SE1400599A1 - Förfarande för att sönderdela lignocellulosamaterial i en trumhugg - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för att sönderdela lignocellulosamaterial i en trumhugg. Förfarandet inkluderar att lignocellulosamaterialet införs till trumhuggen via en höj- och sänkbar inmatningsanordning och att det sönderdelade lignocellulosamaterialet analyseras i första hand avseende dess konfiguration. Sönderdelningen sker i en trumhugg bestående av stativ som uppbär en horisontell och roterbart anordnad rötor, vilkens periferi uppvisar dels ett flertal knivar och dels med varje kniv samverkande radiellt ställbar slitplåt belägen på ett visst avstånd från knivens egg och ett utrymme för temporärt uppsamlande av det sönderdelade lignocellulosamaterialet mellan varje knivpar och motstål. Förfarandet kännetecknas av att minst en processvariabel ändras under drift i form av, att viss huggvinkel inställes genom reglering av inmatningsanordningens läge visavi rötor och/eller att visst T-mått inställes genom att slitplåtens radiella av stånd från rotorns centrum ändras och / eller att viss skärhastighet, dvs knivhastigheten genom lignocellulosamaterialet, inställes genom ändring av rotorns hastighet.

Description

Förfarande fór att sönderdela lignocellulosamaterial i en trumhugg.

Tekniskt område: Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för att under drift ändra minsten processvariabel vid sönderdelning av långsträckt lignocellulosamateriali apparatur i form av en trumhugg.

Det finns ett stort antal användningsområden för sönderdelatlignocellulosamaterial som i de flesta fall benämns flis. Ett viktigtanvändningsområde är framställning av cellulosamassa. Denna kanframställas på ett flertal olika sätt och mer preciserat på kemisk,halvkemisk och mekanisk väg. Exempel på kemiska framställningssätt ärsulfat-, sulfit- och sodametoden. Med halvkemisk massa menas attlignocellulosamaterialet (flisen) uppslutes till en del medelst en kokvätskavarpå sj älva fiberfriläggningen sker på mekanisk väg. Mekanisk massaindelas vanligen i slipmassa, termomekanisk massa (TMP) ochkemitermomekanisk massa (CTMP). Ett annat användningsområde försönderdelat lignocellulosamaterial är framställning av olika typer avskivmaterial. Ett tredje användningsområde är som bränsle för kraft (el)-och värmeindustrin och ett fjärde biomassaindustrin. På senare tid hartorrifieringen av vedflis ånyo aktualiserats och då främst i litteraturen.

Ett dominerande lignocellulosamaterial är olika typer av träd, varur vedutvinns. Man skiljer vanligen på långfibrig och kortfibrig ved. Denlångfibriga veden utvinns exempelvis av gran och tall, medan kortfibrigved exempelvis utvinns av björk, bok, asp, ek och eukalyptus. Man taräven tillvara grenar och toppar av trädet, s.k. grot och ibland även trädetsstubbe. De sistnämnda materialen användes i första hand av kraft- ochvärmeverken och biomassaidustrin. Det finns ett flertal andra typer avlignocellulosamaterial såsom exempelvis bambu och bagass. Detsistnämnda är det material som erhålls efter det att huvuddelen av sockretavlägsnats ur sockerrör.

Teknikens stådpunkt: Det sönderdelade lignocellulosamaterialets, exempelvis flisens, utseendeeller konfiguration är av varierande betydelse beroende påanvändningsområdet. Med konfiguration avses flisbitamas längd, breddoch tjocklek. Vid framställning av cellulosamassa, exempelvis, ärflisbitamas konfiguration av mycket stor betydelse. Att det inte är lätt attvid sönderdelningen av vedmaterialet uthålligt framställahögkvalitativ/optimal flis förstås av, att det inkommande vedmaterialet kanvariera på flera sätt. Dels kan exempelvis, ett tallparti efterfölj as av ettgranparti och dels kan ett och samma vedslag variera i kvalitet beroende påvart träden uppdrivits, boniteten, dvs skogsmarkens växtkraft, kan varierafrån plats till annan vilken inverkar på hur frodigt trädet blir, dvs tj ockleken på årsringama. Tj ockleken på trädets årsringar varierar ocksåmed Växtplats sett i sydlig visavi nordlig riktning.

