SE1450817A1

SE1450817A1 - Val av körmod i ett fordon

Info

Publication number: SE1450817A1
Application number: SE1450817A
Authority: SE
Inventors: Daniel Häggström; Tomas Selling
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2014-07-02
Filing date: 2014-07-02
Publication date: 2015-06-30

Abstract

Förfarande (400) och beräkningsenhet (310) för uppbyggnad av en databas (350) för att välja körmod i en styrenhet (180) för en växellåda (150) i ett fordon (100), varvid detta förfarande (400) kännetecknas av: fastställande (401) av fordonets geografiska position med en positionsbestämmande enhet (330); konstaterande (402) av lämplig körmod vid den fastställda (401) geografiska positionen; och lagring (403) av den konstaterat (402) lämpliga körmoden, förknippad med den fastställda (401) geografiska positionen i databasen. (350). Vidare innefattas ett förfarande (600) och beräkningsenhet (310) för att välja körmod i en styrenhet (180) för en växellåda (150) i ett fordon (100).(Publ. Fig. 3A)

Description

VAL AV KORMOD I ETT FORDON TEKNISKT OMRADE Detta dokument beskriver forfaranden och berakningsenheter i ett fordon. Narmare be- stamt anges ett forfarande och en berakningsenhet for uppbyggnad av en databas dar kormod lagras forknippad med olika fordonspositioner, samt ett forfarande och en berakningsenhet for att valja kormod i en styrenhet for en vaxellada i fordonet, baserat pa information som hamtas fran data basen.

BAKGRUND Vid Miming med ett fordon finns det ett flertal fordelar med att kunna anpassa vaxelval, vaxlingsvarvtal, kopplingsbeteende och sjalva utforandet av en vaxling, beroende pa korsituation. Sadant anpassat vaxelval, vaxlingsvarvtal, kopplingsbeteende och utforande av vaxling benamns ibland kormod.

Med fordon avses i detta sammanhang exempelvis lastbil, langtradare, flakbil, transportbil, hjullastare, buss, motorcykel, terrangbil, bandvagn, snoskoter, stridsvagn, fyrhjuling, traktor, personbil eller annat liknande motordrivet bemannat eller obemannat transportmedel, anpassat for landbaserad geografisk forflyttning.

Vaxlingen i sadant fordon Ors ofta av en styrsystemstyrd vaxling av "manuella" stegade vaxellador, aven kallade AMT (Automated Manual Transmission) eller DCT (Dual Clutch Transmission) och/ eller Hydraulautomat. Nar det galler tunga fordon som till stor del anvands far landsvags-/ motorvagsbruk anvands ofta sadan automatiskt vaxlad vaxellada, dvs. AMT.

Exempel pa olika kormoder är manovreringsmod, offroadmod, ekonomimod, powermod, classic-mod och komfortmod. Harigenom kan vaxlingen goras pa ett satt som overensstammer med forarens onskemal i en viss korsituation. Exempelvis kan kormoden ekono- mimod vara anpassad att Ora vaxlingar vid ett lagre varvtal an annars, valja [corning pa laga varvtal etc. Harigenom mojliggors branslebesparing med fordonet.

Kormoden powermod kan daremot vara anordnad att kora pa hogt varvtal for att erhalla sa hag motoreffekt som mojligt och kora en vaxel till hogt/ maximalt tillatet varvtal innan vaxling Ors. Harigenom kan man sakerstalla att fordonet kan ta sig fram i en brant uppforsbacke, da fordonet har tung last och/ eller kan genomfora en omkorning, exempelvis. 2 Kormoden manovreringsmod kan vara anpassad att underlatta forarens fordonsmanovrering i mycket I5g hastighet exempelvis i samband med lastning/ lossning. Med denna Icormod aktiverad undviker man plotsliga knyck i drivlinan.

Offroadmod är en kormod anpassad for korning p5 slirigt underlag, i terrang, i grus/ sand eller liknande, for att sakerstalla att fordonet inte Icor fast eller tappar en vaxel vid vaxling.

Komfortmod är en kormod som kan anvandas d5 snabba, plotsliga vaxlingar vilka p5verkar passagerarna i fordonet, är oonskade. Exempel p5 detta kan vara bussar far persontrans10 port eller raddningsfordon som transporterar skadade patienter.

Classic-mod är ett mellanting mellan nagra eller alla ovanstaende moder, och medic& att fordonet inte behover byta kormod s5 ofta.

Det kan namnas att dessa ovan beskrivna kormoder inte utgor n5gon fullstandig upprakning av alla tankbara kormoder som kan vara aktuella i ett fordon. Vidare kan en viss Icormod med en viss karaktaristik, som exempelvis powermod, ha en annan benamning hos en annan fordonstillverkare, som exempelvis kraftmod, hillmod, hogvarvsmod, eller liknande. Vidare är kanske bara en delmangd av dessa kormoder tillgangliga i ett visst fordon, beroende p5 fordonets fun ktion.

Ett problem som uppst5r i fordonet är att foraren sjalv m5ste valja kormod i vane given situation, vilket innebar ett extra arbetsmoment for -Waren. Detta kan forskjuta forarens fokus fr5n den omgivande trafiksituationen till kormodsselektion och varldsfranvant kon- templerande i samband med detta, vilket kan p5verka korsakerheten negativt och Oka olycksrisken for fordonet.

Vidare kan detta val utgora ett extra stressmoment for foraren, som kanske m5ste utfora en mangd 5tgarder samtidigt eller i samband med valet av kormod, sasom att svanga, blanda ner helljuset, manovrera korriktningsvisare, besvara ett inkommande telefonsamtal etc.

Det kan aven vara latt att glomma andra/ 5terstalla kormod, till foljd av andra handelser i den omgivande trafiken, exempelvis.

Vidare kan det vara svart for en oerfaren forare att valja den basta kormoden i varje given situation. Om en felaktig kormod valjs, av misstag eller till foljd av otillracklig erfarenhet kan 3 detta paverka fordonets prestanda negativt. Om exempelvis fordonet kontinuerligt [cars i powermod kan detta resultera i en forhojd bransleforbrukning, vilket medfor okad transportkostnad, okad miljobelastning och tatare tankningsintervall, exempelvis. Om fordonet kontinuerligt ' Det kan konstateras att mycket annu aterstar att Ora for att underlatta och forbattra valet 10 av lamplig kormod i ett fordon.

SAMMANFATTNING Det är darfor en malsattning med denna uppfinning att kunna losa atminstone nagot av ovan angivna problem och uppna forbattrad selektion av kormod i ett fordon.

Enligt en forsta aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande for uppbyggnad av en databas for att valja kormod i en styrenhet for en vaxellada i ett fordon. Forfarandet innefattar faststallande av fordonets geografiska position med en positionsbestammande enhet. Vidare innefattar forfarandet konstaterande av lamplig kormod vid den faststallda geografiska positionen. Dessutom innefattar forfarandet aven lagring av den konstaterat lampliga kormoden, forknippad med den faststallda geografiska positionen i databasen.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en berakningsenhet, anordnad for uppbyggnad av en databas for att valja kormod i en styrenhet for en vaxellada i ett fordon. Berakningsenheten innefattar harvid en processorkrets, anordnad att faststalla fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet. Vidare är processorkretsen aven anordnad att konstatera lamplig kormod vid den faststallda geografiska positionen. Processorkretsen är ocksa anordnad att lagra den konstaterat lampliga kormo- den, forknippad med den faststallda geografiska positionen i databasen.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande for att valja kormod i en styrenhet for en vaxellada i ett fordon. Forfarandet innefattar faststallande av fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet. Vidare innefattar forfarandet extrahering av en kormod forknippad med fordonets faststallda geografiska position ur en databas och aktivering av den extraherade kormoden i styrenheten for vaxel&Ian i fordonet. 4 Enligt en fjarde aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en berakningsenhet, anordnad for att valja kormod i en styrenhet for en vaxe115da i ett fordon. Berakningsenheten innefattar en processorkrets, anordnad att faststalla fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet. Processorkretsen är aven anordnad att extrahera en kormod fOrknippad med fordonets faststallda geografiska position ur en databas. Vidare är processorkretsen aven anordnad att aktivera den extraherade kormoden i styrenheten for vaxelladan i fordonet. 10 Genom att bestamma vilken kormod som är lamplig att anvanda for ett fordon vid en viss geografisk position och lagra denna information kan man sedan i ett fordon, med kannedom om sin geografiska position, hamta information angaende vilken kormod som är lamp-hg att valja vid denna geografiska position fr5n databasen. Harigenom erhalls ett beslutsskid far foraren, som indikerar vilken kormod som är lamplig att valja, alternativt ett auto- matiserat val av vaxelmod som helt befriar foraren fran bekymmer i samband med vaxelmodsval. Harigenom kan en optimal vaxelmod genomgaende valjas, utan att foraren behover anstranga sig sarskilt for detta, vilket underlattar for foraren samtidigt som bransle kan sparas, framkomlighet kan tryggas och manovrering underlattas.

Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framg5 fran foljande detaljerade beskrivning.

FIGURFORTECKNING Utforingsformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj med hanvisning till bifogade figurer, vilka illustrerar olika utforingsexempel: Figur 1Aillustrerar ett fordon enligt en utforingsform.

Figur 1Billustrerar en drivlina i ett fordon enligt en utforingsform.

Figur 2Aillustrerar en representation av ett landskap enligt en utforingsform.

Figur 2Billustrerar ett exempel p5 definition av manovreringsmod far ett fordon i olika geografiska omraden i ett landskap, enligt en utforingsform.

Figur 2Cillustrerar ett exempel p5 definition av manovreringsmod for ett fordon i olika geografiska omraden i ett landskap, enligt en utforingsform.

Figur 3Aillustrerar ett exempel p5 forarmiljo i ett fordon anordnat enligt en utforings- form av forfarandet.

Figur 3Billustrerar ett exempel p5 askadliggorande av kormodsval enligt en utforings- form.

Figur 3Cillustrerar ett exempel dar ett fordon enligt en utforingsform backar mot en lastkaj och harvid andrar kormod, triggad av en radiosignal.

Figur 3Dillustrerar ett exempel dar ett fordon enligt en utforingsform Icor igenom en grind, exempelvis in till ett anlaggningsomrade, och harvid andrar kormod, triggad av en radiosignal.

Figur 3Eillustrerar ett exempel pa forarmiljo i ett fordon anordnat enligt en utforings- form av forfarandet.

Figur 3Fillustrerar ett exempel pa en tabell dar vissa kormodsindikatorer forknippats med olika kormod.

Figur 4är ett flodesschema som illustrerar en utforingsform av uppfinningen.

Figur är en illustration av en berakningsenhet enligt en utforingsform av uppfin- ningen.

Figur 6är ett flodesschema som illustrerar en utforingsform av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING Utforingsformer av uppfinningen innefattar forfaranden och berakningsenheter, vilka kan realiseras enligt nagot av de nedan beskrivna exemplen. Denna uppfinning kan dock genomforas i manga olika former och ska inte ses som begransad av de hari beskrivna utforingsformerna, vilka istallet är avsedda att belysa och askadliggora olika aspekter.

Ytterligare aspekter och sardrag av uppfinningen kan komma att framga fran den foljande detaljerade beskrivningen nar den beaktas i samband med de bifogade figurerna. Figurerna är dock enbart att betrakta som exempel pa olika utforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som begransande far uppfinningen, vilken begransas enbart av de bifogade kraven. Vidare är figurema inte nadvandigtvis skalenligt ritade och är, om inget annat sarskilt skrivs, avsedda att konceptuellt illustrera aspekter av uppfinningen.

Figur 1A visar ett fordon 100, anpassat for motordrivet framforande i bland annat en forsta fardriktning 105. Exempelvis, men inte nadvandigtvis, kan fordonet 100 vara ett lastfordon, en buss, eller utgoras av nagon av de tidigare uppraknade typerna av fordon, eller liknande landbaserat fortskaffningsmedel. Fordonet 100 kan aven exempelvis, men inte nadvandigtvis, vara sarskilt anpassat for terranggaende drift eller anordnat for framkomlighet under svara korforhallanden innefattande stora topografiska variationer, oregelbundet underlag och/ eller underlag med varierande friktion.

Enligt en utforingsform kan fordonet 100 vara anordnat att faststalla fordonets geografiska position med en positionsbestammande enhet sasom exempelvis GPS eller liknande. Vida- 6 re kan en kormod som konstateras vara lamplig att anvanda vid en viss geografisk position faststallas och lagras i en databas, forknippad med den faststallda geografiska positionen i databasen.

En kormod kan konstateras vara lamplig exempelvis genom att foraren aktivt valjer att forknippa en viss kormod med en viss geografisk position eller omrade; eller att en raknare hailer reda pa antalet ganger foraren valjer en viss kormod vid en position och da ett gransvarde overskrids, exempelvis att -Waren valjer manovreringsmod tre ganger av tre passager av ett visst geografiskt omrade, medfor att denna kormod valjs, eller rekommen- 10 deras till foraren, enligt olika ufforingsformer.

Da fordonet 100 pafoljande gang passerar denna geografiska position, alternativt da ett annat fordon passerar denna geografiska position, kan en sokning i databasen goras och den kormod som forknippats med den geografiska positionen kan valjas, enligt vissa utfo- ringsformer. Harigenom underlattar man korningen for foraren som slipper manuellt valja kormod.

Figur 1B visar schematiskt en drivlina i fordonet 100 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Drivlinan innefattar en forbranningsmotor 110, vilken via en pa forbran- ningsmotorn 110 utgaende axel 120, exempelvis via ett svanghjul, är forbunden med en ingaende axel hos en vaxellada 1via en koppling 130. Vaxelladan 150 kan vara exempelvis en automatiserad manuell vaxellada, en AMT-vaxellada, DCT- vaxellada, hydraulautomat eller liknande. En sensor kan vara sarskilt anordnad att avlasa forbranningsmotorns varvtal pa utgaende axel 120.

Fordonet 100 innefattar aven en drivaxel 160, vilken forbinder fordonets drivhjul 170-1, 170-2med vaxelladan 150 , eventuellt via en axelvaxel, sasom till exempel en differentialvaxel. Det i figur 1B schematiskt visade fordonet 100 innefattar tva drivhjul 170-1, 170-2, men utforingsformer av uppfinningen är tillamplig aven for fordon 100 med ett flertal drivax- lar forsedda med ett eller ett flertal drivhjul.

Kopplingen 130 kan exempelvis utgoras av en automatiskt styrd koppling som kan vara exempelvis av torrlamelltyp. Friktionselementets (lamellens) ingrepp med svanghjulet pa motorns utgaende axel kan styras med hjalp av en tryckplatta, vilken kan vara forskjutbar i sidled med hjalp av till exempel en havarm, vars funktion kan styras av en kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorns paverkan pa havarmen styrs i sin tur av fordonets kopplingsstyrsystem via en styrenhet 180. Styrenheten 180 styr aven vaxelladan 150, liksom i vissa ut- 7 foringsformer aven forbranningsmotorn 110. Sadan styrenhet 180 kan ibland aven benamnas exempelvis Transmission Control Unit (TCU). For enkelhetens skull visas enligt ovan i figur 1B endast en styrenhet 180, dar funktioner for ett flertal olika styrfunktioner blivit samlade, sasom styrning av forbranningsmotorn 110, kopplingen 130 och/ eller vaxelladan 1 men fordonet 100 kan i andra utforingsformer innefatta ett flertal styrenheter, pa vilka ovan namnda styrfunktioner kan vara fordelade.

Styrenheten 180 kan i sin tur vara forbunden med en berakningsenhet 310, vilken i sin tur kan vara anordnad att skicka styrsignaler far att kontrollera styrenheten 180, baserat pa en 10 faststalld geografisk position och en extraherad kormod som är forknippad med denna geografiska position.

Styralgoritmen som styr fordonets vaxellada 150 paverkas, forutom valet av kormod, av en eller flera parametrar, vilka kan vara forarberoende, indirekt forarberoende eller forarobe- roende, sasom exempelvis fordonets lutning, fordonsvikt, fordonstyp, fardkomfort, gaspedalens position, gaspedalens lagesforandringshastighet, prestandaval, fordonshastighet och/ eller motorvarvtal; for att nu bara namna nagra, enligt olika utforingsformer.

Styrsystemet i fordonet 100 kan utgoras av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller kontrollenheter/ controllers, och olika pa fordonet 100 lokaliserade komponenter. Ett sadant styrsystem kan innefatta ett stort antal kontrollenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en kontrollenhet. Likasa kan en kontrollenhet vara anordnad att ansvara for flera funktioner.

Styrenheten 180 kan aven vara anordnad att kommunicera med andra enheter, for att ta emot signaler och matvarden och eventuellt aven trigga en matning, exempelvis vid visst tidsintervall. Vidare kan styrenheten 180 aven vara anordnad att kommunicera exempelvis via fordonets kommunikationsbuss, vilken kan utgoras av en eller flera av en kabel; en da- tabuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration.

Styrenheten 180 kan aven, eller alternativt, vara anordnad for tradlos kommunikation over ett tradlost granssnitt enligt vissa utforingsformer. Det tradlosa granssnittet kan utgoras av radiosandare baserad pa tradlos kommunikationsteknologi sasom 3rd Generation Partnership Project (3GPP) Long Term Evolution (LTE), LTE-Advanced, Evolved Universal Terrestrial Radio Access Network (E-UTRAN), Universal Mobile Telecommunications System 8 (UMTS), Global System for Mobile Communications/ Enhanced Data rate for GSM Evolution (GSM/EDGE), Wideband Code Division Multiple Access (WCDMA), World-Wide Interoperability for Microwave Access (WiMax), Wireless Local Area Network (WLAN) Ultra Mobile Broadband (UMB), Bluetooth (BT), Near Field Communication (NFC) eller infrarod sandare for att nu bara namna nagra fâ tankbara exempel pa tradlos kommunikation.

