SE190868C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: E H Pittman Prioritet begard !ran den 24 februari 1955 (USA) Foreliggande uppfinning avser sammansatt garn och i forsta hand ett fi5rfarande och apparat for framstallning darav. Uppfinningen avser speciellt sammansatta garner, i vilka i en komponent finnas latenta inre spanningar, som kunna frigoras, sa ,att garnet far en elastisk natur.

Kontinuerliga strackta eller elastiska garner ha funnits sedan flera Or tillbaka och anvandas i stor utstrackning for framstallning av strumpor och andra stickade bekladnadsartiklar. Garner av andlosa tradar hstadkomma emellertid joke tillracklig taelming for vissa andamal och aro olampliga for tramstallning av tyger, som likna bomulls-, ylleeller andra tyger, som framstallts av stapelfibergarn. I vissa fall har man darfor kombinerat en audios, elasticerad tradstrang med ullgarn, bomullsgarn eller liimande TOT. erhallande av ett sammansatt garn som har storre tackningsformaga och isoleringsformaga.

Hittills ha sammansatta garner framstallts genom tvinning av ett elastieerat garn med ett godtyckligt vanligt garn i en sarskild operation, sá att det sammansatta garnet far sin elasticitet fore vavning eller stickning. Detta fOrfarande har Hera olagenheter. For det forsta bildar tvinningen ett sdrskilt steg, som är helt skilt fra.n elasticeringsforfarandet. Detta innebar, all extra lid och/eller utrustning erfordras for framstallning av det sammansatta garnet. En andra olagenhet med detta forfarande är att livliga garner maste bearbetas bade vid framstallningen av sammansatta garner och vid vavning eller stickning av dessa till tyger. Elasticiteten hos den elasticerade string, som skall anvandas vid framstallningen av det sammansatta garnet, finnes salunda fore tvinningen, varfOr denna sker under be-handling av ett mycket livligt garn, och nar det sammansatta garnet bildats, ar a.ven detta mycket elastiskt, salt att vavnings- eller stickningsoperationen sker med ett rnycket livligt garn. De oldgenheter, som dro f8renade med behandling av livlig,a garner och speciellt garner, som ha snodd spanning, am val kanda fOr fackmannen.

Aven om olagenheterna has dylika forfaranden helt uppmarksammats, ha de icke eliminerats, °eh detta beror i forsta hand pa att det ar brukligt att forlana andlosa tradstrangar elasticitet genom att garnet tvinnas kraftigt, varefter det hardas i varme och darpa kraftigt avtvinnas, sa att tradarna bilda sling-or, nar garnet foreligger i icke uttanjt till-stand. Det Or tydligt, att ett shdan fOrfarande med tillfredsstallande resultat icke kan uppskjutas till en tidpunk efter det att garnet formats till tyg eller till tidpunkten for tvinning av garnet till sammansatt garn.

Enligt foreliggande uppfining erhalles ett sammansatt garn, som kan forlanas de Onskade elastiska egenskaperna efter -crawling eller stickling genom frigOring av latenta, lure spanningar.

.Uppfinningen avser ett salt och en apparat for mOjligg5rande av framstallning av sadant garn i ett enda steg pa. ett bekvamt och billigt salt.

Enligt ,foreliggande uppfinning ledes at- minstone en ande av ett termoplastiskt garn av andlosa tradar Over ett varmeelement och sedan i vinkel Over ett knivblad med bladets egg anbragt vid banans topp. Denna garnande sammanfOres sedan med atminstone ett annat garn och ledas samtidigt till en tvinningsanordning, sasom en ring och lopare, dar de tvinnas till ett sammansatt garn. Nar det termoplastiska garnet passerar Over knivbladet forlanas det latenta icke vridande hire spanningar, vilka senare kunna frigoras, sh att garnet antager eller stravar att antaga en hoprullad linjar konfiguration och elastiska egenskaper erhallas. Fastan garnet i det fOljande angives besta av endast tvh komponenter, är det tydligt att tva eller flera tradar 2— — kunna ledas over knivbladet samtidigt och darph sammanfOras med ett flertal tradar till ett av mer an tvâ komponenter bestaende garn.

