SE178645C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: H W Hirschy och C H Rowe Prioritet begtird /am. den 30 september 1954 (USA) Foreliggande uppfinning hanfor sig till cellulosaprodukter ,och mera speciellt laminerade arkmaterial i natur av torkmaterial, framstain i forsta hand men icke uteslutande av absorberande material, t. ex. cellulosavadd, silkespapper och fibervadd. Arkmaterialet enligt uppfinningen kan innehalla skikt av pappersfibertradar och klisterbindemedel i olika .anordningar eller kombinationer, vilka icke nodvandigtvis innehalla alla sagda element och eventuellt i nagra modifikationer innehalla ett eller flera andra element.

Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett arkmaterial som bestar av ett huvudskikt av absorberande material, vilket bar benagenhet att sonderdelas vid gnidning eller torkning, och ett skyddsnat pa ytan av sagda skikt, vilket nat bestir av starkt material, som mot-star brott till foljd av sadan gnidning eller torkning, 'och är av oppen struktur, som till-later endast 'begransad, direkt beroring rnellan sagda materialskikt och en yta, som gnides eller torkas.

Huvu.dandamdlen med uppfinningen bestit i att astadkomma billiga cellulosaprodukter av ovannamnda karaktar, vilka aga avsevard styrka och dimensionsstabilitet Mom alla delar, sit att losa och svaga komponenter kunna effektivt kvarhallas och skyddas mot att ga solider genom gnidning eller andra krafter, for vilka produkterna utsattas under normalt begagnande; att astadkomma sadant arkmaterial, som kan vikas ,och hopkramas i bade torrt och van tillstand liksom en vanlig damm- eller torkdruk av textilmaterial; ,och att astadkomma &Mama produkter som handdukar, avtorkningsmaterial och liknande ark-material, som har god forma.ga att absorbera vatten, olja eller andra vatskor utan att ga s5nder och som i enlighet med sin konstruklion ãr anvandbart for vitt skilda ,andamal. I allmanhet är det ett andamal med uppfinningen att astadkomma forbattrade produkter av den antydda karaktaren.

Andra andaraal och fordelar med uppfinningen komma att framga av den foljande beskrivningen och bifogade ritning, som askadliggor vissa utvalda produkter, som ut- gora utvalda utfifiringsformer av uppfinningen, tillsammans med schematiska bilder av olika steg, som kunna 'an.vandas for framstallning av produkterna eller element darav. Pa ritningen visar fig. 1 i horisontalprojektion och i forstorad skala en natliknande hana eller ett tyg av tradar eller tradliknande material, vilken bana är typisk for ett element av olika utforingsformer av produkten enligt uppfinningen, varvid vissa dimensioner overdrivits for tydlighets skull. Fig. 2 visar i perspektiv en komponent av banan enligt fig. 1. Fig. 3 visar en tvarsektion hangs linjen 3-3 i fig. 1. Fig. 4 visar i stOrre skala ett parti av sektionen i fig. 3. Fig. 5, 5a, 6 'och 7 visa i horisontalprojektion delar av utvalda utforingsformer av materialet enligt uppfinningen. Fig. 8, 9 och visa schematiskt olika f8rfaringssteg vid tillverkning av produkter eller produktelement enligt uppfinningen.

Det i fig. 1 visade tyget Or en komponent av manga produkter enligt uppfinningen. Det dr ett icke vavt tyg, som bestar av en sats tradar 1, vilka stracka sig i tygets langdriktning, och en andra sats tradar 2, som stracka sig tvars mot tygets langdriktning. Tradarna i vardera satsen Oro lampligen men icke nodvandigtvis parallella med varandra och belagna pa avsevart avstand fran varandra, varyid satsen av tradar 2 ar belagen helt pa den ena sidan am den andra satsen tra.dar 1, varprate tradsatserna aro anordnade sida mot sida och lampligen hopklistrade, dar tradarna i den en.a satsen korsa tradarna i den andra satsen.

Olika typer av apparater 'aro kanda for framstallning av tyg av denna icke vavda, korslagda tradkonstruktion. En sadan apparat visas schematiskt i fig. 8, dar en seria parallella tradar 1 ledas tvars Over en klister- 2— — pafOrincrt'svals 3, som roterar i ett klistertrag 4 och fran vilken tradarna ledas till med mellanrum i omkretsled belagna stallen pa. en. langstrackt, cylindrisk dorn 5. Ett styrorgan 6 tjanar delvis till att leda tradarna till dessa i omkretsled med mellanrum belagna stallen pa dornen. Alltefter den anvanda klistertypen kunna atgarder vara vidtagna for att torka eller delvis torka klistret pa tradarna fOr att hindra vatt klister fran att samla sig pa styrningen 6 och dornen 5, .och lampliga anordningar, t. ex. upphettnings- eller fuktningsorgan kunna Tara anordnade for att anyo aktivera klistret vid erforderlig tidpunkt for att Ora klistret anvandbart for sammanbindning av tradarna eller fastande av andra komponenter vid tradarna 1. Tradarna framniatas i sin langdriktning och en roterande ring 7, som uppbar en eller flera tradspolar 8, sveper tradar runt dornen 5 och de darpa befintliga tradarna 1 for att bilda ett ror 9 av tyg, som bestar av en sats langsgaende tradar och en sats tvargaende tradar, som stracka sig runt tradarna 1. lloret uppskares i lfingdriktningen medelst ett lampligt uppskarinngsorgan 10, och tygroret oppnas darpa till en flat, enkelskiktig tygbana 11. Den Iran spolen 8 pftforda traden bildar salunda tvfirtra.darna 2 av tyget i fig. 1, och dessa tvartradar aro fasta yid tradarna 1 medelst det klister, som pafordes medelst valsen. 3. Ett icke visat, lampligt organ, t. ex. en avskrapningskniv, kan vara anordnat i samband med valsen 3 for att reglera tjockleken ay del pa trAdarna av valsen paf5rda klisterskiktet.

