utstotas som de lattare pillerna, och det anses darfor onskvart att anvanda piller med en specifik vikt som är minst den hos de tatare pillerna (specifik vikt 4). FOr att ytterligare Oka sakerhetsOj a medeltatheten eller den specifika vikten till 4,5 anvants med framgang.

Foljande exempel beskriva de for narvarande foredragna forfarandena for astadkommande av koboltfrigorande piller och andra typer av piller enligt uppfinningen, men. det skall framhallas att uppfinningen icke pa nag° t salt är begransad till de efterfOljande exemplen och att anvandningen av de dor angivna olika typerna av aktiva material kan ske med andra tillverkningsmetoder an de beskrivna. Tillverkningsmetoderna for framstallning av piller enligt uppfinningen skola endast vara begransade genom den uppenbara begransningen, att material, vilka sonderdelas vid hoga temperaturer (exempelvis organiska foreningar) icke lampa sig for tillverkningsmetoder innefattande branningen av lera eller annat liknande material.

Exempel I. Varje piller bestar av en blandning av 90 viktdelar koboltoxid sonderdelad genom malning till ett pulver, som genomgar en 60 mesh sikt och 10 viktdelar piplera stinderdelad genom malning till ett pulver, som genomgar en sikt med 100 maskor per 2,5 cm. Dessa bestandsdelar blandas noggrant och pressas i en form under ett tryck av omkring 9,45 kg/mm, varigenom 5 g av materialet formas till cylindrar med kupiga andar, varvid de totala dimensionerna av cylindrarna Oro ungefar 16 x 13 mm diameter. Dessa cylindrar upphettas darefter vid en temperatur av 1000° C i 10 minuter. Pa delta salt framstallda piller aro harda och porosa. Nar de nedsankas i vatten absorbera de ungefar 8 % av sin vikt, och i de-tta vata tillstand ha de en tathet av nara 4,0. Om ett piller av delta slag administreras pa sadant salt, att det passerar till vommen, kommer det att kvarstanna i vommen-natmagen och till vommens innehall avgiva tffirackligt med kobolt for att under en avsevard tidrymd uppfylla mikroflorans fordringar, hum lag koboltkoncentrationen i fodret On ma vara.

Avsevarda toleranser i formen och storleken av pillerna Oro tillarna, men de dimensioner som till- - fredsstalla de ovansthende foreskrifterna utgora den foredragna formen av uppfinningen i den man denna hanfor sig till en langvarig kontinuerlig administering av kobolt till far.

Kontroll av losningen av piller av ovanstaende typ kan astadkommas genom variering av den upphettningstemperatur, som anvandes vid framstallningen av pillerna. Det har visat sig att en alltf Or lag upphettningstemperatur (exempelvis 600° C) gem ett piller, vilket icke frig& tffirackligt med kobolt i vommen. Branning vid en avsevart hiigre temperatur an 1000° C ger ett piller, vilket Or hart och eldfast och vilket icke loses tillrackligt hastigt for att forse djuret med dess dagliga koboltbehov. Under vissa forhallanden kan det emellertid vara onskvart att behandla ett djur med tva eller flera sadana piller, sa. att tillrackligt med kobolt frigores per dag i vommens innehall fran alla pillerna.

Exempel II. Koboltfrigorande puller med en specifik vikt Over 4,7 kunna beredas genom blandning och overforing till piller av lika vikter koboltoxid och finfordelat (reducerat) jam. Pillerna brannas darefter i luft vid 600° C 110 minuter. Det visar sig att ytoxidation av jarnet och efterfoljande reaktion radian jarnoudden och koboltoxiden till bildning av ett material av spineltyp kan forklara den bindning, vilken iakttages som resultat av branningen. .9.

De tva faktorer, som ha den mest betydelsefulla inverkan pa graden av lOsning av olika koboltforeningar, aro otvivelaktigt pH-vardet och oxidations-reduktionspotentialen i vommens innehall. For att sakerstalla att den onskade vommenflorans fordringar uppfyllas maste ett kobolthaltigt pilfer, sadant som angivits ovan, astadkomma losfling av minst 0,1 mg kobolt per dag i sadan form, atl, den latt kan assimileras av bakterier.