I litteraturen finns förslag på hur man skall bemästra kvalitetsskillnader iinkommande råvara, exempelvis vedmaterial.

Skärvinkeln/huggvinkeln, dvs med vilken vinkel kniven träffarlignocellulodamaterialet, exempelvis trädstocken, vid sönderdelningeninverkar på den uppkomna vedflisens konfiguration. Hurskärvinkeln/huggvinkeln (8) i en trumhugg kan varieras framgår av den svenska patentansökan 1100109-0. Däri beskrives en trumhugg medanslutande inmatningstransportör innefattande ett stativ som uppbär encylindrisk och roterbart anordnad rotor på vilkens periferi ett antal knivarär anbringade. Knivarna passerar en motstålsanordning, vilken är såplacerad att en skärvinkel (S) uppstår mellan kniveggamas rotationsplanoch motstålets övre plan med tillhörande inmatningstransportörstransportplan. Skärvinkeln (8) påverkar flislängden genom det matematiska sambandet T/sinê. Vidare påverkas flisens tjocklek ochstukskader av skärvinkelns storlek. Stukskador hos flisen ses ibland somnågot negativt, men vid framställning av exempelvis termomekaniskmassa (TMP) eftersträvas viss stukskada hos flisen.

Hur man kan variera flislängden i en huggmaskin utläres i den svenskapatentansökan 1000181-6. Däri beskrivs ett förfarande för att ändraflislängden i en huggmaskin genom att förskjuta en ställbar slitplåtsamtidigt som flisöppningens bredd förändras i en huggmaskin förrundved, som kan vara av typ rotorhugg, företrädesvis för framställning avflis för pappersmassatillverkning s.k. cellulosaflis eller flis för förbränning,bränsleflis och förses med två eller flera slitplåtar, som håller vedensändyta på rätt avstånd i förhållande till knivens egg underflisningsförloppet, vilket fackmarmamässigt kallas T-mått, somförutbestämmer flisens längd i kombination med skärvinkel 8 och därökat avstånd ger längre flis och vice versa samt att det även är av störstavikt att flisöppningen, vilkens bredd kallas S-mått, bör vara något större änflislängden och har ett förhållande till T-måttet. Förfarandet kännetecknasav att förändrat T-mått samtidigt även ger förändrat S-mått, genom attslitplåten vilar på en fast stödyta på rotom och justeranordning infäst irotom samt fasthålls av fjädrande bultförband med bult och fjäder och attdess rörelse mot kniveggen begränsas av sluttande plan där vinkelnbestämmer förhållandet mellan förändrat T- och S-mått och där vedenstryck och friktion mot slitplåten i kombination med den relativarörelseskillnaden mellan ved och slitplåt genererar en kraft somvidmakthåller slitplåtens anliggning mot det sluttande planet.

Vad gäller trumhuggen med hästskoforrnade kanaler för uppsamling av detjust sönderdelade lignocellulosamaterialet, exempelvis flisen, ochutmatning av materialet från trumhuggen så uppstår ofta problem med justde två momenten. En lösning på detta problem finns beskriven i densvenska patentskriften 527294 (0200600-5). Däri visas ensönderdelningsmaskin av trumhuggtyp innefattande ett stativ som uppbären horisontell och roterbart anordnad trumma/rotor på vilkens periferi ettflertal knivar infattade i knivhålllare och i huvudsak jämnt fördelade över trumman/rotoms periferi och omkrets, ett på huvudsakligen konstantradiellt avstånd från trumman/rotom anordnat och med densammasamverkande i stativet anordnat motstål, och där knivhållare med kniv ärså utformad att en kanal bildas med sin början vid knivens spets och in mot5 centrum och som därefter böjer av ut mot periferin med sin öppning irotationsriktningen efter knivens spets. Det kännetecknande ochsärpräglade är att kanalen från kniven till dess radiella öppning itrummans/rotoms periferi har ett vidgande tvärsnitt, avståndet Z Som framgår av ovan angivna finns det redan presenterat hur trumhuggarkan konstrueras och även drivas i avsikt att dels uppnå önskadkonfiguration hos det sönderdelade 1ignocellulosamaterialet, exempelvisflisen, och dels undgå produktionsstömingar.