Figur 2A visar ett exempel pa en representation av ett landskap. I detta godtyckliga exempel representeras fordonet 100 av en avatar som visar fordonets position i det omgivande landskapet. I en tankt resa ska fordonet 100, kora pa en asfalterad landsvag, aka till en 10 lastkaj for att lasta gods och darefter fortsatta utmed landsvagen till ett anlaggningsomrade. Detta anlaggningsomrade utgors av en lerig byggarbetsplats, dar visst gods ska lastas ay.

I vissa utforingsformer kan fordonet 100 initialt ha en tvadimensionell eller tredimensionell arbetskarta i ett minne, exempelvis innefattande longitud och latitud. Varje punkt i denna arbetskarta kan motsvara en sektion av landskapet fordonet 100 befinner sig i. En sadan sektion kan vara exempelvis 10 x 10 meter, eller en multipel alternativt delmangd av denna storlek.

Under denna korta resa kan omstandigheterna variera avseende underlag, fordonshastighet och krav pa fordonets drivlina.

Figur 2B visar aterigen den representation av landskapet som visades i figur 2A, men dar vissa geografiska omraden har forknippats med olika kormoder. I detta exempel har de geografiska omradena omkring lastkajen och ett off-roadomrade definierats som lastomraden och forknippats med manovreringsmod for fordonet 100. Vidare har den asfalterade landsvagen forknippats med kormoden ekonomimod. Ovriga omraden, utanfor asfalterat omrade eller lastomraden har forknippats med kormoden offroadmod.

De geografiska omradena kan definieras exempelvis av en, eller en grupp geografiska koordinater. Sadana geografiska koordinater kan inga i ett geografiskt koordinatsystem base-rat pa exempelvis sfariska koordinater med longitud och latitud. Exempelvis kan sadana koordinater sa som de definierats i den internationella standarden ISO 6709, alternativt GEOREF anvandas i vissa utforingsformer. I vissa utforingsformer kan plana ratvinkliga koordinatsystem anvandas, sasom exempelvis RT 90, aven kallat Rikets nat, Rikets triangelnat eller Rikets koordinatsystem; SWEREF 99 TM/ SWEREF 99; eller Universal Transverse Mercator (UTM); Military Grid Reference System (MGRS); Universal Polar Ste- 9 reographic (UPS); World Geodetic System 1984 (WGS 84); European Terrestrial Reference System 1989 (ETRS89); ETRS-TM35FIN eller annat liknande geodetiskt referenssystem.

Harigenom, genom att forknippa en kormod med en viss geografisk position eller omrade, kan valet av kormod automatiseras genom att da fordonet 100, eller i vissa utforingsformer, ett annat fordon, befinner sig p5 en geografisk position inom ett geografiskt omr5de som forknippats med en kormod, valjer denna kormod, eller foreslar for -Waren att valja denna kormod.

Enligt olika utforingsformer kan olika geografiska positioner eller definierade omraden forknippas med en viss kormod. Detta kan goras p5 ett flertal olika satt enligt olika utforingsformer, vilka kommer att exemplifieras narmare i beskrivningen av de p5foljande figurerna.

Enligt en utforingsform kan foraren forknippa vissa geografiska positioner med en lamplig kormod p5 en karta, exempelvis via en datorskarm, en surfplatta, en pekskarm, en mobiltelefon eller liknande anordning, vilken kan vara placerad i, eller utanfor fordonet 100. Denna information kan sedan lagras i en databas i eller utanfor fordonet 100 och hallas tillgangligt for fordonet 100, och i vissa utforingsformer aven andra fordon, da den geografiska posi- tionen uppnas. Harvid kan foraren p5 forhand definiera geografiska omr5den och valja lamplig kormod for detta geografiska omrade, baserat p5 sin erfarenhet och/ eller insikt i vilka korforhallanden som racier vid respektive geografiskt omr5de.

En fordel med en sadan utforingsform är att man relativt snabbt och enkelt kan bygga upp en databas dar en selekterad kormod har forknippats med en viss geografisk position eller omrade. Exempelvis kan man harigenom ta tillvara kunskapen avseende val av kormod hos en erfaren forare, en kunskap som sedan kan spridas och delges mindre erfarna fora-re.

Enligt en annan utforingsform kan en berakningsenhet 310 i fordonet 100 faststalla vilken kormod -Waren valjer vid en viss geografisk position, och aven innefatta en raknare som raknar upp antalet ganger en viss kormod valjs p5 en viss geografisk position inom ett visst tidsintervall, och d5 ett p5 forhand definierat, eller konfigurerbart gransvarde uppn5s, valjs denna kormod. Alternativt kan ett forslag att byta till denna kormod askadliggoras for for- donets forare visuellt p5 en bildskarm, auditivt genom ett rostmeddelande eller en ljudsignal, eller p5 annat lampligt vis.

En fordel med denna utforingsform är att hansyn tas till verkliga korforhallanden pa plats, vilka kan skilja sig fran de forhallanden som racier exempelvis pa en karta till foljd av trafikarbeten, ombyggnad, asfaltering och annat som kan skilja mellan karta och verklighet. Aven genom denna utforingsform kan man ta tillvara kunskapen avseende val av kormod hos en erfaren forare och sprida denna till mindre erfarna forare.

Enligt en annan utforingsform kan en detektion goras av en tradlos signal vilken innehaller en instruktion att byta till en viss kormod. Ett exempel pa detta kan vara da en tradlos signal utskickas fran en radiosandare med en viss rackvidd, placerad exempelvis i anslutning 10 till en lastkaj eller lastomrade. Exempel enligt denna utforingsform kommer att diskuteras och askadliggoras narmare i samband med beskrivningen av figur 3C och figur 3D. Dessa utforingsformer kan exempelvis tillampas som ett komplement till de ovan uppraknade utforingsformerna, och utgora ett bivillkor for att byta kormod.

Enligt en annan utforingsform kan en detektion goras av en visuell signal med en kamera, laserscanner eller liknande anordning monterad i fordonet 100, dar den visuella signalen innehaller en instruktion att byta till en viss kormod. Exempelvis kan en viss text, skylt, streckkod, QR-kod (Quick Response-kod) eller liknande detekteras, vilket av fordonets berakningsenhet 310 kan tolkas som att en viss kormod ska aktiveras. Exempel enligt denna ufforingsform kommer att diskuteras och askadliggoras narmare i samband med beskrivningen av figur 3E. Aven denna utforingsform kan exempelvis tillampas som ett komplement till de ovan uppraknade utforingsformerna, och utgora ett bivillkor for att byta kormod.

Enligt en annan utforingsform kan en detektion goras av en kormodsindikator, vilken pa forhand forknippats med en viss kormod. Exempelvis kan en detekterad fordonslutning innefattande uppforsbacke for fordonet 100, overskridande ett visst gransvarde vara forknippad med kormoden powermod. Exempel enligt denna utforingsform kommer att diskuteras och askadliggoras narmare i samband med beskrivningen av figur 3F. Aven denna utforingsform kan exempelvis tillampas som ett komplement till de ovan uppraknade utforingsformerna, och utgora ett bivillkor for att byta kormod.

Enligt ytterligare andra utforingsformer kan nagra, vissa eller samtliga av dessa utforingsformer kombineras med varandra. Harigenom kan en okad precision och/ eller palitlighet i valet av kormod uppnas. 11 Figur 2C visar en representation av ett landskap, dar vissa geografiska omraden har forknippats med olika kormoder. Enligt vissa utforingsformer kan en viss kormod forknippas med en viss geografisk position. Detta kan goras pa ett flertal olika satt enligt olika utforingsformer, som tidigare namnts.

I det illustrerade exemplet är kormoden ekonomimod forknippad med partier i landskapet som är platta eller mattligt kuperade, medan kormoden powermod är forknippad med en uppforslutning, raknat i fordonets fardriktning 105. I en utforingsform kan powermod aktiveras strax innan en uppforsbacke paborjas, samt ekonomimod aktiveras da fordonet nalkas 10 kronet pa uppforsbacken.

Enligt vissa utforingsformer kan en viss kormod vara forknippad med en viss geografisk position OCH dessutom ytterligare ett eller flera villkor, sasom lutning pa fordonet 100, kikriktning pa fordonet 100 eller fordonets rullmotstand vid denna geografiska position. Har- igenom kan ett visst geografiskt omrade forknippas med kormoden powermod nar det passeras i uppforsbacke och med ekonomimod nar samma geografiska omrade passeras i nedforsbacke, exempelvis. I vissa utforingsformer kan ytterligare villkor adderas enligt vissa utforingsformer, sasom att fordonet 100 befinner sig pa en viss geografisk position, Icor i uppforsbacke brantare an ett visst forsta gransvarde och har en fordonslast som overskri- der ett visst andra gransvarde, etc.