Foreliggande forfara.nde skiljer sig fran tidigare kanda, genom att den hoprullade eller forvridna konfigurationen has den termoplastiska strangen primart framstalles genom frigoring av inre, latenta spanningar efter tvinningen eller t. o. m. efter stickningen eller vavningen, med andra ord sadana spanningar, som icke omedelbart framtrada genom forandring av den linjara konfigurationen av garnet, nar spanningen pa garnet frigores. Den termoplastiska strangen Ifar omedelbart efter passagen Over knivbladet en svag ten-dens att krusa sig, da den plotsligt befrias fran spanningen, men detta kan icke jamforas med den starka, linjara forvridningen, som astadkommes av ett elasticerat garn i den bemarkelse, som numera avses darmed. Krusningar i garnet kunna vid denna tidpunkt utan inforing av vridningsspanningar nastan kelt avlagsnas genom de svaga spanningar, som vanligen aro erforderliga fiir tvinning, vavning och stickning. Vid dessa operationer ar det enligt fOreliggande uppfinning möjligt att i hog grad bortse fran de forsiktighetsatOrder, som tidigare varit ni5dvandiga vid be-handling av elasticerade garner.

Pet sammansatta garnet enligt foreliggande uppfinning dr lampat far en ,mangd Aka anvandningar beroende i fOrsta hand ph den strangtyp, som skall blandas med den termoplastiska strang, som passerar Over bladeggen. Om den termoplastiska strangen blandas med ett spunnet bomullsgarn erhalles ett sammansatt garn, som är speciellt lampligt for stick-fling av underklader .for man. Den stickade varans elastiska natur resulterar i en utmarkt passform, garnets bomullskomponent astadkommer god tackformaga, goda isoleringsvarden och hog fuktabsorption, och den elasticerade komponenten i garnet astadkommer Okad styrka och battre slitegenskaper. Den termoplastiska strangen kan sedan den passerat over bladeggen aven blandas med ett spunnet ullgarn, varvid ett sammansatt garn erhalles, som är lampligt for stickning av -manssockor, trojor och liknande. Den termoplastiska stranrsen kan vidare blandas med spunna syntetiska garner, varvid sammansatta garnen erhallas, som ge tyger med storre tackningsformaga eller med en andra strang av ändlösa tradar av samma sammansattning men utan motsvarande latenta inre spanningar, varvid ett garn erhalles, som ger ett tyg med ett nytt utseende.

En lamplig utfOringsform av en anordning enligt uppfinningen beskrives i det fdljande under hanvisning till bifogade ritning, som ar mycket schematisk, men SOM visor huvuddelarnas Pa ritningen betecknar 10 en garntillforsel anordning, som bestar av en spindel 12 med en garnspole 14. En garnande 16 ledes Iran spolen 14 genom en tradforare 18 Over en spanningsreglerande anordning 20 till en knivbladsanordning, som är betecknad med 22. Den spanningsreglerande anordningen 20 tjanar det dubbla andamalet att avlagsna variationer i spanning, som bero ph avdragningen av garnet frail spolen 14 och att leda garnet till knivbladsanordningen 22 under lamplig spanning, medan tradforaren 18 har till andamal att avlagsna garnet fran spolen 14 sã 'at som mojligt. Sedan garnet passerat Over knivbladsanordningen 22, som beskrives narmare i det foljande, ledes det genom en tradforare 24 till ett par drivna valsar 26.

Med 28 betecknas en andra garntillforselanordning, som bestar av en spindel 30, som uppbar en garnspole 32. Gain 34 fran spolen 32 ledes genom en tradforare 3G och darpet till en spanningsreglerande anordning 38 och till de drivna valsarna 26. Fran valsarna 26 ledas strangarna 34 och 16 tillsammans genom en tradfOrare 39 och darefter till en tvinningsanordning 40, som bestar av en spindel 42, en ring 44 och en lopare 46. Tvinningsanordningen 40 hoptvinnar de bada strangarna 16 och 34 till ett sammansatt garn, som kan vavas eller stickas till tyger och behandlas pa salt som angives i det foljande for utveckling av dess elastiska egenskaper.