Redogörelse för uppfinningen Tekniskt problem;Sedan lång tid har man analyserat det från huggen utmatade sönderdeladelignocellulosamaterialet, exempelvis vedflisen, manuellt ellerinstrumentellt. Fler och fler går över till att analysera den uppkomnavedflisens kvalitet, exempelvis dess konfiguration, instrumentellt. När man inser, att man måste ändra huggens inställning, dvs processvariablerna, harman hittills varit tvungen att stanna trumman/rotorn. Detta är till nackdelför produktionen av vedflis eller uttryckt på annat sätt trumhuggenskapacitetsutnyttj ande. Eftersom man ur produktionssynpunkt ogärnastannar trumhuggen så inverkar detta förhållande på kvaliteten hos den framställda vedflisen. Man har hittills fått leva med, att även omfliskvaliteten försämras så väntar man med att stanna trumhuggen för attinte produktionskapaciteten skall försämras, dvs mängden framställd flissett över, exempelvis ett dygn.

Lösningen;Dessa problem får sin lösning genom användande av föreliggandeuppfinning som avser ett förfarande för sönderdelning av långsträcktlignocellulosamaterial i apparatur i form av trumhugg med anslutandeinmatningsanordning i avsikt att uppnå önskad (förutbestämd) kvalitet hos40 det sönderdelade lignocellulosamaterialet, innefattande att det långsträcktalignocellulosamaterialet inmatas till trumhuggen bestående av stativ somuppbär en horisontell och roterbart anordnad trumma/rotor, vilkens periferiuppvisar dels ett flertal knivar, infattade i knivhållare, och dels med varjekniv samverkande radiellt ställbara slitplåtar belägen på visst avstånd från45 kniven och dess egg och ett utrymme för temporärt uppsamlande av detsönderdelade lignocellulosainaterialet, vilket utrymme är beläget mellanrespektive kniv och motstål, ett eller flera, som samverkar med respektivekniv, vilket (-a) motstål är företrädesvis fástat vid stativet, och att detutmatade sönderdelade llignocellulosamaterialet analyseras i första hand50 avseende dess konfiguration manuellt eller instrumentellt, intennittent eller kontinuerligt, kännetecknat därav, att minst en processvariabel ändrasunder drift i form av att viss huggvinkel (S) inställes genom reglering avinmatningsanordningens läge visavi rotorn ledande till att det inmatadelånsträckta lignocellulosamaterialet närmar sig och föres mot rotorn i vissvinkel och/eller att visst T-mått (avstånd mellan kniveggen och slitplåtenberäknad enligt känd formel) inställes genom att slitplåtens radiellaavstånd från rotorns centrum ändras, företrädesvis efter temporär sänkningav rotoms hastighet och/eller att viss skärhastighet, dvs knivhastighetengenom lignocellulosamaterialet, inställes genom variation (ändring) avrotoms hastighet.

Det lånsträckta lignocellulosamaterialet kan inmatas till rotorn via enlångsträckt stupanordning, vars främre ände är vridbart lagrad i ett stativoch vilken stupanordning på ett avstånd från den främre änden är förseddmed höj och sänkbart medel, vilket (-a) är fästat dels i stupanordningenoch dels i stativet och vilket medel arbetar automatiskt och företrädesvisefter instruktion via en dator. Enligt en annan utformningsform avuppfinningen ersätts stupanordningen av en kedj einmatare och som övri gtär lika men det nyss angivna. Alternativ till kedjeinmatare är rullbana,vibrationsmatare, lamellmatare och transportband.

Efter exempelvis ovan omnämnda kedj einmatare kan det långsträcktalignocellulosamaterialet exempelvis vedstocken, bringas att itransportriktningen passera över och i anslutning till motstål som äranbringat i en lutning som överensstämmer med kedj einmatarens lutning.I detta fall kan motstålet (n) fästat vid trumhuggens stativ uteslutas.