Enligt en utforingsform kan foraren forknippa vissa geografiska positioner, baserat pa topografisk information vid den geografiska positionen, med en lamplig kormod pa en karta, exempelvis via en datorskarm, en surfplatta, en pekskarm, en mobiltelefon eller liknande anordning, vilken kan vara placerad i, eller utanfor fordonet 100. Denna information kan sedan lagras i en databas i, eller utanfor, fordonet 100 och hallas tillganglig for fordonet 100, och i vissa utforingsformer aven andra fordon, da den geografiska positionen uppnas.

Enligt vissa utforingsformer kan berakningsenheten 310 faststalla fordonets lutning, exem- pelvis genom information som uppmats med en lutningsgivare i fordonet 100. Vidare kan fordonet 100 faststalla fordonets geografiska position med ett satellitbaserat positioneringssystem sasom exempelvis GPS, varvid den geografiska positionen kan forknippas med en viss lutning eller hojd. Vidare kan fordonet 100 enligt vissa utforingsformer innefatta en eller flera sensorer for att faststalla fordonets hojd via en tryckgivare, barometer, al- timeter eller annan typ av hojdmatare, alternativt erhallet genom en kombination av avlasta varden frail flera sadana topologirelaterade instrument. Harigenom, genom att kontinuerligt eller med ett visst tidsintervall mata fordonets hojd, jamfora denna med ett tidigare uppmatt 12 varde och faststalla en forandring i hojd i viss riktning kan fordonets lutning faststallas. Sadan lutning kan detekteras med accelerometer, avvagningsinstrument eller annan lutningsgivare, exempelvis baserad p5 vattenpass. I vissa alternativa utforingsformer kan 5N/en rullmotstand/ kormotstand matas och lagras. Darigenom är det mojligt att detektera typ av underlag, som exempelvis grus eller asfalt. Vidare kan i vissa former tidpunkt for datalagring, eller uppdatering, sa att exempelvis data kan gallras ut efter en viss tidsperiod. I vissa utforingsformer kan den lagrade tidpunkten anvandas for att filtrera urvalet av statistik (exempelvis da en grusvag efter en tid kan komma att asfalteras, varvid tidigare data blir obsolet).

Den uppmatta eller beraknade lutningen p5 fordonet 100, eller lutningen p5 den geografiska position dal.' fordonet 100 befinner sig, kan enligt vissa utforingsformer jamforas med ett gransvarde, och d5 lutningen overskrider detta gransvarde kan kormoden powermod aktiveras, enligt vissa utforingsformer.

Figur 3A visar ett exempel p5 fordonsinterior i fordonet 100, vilket innefattar ett system 300, anordnat for uppbyggnad av en databas 3for att mojliggora val av kormod i en styrenhet 180 for en vaxe115da 150 i ett fordon 100.

Fordonet 100 innefattar en berakningsenhet 310, anordnad for uppbyggnad av databasen 350, och for val av kormod for fordonet 100. I en ufforingsform innefattar fordonet 100 en bildskarm 320, vilken kan visa exempelvis nuvarande kormod och/ eller foreslagen framtida kormod, s5 som illustreras i figur 3B.

Fordonet 100 innefattar en positionsbestammande enhet 330. Denna positionsbestammande enhet 330 kan vara anordnad att faststalla fordonets geografiska position, baserat p5 ett system for satellitnavigering sasom exempelvis Navigation Signal Timing and Ranging (Navstar) Global Positioning System (GPS), Differentiell GPS (DGPS), Galileo, GLONASS, eller liknande.

Den positionsbestammande enheten 330 i fordonet 100 faststaller fordonets geografiska position. Denna positionsbestamning kan goras kontinuerligt med ett visst forutbestamt eller konfigurerbart tidsintervall enligt olika ufforingsformer. Vidare kan alternativt Waren spiv, eller en medpassagerare, registrera eller markera sin position, exempelvis via ett tangentbord, en pekskarm 320 eller liknande inmatningsorgan. 13 Positionsbestamning baserat pa satellitnavigering bygger pa avstandsmatning med triangulering fran ett antal satelliter 360-1, 360-2, 360-3, 360-4. Satelliterna 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 skickar kontinuerligt ut information om tid och datum (exempelvis i kodad form), identitet (vilken satellit 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 som sander), status samt uppgif5 ter om var satelliten 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 befinner sig vid varje given tidpunkt. GPS satelliterna 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 skickar information kodad med kodatskillnad, exempelvis baserat pa Code Division Multiple Access (CDMA). Harigenom kan information fran en individuell satellit 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 sarskiljas fran de ovrigas information, baserat pa en unik kod far vane respektive satellit 360-1, 360-2, 360-3, 360-4. Denna ut10 skickade information kan sedan tas emot av en harfor anpassad GPS-mottagare, sasom exempelvis den positionsbestammande enheten 330.

Avstandsmatningen kan enligt vissa utforingsformer ga till sa att den positionsbestammande enheten 330 mater skillnaden i tid det tar for vane respektive satellitsignal att nã den 15 positionsbestammande enheten 330. Eftersom dessa signaler fardas med ljusets hastighet gar det att rakna ut hur langt det är till respektive satellit 360-1, 360-2, 360-3, 360-4. Genom att satelliternas positioner är kanda, da de kontinuerligt overvakas av cirka 15-30 markstationer placerade i huvudsak langsmed och i narheten av jordens ekvator, sa gar det sedan ocksa att rakna ut var man befinner sig, latitud och longitud nar man har fast- 20 stallt avstandet till minst tre satelliter 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 genom triangulering. For bestamning av altituden kan signaler fran atminstone fyra satelliter 360-1, 360-2, 360-3, 360-4 anvandas enligt vissa utforingsformer.

Berakningsenheten 310 är vidare anordnad att faststalla fordonets geografiska position 25 baserat pa information fran den positionsbestammande enheten 330. Vidare är berakningsenheten 310 anordnad att faststalla lamplig kormod vid den faststallda geografiska positionen. Denna kormod kan sedan forknippas med den faststallda geografiska positionen i databasen 350. Denna databas 350 kan i vissa utforingsformer vara placerad i fordo-net 100. I andra utforingsformer kan databasen 350 vara placerad utanfor fordonet 100.

Vidare kan aven fordonet 100 innefatta en kommunikationsanordning 340, anordnad for tradlos kommunikation. Sadan tradlos kommunikation kan vara baserat pa exempelvis nagon av foljande teknologier: Global System for Mobile Communications (GSM), Enhanced Data Rates for GSM Evolution (EDGE), Universal Mobile Telecommunications System 35 (UMTS), Code Division Access (CDMA), (CDMA 2000), Time Division Synchronous CDMA (TD-SCDMA), Long Term Evolution (LTE), LTE-Advanced; Wireless Fidelity (Wi-Fi), definierat av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) standarder 802.11 a, ac, b, 14 g och/ eller n, Internet Protocol (IP), Bluetooth och/ eller Near Field Communication, (NFC), eller liknande kommunikationsteknologi enligt olika utforingsformer. Darigenom mojliggors sandning av data innefattande geografiska positioner forknippade med respektive olika kormoder, respektive hamtning fran databasen 350 av data for att valja kormod baserat pa den faststallda geografiska positionen. I det illustrerade exemplet är databasen 350 placerad utanfor fordonet 100. En fordel med detta är att insamlad data da kan delas mellan olika fordon, exempelvis tillhorigt samma akeri, samma typ av fordon, fordon med samma agare eller samtliga fordon som medges tilltrade till denna data enligt olika utforingsformer. Harigenom kan exempelvis kormodsval som en erfaren forare gor far vissa geografiska 10 positioner lagras och forknippas med dessa, varpa en mindre erfaren forare kan fâ sitt for-don att Ora samma kormodsval da det nar samma eller motsvarande geografiska position.

I vissa utforingsformer kan databasen 350 vara placerad i fordonet 100. Detta har fordelen att fordonet 100 inte behover innefatta kommunikationsanordningen 340, anordnad for tradlos kommunikation. Vidare uppnas okad robusthet i systemet da man inte är beroende av radiokommunikation med en extern databas 350. Dessutom kan tidsfordrojningen till foljd av sadan kommunikation elimineras.

Vidare kan fordonet 100 innefatta en eller flera sensorer for att avlasa exempelvis topogra- fisk data som höjd och/ eller lutning. Fordonets momentana hojd kan som tidigare namnts avlasas med den positionsbestammande enheten 330. Dock kan fordonets hojd aven, eller alternativt detekteras med exempelvis tryckgivare, barometer, altimeter eller annan typ av hojdmatare. Alternativt kan fordonets hojd faststallas genom att kombinera avlasta varden fran flera sadana topologirelaterade instrument, eller genom att foraren gor matningar eller estimeringar av hojden och registrerar dessa via ett inmatningsorgan, sasom ett tangentbord, en pekskarm, en surfplatta, en mobiltelefon eller liknande.