Knivbladanordningen 22 bestar av en bagformig upphettningsplat 48, som lampligen utgOres av rostfritt stal eller liknande, sam bojts till en radie pa c:a 10 cm sa att en svagt bagformig yta vandes mot garnet. Platen 48 upphettas genom sift eget elektriska motstand och är forbunden med ett par elektriska ledare 50 och 52 till en variabel transformator 54, som star i torbindelse med en lamplig stromkalla genom ledningar 56 och 58. Pa platen 48 är med tillhj alp av en hallare 60 anbragt ett knivblad 62, som bestar av ett vanligt rakblad av typen Schick, Gem etc. Knivbladets skarpa egg 64 stracker sig utanfor den bakre kanten av platen 18 ett kort stycke, sa att garnet 16 passerar i kontakt med platens 48 undersida och Over knivbladets 62 egg i en i vinkel fOrlopande bana med knivbladets 62 egg 64 belagen vid banans topp.

En garnstrang ledes fran spolen 14 genom tradforaren 18, omkring den spanningsreglerande anordningen 20, knivbladanordningen 22 och tradforare 24 till valsarna 26. En andra garnstrang ledes fran spolen 32 genom tractforaren 36 och omkring den spanningsreglerande anordningen 38 till valsarna 26. Dessa igangsattas, sa att bada garnstrangarna kunna tillsammans passera genom tradforaren 39 till tvinningsanordningen 40. Innan valsarna 26 kOras vidare installes den justerbara transformatorn. 51, sa att tillracklig energi levereras till upphettningselementet 48, sa att det erhaller den onskade temperaturen. Om den- — —3 na temperatur ligger over det termoplastislra garnets smaltpunkt, kan ett isoleringsmaterial infOras mellan garnet och upphettningspld- ten, tills apparaten ar i full verksamhet. Nr upphettningselementet 48 har erforderlig tem- peratur och garntradarna aro infOrda i ratt lage, igangsattas valsarna 26 och tvinningsanordningen _40 och darpa behover apparaten joke flagon tillsyn, om icke en trad avslites eller en garnspole blivit avlindad. Pa detta satt kan ett termoplastiskt garn behan.dlas i en enda operation, sa att det erhaller en potentiellt elastisk natur och darefter sammanforas med en andra garnstrang, sä att ett sammansatt garn erhalles.

Det är uppenbart, att den pa ritningen visade anordningen latt kan konstrueras genom modifikation av en vanlig spinn- eller tvinningsmaskin. I hada fallen kr alit som behover tillfogas knivbladsanordningen 22, spanningsanordningarna 20 och 38 och i vissa fall tradfOraren 21. Vid en tvinningsmaskin kunna valsarna 26 utgoras av de vanliga garnmatningsanordningarna och vid en spinnmaskin kunna valsarna 26 besta av framforingsvalsparet. Det ar aven tydligt, att en enda upphettningsplat av avseyard lingd kan anvandas I stallet for ett flertal knivblad, som anbragts med mellanrum, motsvarande varje lage i maskinramen. For erhallande av en noggrann temperaturreglering ar det darvid att upphettningselementet ãr isolerat, t. ex. med skumglasisolering mellan de olika knivbladslagena.

.Det garn, som passerar Over knivbladsanordningen 22, kan bestd av en godtycklig string av andlosa tradar, av ett syntetiskt, organiskt hydrofobt, termoplastiskt fibermaterial. Alla sadana garner kunna forlanas tillrackliga latenta spanningar, sa att en skaligen tillfredsstallande elasticitet erhfilles. Det har emellertid visat sig, att garnstrangen for erhallande av de basta resultaten skall vara av en sadan typ, som har en forlangnin.g av mindre an c:a 8 % vid en spanning av 1,0 g per denier. Exempel pa la.mpliga material aro nylon ,och etylenglykol-tereltalsyrapolyestermaterial, som saluforas under varumarket Dacron, Skillet till att garnet shall ha dessa egenskaper är icke kant, men det faktum kvarstar, att garner, som falla utanfor denna klass i allmanhet icke aro helt 15.mpliga att anvanda som denna komponent i det sammansatta garnet. Garner framstallda av sadana material som cellulosa-monoacetat, vilha ej aro verkligt hydrofoba, garner av glas, vilka icke arc av organiskt material och garner .av viskosrayon, viLka icke aro termoplastiska, skola darfor vanligen icke anvandas.