Enligt ännu en utfóringsform av uppfinningen bringas det långsträcktalignocellulosamaterialet under inmatningsförloppet att passera enmätanordning, som bestämmer obj ektets höjd altemativt diameter. Omdenna höjd överstiger ett förutbestämt värde så inställs tidigare omnämndavinkel (lutning) så att huggvinkeln minimeras. Om ett obj ekt med extremtstor diameter råkar inmatas mot trumhuggen är det möjligt att tippa bortobjektet från inmatningsanordningen för att förhindra stopp i trumhuggenoch/eller skador på densamma.

Enligt en föredragen uttöringsform av uppfinningen så uppsamlas detuppkomna finfördelade lignocellulosamaterialet, exempelvis vedflisen, ien kanal med en början (första öppning) vid knivens egg och som löper inmot rotoms centrum och som därefter böjer av mot rotorns periferi med sinandra öppning i rotationsriktningen efter kniven och vilkens förstaöppnings bredd och T-mått regleras med hjälp av en stång med ettkoncentriskt tvärsnitt eller ett tvärsnitt med trappstegsforrnat ökande höj d,vilken stång är innesluten i en hållare för slitplåten som är tjäderbelastatansluten till hållaren och där stångens utåt vättande sida vilar motslitplåtens innersida och varvid nämnda reglering åstadkommes genom attstången vrids så att slitplåten tvingas utåt eller inåt beroende avvridningsriktningen, vilken vridningsrörelse sker automatiskt ochförträdesvis efter instruktion via en dator. l0 Som framgår av det tidigare angivna styr det finfördeladelignocellulosamaterialets användningsområde hur finfördelningen itrumhuggen utföres, dvs de processvariabler som väljes. Inom vissaanvändningsområden tolereras större kvalitetsskillnader hos det uppkomnamaterialet, exempelvis dess konfiguration i form av bredd, längd ochtjocklek, än inom andra användningsområden. Man försöker dock att se tillatt det lignocellulosamaterial som inmatas till trumhuggen, liksom tillandra huggar är så lika som möjligt sett tidsmässigt. Verkligheten är tyvärrsådan att många aktörer måste leva med att utgångsmaterialet/råvaranvarierar i mindre eller högre grad, dvs att inkommandelignocellulosamaterial exempelvis trädslag varierar. Skillnaden kan bestå ibarrvcd kontra lövved. Barrved av minst två slag förefinnes, exempelvisgran och tall. Lövvedsutbudet är ännu större och kan räknas i tiotal. Förvarje ändring av det inkommande råmaterialet måste enligt kändfinfördelningsteknik huggen stannas, dvs tas ur drift för att en eller fleraprocessvariablema skall kunna ändras. Produktionskapaciteten hos huggensjunker med ökande antal stopp. Även om man uthålligt har tillgång till ettoch samma lignocellulosamaterial, exempelvis ett visst trädslag, så är maninte fri från problem. Som tidigare omnämnts kan årsringamas bredd iträdet variera beroende på Växtplats, dvs trädet kan vara frodvuxet ellersenvuxet. Beroende på årstid kan vedens färskhet och temperatur variera.Som alla känner till kan trädens dimension, exempelvis diameter, varierakraftigt. Sådana variationer leder till att processvariablema vidsönderdelningen av veden, exempelvis i förrn av stockar, måste varieras.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen så styresfinfördelningen av ligocellulosamaterialet i trumhuggen medels ettdatorprogram och en dator. I datorprogrammet inmatas önskade börvärdenvad gäller den framställda flisens konfiguration i form av längd, bredd ochtjocklek. Om analysen av den framställda flisen visar att ärvärdena avvikermenligt från börvärdena så förändras minst en av de tidigare angivnaprocessvariablerna medan trumman/rotorn fortsätter att snurra ochproducera flis, tills ärvärdena överensstämmer med börvärdena. Vidövergång mellan två olika vedpartier behöver trumhuggen således ickestannas, utan trumhuggen instrueras mer eller mindre momentant avdatorprogrammet vilka processvariabler som är dom rätta.

Nedan ges några exempel på hur man skall variera en eller fleraprocessvariabler för att uppnå önskad kvalitet hos flisen.