Tvartradarna 2 aro effektivt fasta vid de langsgaende tradarna 1, men klisterforstyvning ay det av korslagda tradar besthende tyget undvikes Lida i avsevard grad. Klisterforstyvning ay tyget undvikes fOr det forsta genom att konstruera tyget Tried en sats tradar, tvartrhdarna 2 i detta fall, fria fran klister mellan tradkorsningsstallena, sâ att tvartradarna mycket nara bibehalla hela sin normala biljlighet och mjukhet. Klisterforstyvfling ay tyget undvikes fiven i viss man, &A, sasom i foreliggande fall, de fran klister fria tradarna aro i stand att absorber. och Amen absorbera klister fran de klisteroverdragna tradarna pa korsningsstallena, sa att det pa varje korsningsstalle i sjalva verket finnes en. minskad mangd klister i eller pa de klisteroverdragna tradarna. Detta medfOr, att traden mom ett kort parti vid korsningsstallet fir nagot mera Wig an mom de partier ay traden, som uppbara full mangd klister. Det ma papekas, alt absorptionen ay klister pa detta salt vid tra.dkorsningsstallena icke namnvart paverkar bojligheten ay tvartradarna, som med undantag fOr sadant absorberat klister aro fria Iran klister.

Klisterf5rstyvning ay tyget kan ytterligare undvikas genom att astadkomma bildande av klistermistor eller klisterfria tra'dpartier 13 mer eller mindre i enlighet med det amerikanska patentet 2 564 689. Detta kan ske genom att sa utforma eller driva klisterpaforingsvalsen 3, att klistret kommer att phfOras de langsgaende tradarna 1 diskontinuerligt. Exempelvis kan valsen 3 vara forsedd med en eller flera urtagningar, som icke komma att fora klister till tradarna, eller ocksà kan valsen hava slat yta och arbeta med en ythastighet, som fir nagot mindre an re,- relsehastigheten ay tradarna 1, sd att klistret far benagenhet att utstrykas langs tradarna 1, da de lamna valsen 3. Detta forhallande kan vara sadant, att klisteroverdragen i sjalva verket komma att gâ sOnder pa olika stallen, varigenom erhallas htminstone korta, klisterfria stycken fangs de langsgaende tradarna 1, sasom antydes yid 13 i fig. 1.

Om sa foredrages,kan klisterphforingsvalsen 3 vara forsedd med ett skruvlinjeformigt eller annorlunda beskaffat spar 3a, som avbryter klisterpafOringen pa sa. salt, att klistermistorna 13 ph varje trad komma att vara forskjutna i fOrhallande till klistermistorna pa intilliggande tradar, sasom antydes i fig. 1. Vid donna anordning är det tamligen sakert, att inga tvartradar 2 komma att ber5ra klistermister pO. intilliggande, klisterforsedda tradar 1, varigenom tillfredsstallande bindning ay tvartradarna 2 vid langstradarna 1 sakerstalles.

Vid vissa utforingsformer av apparaten for framstallning av tyg ay korslagda tradar aro de i f5rhallande till varandra korslagda tradarna riktade diagonalt i stallet fOr i langdled och tvarled i forhallande till langden av det framstallda tyget, varvid den erhallna banan da. allmant kan karakteriseras sasom en diagonalrutnatbana. Sadana banor kunna i vissa produkter anvandas i stallet fOr en bana med i langdriktningen och tvarriktningen sig strackande tradar, sasom visas i fig. 1.

Tyg med korsvis anordnade tradar hava hittills framstallts av forhallandevis styva, tunga fibrer, sasom glas, hampa osv., fOr att bilda fOrstarkningsbanor, sarskilt vid vissa slags byggnadspapper och tjockt omslagspapper. De salunda formade, harda och styva naten aro icke lampade fOr de hr avsedda produkterna, som i allmanhet skola vara mjuka och bojliga och i stand att bliva vikta och hopkramade liksom mjukt textilmaterial.

For aft uppna mjukheten och vissa andra egenskaper hos det av korslagda tradar bestaende tyget ar det lampligt, att tradarna 1 och 2 hava formen ay liten snodd uppvisande, flerfibriga trhdar till skillnad fran vanliga tradar ay spunna fibrer. Dessa flerfibriga tradar kunna vara utforda am rayonsilke, nylonsilke och kontinuerliga fibrer ay andra material, som kunna formas till de 5nskade, mycket bOjliga fibrerna med liten tjocklek. Vid ett utforingsexempel framstalldes de — —3 langsgaende tradarna 1 .av trettio rayonsilkefibrer, som hopfarts till tradar med en tjocklek av 75 den., medan tvartradarna 2 voro framstallda av fyrtio sadana fibrer, som sammanforts till tradar med en tjocklek av 100 den. Alla tradarna hade liten snodd, i det att de langsgaende tradarna hade ungefar 2 1/2 snoddvary per 25 mm och de tvargaende tradarna omkring 4 snoddvarv per 25 mm. I allmanhet bora de flerfibriga tra'darna hava en tjocklek mom omrd.det omkring 30150 den, och bora innehalla 2-150 enskilda silkefibrer med en tjocklek mom omrd.det omkring 1-15 den., varjamte tradarna b5ra hava en mindre snodd an 6 vary per 25 mm.

Tra.dar av den antydda konstruktionen med flera fibrer och lag snodd aro mycket bajliga och .mjuka, och till faljd av spolning och annan hantering hava sadana tradar benagenhet att 'antaga en nagot avplattad eller oval form, sasom antydes vid 14 i fig. 2. Da tra.- dar av denna karaktar laggas i kors for att bilda tyget enligt fig. 1, hava fibrerna benagenhet sprida sig vid tradarnas korsningsstallen. sit att det bildas avplattade, okad bredd uppvisande korsningsstallen, sasom framgar av fig. 1. Denna avplattningseffekt itr mycket anskvard och kan akas genom att utava svagt tryck far att pressa tvartradarna 2 till intim beroring med langstradarna 1. Denna airplattningseffekt kan aven okas genom gnidfling, borstning eller annan bearbetning av tradarna antingen mom de lokala tradkorsningsstallena eller hangs tradarnas hela langd for ,att avplatta tradarna utover hela deras langd. Sadan avplattning utover hela langden Sr i allmanhet mycket onskvard, eftersom den minskar tjockleken av den av varandra korsande tradar bestaende banan, set an denna bana kan lattare infarlivas med ett laminerat ark med ett minimum av synliga tee-ken pa narvaron av det av varandra korsande tradar bestagnde tyget i arket.