Garnstrangen frail spolen 32 kan ha godtycklig sammansattning eller struktur och dess natur beror helt pa utseendet och de fysikaliska egenskaper, som onskas i det fardiga tyget. Exempel pa lampliga garner aro t. ex. ullgarn, bomullsgarn, spunnen nylon, cellulosaacetat, viskosrayon etc.

Antalet snoddvarv i det sammansatta garnet skall hallas vid ett relativt lagt varde och skall endast vara sa hogt att ett latt handhavande av detsamma shall vara mojligt.

Vanligen aro 3 till 5 vary per 2,5 cm lampliga.

Om det sammansatta garnet ar starkt tvinnat, ar det forenat med svarigheter for de indivi- duella tradarna att forflytta sig i forhallande till varandra, sd att garnet icke kan sammandragas hela den langd som annars skulle vara fallet.

Fastan anordningen enligt foreliggande uppfinning ar relativt enkel, finnas flera variabler S0111 paverka naturen av det framstallda garnet. Salunda kunna radien till knivbladets baglinje, spanningen i de hada garnstrangarna, temperaturen i upphettningsplaten och garnets linjara hastighet paverka garnets natur och i det foljande skola de operativa och optimala granserna for dessa variabler angivas.

Radien till knivbladets baglinje kan variera Mom skaliga granser, men shall lampligen vara sa liten som mojligt, utan att garnet skadas. Radiens storlek kan hero pa strukturen av det material, av vilket bladet framstallts, och 'med ett finkornigt material, sasom rostfritt stal, är det mojlig att radien kan ara sa liten som 0,002 mm eller mindre utan att garnet avskares. A andra sidan fir det vid material Tried grovre textur ofta nodvandigt att radien dr sa stor som 0,001 eller 0,005 mm for att tillfredsstallande resultat skola erhallas. Ett nytt rakblad av den Ma staltypen har I allmanhet en krokningsradie ay 0,0010,002 mm men detta material liar sa grov textur, att det i allmanhet ar nOdvandigt att slipa eggen mycket latt fen. erhallande av de basta resultaten. Detta kan astadkommas genom att bladet gnides nagra fd. ganger Over ett fint slipmedel sasona krokusvav eller genom polering av eggen med jeweller's rouge. Rakblad av rostfritt stal kunna pa grund av sin finare textur ibland anvandas i den form de erhallas Iran tillverkaren, ,fastan det i allmanhet ar limpligt att latt polera eggen liven pa dessa blad. Den maximala krokningsradie, som bladet kan ha, beror p& storleken av de garnfihrer, som skola passera over bladet. Om man anvander ett garn med mycket fina fib-rem, t .ex. ett nylongarn pa 70 denier och 34 tradar skall bladet ha en krokningsradie som icke ar storre An c:a 0,015 mm eller lampligen mindre an 0,01 mm, men am man anvander ett garn med stora fibrer sasom ett enkelfibrigt nylongarn ph 15 denier kan ett Mad med en kriikningsradie pa 0,150 mm anvandas. Aven i detta fall ger emellertid ett blad med en krokningsradie, som ar mindre an c:a 0,015 mm, markhart overlagsna resultat.

Titern has det garn, som skall passera Over knivbladet, kan variera Mom vida granser och — — nastan alla i handeln tillgangliga garner med de ovan angivna egenskaperna kunna anyandas. Sasom exempel pa det -vida omrade, Mom vilket deniertalet och tradantalet kunna anvfindas, kan namnas att utmarkta resultat erhallits med foljande typer av nylongarn, namligen 70 denier, 31 tradar; 15 denier, enkeltrad; 12 denier, 4 tradar; 100 denier, 34 tradar och 70 denier, 34 tradar. Under lampliga forhallanden kan deniertalet per trad variera frail 1-20 oeh totala deniertalet kan vara sa hOgt som 200 och t. o. m. 1000 eller hogre.