Om analysen visar att längden på flisbitarna är för kort, innebärande attman önskar längre flislängd, så ökas T-måttet, som enligt uppfinningensker automatiskt och helst datorstyrt. Om bibehållen flistj ocklek önskas såminskas huggskärvinkel något samtidigt.

Om analysen visar att längden på flisbitama är för stor så minskas T-måttetmed samtidig minskning av skärhasigheten.

Om man önskar att flisen skall vara stukskadad som vid framställning avflis till TMP-framställning så ökas hugg-/skärvinkeln. Det är till fördel attockså öka kniveggens vinkel, som måste göras vid byte av knivar. Även om målet med det uppfinningsmässiga förfarandet är att aldrigstanna/ stoppa trumhuggen så är det ibland nödvändigt, exempelvis närknivama är utslitna och vid stenköming, dvs när en eller flera stenar ellernågot annat mycket kompakt (hårt) material letat sig in i trumhuggen.

Fördelar; En fördel med förfarandet enligt uppfinningen är i jämförelse med kändteknik, kapacitetsökningen, dvs mängden flis som framställes underexempelvis ett dygn. Varje procent av kapacitetsökning är positiv.Uppfinningen leder till en stopptidsminskning med kapacitetsökning somföljd.

En annan fördel med uppfinningen är att den möjliggör en förbättring avfliskvaliteten. Detta föranleds av att vid förfarandet enligt uppfinningen såär det möjligt att i det närmaste momentant ändra en eller fleraprocessvariabel (-ler) efter att analysen av den nyss framställda flisen visaratt flisen avviker kvalitetsmåssigt från den önskade. Eftersom man enligtkänd teknik måste stanna trumhuggen för att göra en förändring vad gälleren eller flera processvariabel (-ler) så leder det ofrånkomligt till enförhalning av stoppet även om det finns indikationer på att fliskvalitetenhåller på att försämras. Under denna period produceras flis med lägrekvalitet.

Figurbeskrivning;I figur l visas en systemmässig skiss av förfarandet enligtuppfinningen i sin helhet. Vidare återges lämplig apparatur förutförande av förfarandet enligt uppfinningen.I figurema 2a och 2b visas medlen för att vrida kamaxeln (stången)under drift ur olika perspektiv.I figur 3 visas schematiskt hur nämnda vridning påverkarslitplåtens radiella position, som i sin tur bestämmer det T-måttsom inställs.

Bästa utföringsform; Nedan beskrivs föredragna utföringsforrner av förfarandet enligtuppfinningen under hänvisning till nämnda figurer. Dessutomlämnas kompletterande och detaljerade uppgifter om förfarandetenligt uppfinningen.

I figur 1 visas hur lignocellulosamaterial i form av vedstockar 1inmatas via kedj etransportörer 2 fram till och emot trumhuggensrotor 26, vilkens periferi till stor del är täckt av en kåpa 4. Rotomsperiferi uppvisar ett stort antal knivar innefattade i knivhållare (ejvisat i figuren). Antalet knivar kan variera mellan exempelvis 8 och32. Rotom 26 roterar med viss hastighet medelst drivenheten 5.Denna drivenhet kan utgöras av en elektrisk motor försedd med enfrekvensomvandlare. Rotom kan även drivas hydrauliskt.Rotationshastigheten kan variera mellan 100 och 200 varv per minut som ger en skärhastighet for knivama ilignocellulosamaterialet (veden) på 22-78 meter per sekund.Skärhastigheten varierar med typ av lignocellulosamaterial. Förgranved, exempelvis, är lämplig skärhastighet 68 m/s.