Ett av tradkorsningsstallena efter utavande ,av latt tryck visas i starre skala i fig. 4, dar langstraden 1 visas avplattad till endast obetydligt ,mera an halften air trd.dens normala tjocklek, medan tvartra.den 2 Sr ,avplattad pa liknande sift •och i sjalva verket Sr forsedd med en fOrdjupning for upptagning av den avplattade langstraden 1. Dada tradarna aro givetvis pressade in i varandra, sit att langstraden 1 i sidoprojektion skulle se ut i huvudsak pa samma salt som tvartraden 2 I fig. 4. Denna avplattning av de korslagda tradarna pa korsningsstillena medf Sr i hog grad undvikande air sadan alltf8r stor tjocklek air 'tyget som vanligen forefinnes i vavda tyger pa tradkorsningsstallena, och den tjanar i viss man till att Oka ingreppsytorna pa de varandra korsande tradpartierna, sit att klisterforbandet mellan sadana partier forloattras och starkes avsevart. Det ,ar .oeksa tydligt, att minskningen av tradarnas tjock- lek pa korsningsstallena medlar 8kad Mpg-het av tradarna mom dessa omraden med minskad tjocklek.

Den vid framstallning av tyget enligt fig. 1 begagnade konstruktionen ay vid varandra fastklistrade, lag snoddgrad uppvisande tra- dar medfor ett mycket mjukt men dimensionsstabilt tyg. Emellertid kunna vanliga, spunna trddar anvandas, men de aro forhallandevis harda. Om spunna tradar med liten snoddgrad anvandas for aft uppna mjukhet, bliva tradarna svaga, om de icke utforas med stor diameter.

Det anvanda klistret kan vara av vilken som heist typ, som Sr lampad for det andamal, for vilket tyget Sr framstallt. En klistertyp, som Sr allmant anvandbar fOr framstallning av tyg enligt fig 1 och som Sr sarskilt lamp- lig far paforing mcdelst en paforingsvals, Sr en polyvinylacetatlasning, som innehaller ett mjukningsmedel. Ett exempel pa ett sadant klister kan innehalla 30 % polyvinylacetat, 67 % losningsmedel (kommersiell »Solox», ett preparat med alkoltolhuvudbestandsdel) och 3 % dibutylftalatmjukningsmedel.

For ma'nga andamal bar lampligen klistret vara sadant, att det forblir bojligt och icke intranger djupt i tradarna utan snarare liar benagenhet att forbliva pa tradarnas yta. Klister air emulsionstyp, plastisoltyp eller or- ganisoltyp kunna begagnas liksom varm- smaltningsklister, t. ex. polyeten. Klister, som aro termoplastiska till sin natur, are vanli- gen att foredraga och kunna verksamgoras eller mjukas ph. nytt genom uppvarmning eller genom anvandning av lampliga losnings- model f Sr att tillata tryckinbaddning av den ena satsen tradar i det klister, som uppbares av den andra tradsatsen, och for att under- latta laminering av ,andra material pa den av varandra korsande tradar bestaende banan med tillhjalp air det klister, som uppba.- res air banan. Det .anvanda klistret bar givet- vis valjas med hansyn till den anvandning, som tyget skall hava. I vissa fall bora vatten- fasta klister begagnas, och i andra fall kunna oljefasta klister erfordras. I andra fall kunna vattenfasthet •och oljefasthet vara utan betydelse, medan daremot bOjlighet och styrka air forbandet aro air primart intresse.

For manga andamal kan pa en av korslagda tradar be,sta.ende tygbana, sasom visas i fig. 1, vara anbragt ett paldgg 15 av fibrer, t. ex. bomull eller konstfibrer. Detta palagg kan hava formen air en kardad eller pa an- nat salt forenhetligad bana, men far manga andamal kan detta palagg besta av ett mycket tunt, latt och ytterst lattgenomtrangligt skikt av fibrer. For vissa andamal Sr det onskvart med ett fiberskikt eller palagg med en vikt av omkring 1,8 g/m2 av tyget. Ett latt palagg av fibrer av denna karaktar Sr mycket genomtrangligt far vatska och minskar icke .namnvart genomtrangligheten ay — — tradtyget. Trots detta bildar palagget ett halje eller en skarm, som giver tradbanan ett slatt och mjukt grepp. Ett sadant fiberpalagg kan anbringas pa hada sidorna av tradbanan, men det Sr vanligen icke nodvandigt, sarskilt (la banan är av appen natkonstruktion, t. ex. med en maskstorlek av 5 X 5 mm eller t. o. m. 1,4 X 1,8 mm, eftersam nagra av de ph den ena sidan paforda fibrerna vanligen komma att skjuta genom banan i sadan grad, att en slatgaringseffekt är latt iakttaghar pa. bada sidorna av banan.

Fibrerna i det icke vavda palagget 15 kun- nafastklistrade md tradbanan, sasom forklaras i det foljande och dessa fibrer hava lampligen sadan langd, att tamp av fibrerna komma att overbrygga intill varandra liggande tradar och stracka sig tvars over de av de varandra korsande tradarna bildade vinklarna for att darigenom fasthalla oeh staga tradarna i deras onskade hopmonteringsforhallande. Denna fiberforbindning av bade parallella och korsande tradar kan upptrada Siren i franvaro ay klisterforbindning mellan fibrerna och tradama, eftersom fibrerna hava en inneboende benagenhet 'att haka fast yid tradarna, men sagda stabiliseringseffekt uppnas formodligen bast, da fibrerna aro fastklistrade vid tradama.

Fiberphlagget 15 kan pafaras medelst olika typer av mekanismer, av vilka en visas sasom exempel i fig. 9, dar en vadd 16 av det utvalda fibermaterialet matas i andled mot en rivvals eller ett liknande uppluckringshjul 17, som river sande' madden 16 och ay-giver en strain 18 av fibrer mot en tygbana 19 ay korslagda tradar for att darigenom bilda palagget 15 pa den ,ena sidan av tyget, som Sr bildat ay tvartradarna 2. Det ay korslagda tradar bestaende tyget 19 kan ledas gettorn rivhjulets 17 arbetszon direkt fran den apparat, medelst vilken tyget framstalles, sá att klistret pa. de langsgaende tradarna 1 forblir atminstone nagot aktivt pa. sin yta mom den zon, dar fibrer avsattas pa tyget.