Till- och franledningsvinkeln for garnet till knivbladet kan aven variera mom vida granser, fastan summan av dessa hada vinklar skall vara mindre an c:a 120° och lampligen mindre an 100°. Det är i allmanhet lampligt att Ora tilledningsvinkeln relativt stor t. ex. fran 30-100°, sa att knivbladet avlagsnas frau upphettningsplaten och darfor erhaller lagre temperatur. A andra sidan dr det i allmanhet lampligt att franledningsvinkeln ar mindre An e:a 50° och lampligen sa liten som slipningen av den skarpa eggen medgiver. Nar tilledningsvinkeln ar relativt stor, erhallas battre resultat An genomsnittet, om garnet far folia knivbladets yta Over dess hela bredd, sedan garnet passerar den skarpa eggen. Det exakta skalet till detta ar icke med sakerhet leant, men det dr kant, att garnet lampligen bar kylas sa snart som mojligt efter kontakten med den skarpa eggen, och det är troligt, att en kontakt utefter bladets hela bredd medfor en hastigare varmeavgang fran garnet an som kan astadkommas med enbart luftkylning av garnet, nar det ledes fran eggen.

Spanningen i garnet, nal- detta passerar Over bladet, ar en annan viktig faktor och denna variabel maste hallas Mom vissa granser, for att maximal elasticitet skall erhallas. Spanningsmatningar skola goras pa garnet omedelbart sedan det lamnat kniveggen, emedan det har visat sig, att vid praktiskt taget optimala fOrhallanden spanningen i garnet Man det anlander till upphettningsanordningen i allmanhet ar for liten for att kunna matas. Fastan ifrdgavarande operativa granser kunna variera pa grand av ett antal faktorer, inkl. garntemperaturen, kan man saga, att det operativa omradet i allmanhet stracker sig fran 0,05 g per denier till c:a 1 g per denier, lampligen frau 0,1 till 0,4 g per denier. Den optimala spanningen varierar icke endast med garntemperaturen och garnets sammansattning utan synes aven variera nagot for garner av i huvudsak samma sammansattning, framstallda av olika tillverkare eller t. o. In. far olika garnpartier framstallda av samma tillverkare. Detta innebar, att man ,for att finna den optimala spanningen for ett visst garn, maste bestamma densamma empiriskt, men dd. varje spanning Mom det ovan angivna omradet ger tillfredsstallande resultat, dr en bestfimning av den optimala spanningen icke nadvandig, mu man icke Ar intresserad av att erhalla absolut maximum av elasticitet. Genom noggrant kontrollerade Mrs& har det bestamts, att den optimala spanningen far duPont-garn typ 200 nylon vid en temperatur frau 160-180° C vid den skarpa eggen i allmanhet ligger vid 0,15-0,28 g per denier.

Spanningen i den garnstrang, som icke passerar Over knivbladet Ar mycket mindre kritisk an i den andra strangen. liven i detta fall skall det emellertid vara tillracklig spanning I for att forhindra garnet frail att bilda kinkar, innan det nar valsarna 26 och, om icke en ovanlig effekt anskas, for att spanningarna i den tvinnade strangen skola balanseras sit att en mattlig spanning i det sammansatta garnet kommer att medfora att alla slingor avlagsnas frail den icke-elasticerade komponenten saval som fran den elasticerade komponenten.

Den linjara ha:stigheten hos garnet Over knivbladet kan a.ven variera mom vida granser beroende pa upphettningspIatens temperatur, platens bredd, platens avstand fran bladeggen och den typ av garn som passerar Over bladet. Det avgorande ar, att garnet upphettas till riktig temperatur oak det Ar uppenbart att den temperatur, till vilken garnet upphettas, varierar med ovan angivna faktorer. Med en upphettningsplat av en viss bredd och med en viss temperatur erfordras en avsevart langre kontakttid for upphettning av ett garn pa 70 eller 100 denier an for ett garn pa 15 eller 7 denier. Om knivbladet fir belaget alltfor langt fran upphettningsplatens kant, har garnet benagenhet att kylas Indian platen och kniveggen och det ar tydligt, att ett tunnare garn avkyles hastigare An ett ljoekare garn, sit att en hogre linjar garnhastighet maste an-vandas i det forsta fallet. Det ar vidare att marka, att upphettningsplatens +ernperatur i vissa fall kan ligga Over garnets smaltpunkt och i dessa fall maste den linjara hastigheten vara tillrackligt hag, sit att garnet icke smaller. Som en allman regel maste framhallas, att granserna for den linjara hastigheten hos garnet Over upphettningsplaten ligger mellan 0,3 och 120 in per minut eller t. o. m. hogre, lampligen mellan 3 till 45 m per minut.