I och med att vedstocken 1 kommer i kontakt med rotom 26 meddess knivar så uppdelas stocken i småbitar, som brukar benämnasflis. I anslutning till varje kniv uppvisar rotorn urtag för temporärtuppsamlande av den just uppkomna flisen. Hur detta kan gå tillframgår i detalj av figur 3, som beskrivs och kommenteras längrefram i texten. Den temporärt uppsamlade flisen slungas med hj j älpav centrifugalkraften ur nämnda urtag ner i en flisuppsamlings- ochutmatningsanordning 6, exempelvis i form av en skruvtransportör.Via denna anordnings ände 7 förs flisen till exempelvis en flisfickaeller en flisbinge (ej visat i figuren). Prov på den framställda flisentas ut ur skmvtransportören 6 och förs via rörledningen 8 till enflisanalysator 9. Efter det att flisen analyserats återfors denna tillskruvtranportören 6 via rörledningen 10. Analysen består minst avatt flisens konfiguration, dvs dess längd, bredd och tjocklekbestämmes. Uppnådda mätresultat överförs på känt sätt,exempelvis via en ledning 11, till en dator 12, med vars hjälp helasönderdelningsprocessen av lignocellulosamaterialet styrs. Ett antalolika flisanalysatorer finns tillgängliga på marknaden.

På basis av de uppnådda mätresultaten styressönderdelningsprocessen. Om mätresultatet visar att flisen är avönskad kvalitet så behöver ingenting göras. Om fliskvalitetenavviker från den önskade är det enligt uppfinningen möjligt attunder drift, dvs utan att stanna rotom/trumhuggen, ändra minst enoch högst tre processvariabel (-ler) för att flis av önskad kvalitetskall erhållas.

En viktig processvariabel är skär/huggvinkeln (s). Denna vinkelregleras av imatningsanordningens 2 läge, visavi rotorn 26, dvslutningen på inmatningsanordningen 2 när vedstocken närmar sigoch föres mot rotom 26. Inmatningsanordningen, exempelvis enkedj etransportör 2 är fast lagrad i den ände som vätter mot rotom26. I övrigt är kedjetransportören 2 höj- och sänkbar. Denna rörelseutförs medels anordningen 13, som via ledningen 14 står i kontaktmed styrdatom 12. Anordningen 13 kan innefatta en plungeansluten till en cylindrisk stång, som i överänden är fästad vid kedj etransportören 2. Plungens rörelse upp och ner kan skehydrauliskt eller elektriskt. Kedjetransportörens 2 lutning kanvarieras från horisontell (noll grader) till exempelvis 30 grader.Nämnda lutning har direkt bäring på hugg/skärvinkeln (s), som kanvarieras inom intervallet 15-55 grader. Hur denna processvariabelkan varieras framgår detalj erat av den svenska patentansökan 1 1 OO 1 09-6.

Rotoms 26, hastighet bestämms, som tidigare angivits avdrivenheten 5. Vilken som helst känd drivenhet kan användas. Enmycket lämplig sådan är en elektrisk motor med tillhörandefrekvensomvandlare. Aktuell rotationshastighet noteras i styrdatom12. Information om ändring av rotationshastigheten överförs frånstyrdatom 12, via ledningen 15 till drivenheten 5.

Den tredje processvariabeln som kan ändras under drift är T-måttet,dvs avståndet mellan kniveggen och slitplåten beräknade enligtkänd formel. Hur T-måttet kan ändras framgår ytterst schematiskt ifigur 1. Såsom angivits tidigare sker ändringen/inställningenföreträdesvis med hjälp av en stång, som också kan benämnaskamaxel, med ett koncentriskt tvärsnitt eller ett tvärsnitt medtrappstegsfonnat ökande höjd, vilken stång eller kamaxel ärinnesluten i en hållare för slitplåten, som är íjäderbelastat anslutentill hållaren och där stången (kamaxeln) vrids så att slitplåtentvingas utåt eller inåt beroende på vridningsriktningen. I figuren 1visas änden på nämnda stång eller kamaxel 16 och vid denna ändeansluten axel 27 och styrrulle 17 samt en ledskena 18. Denna äransluten till en cylindrisk stång 20, som drivs uppåt eller nedåt medhjälp av en plunge 21. Denna kan drivas hydrauliskt eller elektrisktmedels anordningen 22, som via ledningen 23 står i kontakt medstyrdatom 12.

Det finns en operatör, som både övervakar och styrsönderdelningen av 1ignocellulosamaterialet, exempelvisvedstockar. Medelst exempelvis ett tangentbord kan operatörenöverföra order om hur processvariablerna skall inställas vialedningen 24 till styrdatom 12.