Klisterferbandet mellan fibrerna och tradarna och mellan tradarna inbordes kan for-Ultras avsevart genom att leda den med fibrer pa. ytan forsedda, av korslagda trader besta.ende tygbanan genom en kalandervalsanordning 20. Tvartthdarna 2 pressas darigenom in i det av de langsgaende tradama 1 uppburna klistret, °eh tradarna pressas in i varandra for att uppna den tradplattningseffekt, som visas i fig. 4 och. medlar Rad area ay klisterforbandet Indian tradarna. Fiberpalagget pressas aven in i tradtyget, och nagra av fibrerna bringas att mera fullstandigt bliva inbaddade i det am tradarna 1 uppburna klistret far att sakrare fasta fiberpalagget pa den av korslagda trader bestaende banan. Sasom visas i fig. 3, synes fiberpalagget 15 efter att hava blivit pressat mot banan ay korslagda tradar att vara mer eller mindre sammanpressat inom omradena for tradarna, sasom visas mid 21, medan fiberpalagget bibehaller ett fOrhallandevis last tillstand inom omradena for mellanrummen mellan trhdarna i tyget, sasom visas mid 22, dar nagra av fibrerna amen Oro bragta att tranga genom tyget till den sida ay delta, som är motsatt den sida, pa. vilken fibrerna fran borjan anbragts. Omradena for mellanrummen tradarna bilda den overvagande delen ay tygets area, sa att det losa tillsta.ndet am fiberpalagget mom dessa omraden giver en totaleffekt ay luddighet och mjukhet.

Kalandervalsarna kunna vara upphettade far att anyo aktivera termoplastklistret, da sadant anvandes, och del Sr i allmanhet lampligt, att de samverkande kalandervalsar, mellan vilka materialet fares, best& av en stalvale och en bomullsvals for att undvika sonderskarning ay de tvarlagda tradarna mid dessas skarningsstallen. Da en ay valsarna, I. ex. valsen 23, Sr av bomullskonstruktion, ar det la.mpligt, att de langsgaende &Marna 1 i tyget 19 befinna sig pa den sida ay tyget, som kommer i beraring med bomullsvalsen 23 (vilken vanligen Sr nagot kallare an. den samverkande stalvalsen), sa att sagda tradar kunna lossa tvartradarna 2 och fiberpalagget 15 fran valsen 23, pa vilken de ,annars skull& kunna hafta fast. Fiberpalagaet ,och de klisterfria tradarna 2 komma att hindra fastklistring ay de klisteruppbarande, langsgaende tradarna ph den andra valsen.

Tjockleken av fiberpalagget 15 kan givetvis varieras med hansyn till den slutliga anyam:Min:gen ay materialet. Denna tjockdek borer pa sadana variabla faktorer som rarelsehastigheten ay tygbanan 19 genom fiberpaforingszonen, den hastighet, med vilken madden 16 matas till rivvalsen 17, och tjockleken av madden 16.

I vissa fall behover man joke ,anvanda klister pa. tygets tradar, utan man kan i stallet forse tradarna I endera ay eller hada satserna med termoplastfibrer, som .Oro f ardelade mer eller mindre likformigt langs tradarnas langd. Sadana fibrer kunna aktiveras pa nytt medelst varme fran en varm kalandervals, t. ex. den ovre valsen i kalanderanordningen 20, sa att dessa aktiverade fibrer kunna astadkomma klisterforband mellan de varandra korsande tradpartierna ,och mellan tradarna och fiberpalagget. Fiberpalagget fian likaledes innehalla en liten mangd termoplastfibrer, som aven komma att aktiveras any° till foljd ay varme fran kalanderanordningen, s5. att klisterforband erhalles mellan dessa termoplastfibrer och andra fibrer i pa.- lagget och aven mellan namnda termoplastfibrer och daremot anliggande tradar av tradbanan. - I stallet for att anvanda vane for att anyo aktivera termoplastklister eller termoplastfibrer kart man begagna behandling med los- — — ningsmedel eller losningsmedelangor. Likasa kan vane lamplig meted begagnas f6r att any° aktivera eller partiellt aktivera sa.clana termoplastfibrer i tradarna av en bana 19, omedelbart innan banan passerar genom fiberstrommen 18, sa att fibrerna bliva omedelbart atminstone nagot litet fasta vid barbanan, dd fibrerna komma i beroring med denna.

En utfOringsform ay ett cellulosaarkmaterial, som bestar av det ovan beskrivna, av korslagda tradar utfOrda materialet, visas i fig. 5, .och detta arkmaterial är ay naturen av industriellt avtorkningsmaterial, som skall begagnas sasom en ersattning for vanliga textilavtorkningslappar. Det i fig. 5 visade materialet bestar av ett flertal skikt am krappsilkepapper eller vadd, i foreligga.nde fall sex skikt 24. Dessa skikt a.ro fastklisfrade yid varandra Mom ett flertal enskilda eller diskontinuerliga onaraden, eller ocksa kunna de vara forbundna genom tryck inorn ett flertal sma, inbOrdes oberoende och med mellanrum belagna omraden 25, som aro fordelade mer eller mindre likformigt utover hela arean av den flerskiktiga banan av vadd. Vid be- gagnande fOr ,avtorkningindustrien• kunna vaddskikten vara utforda ay en trafibermassa med hog halt oblekta fibrer, vii-ken trafiberrnassa dr formad till ett mycket tuft, lattgenomtrangligt krappsilkepappersmaterial med endast liten vathallfasthet men. hog absorptionsformaga. Detta material representerar en mycket billig cellulosakomponent av arket.

Pade motsatta sidorna av den flerskiktiga vaddbanan finnas mycket tunna, icke vavda skikt 26 av fibrer, och utanfor dessa fiberskikt finnas nat eller banor 27 av korslagda tradar. Banorna 27 av korslagda tradar och skikten 26 ay fibrer tillforas i form ay banor av korslagda tradar med fiberpalagg av den i fig. 1 visade typen, och dessa kombinerade komponenter levereras sasom pa farhand for- made banor till hopmontering med bundna skikt av vadd. Fiberskikten 26 dro •mycket tunna, t. ex. ham a en vikt Mom omradet 1,87,2 g/m2, aro mycket genomtrangliga och tillata det klister, som uppbares ay de tangs gaende tradarna i tygkomponenten 27, att genonatranga fiberskikten for att komma i ber8ring med ytorna ay vaddfyllnaden, sd att det erhalles klisterf8rband mellan vaddfyll- naden och de av korslagda tra.dar bestaende tygbanorna och fiberskikten. Detta klisterfor- band melt= vaddfyllnaden och de ay kors- lagda tradar bestaende tygstyckena samt fiberskiktet kan sakerstallas genom utovande av forhallandevis svagt tryck, t. ex. genom att fora de hoplagda materialen mellan pa lampligt avstand fran varandra belagna och lampligt belastade kalandervalsar eller pressvalsar. Om det pa tradbanan anvanda klistret am ay termoplasfnatur, kan det aktiveras pa nytt genom anvandande av atminstone en upphettad kalandervals mid en. tillracklig temperatur f Or att lampligt paverka klistret.