Forberedande studier avslojade, att cylindrar (13 mm diameter x 25 mm) framstallda av koboltmetall genom fratning avlamnade den erfordderliga koboltmangden, nar de nedsanktes i destillerat vatten i jamvikt med luft men foga om ens nagon kobolt nar de infordes i vommen. Studier gjordes av koboltoxidernas losningshastighet under betingelser motsvarande niiljOn i vommen, och harvid utvecklades de enligt exempel I eller exempel II framstallda pillerna, vilka tillfredsstalla de ovanstaende fordringarna.

Exempel III. Piller av kopparoxid framstalldes genom att man utgick fran Svart kopparoxid (24 mesh/cm)85 g Lera (24 mesh/cm)10 g och blandade dessa bestandsdelar med 10,5 ml av en 46 % vikt/volym Issuing av natriumsilikat. Den vAta massan granulerades genom att ledas genom ett 1,2 mm hal, torkades i en ugn och fick darefter passera genom en 6 mesh/cm sikt. Granulerna blandades med 0,75 g magnesiumstearatpulver och tabletterades darefter. Tabletterna voro 13 mm i diameter och ungefar 15 mm langa. Dessa tabletter upphettades &miter vid 700° C i 30 minuter.

De sã framstallda pillerna vagde 6 g och hade en tathet av omkring 4,0. Under 16 timmars nedsankning i en syntetisk vomvatska vid 37° C avgav varje piller omkring 400 mg koppar.

Ett enkelt laboratorieprov for bestamning av den relativa frigiiringshastigheten fru. ett amne fran puller bestar i att nedsanka pillerna i en 0,1-n citronsyralosning installd pa pH 6,5 med natriumfosfat. For att forenkla beskrivningen betecknas denna vatska sasom *syntetisk vomvatska». Detta prov visar icke nodvandigt den absoluta mangd medikament, som frigores in vivo, utan dess varde Egger i att man erhaller jamfbrelsevarden.

Inverkan av olika branntemperaturer pa frigoringshastigheten fOr koppar ur piller erhallna genom denna framstallningsmetod framgar tydligt av foljande: En sats kopparpiller, som framstallts enligt exempel III men brants vid 800° C i 30 minuter, avgav 250 mg koppar nar den nedsanktes i syntetisk vomvatska i 16 timmar vid 37° C.

En likadan sats av puller, som brants vid 850° C i 30 minuter, avgav 100 mg koppar under samma betingelser.

En likadan sats av piller, som brants vid 900° C i 30 minuter, hade ett hardare glaserat utseende och avgav 25 mg koppar nar den nedsanktes i 20 timmar vid 37° C.

Det Or salunda tydligt att det finnes en maximitemperatur, Over vilken sOnderdelning och/eller glasering av pillerna intraffar med atfoljande minskning av frigoringen av aktivt material under praktiskt anvandbara granser. Pa samma gang kan den frigoringshastighet, som erfordras for olika praktiska forhallanden, uppnas genom att man utnyttjar denna variation eller genom att man valjer ett annat grundmaterial for pillret, sã att pillret kommar att »loses» i vommen-natmagen inorn en onskad praktisk tidrymd av exempelvis 90-180 dagar. Sadana grundmaterial eller barare ha angivits i exempel 7.

Exempel IV. Piller av kopparjodur framstalldes genom foljande meted: Kopparj odur120 g Kopparpulver60 g bringades att passera genom en 15 mesh/cm standardsikt och blandades val med 33 ml polyvinylalkoholemulsion (60 % vikt/volym). Den vata massan granulerades genom ett 1,68 mm hal och torkades i en ugn. Det torra granulatet bringades att passera genom en 4 mesh/cm sikt, blandades med 1,5 g finpulvriserat magnesiumstearat och tabletterades. Dessa tabletter upphettades i en ugn vid 200° C i en timme och bildade harda piller med en tathet av 3,0. Vid nedsankning i syntetisk vomvatska vid 37° C 112 timmar frigjorde varje pilfer ungefar 6 mg jod.

Den maximala branntemperatur, som Or tilllaten i detta exempel, Or 300° C, Over vilken ternperatur sonderdelning av aktivt material intraffar.

Exempel V. Piller av fast jod bereddes genom noggrann tablettering av Atersublimerade jodflingor. Dessa puller inneslotos i en polyetylenfilm med 0,05 mm tjocklek for erhallande av ett puller med en tathet av ungefar 4. Vart och ett av dessa puller frigjorde 10-12 mg jod nar de nedsanktes i 12 timmar i syntetisk vomvatska vid 37° C.

