SE1300335A1 - Skivlås - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser ett förfarande for en inbördes nivåriktigmontering av byggskivor med eller utan underlag, Med ett lås (1 ,2,3), sominnefattar en främre fläns (10), en bakre fläns (11), och ett flänssammanhållandeliv (9), där minst ett av flänsparen uppvisar låsmekanism (12), som mekanisktsammanbinder byggskivors kantsidor i låset. Låset kan även varastyvhetsstabiliserande genom sin profilkropp.

Description

hamnar på ojämn nivå med den redan monterade. Detta förorsakar stora kostnader då det blir mycket spacklingsarbete eller ibland t.o.m. att väggar får rivas, reglar bytas ut och väggen byggas om.

Ett annat problem vid skruvning av skivor, är att reglama måste placeras efter skivformatet, d.v.s. 450mm/cc vid användandet av 900mm skivor istället för av 600mm/cc som vid användandet av 1200mm breda skivor, användandet av 900mm breda skivor har blivit det vanligast förekommande formatet av arbetsmiljömässiga skäl. Detta har då medfört ett överanvändande av reglar, vilket naturligtvis kostar pengar och belastar miljön i form av resursanvändande och mertransporter.

Skivfixturer, dvs. H-profiler med lim genomsläppande håltagningar i profilkroppen används också på senare tid i viss utsträckning. Dessa ger bara en högst begränsad böjförstyvning då sammanfogningen sker med ett lim som placeras i kantytan på skivorna, vilket i huvudsak ger skivverkan för stomstabilisering, och inte böj förstyvning. Problemet är också att med detta förfarande skall lim appliceras vid montaget, vilket ger en miljöpåverkan och merkostnad för det tillkommande arbetsmomentet, samt att alla skivtyper inte har en lämplig limningsbar yta. Exempelvis gipsskivor ger maximalt den styrka till fogen som ytpappret har, vilket det limmas på . F örbandet får dessutom en form av gångjärnsverkan då placering av fogen är i skivomas kanter och inte hamnar på sidorna av skivorna, vilket ger starkare förstyvning, framsidan ger bäst dragmotstånd och baksidan bäst tryckmotstånd. Framsidan ses då i detta exempel som sidan ut mot rummet. Dessutom kräver dagens vattenbaserade limtyper som krävs av arbetsmiljömässiga skäl att arbetet sker vid plusgrader för att härdningsprocessen skall fiingera, vilket innebär att metoden inte kan användas under en betydande del av året. Ytterligare en annan nackdel med limningen är att skivor inte kan demonteras utan att skivorna förstörs, görs ändringar exempelvis om det elektriska arbetet i väggen behöver korrigeras, (vilket inte är ovanligt) måste väggen kasseras.

Profiler med urstansningar i profilen som skall tränga in i skivorna när skivan i rät linje med profilen monteras, fungerar inte heller för detta ändamål. Dessa fixerar av naturliga skäl endast skivomas höjdförhållande till varandra, och ger ingen böj förstyvning av skivornas skarv. Detta utförande fungerar inte på byggskivor med kompakt och stark yta, vilket ofta är vad som används vid dagens väggbyggnation. Dessutom ställs vid väggproduktion krav på sammanfogningens draghållfasthet eftersom skarven ska kunna utsättas för drag- och/eller tryckkrafter. Även H-profiler utan håltagningar finns att tillgå, dessa används dock mest i inbyggda skivkonstruktioner som vindtätande skikt i ytterväggar, eftersom de inte ger annat än en positionering och tätning av skivskarvarna. r/z SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en teknik som ger en mekanisk stark, böj förstyvande och nivåriktig (jämn) skivfog mellan byggskivor utan användning av ytan penetrerande fästdon (skruv) eller lim, även då skivoma inte är fogade över ett bakomvarande underlag eller regel.

Ett annat syfte är att minska behovet av antalet reglar då skivbredden inte reglerar regelavståndet eftersom skarvning kan göras utan annat bakomvarande underlag.

Ett annat syfte är att genom en hålbild i den främre flänsen(10) armera spacklet i skarven och ersätta spackelremsa eller annan armering.

Ytterligare ett syfte är att vid användande av träbaserade skivor som behöver rörelsefog (utrymme) mellan skivkanterna, automatiskt skapa erforderligt utrymmesbehov genom låsfunktionens utformning för respektive skivtyp.

Ytterligare ett syfte är att åstadkomma en skivskarv med god draghållfasthet utan bakomvarande regel eller underlag.

Ytterligare ett annat syfte är att ersätta annat infästningsbehov av skivskarvar till andra underlag än genom uppfinningen.

De ovan angivna syftena uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att förfarande och skivlåset erhållit de i patentkraven angivna kännetecknen. :vf FIGURSAMMANSTÄLLNING Figur 1 visar låset med främre de flänsama (10), det sammanhållande livet (9), och de bakre flänsarna (11), vilket bildar skivmottaget, samt låsfunktionen för skivoma på den bakre flänsen (12).