Klisterforbandet mellan tradbanan och huvuddelen av arket medelst Mister, som upp- bares av enbart de langsgaende tradarna, gi- ver en mycket saker forbindning. Ibland är det emellertid lampligt, att alla tradarna fas- tas genom klistring i huvudsak kontinuerligt langs sin langd for att i avsevard grad undamqija mojligheten av fiirekomsten av stal- len, dam tradarna kunna fastna pa grader ,och andra utsprang pa. en artikel, som avtorkas. For detta andamal kan klister spridas pa. sidorna ay den absorberande kroppen, omedelbart innan de fiberbelagda tradbanorna anbringas pa den absorberande kroppen, sa att de skyddande tradbanorna komma att fastklistras langs i huvudsak hela sin ldngd pa vaddkroppen. Saker fastsattning pa detta satt kraver paforing ay en tillracklig mangd klister for genomtrangning ay fiberytskikten 26, men, eftersont dessa ytskikt vanligen aro mycket tunna, sasom namnts, krava de icke pa-boring av en sadan mangd klister, som skulle Ora arket styvt eller hart. Dessutom kan klistret vara ay ett slag, som forblir varaktigt b8jligt, och manga sadana klistertyper finnas. I stallet for att spruta klistret pa ytorna ay den absorberande kroppen kan Oven klistret paforas denna kropp genom tryckning eller pa nagot annat lampligt satt. Klister kan paforas direkt pa ytan ay det av korslagda tradar bestaende tyget eller pa alla de &Alla", varav tyget framstalles, eller oeksa. kunna dessa tradar innehalla en lamplig halt bindefibrer, som mid lamplig behandling komma att foranluas pa den absorberande kroppen. I nagra fall kan Mister tryckas i linjer, punk-ter eller korta streck eller pd andra fran varandra skilda omraden pa ytorna av den absorberande kroppen eller pa de ay korslagda tradar bestaende banorna och bringas att genomtranga fiberpalagget for att astadkomma den. onskade forbindningen mellan den absorberande kroppen och bade det skyddande tracityget och fiberpalagget.

En modifikation ay anordningen i fig. 5 Askadliggores i fig. 5A, dar vaddskikt 24 aro forbundna medelst en serie langsriktade, fastklibbade bartradar 28. Dessa tradar foras genorn ett bad av klister eller belaggas pa annat lampligt satt med klister omedelbart fore deras matning till ldge mellan respektive intill varandra belagna vaddskikt 24. Klistret kan paforas sadana trallar i en mangd, som Or tillracklig fOr att klistret skall genomtranga narmast intilliggande och narmast darpa foljande skikt av vaddkroppen, sa. att alla vaddskikten bliva fastklistrade mid varandra. De klisterbelagda tradarna 28 tjanstgara icke blott sasom ett klisterpaforingsmedium utan Oven sasom forstarkningsorgan f6r att astadkomma draghallfasthet hos det absorberande 6— — silkespappersskiktet i &Llamas langdriktning. Utsidorna ay ,aggregatet ay vaddskikt kan tackas .med tradtyg med fiberpalagg, sasom visas i fig. 5A, varvid dessa tackande tyger am fastklistrade yid utsidorna ay vaddaggregatet pa det ovan beskrivna sattet.

I vissa fall kan forbandet mellan de olika elementen ay det beskrivna arket forbattras genom att i antingen tyartradarna .eller 'dugstradarna och i fiberpalagget infora termoplastfibrer, som kunna aktiveras pa nytt yid kalandrering eller annan behandling, som lampligt aktiyerar fibrerna pa nytt och bringa dem att bliva fastklistrade vid intilliggande komponenter ay arket.

For att uppnd extra starkt f8rband mellan den absorberande kroppens -vaddskikt kan klister lampligt paforas ett 'eller flera ay de lure vaddskikten ay den absorberande kroppen, t. ex genom sprutning eller tryckning, varyid klistret pafores i sadan mangd, att det kommer att genomtranga de onskade yaddskikten for att hopklistra dem med yarandra och med skikt pa motsatta sidor av det eller de skikt, pa vilka klistret paftires. Den O.- lunda paforda klistermangden kan giyetvis regleras for att begransa den utstrackning, i vilken klistret kommer att genomtranga andra skikt, och pdforingen ax klister foretages lampligen pa ett sadant satt, att paforingen sker i ett flertal enskilda omraden utoyer skiktet i stallet for sasom en kontinuerlig hinna utover hela ytan av skiktet, varigenom forstyyning ay produkten forhindras.

Sasom ett alternatiy till anyandandet ax banor ax korslagda tradar pi utsidorna kan man begagna ett natoverdrag, som bestar ax en serie parallella, med mellanrum anordnade tradar 29 (fig. 6), som stracka sig tvars mot arkmaterialets langdriktning, och en se-Tie parallella, med mellanrum belagna klisterlinjer 30, som stracka sig i materialets langdriktning eller tyars mot de tvargaende tradarna. Tradarna kunna vara klisteroverdragna och darigenom fasta vid del absorberande vaddskiktet genom fibersldktet 26, eller ock- sAtradarna yara fria frin klister och forbundna rued det absorberande skiktet genom de tyargaende klisterlinjerna.

Likasa kan natOyerdraget besta ay en serie parallella, med mellanrum belagna tradar, seam stracka sig i arkets langdriktning, och en serie parallella, med mellanrum anordnade klisterlinjer, som stracka sig tyars mot tradarna.

I vissa fall kan det skyddande nat5yerdraget besta enbart ay med mellanrum belagna klisterlinjer, som stracka sig i en eller flera riktningar utoYer arkets yta. Ayenledes kan tryckning med klister begagnas i samband med natliknande tyger for att skydda ytorna ax arket. Sadan tryckning tjanar icke blott till att bilda ett natverk for att skydda underliggande material utan awn till att forbattra forbandet mellan tradnatet och det underliggande materialet.