Exempel VI. Stilbestrolpiller bereddes i laboratoriet med anvandning av foljande metoder: Dietylstilbestrol0,25 g Jarnpulver3,3 g Cement3,7 g sammanblandades och tillrackligt med vatten tillsattes for bildning av en plastisk masse. Denna formades till cylindrar av 14 mm diameter och 19 mm langd, vibrerades for avlagsnande av alla luftblasor och lamnades att stelna. Tatheten hos dessa puller var 3,1. Administrering av dessa piller till far genom strupror och senare atervinning genom slakt av djuren visade, att pillerna hade enlivslangd i vommen-natmagen av ungefar 90-100 dagar och tillforde stilbestrol i en mangd av ungefar 1-1,5 mg per dag till djuret. Delta Overensstammer med den mangd stilbestrol, som anses erfordras oralt for far for uppnaende av en biologisk verkan som erfordras for iikad tillvaxt.

Exempel VII. Penicillinpiller bereddes pa folj an- de satt: Prokainpenicillin ' Jarnpilver Gips 1,0 g 3,3 g 2,5 g Aammanblandades och tillrackligt med vatten tillsattes for bildning av en uppslamning. Denna halides i formar av 14 mm diameter och 19 mm langd och tillats stelna. De sa bildade pillerna hade en tathet av omkring 3. Administrering av dessa piller till far och senare atervinning genom slakt efter fern dagar visade, att pillerna »upplosts» i en iiangd av ungefar 1 g per dag, sâ att pillerna voro effektiva under en tid av ungefar sex dagar. Denna lid ar lamplig for behandling av vissa typer av infektioner med penicillin malt, nar en daglig dos av ungefar 100 000 enheter penicillin onskas.

Det skall nu hanvisas till fig. 1 pa de bifogade ritningarna, vilken grafiskt belyser den inverkan pa aptit och kroppsvikt, sorn foljer efter administrering av ett koboltoxidpiller framstallt genom forfarandet enligt exempel I. Verkningarna aro typiska for den reaktion, som intraffar, nar det laga vitamin B„-stadiet hos ett far med koboltbrist bringas till normalt stadium antingen genom -aft man ofta administrerar en lamplig mangd vitamin B12 per as eller parenteralt eller genom aft man administrerar tillrackligt med kobolt per as Mr aft sakerstalla, att sammansattningen av Taikrofloran i vommens innehall ej langre paverkas av koboltbrist. ForsOkstackan innestangdes under hela tiden i en falla och erholl vane dag en ranson bestaende av 1 kg Co-fattigt cerealho jamte 50 g tvattad gluten, vilken blandning inneh011 0,03 g Co/g torr vikt.

Fig. 2 pa ritningarna visar att administreringen av puller till tva djur pa koboltfattiga betesmarker vid Robe, Sydaustralien, uppvisade en reaktion liknande den, som intraffar nar man ofta (tre ganger i veckan) administrerar ett lampligt koboltkomplement.

Forsok 8. Sex grupper av far uttogos fran tre olika omraden och pa vane omrade behandlades en grupp med koboltpiller framstallda enligt exempel I och de andra behandlades joke. Pillerna administrerades Ater med hjalp av strupror och utbrotten av phalaris staggers intraffade vid var och en av de tre stationerna 8 eller 12 veckor efter behandlingen. Resultaten visa tydligt att biologiskt skydd gentemot phalaris staggers uppnaddes genom behandlingen med koboltpillerna: Tabell V.

OmradeAntal far med PhalarisIntervall Staggers/antal far ifOrsoket Station A. 0/70 = noll 10/= 33,3 % 8 Station B. 3/223 = 1,3 % 30/= 60 % 8 Station C. 2/126= 1,6 % 13/37 = 35 % 12 En undersokning av de behandlade djuren, hos vilka phalaris staggers utvecklades, visade aft dessa djur hade utstott sina puller.

Fallen av phalaris staggers i de obehandlade kontrollgrupperna representera laga varden, eftersom kontrollgrupperna avlagsnades fran den sarskilda betesmarken nay de ovannamnda utbrotten bade intraffat.

Den slutsatsen kan dragas, att koboltpillret enligt exempel I till djuret frigor minst 0,1 mg kobolt dagligen. Det är kant att det normala naringsbehovet av kobolt for far är mindre an den mangd kobolt, vilken erfordras for att fOrhindra sjukdomen phalaris staggers utbredning. Anvandningen av dessa piller utgOr salunda ett effektivt satt att tillfredsstalla naringsbehovet av kobolt has far under langa tidrymder.