Figur 2 visar låset med främre de flänsarna (10), det sammanhållande livet (9), och de bakre flänsarna (11), vilket bildar skivmottaget, samt låsfunktionen på den främre flänsen (13).

Figur 3 visar låset med främre de flänsarna (10), det sammanhållande livet (9), och de bakre flänsarna (11), vilket bildar skivmottaget, samt låsfunktionen på den främre flänsen (13), och på den bakre flänsen (12) .

Figur 4 visar skivan i kantprofil med spackelforsänkning (15), urtaget för passage in i låset (14), samt urtag for låsets bakre mekaniska funktion (16).

Figur 5 visar skivan i kantprofil med spackelfórsänkning (15), urtaget for låsets främre fläns (17), urtaget for passage in i låset (14), samt urtag for låsets bakre mekaniska funktion (16).

Figur 6 visar en skiva positionerad i låset med bakre låsmekanism (19), samt en skiva i vinkel mot låset med urtaget för passage in i låsets funktion (18).

Figur 7 visar två skivor positionerade och mekaniskt låsta med bakre låsfunktion.

Figur 8 visar två skivor positionerade och mekaniskt låsta med främre och bakre låsfunktion. 9/4 BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Låset är utformad som en H-list (fig. l,2,3), med åtminstone låsmekanism på ett av flänsparen (12 och/eller 13). Vart låsmekanismen placeras beror på vilken kraft låset i första hand skall stabilisera, och hur skivans egenskaper för ändamålet är beskaffade. Placeras låsmekanismen på bakre delen (12), ger det störst effekt på tryckkrafter från framsidan (10), eftersom skivans tjocklek bildar ett avstånd mellan tryckpunkten och låsfunktionen. Dragkrafter motverkas av samma anledning bäst genom att låset placeras på samma sida som kraften uppkommer, exempelvis om något tyngre fästs på väggen fungerar låset bäst om mekanismen placerats på främre flänsen (13).

Låsets flänsbredd kan naturligtvis varieras efter önskemål om funktion. En bredare fläns som ger låsningen längre in på skivan, kan i vissa vara önskvärt.

Främst om skivtypen är porös eller svag, då kanten på skivan kan vara svag.

Ytterligare en annan möjlighet är att utrusta låset med flera låsmekanismer på samma fläns, för att sprida lasten till flera positioner på skivan.

Profilkroppen på låset kan även utformas så låset ger ett ökat tillskott av skarvens böj styvhet. Detta genom att förlänga profilkroppen på låsets bakre flänsdel (1 1), begränsningen av detta regleras naturligtvis av väggens tjocklek.

Skivkanter försedda med nedsänkt spackelkant (l5,22), används ofta för att ge ett bra resultat vid skarvspackling. Låsets främre flänsar(10) kan då förses med hålbilder eller deformationer som förstärker spacklet genom att armera detta, och således ersätta behovet av att montera armerande remsa vid spacklingsarbetet.

Om skivmontaget görs med bakomvarande regelverk där reglarna glesats för att spara material samt ge konstruktionen bättre ljudreduktion, kan skivan monteras genom minimal skruvinfästning i skenorna (de horisontella reglarna) eller/och med skruvning i regel/ar placerade i centralare delar av skivan, och inte vid den känsligare kanten. Detta utförande ger skarvningen med skivlåset utan underlag.

Första skivan monteras på underlaget/regelverket, låset sätts fast på den monterade skivans fria kant(1 8), genom att låset i vinkel trycks på skivkanten så urtagen i skivan(l4 och/eller 20) ger kanten tillträde in i låset, för att när låset nått sin position på skivkanten vridas i låsläge(7,8). Nästa skivkant förs nu i vinkel in i låsets andra öppna flänspar(l 8), när skivkanten är i rätt position i låset vrids skivan så den hamnar i rät linje med låset (7,8), och monteras fast i reglama motsvarande den tidigare skivan, o.s.v. Låset håller nu mekaniskt skivomas skarvar i rätt nivåriktig position till varandra.

Utformningen av skivmekanismen och låset ger även möjligheten att med skivans bredd skapa hävstångskraft, för att låsa fast skivkanterna med därför avsedda låsmekanismer i låset som klämmer och/eller penetrerar in i skivmaterialet, när skivan positionerats i rät linje med låset. Detta kan ge en stark och hållbar skarvfogning av skivtyper där materialet är för poröst, svagt eller tunn att fräsa låsurtag i skivkanten. Tekniken ger även möjlighet att demontera monterade skivor, utförandet blir bara det omvända. Skivan förs från år montagepositionen som är i rät linje med låset, till att skivkanten vrids i vinkel mor låset. Låsmekanismen avaktiveras och skivan kan tas bort. Detta är en fördel vid tillfälliga väggar, eller om ändringar och tillägg i den monterade väggen skall göras.