I vissa utforingsformer kan rullmotstand/ kormotstand matas och lagras av detektorer anordnade for detta, forknippade med den geografiska position dar de uppmatts. Harigenom kan typ av underlag detekteras for den geografiska positionen, som exempelvis grus, blot lera eller asfalt. Denna information kan i sin tur anvandas som beslutsunderlag for att valja lamplig kormod.

I en utforingsform kan berakningsenheten 310 kommunicera med den positionsbestammande enheten 330 i fordonet 100, liksom med olika sensorer och detektorer i fordonet 100, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss, vilken kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration.

Berakningsenhet 310 kan aven, eller alternativt, vara anordnad for tradlos kommunikation over ett frac:116st granssnitt enligt vissa utforingsformer, exempelvis flagon av de ovan uppraknade tradlosa granssnitten.

Figur 3B visar ett exempel p5 hur en av berakningsenheten 310 faststalld kormod, forknippad med en faststalld geografisk position dar fordonet 100 konstateras befinna sig, visas p5 en bildskarm 320 for fordonets forare. I detta exempel framfors fordonet 100 i kormoden ekonomimod, varp5 berakningsenheten 310 konstaterar att en annan kormod, manovreringsmod, är forknippad med den geografiska position dar fordonet 100 befinner sig. Ett forslag att byta kormod kan d5 enligt vissa utforingsformer visas for -Waren, vilken kan ges mojlighet att acceptera eller avboja sadant byte av kormod.

Figur 3C visar ett exempel p5 hur fordonet 100 backar mot en lastkaj 370. I anslutning till lastkajen 370 finns en tradlos sandare 380 anordnad. Den tradlosa sandaren 380 kan vara anordnad for tradlos kommunikation. S5dan tr5dlos kommunikation kan vara baserat p5 exempelvis nagon av foljande teknologier: Global System for Mobile Communications (GSM), Enhanced Data Rates for GSM Evolution (EDGE), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Code Division Access (CDMA), (CDMA 2000), Time Division Synchronous CDMA (TD-SCDMA), Long Term Evolution (LTE), LTE-Advanced; Wireless Fidelity (Wi-Fi), definierat av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) standarder 802.11 a, ac, b, g och/ eller n, Internet Protocol (IP), Bluetooth och/ eller Near Field Communication, (NFC), eller liknande kommunikationsteknologi enligt olika utforingsformer.

Enligt en utforingsform kan en tr5dlos mottagare 340 i fordonet 100 ta emot tradlosa signaler fran den tradlosa sandaren 380, exempelvis inom ett visst avstand fran sandaren 380.

Denna mottagna tradlosa signal kan innefatta en instruktion till fordonet 100 att andra Icormod till manovreringsmod, exempelvis. D5 fordonet 100 lastat fardigt vid lastkajen 370 och Icor darifran och avlagsnat sig en stracka som overskrider ett visst gransvarde blir signalen fr5n sandaren 380 for svag och fordonet 100 kan 5terg5 till den k6rmod som fordonet 100 hade innan det anlande till lastkajen 370. 16 Figur 3D visar annu en utforingsform dar fordonet 100 passerar en tradlos sandare 380, snarlik eller identisk med den tradlosa sandare 380 som beskrivits ovan i samband med figur 3C.

Den tradlosa sandaren 380 kan vara placerad exempelvis vid grinden eller inpassagen till ett anlaggningsomrade, dar den tradlosa sandaren 380 kan utsanda en tradlos signal innefattande en instruktion till fordonet 100 att andra kormod till exempelvis off-roadmod eller manovrermod. Da fordonet 100 sedan lossat sin last i anlaggningsomradet och lamnar det, dvs. passerar den tradlosa sandaren 380 igen, kan fordonet 100 instrueras att aterga till 10 tidigare kormod, eller andra kormod igen till en annan lamplig kormod, exempelvis ekonomimod.

Figur 3E visar ett exempel pa fordonsinterior i fordonet 100, vilket innefattar ett system 300, anordnat for uppbyggnad av en databas 350 for att mojliggora val av kormod i en styrenhet 180 for en vaxellada 150 i ett fordon 100, snarlikt det system 300 som presenterats i samband med figur 3A.

En skillnad i denna utforingsform i forhallande till utforingsformen i figur 3A är att databasen 350 är placerad i fordonet 100, samt att fordonet innefattar en detektor 390, anordnad att detektera en optisk kod 395.

Sadan optisk kod 395 kan utgoras av lasbar text eller en lasbar bokstav; streckkod som exempelvis EAN-kod; QR-kod eller annan liknande grafiskt kodat meddelande. Denna optiska kod 395 kan innefatta en instruktion till fordonet 100 att byta kormod. Exempelvis kan fordonet 100, da det narmar sig en lastkaj 370, byta kormod till manovreringsmod da detektorn 390 detekterar den optiska koden 395 och den instruktion som denna innehaller, avkodas.

Figur 3F visar ett exempel pa hur olika kormodsindikationer är mappade, det vill saga for-knippade eller associerade mot olika kormod i en viss geografisk position. Exempel pa kormod kan vara ekonomimod, powermod, offroadmod, normalmod, manovreringsmod, komfortmod, klassiskmod, eller motsvarande kormod.

Dessa exempel pa kormoder och kormodsindikationer utgor ingen fullstandig upprakning av alla tankbara kormodsindikationer, kormoder och/ eller mappningar mellan dessa.

I vissa utforingsformer kan fordonet 100, da den aktuella geografiska positionen detekteras, detektera en kormodsindikation, eller bivillkor am man sa vill, som är forknippad med 17 en viss kormod. Exempelvis kan den detekterade kormodsindikatorn "perm fordonshastighet > 20 km/ h" vara forknippad med kormoden ekonomimod och/ eller den detekterade kormodsindikation "slirande clack" vara forknippad med kormoden offroadmod och/ eller den detekterade kormodsindikation "uppforsbacke brantare an ett visst gransvarde" kan vara forknippad med kormoden powermod och/ eller den detekterade kormodsindikation "fordonshastighet < 5 km/ h" vara forknippad med kormoden manovreringsmod och/ eller den detekterade kormodsindikation "andrad fordonsvikt" kan vara forknippad med kormoden manovreringsmod, enligt vissa ufforingsformer. 10 I visa utforingsformer kan kormodsindikation "Mgt rullmotstand", dvs. ett detekterat rullmotst5nd som overskrider ett visst p5 forhand definierat gransvarde, kan vara forknippad med kormoden offroadmod. Styrenheten kan exempelvis innefatta, eller st5 i forbindelse med en givare, exempelvis en accelerometer. Om man kompenserar vardet som denna givare rapporterar, med fordonets longitudinella acceleration som beraknas fran nagon varvtalsgivare p5 drivlinan, s5 kan aktuell vaglutning bestammas. Utifran denna beraknade vaglutning, fordonets acceleration, fordonsmassan samt motorns vridmoment kan det aterst5ende kormotstandet (rullmotstand och luftmotstand) bestammas. D5 detta blir storre an normalt, eller overskrider ett gransvarde, kan man anta att underlaget p5 vagen forsamrats och att det kan vara formanligt att byta till offroadmod far att forbattra framkomligheten. mxa '=F_engine-F_(road incline)-F_(rolling and air resistance), dar "m" är fordonets massa; "a" är fordonets acceleration; F_engine är den kraft fordonets motor 110 utvecklar; F_(road incline) är kormotstand till foljd av uppforsbacke; och F_(rolling and air resistance) är det sammanlagda kormotst5ndet av fordonets rullmotstand och luftmotstand.

Vidare kan aven kormodsindikation "fordonsacceleration i vertikalled" som overskrider ett visst p5 forhand definierat gransvarde vara forknippad med off-roadmod. Exempelvis kan fordonet 100 utrustas med en accelerometer i vertikalled, vilken kan identifiera en gropig vag om utslaget fran givaren varierar i vertikalled med hag amplitud, dvs. en amplitud som overskrider ett faststallt gransvarde.

Namnda kormodsindikation kan i vissa utforingsformer aven goras beroende av andra parametrar som exempelvis fordonsvikt; d5 blir det en statistiktabell for vane valt fordonsviktsintervall, exempelvis 0 — 10 ton, 10 — 20 ton, 20 — 30 ton och 30 — 40 ton. Exempelvis kan det vara s5 att fordonet 100 kan andra kormod till powermod nar det ár lastat, exempelvis med en vikt som overskrider ett visst gransvarde och Icor i uppforsbacke, men annars kora i ekonomimod. 18 En fordel med denna utforingsform är att man enbart Icor fordonet 100 i powermod nar det är nodvandigt for att klara av en viss backe exempelvis, d6 fordonet 100 är lastat over ett gransvarde, eller lastat inom ett visst viktintervall, men annars kan framfora fordonet 100 i ekonomimod. Harigenom kan bransle sparas.

Enligt vissa ufforingsformer kan kormoden powermod undvikas, eller inte valjas, om fordo-nets massa understiger ett visst gransvarde. 10 Fordonets vikt kan uppskattas med hjalp av sensorer for detta andamal i fordonet 100.