I andra fall kan natyerksytskyddet best& ay tre eller flera satser tradar, som stracka sig i olika vinklar tyars Over ytan ax arket for att darigenom giva okad draghallfasthet i ett motsyarande okat antal riktningar med motsyarande okning ay arkets stabilitet. Ehuru del vanligen är lampligast, att tradarna i de skyddande ytnaten aro hopmonterade i normalt, rakt tillstand, kan det forekomma fall, vid vilka tradarna kunna paforas i en yagformig eller krusig form for erhallande ay nat, som kan i begransad grad strackas i tra.- darnas langdriktning.

Ett ytterligare alternatiy visas i fig. 7, dar den absorberande fyllnaden bestir ay ett centrait skikt 31 ay sa kallat flockmaterial, dys. cellulosafibrer, som aro avsatta i ett skikt med onskad tjocklek. Ett sadant flockskikt kan samlas mellan skikten 32 och 33 ax krappsilkepappersyadd, vilka skikt aro enkla eller ay flerskiktskonstruktion. Aggregatet ay flock och krappsilkepapperkvarhallare kan hopfastas genom ett flertal praglade ytor, sasom antydes yid 34. En med flock fortjoekad fyllnad ay donna karaktar kan inneslutas mellan skyddsytoyerdrag ay fiberkladda, tvarlagda tradar, sasom beskriyits i samband med fig. 5, eller tackskikt ay tradar och klisterlinj or med fib erskikt, &Isom visas i fig. 6, eller andra alternatiy.

For vissa andamal kan vanlig, yayd gas anyandas sasom natoverdrag i stallet for korslagda tradar och den ovan beskrivna kombinationen ay tradar och klisterlinjer. Om oyerdragen ay vavd gas framstallas atminstone delvis ay spunna tradar med liten snodd, t. ex. omalla de tradar, som stracka sig i den ena rils.tningen, Are utforda sasom spunna tradar med liten snodd, kommer det vayda tyget att hays en onskad mjukhetsgrad, vilken yanligen joke forekommer Yid vavd gas, och i en yiss grad nagra ay de fordelaktiga egen.- skaper, som oyan angivits i fraga ona de ay korslagda tradar bestaende tygerna, som framstallts ay flerfibriga tradar med liten snodd.

De beskriyna produkter, som -visas i fig. 57, kunna hopmonteras pa vilket som heist lampligt salt. En meted att fra:mstalla produkterna enligt fig. 5 visas schematiskt i fig. 9. Har ledes en bana 19 ay tyg ay korslagda tradar genom en operationszon ay en mekanism, som a-vsatter det onskade skiktet ax fibrer 15 pa det ay korslagda tradar bestaende tyget, yilket sedan kan kalandreras medelst en lamplig kalanderanordning 20 for att astadkomma den fiberbelagda banan 27 for den ens sidan ay produkten.

En rulle 35, som bestar ay sex eller ett annat erforderligt antal silkespappersbanor eller flock och silkespapper, hopbundna pA det utvalda sattet, t. ex. sasom ,o-van beskrivits i — —7 samband med fig. 5, 6 och 7, Or lampligt uppburen, och den darifran ,aygivna banan 36 an- bringas oyanpa den pa ovan angivet satt tramstallda tackbanan 27. En annan rulle 38 av tackmaterial, som framstallts pa samma satt men lindats till en. forradsrulle, är limpligt uppburen, och den darifran kommande banan 39 anbringas ovan:pa vaddskiktet 36. Aggregatet utsattes darpa for tryck mellan ett par tryckvalsar 40, som kunna yara upphettade for att any° aktivera termoplastklister, som uppbares av de langsgaende tradarna av tyget i tackbanorna, for -att darig-enom astadkomma klisterforband mellan tackbanorna ,och det absorberande vaddskiktet pa det redan beskrivna Sattet. Andra sat att hopmontera komponenterna Inuma givetvis begagnas, och den beskrivna metoden fir endast avsedd att utgora ett utforingsexempel.

En typisk metod for framstallning ay konstruktionen enligt fig. 6 bestar i att kontinuerligt mata tre vaddskikt till lage ovanpa varandra och astadkomma avsattning av det -erforderliga fiberytskiktet 26 pa den ena sidan av detta yaddaggregat. Klister eller bindefibrer i fiberytskiktet kunna lampligen begagnas fOr att forbinda fiberytskiktet med vaddaggregatet, om ett sadant fOrband onskas. Det fiberbelagda aggregatet, som betecknas med 41 i fig. 10, kan darph formas till ett ror runt dornen 5 av en korslaggningsapparat av sarnma natur, som den i samband med fig. 8 beskriyna. En lampligt listf5rsedd tryckvals 42 kan begagnas for att trycka klisterlinjer 30 pa ytan av det -aggregat, ph yilket tvartradar skola anbringas, och denna tryckning sker, medan aggregatet forblir i den flata formen, sasomTract, sasom antydes vid 43, kan darpa svepas runt roret, vilket darefter uppklippes, sasoin visas vid 44, mitt for de mot varandra stotande kanterna av banan 41. Det uppslitsade roret kan darpa utbredas till ett plant ark, sasom visas yid 45, och traden 43 kommer da att bilda tvartrad:arna 29 i fig. 6. For ett lamellerat ark med sex skikt silkespapper, sasom visas i fig. 6, bildar det treskiktiga, med fibrer belagda materialet °eh dess skyddsnat av tradar och klisterlinjer, framstallt ph det just beskrivna sattet, halften ay arkets tjocklek. Tva. sadana treskiktskonstruktioner matas sedan till lage ovanpa varandra, och klisteruppbarande tradar 28 matas mellan dessa konstruktioner for att fullborda hopmonteringen. For aggregat med fler eller lane an sex silkespappersskikt gores lamplig modifikation vid tillverkningen av de preliminara aggregaten och i antalet och 10- gena av skikten ay klisterharande tradar. Andra satt att hopmontera elementen kunna Oven begagnas.