I figurema 2a och 2b visas tidigare beskriven apparatur för attunder drift ändra slitplåtens position, dvs avståndet från slitplåtensövre/yttre yta till centrum av rotorn på förstorat och mer detalj eratsätt. Slitplåten (eller mer korrekt slitplåtarna) är applicerade längstut på rotom 26, men är av förenklings- och tydlighetsskäl ej inritadi figur 2b. (Slitplåten återfinns i figur 3 med beteckningen 25) Vid kamaxelns eller stångens 16 ände är ett medel som kan liknasvid en vev fast förankrad. Denna vevliknande anordning består aven fast axel 27, och en roterbart lagrad styrrulle 17. Den cylindriskastången 20 kan förflyttas i höjdled. Hävarinen 19 är roterbart lagradi plattan 28, som är en del av ledskenan 18. Stången 20 ärihopkopplad med hävarinen 19 medelst objektet 29. Som framgårav figur 2b är ledskenan 18 belägen i det fria utrymmet (spalten)mellan huven 4 och rotorn 26. Kamaxeln eller stångens 16 positionkan varieras, beroende på hur stångens 16 svärsnitt är utformad. Attanvända sig av tre positioner har visat sig lämpligt. Under full drifthar rotom en rotationshastighet av, exempelvis över 100 varv perminut. I figuren 2a intar det vevliknande medlet ett vänsterläge somockså kan betecknas som ett utgångsläge eller första position. Detvevliknande medlet bestående av den fasta axeln 27 och den roterbart lagrade styrrullen 17 följer med rotorn 26 under dessrotation och passerar igenom ledskenan 18 för varje varv. Vanligenär passagen fri men det gör inget om styrrullen 17 nuddar vidinsidan av ledskenans 18 vänstra del.

Om det av fliskvalitetsskäl visar sig nödvändigt att ändra slitplåtensposition, dvs dess radiella höjd, är det fördelaktigt att inleda medatt temporärt minska rotorn eller trummans rotationshastighet frånexempelvis över 100 varv per minut ner till exempelvis spannet 10till 20 varv per minut. Därefter förs ledskenan 18 åt höger medhjälp av apparaturdelama 20, 29 och 19. Som framgår ärändpositionema på ledskenan 18 böjda utåt. Det betyder att närstyrrullen 17 tvingas in i den nedre öppningen på ledskenan 18 såtvingas denna och den fasta axeln 27 åt höger. Kamaxeln ellerstången 16 vrides då en viss vinkel, dvs kamaxeln snäppes då in ien ny position. Eftersom vevanordningen är fast förankrad ikamaxeln 16 så intar också vevanordningen en ny position,exempelvis en vertikal position, som kan benämnas en andraposition. Om man vill gå vidare till en tredje position därvevanordningen hamnar i ett högerläge så förflyttas ledskenan 18ytterligare till höger med hjälp av apparaturdelama 20, 29 och 19.På liknande sätt törflyttas vevanordningen bestående av axeln 27och styrrullen 17 från höger till vänster, med den enda skillnadenatt styrrullen i det fallet träffar den högra delen av styrskenan 18. Idet första beskrivna fallet, dvs från vänster till höger, så träffarstyrrullen 17 den vänstra delen av styrskenan 18. Efter det att en nyposition för kamaxeln 16 och med den förbundna slitplåten 25 såökas rotationshastigheten hos rotom till den som var för handeninnan den temporära sänkningen av rotom eller trummans 26rotationshastighet.

Plungen 21 är fast förankrad vid huven 4 medelst fastanordningen3. I närheten av varje slitplåt finns en kniv 30 applicerad utefterrotom eller trummans 26 periferi.

I figurerna 2a och 2b återges enbart en apparaturuppställning för attutföra den önskade vridningen av kamaxeln eller stången 16. Omrotom eller trummans 26 bredd är måttlig räcker det med attapparaturuppställningen är applicerad enbart på den ena sidan avrotom eller trumman 26. Vid större trumhuggar där rotorns breddär avsevärd så är det lämpligt och i vissa fall nödvändigt attapplicera den visade apparaturuppställningen på ömse sidor avrotor 26, d.v.s. på vardera gavel.