I vissa utforingsformer kan kormoden manovermod vara forknippad med att foraren valjer att backa, oavsett om fordonet 100 sffir stilla eller inte. Darefter kan manovermod vara aktiverad tills fordonet 100 endera lamnar den geografiska positionen som manovermod är forknippad med, eller uppnar en fart som overstiger en forutbestamd hastighetsgrans; alternativt vaxlar upp till en vaxel, som overskrider en viss gransvaxel, som exempelvis tvaans vaxel.

Vidare kan kormoden manovermod vara forknippad med kormodsindikationen "tillkopplad slapvagn eller trailer" i vissa utforingsformer. Exempelvis kan information erhallas via CANnatverket, som distribueras fran en belysningsstyrenhet, om huruvida fordonet 100 har tillkopplad slapvagn eller trailer, eller inte. Om foraren tidigare bara har valt att aktivera manovermoden d5 slapvagn/ trailer varit tillkopplad, men aldrig d5 fordonet 100 korts utan slapvagn eller trailer, kan detta vara avgorande far om denna kormod ska aktiveras eller inte.

Figur 4 illustrerar ett exempel p5 utforingsform for uppfinningen. Flodesschemat i figur 4 askadliggor ett forfarande 400 for uppbyggnad av en databas 350 for att valja kormod i en styrenhet 180 far en vaxellada 150 i ett fordon 100. Databasen 350 kan vara placerad i fordonet 100, eller utanfor fordonet 100 enligt olika utforingsformer. Exempel p5 kormod kan vara ekonomimod, powermod, off-roadmod, normalmod, manovreringsmod, komfortmod, klassiskmod, eller motsvarande kormod. Databasen 350 kan innefatta en representation av ett landskap. I vissa utforingsformer kan denna representation av landskapet i databasen 350 vara koordinatbaserad, eller matrisbaserad, dar vane matriselement motsvarar en tvadimensionell sektion av landskapet.

Vid uppbyggandet av databasen 350 kan forfarandet 400 innefatta foljande steg 401-403: 19 Steg 401 Fordonets position faststalls med en positionsbestammande enhet 330, exempelvis genom satellitbaserad positionering.

Bestamningen av geografisk position for fordonet 100 kan i olika utforingsformer vara baserat pa en eller flera av: ett satellitbaserat positioneringssystem, triangulering av signaler skickade fran basstationer i ett mobiltelefonnat, fardruttsplaneringsdata, trippmatarstallning i kombination med vagnummer, en tradlos signal, bildigenkanning och/ eller manuell inmatning av fordonets forare.

Namnda satellitbaserade positionering kan innefatta eller vara baserad pa exempelvis GPS, Navstar, DGPS, Galileo, GLONASS, eller liknande. Andra former av positionering kan dock innefattas enligt vissa utforingsformer, exempelvis kan foraren sjalv markera sin aktuella position, exempelvis pa en pekskarm, ett tangentbord eller annat inmatningsorgan till den positionsbestammande enheten 330.

I vissa utforingsformer kan positioneringen innefatta faststallande av korvag/ vagnummer, faststallande av startpunkt samt faststallande av tillryggalagt avstand fran denna startpunkt utmed den faststallda vagen, genom fordonets trippmatare.

Positioneringen kan aven i vissa utforingsformer innefatta detektion av en visuell kod, vilken genom bildigenkanning kan tolkas som en positionsangivelse. I vissa utforingsformer kan detektion goras av en tradlos signal vilken kan uppfattas inom ett visst geografiskt omrade, som anger en positionsbestammelse for mottagaren, till detta geografiska omrade.

I vissa utforingsformer kan positioneringen innefatta faststallande av fordonets fardriktning vid den faststallda geografiska positionen. I vissa utforingsformer kan fordonets fardriktning vid den geografiska positionen bestammas genom att faststalla fran vilken riktning fordonet 100 inkom till den geografiska positionen, respektive i vilken riktning fordonet 100 utgick fran den geografiska positionen.

Steg 402 Lamplig kormod vid den faststallda 401 geografiska positionen konstateras.

Sadant konstaterande av lamplig kormod vid den faststallda 401 geografiska positionen kan i vissa utforingsformer innefatta en lagring av den kormod foraren ilagger vid namnda geografiska position, samt rakning av antalet ganger foraren valt denna kormod vid namnda geografiska position.

Konstaterandet av lamplig kormod vid den faststallda 401 geografiska positionen kan innefatta detektering av en kormodsindikation som ar forknippad med en kormod.

Den detekterade kormodsindikationen "jamn fordonshastighet > 20 km/ h" kan vara forknippad med kormoden ekonomimod; den detekterade kormodsindikation "slirande clack" kan vara forknippad med kormoden offroadmod; den detekterade kormodsindikation "upp- 10 forsbacke brantare an ett visst gransvarde" kan vara forknippad med kormoden powermod; den detekterade kormodsindikation "fordonshastighet < 5 km/ h" kan vara forknippad med kormoden manovreringsmod och/ eller den detekterade kormodsindikation "andrad fordonsvikt" kan vara forknippad med kormoden manovreringsmod, for att nu namna nagra exempel pa koppling mellan detekterad kormodsindikation och kormod.

Detekteringen av kormodsindikationen forknippad med en kormod kan innefatta detektering av en platsrelaterad instruktion att byta till en specificerad kormod.

Konstaterandet av lamplig kormod vid den faststallda 401 geografiska positionen kan i vissa ufforingsformer goras av fordonets forare genom ett val av kormod vid den faststallda 401 geografiska positionen.

Konstaterandet av lamplig kormod vid den faststallda 401 geografiska positionen kan i vissa ufforingsformer goras av fordonets forare genom att pa forhand definiera lamplig Icor- mod vid den faststallda 401 geografiska positionen. I vissa utforingsformer kan detta goras genom att fordonets forare lagger in sin rutt i fordonets navigeringssystem eller GPS och dar anger sin destination, men ocksa vilken typ av mal som destinationen utgor, exempelvis lastplats, off-roadomrade etc. I vissa ufforingsformer kan fordonets forare aven lagga in vilken kormod fordonet 100 ska overga till da destinationen uppnas.

Steg 403 Den konstaterat 402 lampliga kormoden lagras forknippad med den faststallda 401 geografiska positionen i databasen 350.

Lagringen av den konstaterat 402 lampliga kormoden forknippad med den faststallda 401 geografiska positionen i databasen 350 kan i vissa utforingsformer goras da antalet ganger foraren valt denna kormod vid namnda geografiska position uppnar ett gransvarde, som 21 exempelvis tre ganger; fyra ganger av fern som fordonet 100 passerat den geografiska positionen; fern ganger inom en vecka, eller liknande gransvarde.

Figur illustrerar en utforingsform av en berakningsenhet 310 far uppbyggnad av en data-bas 350 for att valja kormod i en styrenhet 180 for en vaxellada 150 i ett fordon 100.

Denna berakningsenhet 310 är konfigurerad att genomfora atminstone vissa av de tidigare beskrivna forfarandestegen 401-403, innefattade i forfarandet 400 for uppbyggnad av en databas 350 far att valja kormod i en styrenhet 180 far en vaxellada 150 i ett fordon 100.

Sadan kormod kan innefatta exempelvis ekonomimod, powermod, offroadmod, normal-mod, manovreringsmod, komfortmod, klassiskmod, eller annan motsvarande kormod.

Far att pa ett korrekt satt kunna bygga upp databasen 350, och darigenom mojliggora ett val av kormod i en styrenhet 180 for en vaxellada 150 i ett fordon 100, innehaller berakningsenheten 310 ett antal komponenter vilka i den foljande texten beskrivs narmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna forekommer i en del, men inte nadvandigtvis samtliga ufforingsformer. Det kan aven forekomma ytterligare elektronik i berakningsenheten 310, vilken inte är helt nadvandig for att forsta funktionen av berakningsenheten 310 enligt upp- finningen och darfor utelamnas i figur 5, liksom i denna beskrivning.

Berakningsenheten 310 innefattar en processorkrets 520, anordnad att faststalla fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet 330. Processorkretsen 520 är aven anordnad att konstatera lamplig kormod vid den faststallda geografiska positionen.

Vidare är processorkretsen 520 ocksa anordnad att lagra den konstaterat lampliga kormoden, forknippad med den faststallda geografiska positionen i databasen 350.

Processorkretsen 520 kan aven i vissa ufforingsformer vara anordnad att faststalla fordo-nets geografiska position via en positionsbestammande enhet 330. Vidare kan processor- kretsen 520 aven vara anordnad att bestamma fordonets fardriktning vid den faststallda geografiska positionen. Processorkretsen 520 kan vidare ocksa vara anordnad att detektera och lagra den kormod foraren ilagger vid namnda geografiska position samt i ytterligare vissa utforingsformer rakna antalet ganger -Waren valt denna kormod vid namnda geografiska position. I vissa utforingsformer kan lagring av den konstaterat lampliga kormoden, forknippad med den faststallda geografiska positionen i databasen 350 goras da antalet ganger -Waren valt denna kormod vid namnda geografiska position, uppnar ett gransvarde. I vissa utforingsformer kan lagring av den konstaterat lampliga kormoden, forknippad med 22 den faststallda geografiska positionen i databasen 350 goras da antalet ganger inom en viss tidsperiod som foraren valt denna kormod vid namnda geografiska position, uppnar ett gransvarde; eller da antalet ganger som foraren valt denna kormod vid namnda geografiska position i procent av det totala antalet ganger foraren passerat den geografiska position 5 uppnar ett gransvarde.