Upphettningsplatens avstand fran knivbladets egg kan aven variera Mom vida grainer oak i vissa fall kan det uppga till 5 em och merit men som en allman regel skall kniveggen ligga sit nara upphettningsplaten som. mojligt. Garnets tilledningsvinkel till bladet maste givetvis beaktas, oak om man saker placera kniveggen alltfor nara upphettningsplaten ar det nodvandigt med en stor tilledningsvinkel. Man maste aven taga hansyn till bladets temperatur emedan det har visat sig, att de basta resultaten erhallas, nar bladet dr sit kallt som garnets friktion och utstralningen fran upphettningspla'ten medgiver. Det opti- — — male avstandet är darfor en kompromiss, som medgiver den onskade tilledningsvinkeln och ett relativt kallt blad under placering av kniveggen sa nara, att garnet har foga mojlighet att avkylas pa sin vag Iran upphettningsplaten till bladet.

Upphettningsplatens bredd skall i allmanhet vara sä stor som mojligt utan att en O. hog spanning erhalles i garnet, innan det kommer i kontakt med knivbladet, att den onskade arbetsspanningen i garnet efter kontakten med bladet joke kan uppratthallas. Det är tydligt, att in bredare upphettningsplaten ãr ju storre ãr kontaktarean med de darover framforda garnet och ju hagre är den spanning, som erfordras for framforing av garnet. I vissa fall kan en upphettningsplat med en bredd pa 10 eller 13 cm anvandas utan att fOr. stora spanningar inforas i garnet, men som regel skall upphettningsplaten joke vara bredare an 9 cm och detta ar speciellt fallet nar man onskar att apparaten skall anvandas for flera olika garntyper. Nagon: minimigrfins i fraga ona upphettningsplatens bredd kan icke angivas, emedan, em platen gores for smal, bladet sjalvt upphettar garnet genom straining. Genom anvandning av lag garnhastighet ha tillfredsstfillande resultat erhallits med anvandning av endast kniveggen som upphettningselement, fastan det i detta fall är tydligt, att garntemperauren hojts genom straining i avsevard grad fore kontakten med bladet. Det innebar i allmhnhet joke nagon fordel att anvanda en upphettningsplht som har en mindre bredd an c:a 0,6 cm och en bredd pa minst 2,5-5 cm fir i allmanhet lamplig.

En sista faktor till vilken hansyn maste tagas är upphettningsplatens temperatur och det fir tydligt att det operativa omrhdet far derma variabel Sr beroende pa den anvanda garntypen, garnets linjara hastighet och upphettningsplatens bredd. Om en skaligt hog garnhastighet anvandes, t. ex. 45 m per minut och en smal upphettningsplat anvandes, ar det mOjligt att erhalla tillfredsstallande resultat vid en temperatur, som är avsevart hogre an garnets smaltpunkt och tillfredsstallande resultat kunna erhallas med temperaturer ph 260° C .och hogre vid anvandning av nylongarn. Om a andra sidan en bredare upphettningsplat och laga garnhastigheter anvandes fir det mojligt aft erhalla tillfredsstallande resultat vid temperaturer pa upphettningsplaten pa. 820 G och nagot darunder. Vid temperaturer avsevart under 82° G foreligger garnet icke i en sadan kondition., att det kan upptaga och bibehalla de Onskade latenta spanningarna. Aven med garner av samma sammansattning synes den .optimala temperaturen hos upphettningsplaten att vara beroende av garnets titer. Med anvandning av en 7,5 cm bred upphettningsplht och en garnhastighet av 36 m per minut her en arbetstempera: tur pa 160-180° G rvisat sig optimal for be- handling av enkeltradigt nylongarn. pa 15 denier (duPont typ 200) under det att en temperatur pa e:a 166-198° C synes vara optimal for ett nylongarn pa 30 denier och 10 tradar.