ForsOk 9. En grupp pa 42 unga vaxande kvigor uttogs pa en faltstation i Sydaustralien och uppdelades i tva gripper, som passade samman sa noggrant som mojligt med avseende pa alder, uppfodning och kroppsvikt, for bestamning av viktokningen hos boskap som biologisk effekt av administreringen av koboltoxidpiller till boskapen. En grupp, bestaende av 21 djur, administrerades med ett 20 g koboltoxidpiller, framstallda enligt exempel I och med en specifik vikt av 4, och den andra gruppen lamnades utan administrering och tjanade som kontroll. Alla djuren Lingo darefter beta pa normal betesmark pa vanligt salt.

Pa denna forsoksstation hade boskap joke tidigare iakttagits uppvisa tydliga tecken pa koboltbrist, ehuru far, som beta pa samma omrade, erfordra nagot koboltkomplement. Det Ar ett kant forhallande att boskap ar mindre kanslig for koboltbrist an far, och det formodades darfor att hetet pa derma egendom innehtill flagon kobolt, men det forelag tvivel am att den inneh011 optimala mangder.

Tillvaxten av de tva grupperna av boskap vid detta forst& fOlj des genom regelbunden vagning av djuren med foljande resultat: Medelkroppsvikt(kg) (Muting hos be- Behand- lad grupp Kontroller handlad grupp (medelvarde per djur) Fran bOrj an 206 kg 207 kg ingen 2 man. efter borjan 227 kg 218 kg 9 kg 4 man. efter bOrjan 298 kg 289 kg 9 kg 7 man. efter borjan 361 kg 346 kg 15 kg Medelvarde av total viktokning per djur under perioden kg 139 kg 15,9 kg For erhallande av ytterligare bevis pa den onskvarda biologiska verkan, som utiivas av koboltpillerna, bestamdes vitamin B12-halten i le-yen hos saval behandlade som obehandlade djur mellan be-handling Behandl. med Ej behandl,och at- Co-pillarbrott- veckor 11 med hj alp av leverbiopsi och analys av biopsimaterialet med avseende pa vitamin B„ genom kanda metoder. Det visade sig att de obehandlade djuren hade en vitamin B„-niva av 0,41 mikrogram per g lever, medan de behandlade djuren, som hade okat sh mycket battre i vikt, hade en vitamin B„-niva av 0,85 mikrogram per g lever. Det är salunda tydligt att detta forsok visar tvd forhallanden av vasentlig praktisk betydelse namligen: att koboltoxidpiller, som framstallts enligt uppfinningen, aro effektiva for tillforsel av naringsmangder av kobolt till boskap under langa tidrymder, att anvandningen av pillerna utgor ett enkelt satt att mojliggera utforandet av en diagnos avseende huruvida det naturliga betel tillför djuret tillrackligt med kobolt for optimal halsa och tillvaxt. I detta forsOk visa resultaten tydligt, att det naturliga hetet faktiskt tillfor djuren nagon kobolt men joke tillracklig mangd for optimal tillvaxt.

FOrsok 10. Tva grupper av mjolkande mjiilkkor utvaldes pa tva olika egendomar pa ett omrade med kand koboltbrist for all bestamma inverkan av koboltoxidpiller ph mjolkproduktionen. Varje grupp passades samman med en andra grupp av djur med samma alder, uppfOdning, tidigare mjolkproduktion etc. Till djuren i den ena gruppen pa vale egendom administrerades ett 20 g koboltoxidpiller med en specifik vikt av 4 och framstallt enligt exempel I. Den andra gruppen ph varje egendom lamnades obehandlad fOr att tjana som kontroll. Djuren behandlades darefter pa vanligt satt och lingo beta normalt. Den av varje djur producerade mjolken (och mjolkfettet) registrerades ph vanligt Ott och det visade sig att pa den ena egendomen, dar det fanns 20 kor i var och en av de behandlade och kontrollgrupperna, producerade de behandlade grupperna 9870 kg mjiilk (= 213 kg smorfett) mer an kontrollgruppen ph. 7 mhnader. Pd den andra egendomen, dar varje grupp innefattade 18 kor, visade det sig att den behandlade gruppen producerade 4850 kg mjolk (= 200 kg smorfett) mer an kontrollgruppen pa 6 manader. Delta resultat visar tydligt effektiviteten av koboltoxidpiller framstallda enligt uppfinningen, nar del gaffer att tillfora viktig kobolt pa ett satt, som Or enklare och mera praktiskt an tidigare kanda metoder.