Vidare kan processorkretsen 520 aven i vissa ufforingsformer vara anordnad att detektera en kormodsindikation som är forknippad med en kormod och konstatera att denna kormod är lamplig vid den faststallda geografiska positionen. Sadan kormodsindikation forknippad 10 med en viss kormod kan exempelvis innefatta att kormodsindikationen "jamn fordonshastighet > 20 km/ h" är forknippad med kormoden ekonomimod; aft den detekterade Icormodsindikation "slirande dack" är forknippad med kormoden offroadmod; att den detekterade kormodsindikation "uppforsbacke brantare an ett visst gransvarde" är forknippad med kormoden powermod; att den detekterade kormodsindikation "fordonshastighet < 5 km/ h" 15 är forknippad med kormoden manovreringsmod och/ eller att den detekterade kormodsindikation "andrad fordonsvikt" är forknippad med kormoden manovreringsmod, exempelvis.

Processorkretsen 520 kan aven i vissa utforingsformer vara anordnad att detektera en platsrelaterad instruktion att byta till en specificerad kormod. Denna platsrelaterade instruk20 tion kan innefatta en tradlos signal i vissa utforingsformer, eller en grafisk signal.

Processorkretsen 520 är aven anordnad att faststalla fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet 330. Vidare är processorkretsen 520 aven anordnad att extrahera en kormod forknippad med fordonets faststallda geografiska position ur en databas 25 350. Processorkretsen 520 är ocksa anordnad att aktivera den extraherade kormoden i styrenheten 180 for vaxelladan 150 i fordonet 100.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 aven vara anordnad att extrahera en kormod fbrknippad med fordonets faststallda geografiska position ur databasen 350. Vida-30 re är processorkretsen 520 aven anordnad att aktivera den extraherade kormoden i styrenheten 180 for vaxelladan 150 i fordonet 100.

Processorkretsen 520 kan ocksa i vissa utforingsformer vara anordnad att detektera en tradlos signal innefattande en instruktion aft byta till den extraherade kormoden samt att 35 aktivera den extraherade kormoden enbart da den tradlosa signalen detekterats. 23 I vissa utforingsformer är processorkretsen 520 aven anordnad att aktivera den extraherade kormoden i styrenheten 180 for vaxelladan 150 i fordonet 100 enbart da fordonets fora-re bekraftar sadan aktivering. 5 Processorkretsen 520 kan utgoras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och uffora instruktioner och/ eller att som att lasa och skriva data. Processorkretsen 520 kan hantera data for inflode, ufflode eller databehandling av data innefattande aven buffring av data, kontrollfunktioner och liknande.

Berakningsenheten 310 kan aven innefatta en signalmottagare 510, anordnad att ta emot en positionsbestamning for fordonet 100 fran en positioneringsenhet 330 innefattad i fordonet 100, enligt vissa ufforingsformer. Vidare kan signalmottagaren 510 aven vara anordnad att ta emot varden fran andra sensorer eller matare i, eller forknippade med fordonet 100, som exempelvis hojdmatare, lutningsmatare, hastighetsmatare, termometer, klocka etc. Sadan matdata kan avse exempelvis hOjd, lutning, kormotstand mot underlaget, kurvatur i planet, genomsnittlig fardhastighet, tid, datum, vaderlek, temperatur, hastighet, ilagd vaxel, fordonstyp och/ eller fordonsvikt. Vidare kan signalmottagaren 510 aven vara anordnad att ta emot data fran databasen 350 enligt vissa utforingsformer.

Vidare kan berakningsenheten 310 aven innefatta ett minne 525 enligt vissa utforingsformer, anordnad att lagra en eller flera kormodsindikationer, forknippade med en kormod, eventuellt tillsammans med en geografisk position.

Minnesenheten 525 kan utgoras av exempelvis ett minneskort, flashminne, USB-minne, harddisk eller annan liknande icke-flyktig datalagringsenhet av bestandig natur, till exempel nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc. i olika utforingsformer.

Vidare kan berakningsenheten 310 enligt vissa utforingsformer aven innefatta en sandande krets 530, anordnad att skicka uppmatt data eller detekterad platsrelaterad data till databasen 350, Over ett tr5dlost eller tr5dbundet granssnitt. I vissa utforingsformer kan den sandande kretsen 530 innefattas i berakningsenheten 310, sa att dessa utgor en gemensam enhet. Vidare kan berakningsenheten 310 i vissa utforingsformer vara anordnad att skicka data till en bildskarm 320. 24 Vidare innefattar uppfinningen ett datorprogram for uppbyggnad av en databas 350 for att valja kormod i en styrenhet 180 for en vaxellada 150 i ett fordon 100, genom utforande av ett forfarande 400 enligt forfarandestegen 401-403, da datorprogrammet exekveras i en processorkrets 520 i en berakningsenhet 310.

Figur 6 illustrerar ett exempel pa utforingsform for uppfinningen. Flodesschemat i figur 6 askadliggor ett forfarande 600 for att valja kormod i en styrenhet 180 for en vaxellada 150 i ett fordon 100. Sadan kormod kan innefatta exempelvis ekonomimod, powermod, offroadmod, normalmod, manovreringsmod, komfortmod, klassiskmod, eller annan motsvarande 10 kormod.

For att framgangsrikt kunna valja kormod i styrenheten 180 kan forfarandet 600 innefatta ett antal steg 601-604. Det bar dock observeras att ett av de har beskrivna stegen (steg 603) bara innefattas i vissa alternativa utforingsformer av uppfinningen. Forfarandet 600 innefattar foljande steg: Steg 601 Fordonets geografiska position faststalls via en positionsbestammande enhet 330.

Namnda satellitbaserade positionering kan innefatta eller vara baserad pa exempelvis GPS, Navstar, DGPS, Galileo, GLONASS, eller liknande. Andra former av positionering kan dock innefattas enligt vissa utf6ringsformer, exempelvis kan f6raren sjalv markera sin aktuella position, exempelvis pa en pekskarm, ett tangentbord eller annat inmatningsorgan till den positionsbestammande enheten 330.

Positioneringen kan aven i vissa ufforingsformer innefatta detektion av en visuell kod, vilken genom bildigenkanning kan tolkas som en positionsangivelse. I vissa utforingsformer kan detektion goras av en tradlos signal vilken kan uppfattas inom ett visst geografiskt omrade, som anger en positionsbestammelse for mottagaren, till detta geografiska omrade.

I vissa utforingsformer kan positioneringen innefatta faststallande av fordonets fardriktning vid den faststallda geografiska positionen. I vissa utforingsformer kan fordonets fardriktning vid den geografiska positionen bestammas genom att faststalla fran vilken riktning fordonet 100 inkom till den geografiska positionen, respektive i vilken riktning fordonet 100 utgick fran den geografiska positionen. 10 Steg 602 En kormod fOrknippad med fordonets faststallda 601 geografiska position ur en databas 350 extraheras. Denna extraherade kormod kan innefatta exempelvis manovreringsmod, offroadmod, ekonomimod, powermod, classic-mod och komfortmod eller liknande.

Steg 603 Detta forfarandesteg är innefattat i vissa, men inte nadvandigtvis samtliga utforingsformer av forfarandet 600.

En tradlos signal innefattande en instruktion att byta till den extraherade 602 kormoden detekteras. Denna tradlosa signal kan vara utsand fran en sandare 380 placerad utanfor fordonet 100.

Steg 604 Den extraherade 602 kormoden aktiveras i styrenheten 180 far vaxelladan 150 i fordonet 100.

I vissa utforingsformer innefattande steg 603 aktiveras den extraherade 602 kormoden enbart d6 den tr6dlosa signalen detekterats 603.

I vissa utforingsformer aktiveras den extraherade 602 kormoden i styrenheten 180 for vaxelladan 150 i fordonet 100 enbart da fordonets forare bekraftar aktiveringen.

Aktiveringen av den extraherade (602) kormoden gars i vissa utforingsformer enbart d6 en kormodsindikator forknippad med denna kormod detekteras, dar kormodsindikationen "jamn fordonshastighet > 20 km/ h" är forknippad med kormoden ekonomimod; dar den detekterade kormodsindikation "slirande clack" är forknippad med kormoden off-roadmod; dar den detekterade kormodsindikation "uppforsbacke brantare an ett visst gransvarde" är 26 forknippad med kormoden powermod; dar den detekterade kormodsindikation "fordonshastighet < 5 km/ h" är forknippad med kormoden manovreringsmod och/ eller dar den detekterade kormodsindikation "andrad fordonsvikt" är forknippad med kormoden manovreringsmod.