Temperaturen pa upphettningsplaten. liar medtagits, emedan det under normala arbetsforhallanden Sr svart att mata den exakta temperaturen hos det Over den skarpa eggen passerande garnet, men det är tydligt av det fOregaende, att den verkligt viktiga synpunkten. Sr garnets temperatur, nar det kontaktar kniveggen. FOr alla garner med en viss konstruktion och kemisk sammansattning finnes ett vãl definierat temperaturomrade vid denna punkt och variationerna i temperaturerna hos upphettningsplaten, som avail anforts, ha endast nodvandiggjorts ph grund av andra variabler. Fastan den exakta lagre arbetsgransen f Or en viss typ av garn, nar det kontaktar den skarpa eggen, varierar .med garnets titer, kan det hell aIlmant sagas, att den lagre gransen dr den temperatur, som ar tillracklig for att atminstone till storsta delen frigora de spanningar, som normalt finnas i garnet eller med andra ord ar tillracklig for att frigora garnet frau en stor del av den resterande krympningen i detsamma. Nar garnet passerar Over upphettningsanordningen, Sr det under en sadan lag spanning att del; lätt sammandrager sig och en temperatur som resulterar i att garnet sammandrager sig i sadan grad aft det har en resterande krympfling av icke mer an c:a 1-5 % yid tidpunkten for kontakten med den skarpa eggen ar i allmanhet tillraeklig for att operativa forhallanden skola fareligga. F5r .nylongarn vane-ran den Ogre .operativa temperaturen fran e:a 82° G .for typ 200 15 denier, enkeltradigt upp till e:a 116° C for garner som arc svara att elasticera. Den ovre operativa temperaturgransen for garnet nar det kommer i kontakt med den skarpa eggen Sr i allmanhet den temperatur vid vilken garnet borjar ha bena.genhet att klibba vid de ytor med vilka det kommer i kontakt eller som det a.ven benamnes, garnets »klibbningstemperatur». For de fiesta typer av nylon ligger klibbningstemperaturen i narheten av 230° G. Den optimala ternperaturen for den termoplastiska strangen nfir den kontaktar den skarpa eggen varierar med ett antal faktorer, sasom titer och kemisk sammansattning och i allmanhet maste den bestammas empiriskt for varje garn. Det har exernpelvis vid verklig drift visat sig, att den optimala temperaturen for nylongarn typ 200 15. denier, enkeltradigt an .omkring 160-1710 C och att optimala temperaturen for nylongarn typ 200 70 denier, 34 enkeltradar, är c:a 170-188° G. Ett enken forsok, som visat sig vara av visst varde fOr uppskattning av den. optimala temperaturen fOr alla slags garner, bestir i att den spanning mates som utvecklas i en viss langd av garnet nar temperaturen 6— — hajes. Nfir garntemperaturen hojes nas en. punkt, dar den i garnet utvecklade spanning-en sjunker hastigt, och denna punkt ãr i allmanhet nara optimum for passage av garn av denna speciella garntyp Over den skarpa eggen.

Fastan det icke fir absolut nodvandigt att det termoplastiska garnet kyles, sedan det bringats i kontakt med den skarpa eggen, är kylning vanligen mera lämplig an att garnet far bibehalla en hog temperatur och i de fiesta fall resulterar en snabb sankning av temperaturen i en battre produkt, emedan de spanningar som garnet forlanats genom att det boj ts over i en skarp vinkel darigenom goras mera permanenta. Ett lampligt satt att hyla garnet bestfir i att en rak sektion astadkommes i garnets linjara vag omedelbart efter kontakten med den skarpa eggen och att denna raka sektion helt Tar exponeras i atmosfaren, sa att garnet kyles av luftstrommar. En annan och i allmanhet mera tillfredsstallande metod är att garnet hringas att passera I kontakt med en kall metallyta t. ex. sidan av knivbladet, nar detta är sa belaget, att det icke upphettas till hag temperatur av upphettningsanordningen. Andra anordningar for kylning av garnet efter kontakten med den. skarpa eggen framga utan vidare for lackmannen.