Fors& 11. Piller innehallande 85 % kopparmdd i en porslinslermassa bereddes enligt exempel III och brandes vid 700° C. Dessa pillar administrerades darefter med hjalp av strupror till sex far. Kopparkoncentrationen i levern bestamdes genom biopsi och analys med anvandning av standardmetoder for dessa operationer. Tre kontrollfar, vilka Units pd samma diet, underkastades aven biopsi och deras kopparhalt i levern bestamdes. Dessa tre far tjanade som kontroller under forsOket, under vilket ransonen for alla djuren ut gjordes av en artificiell diet, som var tillracklig i alla hanseenden med unda:ntag av koppar. 35-41 dagar efter administrering upprepades leverbiopsi och kopparhalten i levern vid dessa tidpunkter bestamdes genom analys. Det visade sig att hos de tre kontrollfaren (obehandlade) hade kopparhalten i levern varierat med — 9, — 16 resp. + 90 miljondelar koppar. I de sex behandlade faren hade emellertid kopparhalten i levern iikat med mangder, vilka strackte sig frail + 176 till + 358 miljondelar koppar. Salunda forlanade dessa kopparpiller at djuret en mangd Mom omradet 200-400 miljondelar koppar ph 35-41 dagar.

Sammansattningen av ett praktiskt anvandbart kopparpiller varierar Mom olika geografiska omraden, emedan olika betesmarker tillfora djuren olika mangder koppar, och kopparlagringen hos djuren kan paverkas av molybdenhalten och sulfathalten hos hetet. Ett overskott av koppar kan vara giftigt. Sasom beskrivits ovan kan man variera graden av frigoring av koppar till djuret och den basta graden eller hastigheten maste bestammas med hansyn till djurets typ och laget och typen av betesmark, pa Aiken djuret betar.

Biologisk koppar är nedvandig for riktig tillvaxt och utveckling av boskap, men det foreligger en vidare , som erfordras fbr naringsandamal, och de stora mangder, som erfordras for att framkalla forgiftningssymtorn, an vad som är fallet hos far. Av donna orsak arc de tillhtna foreskrifterna fOr kopparpiller for boskap vidare med avseende pa den kritiska faktorn, namligen branntemperatur, an vad som Or fallet med piller far anvandning till far. De basta framstallningsbetingelserna for astadkommande av den onskade frigoringen av koppar variera emellertid [ran omrade till omrade beroende pa den naturliga tillforseln av koppar (och mangden nar-; varande molybden och sulf at) frail betet ph. omradet.

Eftersom kopparbehovet hos ett djur vanligen ar mycket hogre On koboltbehovet, kan det vara fordelaktigt att administrera flera kopparhaltiga piller. Om man onskar att en stone mangd kobolt On normalt skall frigoras i vommens innehall i loslig form per dag, kunna pa samma satt tva eller flera koboltfrigiirande puller administreras.

Fors& 12. Piller innefattande stalror av 13 mm diameter och i langder av 13 mm och 19 mm som skal eller behallare f Or biologiskt aktiva amnen administrerades till far. Dessa rOn vagde ungefar 4,25 g for 13 mm langden och ungefar 6 g for 19 mm langden och deras tathet, nar de voro fyllda med vatten var 3,3. Inga av dessa rOr utstottes av far pa en lid av 14 dagar. Delta fors& visar att en ihalig behallare fylld med ett lampligt biologiskt aktivt amne kvarhalles tillfredsstallande av idisslare, forutsatt att villkoren med avseende pa tat-het och vikt uppfyllas. Filler i sadan behallareform for tillforsel av stilbestrol till idisslare fram- 12 stalldes, i vilka innehallet bestod av: Magnesiumoxid (tung)5 g magnesiumklorid3,25 g stilbestrol3 g Dessa amnen sammanblandades intimt i torrt till-stand och darefter tillsattes 5 ml vatten och det hela blandades till en Aran pasta. Detta material fylldes darefter hastigt i sex stalrOrsstycken, varje stycke med en yttre diameter av 13 mm och en langd av 19 mm, och blandningen lamnades att stelna. Varje framstallt piller inneh011 salunda 0,5 g stilbestrol och den totala vikten var ungefar 9 g. Dessa piller administrerades darefter till far med hjalp av ett struprik och utvanns ur farets vomnatmage genom slakt 15 dagar senare. Det visade sig att medikamentet hade lakats ur behallarna och en analys av den stilbestrol, som fanns i aterstoden, visade att i genomsnitt 2,7 mg stilbestrol hade frigjorts dagligen till varje djur.