I vissa utforingsformer kan den extraherade 602 och/ eller aktiverade kormoden 5skadliggoras for foraren helt eller delvis p5 en bildskarm 320 eller liknande. Askadliggorandet kan aven, eller alternativt, goras genom ljudsignaler, rostmeddelanden, dioder, taktila signaler som meddelas foraren, eller liknande.

Vidare innefattar uppfinningen ett datorprogram for att valja kormod i en styrenhet 180 for en vaxell5da 150 i ett fordon 100 for ett fordon 100, genom utforande av ett forfarande 600 enligt Mminstone n5got av de tidigare beskrivna stegen 601-604, d5 datorprogrammet exekveras i en processorkrets 520 i en berakningsenhet 310.

Harigenom kan forfarandet 600 enligt stegen 601-604 for att valja kormod i en styrenhet 180 for en vaxell5da 150 i ett fordon 100, implementeras genom en eller flera processorkretsar 520 i berakningsenheten 310, tillsammans med datorprogramkod i en icke-flyktig datorbarare, far att utfora nagon, n5gra, vissa eller samtliga av de forfarandesteg 601-604 som beskrivits ovan. Darigenom kan ett datorprogram innefatta instruktioner for att utfora stegen 601-604, da datorprogrammet laddas i processorkretsen 520 i berakningsenheten 310.

Vidare innefattar vissa utforingsformer aven ett system 300 for uppbyggnad av en databas 350 for att mojliggora val av kormod i en styrenhet 180 for en vaxell5da 150 i ett fordon 100. Detta system 300 innefattar en databas 350, en positionsbestammande enhet 330 i fordonet 100 och en berakningsenhet 310.

Somliga utforingsformer av uppfinningen inbegriper aven ett fordon 100, vilket innefattar ett system 300 for uppbyggnad av en databas 350 for att mojliggora val av kormod for ett for-don 100, innefattande en databas 350, en positionsbestammande enhet 330 i fordonet 100 och en berakningsenhet 310. Databasen 350 kan harvid, i olika utforingsformer, vara placerad i fordonet 100, eller utanfor fordonet 100, men 5tkomligt fr5n fordonet genom tr5dlos kommunikation enlig exempelvis n5gon av de tidigare uppraknade kommunikationstekno- logierna. 27

Claims

PATENTKRAV

1. Forfarande (600) for att valja kormod i en styrenhet (180) for en vaxellada (150) i ett fordon (100), varvid forfarandet (600) kannetecknas av: faststallande (601) av fordonets geografiska position via en positionsbestamman- de enhet (330); extrahering (602) av en kormod forknippad med fordonets faststallda (601) geografiska position ur en databas (350); och aktivering (604) av den extraherade (602) kormoden i styrenheten (180) for vaxel10 laden (150) i fordonet (100).

2. Forfarandet (600) enligt krav 1, vidare innefattande: detektering (603) av en tradlos signal innefattande en instruktion aft byta till den extraherade (602) kormoden samt att aktivering (604) av den extraherade (602) kormoden enbart gars da den tradlosa signalen detekterats (603).

3. Forfarandet (600) enligt nagot av krav 1-2, dar aktiveringen (604) av den extraherade (602) kormoden i styrenheten (180) for vaxelladan (150) i fordonet (100) enbart genomfors da fordonets forare bekraftar aktiveringen (604).

4. Forfarandet (600) enligt nagot av krav 1-3, dar faststallandet (601) av fordonets geografiska position baseras pa: ett satellitbaserat positioneringssystem, triangulering av signaler skickade fran basstationer i eft mobiltelefonnat, fardruttsplaneringsdata, tripprnatarstallning i kombination med vagnummer, en tradlos signal, bildigenkanning och/ eller manuell inmatning av fordonets forare.

5. Forfarandet (600) enligt nagot av krav 1-4, dar aktiveringen (604) av den extraherade (602) kormoden enbart gars da en kormodsindikator forknippad med kormoden detekteras, dar kormodsindikationen "jamn fordonshastighet > 20 km/ h" är forknippad med Icor- moden ekonomimod; dar den detekterade kormodsindikation "slirande dack" är forknippad med kormoden off-roadmod; dar den detekterade kormodsindikation "uppforsbacke brantare an ett visst gransvarde" är forknippad med kormoden powermod; dar den detekterade kormodsindikation "fordonshastighet < 5 km/ h" är forknippad med kormoden manovreringsmod och/ eller dar den detekterade kormodsindikation "andrad fordonsvikt" är forknip- pad med kormoden manovreringsmod. 28

6. Berakningsenhet (310) for att valja kormod i en styrenhet (180) for en vaxellada (150) i ett fordon (100), dar berakningsenhet (310) kannetecknas av: en processorkrets (520), anordnad att faststalla fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet (330); samt anordnad att extrahera en kormod forknippad med fordonets faststallda geografiska position ur en databas (350); och aven är anordnad att aktivera den extraherade kormoden i styrenheten (180) for vaxelladan (150) i fordonet (100).

7. Datorprogram for att valja kormod i en styrenhet (180) for en vaxellada (150) i ett fordon (100), genom ufforande av ett forfarande (600) enligt nagot av krav 1-5, da datorprogrammet exekveras i en processorkrets (520) i en berakningsenhet (310) enligt krav 6.

8. Forfarande (400) for uppbyggnad av en databas (350) for att valja kormod i en styrenhet (180) far en vaxellada (150) i ett fordon (100), varvid forfarandet (400) kannetecknas av: faststallande (401) av fordonets geografiska position med en positionsbestammande enhet (330); konstaterande (402) av lamplig kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen; och lagring (403) av den konstaterat (402) lampliga kormoden, forknippad med den faststallda (401) geografiska positionen i databasen (350).

9. Forfarandet (400) enligt krav 8, dar konstaterandet (402) av lamplig kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen innefattar en lagring av den kormod foraren ilagger vid namnda geografiska position samt rakning av antalet ganger foraren valt denna kormod vid namnda geografiska position; och varvid lagringen (403) av den konstaterat (402) lampliga kormoden, forknippad med den faststallda (401) geografiska positionen i databasen (350) g6rs da antalet ganger foraren valt denna kormod vid namnda geografiska position uppnar ett gransvarde.

10. Forfarandet (400) enligt nagot av krav 8-9, dar konstaterandet (402) av lamplig kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen innefattar detektering av en Icormodsindikation som ar forknippad med en kormod.

11. Forfarandet (400) enligt krav 10, dar den detekterade kormodsindikationen "jamn fordonshastighet > 20 km/ h" är forknippad med kormoden ekonomimod; dar den detekterade kormodsindikation "slirande dack" är forknippad med kormoden off-roadmod; dar den 29 detekterade kormodsindikation "uppforsbacke brantare an ett visst gransvarde" är forknippad med kormoden powermod; dar den detekterade kormodsindikation "fordonshastighet < 5 km/ h" är forknippad med kormoden manovreringsmod och/ eller dar den detekterade kormodsindikation "andrad fordonsvikt" är forknippad med kormoden manovreringsmod.

12. Forfarandet (400) enligt nagot av krav 10-11, dar detekteringen av kormodsindika- tionen forknippad med en kormod innefattar detektering av en platsrelaterad instruktion att byta till en specificerad kormod.

13. Forfarandet (400) enligt nagot av krav 8-12, dar konstaterandet (402) av lamplig kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen gars av fordonets forare genom ett val av kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen.

14. Forfarandet (400) enligt nagot av krav 8-13, dar konstaterandet (402) av lamplig kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen gars av fordonets forare genom att pa forhand definiera lamplig kormod vid den faststallda (401) geografiska positionen.

15. Berakningsenhet (310) for uppbyggnad av en databas (350), for att valja kormod i en styrenhet (180) far en vaxellada (150) i ett fordon (100), varvid berakningsenheten (310) kannetecknas av: en processorkrets (520), anordnad att faststalla fordonets geografiska position via en positionsbestammande enhet (330); samt anordnad att konstatera lamplig kormod vid den faststallda geografiska positionen; och anordnad att lagra den konstaterat lampliga kormoden, forknippad med den faststallda geografiska positionen i databasen (350).

16. Datorprogram for uppbyggnad av en databas (350), for att valja kormod i en styrenhet (180) for en vaxellada (150) i ett fordon (100), genom utforande av ett forfarande (400) enligt nagot av krav 8-14, da datorprogrammet exekveras i en processorkrets (520) i en berakningsenhet (310) enligt krav 15.

17. System (300) for uppbyggnad av en databas (350) for att valja kormod i en styrenhet (180) for en vaxellada (150) i ett fordon (100), innefattande: en databas (350); en positionsbestammande enhet (330) i fordonet (100); och en berakningsenhet (310) enligt nagot av krav 6 eller 15.

18. Fordon (100), innefattande ett system (300) enligt krav 17. 1 / 1 0