Ett exempel ph vaddmaterial, framstallt enligt fig. 5A, har sex skikt oblekt krappsilkespapper, framstallt i huvudsak av oblekt tramassa, varvid de enskilda skikten hava en grundvikt a-v omkring 11,5 g/m2. De klisteruppliarande tradarna besta av mycket tunna, flerfibriga rayontradar med lag snodd, innehallande trettio fibrer med en snodd av om- kring 1 vary per cm, yarvid de erhallna tradarna hava en tjocklek av 75 den. Dessa tra- dar overdragas med poly-vinylacetatklister med .ovannamnda sammansattning. Vikten ay klistret p0 tradarna per m2 av tyget Or ran- kring 2,5-3,5 g. Det av korslagda tradar besthende tyget hade maskor med dimensionerna 2,5 X 5 mm och bestar av silkerayontradar med lOg snodd, bildande i huvudsak ratvinkel med varandra ph sa satt, att den ena satsen tradar stracker sig i den fardiga produktens langdriktning, medan den andra tradsatsen stracker sig i produktens tvarriktning. De tvargaende tradarna hava en grovlek ay 100 den. och innehalla fyrtio fibrer, medan de i maskinriktningen sig strackande tradarna hava en grovlek ay 75 den. och innehalla trettio rayonfibrer.

Den sist beskrivna produkten har en tjocklek av omkring 0,75-1,00 mm och -Or trots sin lamellkonstruktion mycket -mjuk och bojlig och kan hopkramas till en sudd for aytorkning. Produktens mjukhet Or .sadan, att den kan bringas att mycket nara ansluta sig till oregelbundna ytor, skarpa horn och urtagningar. Materialet Or visserligen icke utfort av vattenfast eller i -van tillstand starkt papper men kan dock vatas och hopkramas till en avtorkningssudd liksom en aytorkningstyglapp saint darefter utbredas i flat form, torkas °eh anyandas pa nytt antingen torr eller vat. Det polyvinylacetatklister, som anvandes for hopfastning av de av korslagda tradar bestaende tygerna med ,aggregatet av vaddskikt Or i huvudsak fuktighetsfast och hindrar avlagsnande av tradbanor fran aggregatet av vaddskikt, sa att tradbanorna bilda varaktiga skyddsytoverdrag f Or vaddskikten.

De sagda av korslagda tradar bestaende banorna giva icke blott avsevard draghallfasthet 'at pappersskiktaggregatet utan Oven ett ytskydd, som i avsevard grad hindrar brist- ningpappersskikten till foljd av gnid- el- ler torkverkan pa materialets yta. Tradarna i den av korslagda tradar bestaende banan tillsammans med de ,omedelbart darunder liggande, :lake vayda ytskikten av fibrer synas verka sasom skarmar, som hindra direkt beroring med det fOremal, som avtorkas, och pappersskikten, sa att de senare icke skadas I namirvard grad. Foljaktligen Or pappersskiktkomponenten effektivt skyddad mot skador genom rivning eller gnidning, som nor-malt Or mycket .nedbrytande pa mjukt silkespapper, sarskilt d papperet Or vatt. Denna vaddskyddsfunktion av de med fibrer bclagda, av korslagda tradar besthende banorna kan givetvis okas genom anyandning ay mindre glest, natliknande tyg eller tjockare tradar och tjockare fiberpalagg. De utskjutande 8— — tradhanorna eller skyddsnaten aro emellertid, da de framstallts pa ovan beskrivet salt och sarskilt (la de framstallts av flerfibriga tradar med liten snodd, tillräekligt mjuka °eh glesa f8r att de icke skola naranvart paverka det sammansatta materialets grepp. Foljaktligen hr greppet av det sammansatta materialet i huvudsak bestamt av stomm.en av pa varandra lagda skikt av krappad vadd. Denna stomme ãr mjuk, bojlig och sammanpressbar, sa ati den tilldelar produkten ina.nga av egensks.perna hos textilhanddukstyg och textiltorkduk.

Fiberpalagget ãr ett mycket -viktigt element samband med skydd av vadden, i det att palagget liar benagenhet att bilda ett skikt i natur av en mycket genomtranglig skarm, som ar slat och avsevart mindre rivande an vadden. Denna skarm ãr sa pords, att den icke erbjuder namnvart motstand mot absorption av vatskor medelst den absorberande kroppen, oak den slata och icke rivande karaktaren av skarmen underlattar rorelse av materialet utover en yta vid avtorkning. Denna slathet dr emellertid icke av en sadan natur som en kontinuerlig hinna, att den stOr uppfangningen av smuts och annat frammande material fran en yta, varvid ma papekas, att de fataliga fibrerna I fiberpalagget, som giver he; genomtranglighet, Sa.S0111 redan aven antyder sadana mellanrum mellan fibrerna, att fickliknande utrymmen erhallas, i vilka smuts eller annat frammande material kan ansamlas under avtorkningsoperationen.

For vissa avtorkningsandamal är det lampligt, att de tradar, sona anvandas i skyddsoverdragen, dro sa tunna, att de komma att ga sonder, am de haka fast vid en grad eller nagot annat utsprang i stallet for att dragas ut ur tyget till fOljd av r5relse av materialet tvars Over ett sadant utsprang. Styrkan av tradarna bor for delta andamal givetvis bestammas atnainstone delvis med hansyn till styrkan av det klisterforband, som forefinnes mellan tradarna och den absorberande kroppen, sa att klisterforbandet kommer att kvarhalla tradarna och medfora, att tradarna ga sonder under de ovan angivna omstandighe.terna.

I stallet far wit utforma fiberbanan 15 pa tradtyget pa det i fig. 9 visade sattet kunna fibrerna pa fOrhand formas till en bana, t. ex. genom kardning eller genom andra metoder, varpa den fardigformade fiberbanan hopmonteras med de andra komponenterna pa nagot lampligt salt.

Prey visa, att i handeln forekommande, tyattade aytorkningsdukar av vayt tyg med dimensionerna 34 X 38 cm och vikten 38,8 g kunna absorbera ungefar 4,4 ganger sin vikt vatten, medan avtorkningslappar, som tillverkats pa det sist beskrivna sattet och hava dimensionerna 23,0 X 41 cm, kunna absor bera omkring 17 ganger sin vikt vatten. sa, dana a.vtorkningsdukar av textilvav skulle absorbera omkring .6 ganger sin vikt olja, medan den beskrivna produkten skulle absorbera omkring 10,8 ganger sin vikt olja.