Låset kan naturligtvis också monteras på ett underlag genom skruvning, spikning, nitning, påhakning, snäppfunktion, limning eller annan dylik ínfästningsmetod i underlaget/regeln, detta ersätter ytterligare andra infästningsbehov för skivan.

I de fall skivtyper används som av exempelvis produktionstekniska orsaker gör att man vill undvika urtag på skivans bakre kantområde, kan främre flänsen (10) i kombination med livet (9), och bakre flänsen (l 1), utformas med ett materialval och utförande som ger en töjbar kantmottagning i låset. Skivan har ett utförande med en ”spetts” i yttersta kantområdet (20), för att komma rätt in i profilen. När skivan förs in i låset pressas avståndet successivt isär mellan främre (10) och bakre (11) flänsarna. Låsmekanismen (12 och/eller l3)kan då passera kantområdet före låsurtaget på skivan, för att sedan av materialets spänst pressas ned i låsläge när skivan är i position. Viktigt är att välja ett material och utförande på profildelen av låset (1,2,3) som har ett ”form minne” så profilen sluter om skivkanten och inte permanent får en formförändring vid detta utförande. Främre flänsens (10) inre yta skall ligga an skivans främre yta, och hålla skivans position med låsmekanismen (12 och/eller 13), när skivan är korrekt positionerad i låset.

Om bredder av exempelvis 450-600mm skivor används, behövs vid många konstruktionstyper ingen annan infästningskomplettering. Sådana bredder är ett mycket bra alternativ för exempelvis väggar som byggs i fler än ett lager, exempel på det är om en träfiberskiva önskas som ett grundlager för att ge stabilitet och infästningsstyrka för senare behov av infästningsmöjligheter som radiatorer, skåp, vägghängda föremål osv. Andra fördelar med detta format är att vid enkla lager kan tyngre skivor per kvm användas då tyngden och densiteten i skivorna ger bättre ljudreduktion, dagens krav är att skivorna inte skall väga mer än ca:20kg st. Detta ger med dagens vanliga skivformat 900x2500mm ett kvm kg på ca: 9-lOkg, en skiva av formatet 600x2500mm kan således väga 14- l5kg/kvm. Fördelarna med detta är i vissa konstruktioner betydande, i några väggtyper kan isolering inuti väggen undvikas. Många väggar byggs av akustiska skäl med flera lager skivor monterade på varandra, flera av dessa väggtyper kan klaras med bara ett skivlager, om skivor med tyngre densitet per kvm används. Dessutom kan dessa skivor enklare transporteras in på byggarbetsplatsema exempelvis via altandörrarna med hjälp av kran eller truck.

Uppfinningen är inte begränsad till de beskrivna utförningsexemplen, utan modifikationer kan göras inom ramen för de följande angivna patentkraven.

Claims (1)

1. PATENTKRAV 1. Skivlås (l,2,3) företrädesvis avsett till väggkonstruktioner för att mekaniskt böjförstyvande sammanfoga skivkant/er (4,5) med eller utan bakomvarande fórstyvningskropp, regel eller annat underlag. Låset är utformad som en H-profil (l,2,3), i en längd som sträcker sig om huvuddelen av skivans kantparti, med minst ett av flänsparen(10,1 1) innefattande låsfunktion (12,13) som penetrerar eller deformerar in i eller/och placeras i ett for ändamålet avsett utrymme i skivans kantområde när skivan positionerats i låset (7,8), Kännetecknas av att skivans kant har längsgående urtag (14 och/eller 20) vilket ger skivan en profilkropp (18), som när skivan positioneras i vinkel kan föras in i låset. . Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknas av att när skivan vrids i rät linje med låset (7), blockeras låsfimktionen i skivan och bildar en mekanisk sammanfogning mellan skivkanten och skivmottaget i låset . Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 2, kännetecknat av att låset kan avaktiveras genom att skivan vrids omvänt från rät linje till i vinkelfórhållande mot låset. Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknas av låset (l,2,3) har en forstyvande profilutbyggnad på sin baksida. Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknad av att låset monteras på ett underlag. Skivlås (1 ,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknas av att skivmottaget mellan främre flänsen (10), livet (9), och bakre flänsen (11), är töjbart med ett formminne. Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknad av att låset har håltagningar i sin främre fläns (10) avsedda att armera spackel. Skivlås (1 ,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknat av att låset i kombination med skivan ger ett utrymme (21), for expansion till skivor som har svällande/expanderande bredd egenskap. Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknad av att skivan har urtag i sin bakre sida (14) som ger hävstångseffekt med skivans bredd när låsmekanismen (12 och/eller 13) aktiveras genom att skivan vrids i låsposition. //z 10. Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, Kännetecknad av att skivan har urtag i sin bakre kantsida (16). 11. Skivlås (1,2, eller 3) enligt krav 1, kännetecknad av att skivan har urtag i sin främre kantsida (17). 12. Skivlås (1,2 eller 3) enligt krav 1, kännetecknat av att en H-profil är invändigt klämrnande och/eller penetrerande på en skivkant som är positionerad inuti och i rät linje med profilen. 2/¿