Sedan det sammansatta garnet framstallts och uppsamlats pa spindeln i tvinningsmaskinen maste de latenta spanningarna i en eller flera av garnets komponenter frigOras for erhallande av maximal elasticitet. Sasom ovan angivits ar det en fordel, att frigorandet av dessa spanningar kan uppskj utas, tills garnet vavts eller stickats till ett tyg, sa. att hehandling av ett livligt garn icke är nodvandigt men att elasticieten kan ,framkallas i garnet, innan det formas till tyg om sa onskas. Detta kan astadkommas i nagon grad genom att garnet helt enkelt far ligga i avslappat och fritt till-stand under nagra dygn eller veckor vid rumstemperatur, men detta Sr i allmanhet olampligt och lager for lang tid vid massproduktion. En mera fullstandig och snabbare avslappning kan uppnas genom upphettning av garnet i fritt tillstand till en temperatur av minst 50° C men under de termoplastiska komponenternas smaltpunkt och lampligen under e:a 230° C. Om garnet vfives eller spinnes till tyger, innan elasticiteten framkallas, kan garnets elastiska natur framkallas genom att tyget i lOst tillstand utsattes for en liknande varmebehandling. Fastan detta icke utgor foremal for foreliggande uppfinning liar det visat sig, att de Vista resultaten erhallas genom att tyget inledes i ett kallt vattenbad och temperaturen sa smaningom hojes till minst 60° C under omroring for att sakerstalla att fibrerna icke varmehardas, innan de avslappats.

Claims (1)

Patentansprak: 1. FOrfarande for framstallning av ett tvinnat garn, bestaende av tvâ garnkomponenter med olika benagenhet att krusa sig, vid vilket ett syntetiskt, organiskt, termoplastiskt, hydrofobt garn av andlosa tradar, ledes i vinkel Over en skarp kant, vilken ar belagen i banans vinkelspets, och vid vilket garnet upphettas, sa. att det kommer i kontakt med den skarpa kanten vid fOrhojd temperatur, kannetecknat darav, all ett annat garn sammanfares med det forstnamnda garnet, sedan detta passerat Over den skarpa kanten, varefter de tva garnerna hoptvinnas. 2. Anordning for genomforande av forfarandet enligt patentanspraket 1, besthende av en garntillforselanordning, en bladanordning med en skarp kant, anordningar, avsedda att leda garnet fran garntillforselanordningen omkring bladanordningen i en vinkelformad bana med den skarpa kanten belagen vid yinkelns spets, upphettningsanordningar for upphettning av garnet, sa att det befinner sig vid forhajd temperatur, dO. det passerar omkring kanten, och en tvinningsanordning, kannetecknad dare:NT, att anordningen aven omfattar en. andra garntillforselanordning och anordningar, vilka samtidigt fora det forstnamnda garnet, sedan detta kontaktat kanten, och ett annat garn friin den andra tillforseIanordningen till tvinningsanordningen for hoptvinning av garnen. 3. Tvinnat garn .framstallt enligt patentanspraket 1 och bestaende av tva garnkomponenter med .olika benagenhet att krusa sig, kannetecknat darav, att den ena komponenten utgores av ett syntetiskt, organiskt, termoplastiskt, hydrofobt garn av andlasa tradar, som forlanats latenta, inre spanningar, vilka kunna frigoras genom upphettning, sa att tradarna tvingas krusa sig, och att den andra komponenten utgores av ett garn, som icke har benagenhet att krusa sig vid upphettningen.

1. Tvinnat garn enligt patentanspraket 3, kannetecknat darav, att den ena komponenten bestar av nylon och den andra komponenten a.v ett garn, som spunnits av stapelfibrer, I. ex. bomull eller ull. Anforda publikationer: Patentskrtfter frail Frankrike 1 082 270; Storbritannien 558 297; USA 2 218 633, 2245. 874.