De beskrivna, forbattrade, bortkastbara, men icke nodvandigtvis enbart en gang anvandbara torklapparna Oro mycket fordelaktiga i jamforelse med torklappar air yavt tyg i fraga em mjukhet och formaga att ansmyga sig efter foremal, och de verka mycket likt tygavtorkningsdukar. Ytegenskaperna av materialet bringa produkten att glida mycket Ian tvars Over en yta, som avtorkas, och den hoga absorptionsfOrmagan och snabba absorberingen hos pappersvadd gOr det mojligt for avtorkningsorgan, som framstallts av det beskrivna arkmaterialet, att uppfanga och absorbera vatskor och smuts eller annat frammande material pa ett fordelaktigt salt ij amforelse med verkan av i handeln forekommande avtorkningsdukar av tyg.

Arken enligt de beskrivna konstruktionerna Oro vOl lampade few anvandning sasom avtorkningsmaterial, sarskilt mom industrien, men sagda material kan Oven anvandas fOr manga andra andamal, som bliva uppenbara frail gang till gang. Exempelvis kunna forkladen, haklappar, ,absorberande matter oak kuddar av olika slag, t. ex. bordsfiltar, framstallas medelst del heskrivna materialet, och detta material kan aven begagnas for framstallning av bortkastbara handdukar. Produkten skulle uppenbarligen vara av bortkastbar natur men konstruerad f Or nagot utstrackt eller upprepad anvandning i stallet for endast anvandning en enda gang.

Olika fordndringar a-v de beskrivna konstruktionerna kunna vidtagas uta:n frangaende av uppfinningsprincipen.

Claims (2)

Patentansprak: 1. Arkmaterial, som Or tillrOckligt tunt fOr att kunna yikas och hopkramas och som be-star av ett vatskeabsorberande, icke vavt huvudfiberskikt, t. ex. krappat silkepapper, vilket har benagenhet att ga solider under inyerkan av gnidning, och ett glest skyddsnat pa atminstone den ena sidoytan av huvudskiktet, kannetecknat daray, att natet bestar av icke vavda, mycket bojliga och liten snodd uppvisande tradar, som are fastklistrade pa huvudskiktet. 2. Material enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att skyddsnatet bestar av atminstone tva satser tradar, varvid den ena satsens tradar Ore i huvudsak fria frail klister ,oek bundna yid den andra satsen tradar pa korsningsstallen mellan de bada satserna tradar. 3. Material enligt patentanspraket 1 eller 2, — —9 kanneteeknat darav, att de liten snodd uppvisande tradarna 'bestO av ett flertal silkefibrer. 4. Material enligt nAgot air de foregdende patentanspraken, kannetecknat darav, att ett skyddsnat finnes pa hada siderna air huvudskiktet. 5. Material enligt naget air de foregaende patentanspraken, katutetecknat darav, att ett lattgenomtrangligt, ieke vavt skikt air fibrer är bundet vid skyddsnatet for att ytterligare skydda huvudskiktet. Anforda publikationer: Patentskrifter fron Storbritannien 163 256, 733 813; Tyskland 164 588, 534 056, 577 656; USA 1 831 403, 2 564 689. Stockholm 1962. Ling. Bol.-tr. P. A. Norstedi & S6ner. 620089 L.„ imtli 'WI Rios :•lifrAi .WANNItrill Ipit IreAtilli - I VA :NV* ntiith 'Oil. 6. •a irgaillIlinfrifilili . oi milieu' - -q• a& h . -,A•../- i.'.• . ,, . ,, ,'''',-'".- - i‘'.',s•A':."--- „ ''.• • -7'1- -,•+ ..--"''',...,„ . .-.'4.1',.? '-',-:. •:‘,..:!:.: i \ -,V .,...'t' it,'1,,i.. me ',',11Wili.916 alrl. :1Axin r:f/,-A, ,,*.,,teuilici '„Cs'It'. ' : 41-0•( e't. '.,i;,, ,e1; '-4,Q,-%I.; 9-.1.r■ . -I •-•::•.4../- --21r ;,..,. ,:ts, f .- IF, r.t ,.., 41.:,.N.;,;;Nt, . , ,f;J.,: . .4“. 1..% k 2. --4; 1. ' ,, , .0 "fo . . '1, ‘,',,,, ,Y,‘..N•„-„ -'T.,,. fr „. '1',,4)-''.I'o'•+T 1. , , ').', ,1,...,,,).-• •., j,. - .,,.Ih...-.,' ,NI.: , ...p.•::- 1,' i„ .",o'' - a- I ',.,• oc, ,-,,_, , ,,. ."'",:,)''>s, -k''',- 0,3 A alANI2E1 hiTra- Write SZliti r.zir., RAI .-eom as3 te.Minn tem ritslitgek -,...jeotirinIM .1Vonstataig -.•!Pmg'110].01,4cY tOilWaritaltilligi 2. ffig Arkplillg . ''''■ ' t.,, IZIT.F...

1. 1.1 Fzifo.:_a_44.1 3. ••=-• idedirrulTmema.4 . AiNkvp...w,R1 iI row:4ft 'As ribil 44:k MI* i'is•wmazt,w4111 0.41fAtrAtIN kr41,Mill , , y"'" ‘,•1::1, 1-,•• ..,,,, ,,,f;-.,,,, 1.,.4.1, °.1;Vc,','.-.---, ,...-...t.. i.') I\ . ,•,•,i•••'t 1. ?.-.7 ?I'.,,, °S .• -• ,!',‘ V.gy, A i'.‘.-. ..f. ' ' ':?.)- '' ) - ...- -,:".V.it -'," .0,, /,',..,..‘,4e.-,,,' ••••••-- --..,-,2-,:,,,,s.,0, ; ?Y:,--1'...,`' • ' <,:v• '"•.-''''• .....-. ,- '' -- •''"''v(L.. -'N't titrOilariSint "'""`""''''j1411' eia °KATO of rei'V leo aim:sit itiithillfiNIIIII ricgon i Oki , '+:;::" • .

2. y 9 ..-f ", ,,tga.szilipst.s FisardiAggh.....:0 apnIFErn° rigi; 4,-1-e.- .4` `. • vanbMilolle. P'--, ll firwmavistroetroa oto.rdiri72.3pc omm ,1,), 94.E.r-V VA Ini•i ...s.- .- e wiirk-,K21__w21 ,Itt,Z1 OTA:PirdeTitrIS 2.06.; 27 Z7 „9--