I figur 3 framgår den tidigare ofta omnämnda slitplåten 25 tydligt.Som framgår är den bakre eller nedre änden av slitplåten 25vridbart lagrad och fästad i position 31. Den övre eller främreänden av slitplåten 25 ändrar position i höjdled alltefter hurkamaxeln eller stången 16 vrids. En bult 32 (eller flera) är i sin enaände fästad i slitplåten 25. Den andra änden av bulten är innesluteni en cylindrisk hylsa 33, som är ett urtag i rotoms 26 ytterdel. Den gängade bultens 32 andra ände är omsluten av en fjäder 34. Ovanpåfjädem 34 finns en bricka som hålls på plats av en mutter 35.Genom att skruva åt eller lossa på muttern 35 kan man reglera medvilken kraft som slitplåtens 25 främre ände ligger an mot den itvärsnitt profilerade kamaxeln eller stången 16. På tidigarebeskrivet sätt vrids nämnda kamaxel (stång) 16 så att den ligger anmot insidan av slitplåten 25 på önskat sätt. Det främre, övre hörnet36 på slitplåten 25 intar en ändrad position i förhållande till hörnetpå kniven 30 för varje vridning av kamaxeln eller stången 16.Tidigare har angivits att antalet positioner lämpligen skall vara tre,men det är lätt att inse att genom ändring av ändtvärsnittet påkamaxeln eller stången 16 så kan antalet positioner också vara,exempelvis 2, 4 och 5.

I den svenska patentansökan 1000181-6 visas en alternativutformning av kamaxeln eller stången 16. Mycket av det somutläses i denna skrift är relevant och utgör en grund för vissa delarav föreliggande uppfinning.

Flisbitar frigörs från exempelvis en vedstock av kniven 30 ochdessa flisbitar uppfångas i kanalen 37 och förs genom denna kanaltill dess utlopp 38. Hur detta kan gå till visas schematiskt i figur l inyss nämnda skrift och i figur 4 i denna skrift visas utmatningen avflisbitarna. I figur l i föreliggande patentansökan visas hurflisbitama efter utmatningen uppsamlas i en anordning 6. Det ärföredraget att kanalen 37 har ett vidgande tvärsnitt från dess börjanvid kniven 30 och den motstående spetsen 36 på slitplåten 25 tilldess utlopp 38. Mer att läsa och lära vad gäller just detta momentfinns i den svenska patentskriften 527294 (0200600-5).

Vid uppstart av trumhuggen vet operatören vilken typ avlignocellulosamaterial som skall finfördelas. Om det exempelvis ärtallved som erhållits ur träd som vuxit i exempelvis mellersta delenav Sverige så vet operatören vilka egenskaper den typen avlignocellulosamaterial har. Operatören vet också vad vedflisen skallanvändas till, exempelvis för framställning av kemisk massa såsomsulfatmassa. Med denna vetskap i huvudet eller inmatad i en datorså kan operatören ställa in lämpliga processvariabler, somlutningen av inmatningsanordningen 2 (se figur l i föreliggandepatentansökan), vilken lutning i sin tur påverkar huggvinkeln, ochskärhastigheten samt T-måtten (avståndet mellan kniveggen ochslitplåten bestämt enligt känd formel). Den uppkomna vedflisenanalyseras intermittent eller kontinuerligt för fastställande av desskvalitet. Om operatören finner att det uppkommit en kvalitet hosden framställda vedflisen som avviker från den förväntade såändrar operatören relevant processvariabel eller relevantaprocessvariabler i enlighet med föreliggande uppfinning. Det unikamed denna är, att förändringen(-arna) görs under drift avtrumhuggen, d.v.s. man behöver ej stanna trumhuggen, som ledertill produktionsbortfall och vidare förbättras fliskvaliteten, eftersom ll operatören momentant kan ändra en eller flera processvariabel (-ler) utan att behöva tänka på att ett stopp leder tillproduktionsbortfall. Enligt hittills känd teknik är operatörentvingad till att stoppa trumhuggen för att kunna ändraprocessvariablerna.