Detta forst& visor aft piller av behallaretyp aro effektiva och praktiska for tillfiirsel av biologiskt aktiva amnen till idisslare. Mangden och arten av medikament, som inforlivas i piller av denna typ, bestammes av det andamal fOr vilket pillerna aro avsedda. Valet av en lamplig nettovikt ay varje piller Sr uppenbart for en' fackman.

Piller av behallaretyp, i vilka andarna aro slutna och en framskjutande veke är anordnad, kings vilken metalljoner, sasom kobolt, vandra fran behallarentill vommen-natmagen, ifragakommaaNen.

Piller enligt uppfinningen bora administreras pa sadant satt att djuret svaljer dem. De vanliga satten ftir sakerstallande av detta i praktiken aro folj ande: Aft administrera pillret till den bakre delen av tungan eller munnen med hjalp av en pistol. Denna meted Sr icke idealisk, eftersom det Sr kant aft vissa djur kunna kvarhalla foremal vid den bakre delen av tungan under Fang tid och senare utstota dem.

Att avlamna pillret till matstrupen med hjalp av ett strupror eller annat lampligt instrument, som Sr utformat for andamalet. SA administrerade eller av djuret svalda piller finna vagen till och kvarbli vanligen i vommen-natmagen.

Det skulle Sven vara mojligt aft administrera ett puller genom huden, men ett sadant tillvagagangssatt skulle endast tillgripas under sarskilda omstancligheter, sasom nar det Sr fraga cm att administrera pillerna till kringstrovande boskap.

Det liar anvanda. uttrycket »relativt permanent» hanfor sig till den tidrymd, under vilken det biologiskt aktiva aranet skall frigoras ur pillerna till innehallet i vommen-natmagen, varvid tatheten och vikten hos pillema bringa dem att kvarbli dari under atminstone den lampliga Udell i stallet for att de passera till tarmkanalen och elimineras, vilket annars skulle intraffa.

Claims (8)

Patentansprak:

1. Satt att framstalla piller for administrering till idisslare for att forse dem med ett biologiskt aktivt amne, som Sr verksamt under en lang tidrymd, vid vilket det biologiskt aktiva amnet i blandning med en barare formas till piller, kannetecknat darav, att pillerna, for att de skola erhalla lang uppehallstid och hog stabilitet i vommennatmagen hos djuren, beredas till en tathet av 3,5-7 i torrt tillstand och en vikt av 5-75 g med anvandning ay amnen som aro bestandiga i vommen-natmagen under en forutbestamd tidrymd, varvid det biologiskt aktiva amnet foreligger i tillracklig mangd och i sadant tillstand att det Sr tillgangligt for frigoring i vommen-natmagen under den forutbestamda tidrymden.

2. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, aft det biologiskt aktiva amnet eller blandningen av biologiskt aktiva amnen och barare formas kring en metallkarna.

3. Satt enligt patentanspraket 1 eller 2, ka.nnetecknat darav, att jarnpulver sattes till blandningen av det biologiskt aktiva amnet och bararen eller till det biologiskt aktiva amnet.

4. Satt enligt nagot av patentanspraken 1-3, kannetecknat darav, att det biologiskt aktiva am-net eller blandningen av det biologiskt aktiva am-net och bararen inneslutes i ett metallholje, fran vilket det biologiskt aktiva amnet kan avga genom en smal oppning, en veke eller en kapillar till innehallet i vommen-natmagen.

5. Satt enligt nagot ay patentanspraken 1-4, kannetecknat darav, att det biologiskt aktiva amnet utgores ay ett mineralsparelement, ett antijasmedel, ett antibiotikum, ett anthelmintiskt amne eller eft hormonavgivande amne.

6. Satt enligt patentanspraket 5, kannetecknat darav, att det biologiskt aktiva amnet utgores av en kobolt-, koppar-, molybden-, mangan- eller j odforening.

7. Satt enligt patentanspraket 1, vid vilket det biologiskt aktiva amnet utgores av koboltoxid och bararen utgores av lera, kannetecknat darav, att blandningen pressas till piller, vilka utsattas for en upphettnings- eller sintringsprocess vid en temperatur av omkring 1000° C.

8. satt enligt patentanspraket 7, kannetecknat darav, att blandningen utgares av 90 viktdelar koboltoxid och viktdelar lera. Anforda publikationer: Patentskrifter frith Danmark 64 526.