SE0802190A1 - Förfarande och skivfixtur för montage av byggskivor - Google Patents

Description

Ett på senare tid alltmer uppmärksammat problem är luftläckage i ytterväggs- konstruktioner där byggskivor använts som vind- och vattenavvisare. Detta be- ror på rörelser i skivmaterialet förorsakade av variationer i luftfuktighet där svällande skivor skapat glipor mellan skruvinfästningarna och där skador i ski- vornas fuktavvisande ytbeläggning, förorsakade av skruvarna, ger onödiga ener- giförluster. Dessutom finns en uppenbar risk för fuktskador och mögelangrepp i konstruktionen.

Som en följd av de monotona och upprepande arbetsmomenten under skruvning kan nämnas att enbart 2-3 % av de personer som dagligen arbetar med vägg- montering kan arbeta fram till pensioneringen. En montör monterar ca. 7 st ski- vor i timmen. Varje skiva skruvas med ca: 50 st skruv. Det innebär att 350 mo- notona moment genomförs varje timme vilket ger 2800 moment per arbetsdag.

Vanliga förslitningsskador finns i axlar, nacke och rygg. Vitnande fingrar till följd av vibrationer från skruvmaskinerna är också vanligt. Under senare tid har man börjat limma skivor samtidigt som skruvantalet har minskat. Detta främst för att underlätta för montörerna. Skruven behövs fortfarande för att hålla skivan kvar i läge under det att använt lim härdar. Det har även förekommit försök att använda dubbelhäftande tejp. Tejpförfarandet har dock den nackdelen att ski- vorna inte kan finjusteras under monteringen. Inte heller blev tejpfogen tillräck- ligt säker på längre sikt, varför tejpning inte tillämpas i någon nämnvärd grad.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en teknik som ger en mycket stark och nivåriktig (jämn) fog mellan byggskivor utan använd- ning av penetrerande fästdon, även då skivorna inte är fogade över ett bakom- liggande underlag/regel.

Ett annat syfte med uppfinningen är att ange en teknik som gör det möjligt att använda en godtycklig bredd hos skivor, dvs minska på skivspill. Detta blir möj- ligt genom att skivfixturen medger säker fogning och vidhäftning/limning även mot ett tidigare skivunderlag. Närmare bestämt avser uppfinningen en teknik där en skivfixtur används i fogen mellan intilliggande skivor. Uppfinningen an- vänds med fördel tillsammans med byggskivor som har försänkta spackelkant- partier.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att ange en teknik som gör det möjligt att enkelt bygga flera lager av byggskivor för att skapa en stark skalkon- struktion och utan att skívornas skarvar behöver finnas över bakomliggande re- gelverk. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma fasthållning av byggskivor mot ett hårt och/eller oj ämnt underlag under den tid som ett mot underlaget ap- plicerat lim härdar.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att ange en teknik som underlättar in- riktning av byggskivor och en enkel applicering av skivfixturen innan denna sätts fast mot ett underlag.

Ett annat syfte är att kunna använda miljövänligare lim. Ännu ett ytterligare syfte är att enkelt och säkert kunna täta ytterväggar mot drag och fukt.

Ett annat syfte är att ange en teknik för fogning av byggskivor där den använda skivfixturen minskar åtgången av spackel vid fogen och dessutom fungerar som armering för spacklet.

Ett annat syfte är att minska antalet reglar.

Ytterligare ett annat syfte är att limma minst tre delar samtidigt med enbart en limapplicering, varav två av delarna är skivornas kanter.

De ovan angivna syftena uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att förfa- randet och skarvfixturen erhållit de i patentkraven angivna kännetecknen.

Generell beskrivning av fördelar med uppfinningen Genom att utnyttja en skivfixtur med limkanal som klämmer och håller en första byggskiva säkert mot underlaget, och som tar emot en andra byggskivas kant först efter att lim applicerats intill skivflxturen, så kommer en av byggskivoma att utöva en utpressande och fördelande verkan på limmet och sprider det genom urtagen till den andra (första) skivans kantornråde och till ev. bakomliggande underlag (regel, skiva, vägg, etc). Naturligtvis sprider sig limmet även till skiv- fixturen som även kan ses som ett underlag.

Skivfixturen fixeras mot underlaget, som kan vara regel, förstärkningsprofil, ski- va eller befintlig vägg med hjälp av tejp, skruv, spik, klammer, eller nit. I nor- mala fall behöver den tvärkraft som läggs på en vertikalt mot ett underlag place- rad skiva vara så stor att det friktionsgrepp som skapas mot underlaget förmår hålla upp skivans tyngd. Genom föreliggande uppfinning kommer skivfixturen att skapa denna kvarhållande verkan genom den klämkraft limkanalerna utövar mot skivans kantpartier. Det är även möjligt att åstadkomma en förstärkning av den friktionskraft som håller skivan genom särskilda friktionsdon, eller frik- tionshöj ande medel (ytbeläggning). Detta innebär att ett mindre aggressivt och mindre snabbfästande lim kan användas, dvs ett lim som medger en viss efterju- stering av skivan om så är nödvändigt. Skivfixtur med dubbelhäftande tejp kan fästas mot exv en betongvägg , varvid den bildade tejpfogen förstärks genom limningen. I princip kan man säga att man får en forrnbunden låsning mellan skivor, skarvfixtur och underlag, alternativt även inkluderande böj förstyvnings- don.

Genom att skivfixturerna har urtag eller öppningar utmed sin längd så kommer en i skivfixturen pålagd limsträng att fördelas jämnt via dessa öppningar till in- tilliggande skiva och till underlaget samt ev till en bakomliggande böjförstyvare.

Förfarandet och skivfixturerna enligt uppfinningen kan med fördel används till- sammans med magnetlimmetoden enligt svenskt patent SE530693 när konstruk- tionen kräver understöd av skivornas mittparti. Föreliggande uppfinning tilläm- pad tillsammans med nämnda patent innebär att magnetlisterna inte behöver an- vändas i samma utsträckning och att det behövs färre magnetlister. Detta blir möjligt genom att skivfixturen förmår hålla skivans vikt, varför limmet inte be- höver härda lika länge, eftersom belastningen minskar. Beroende på limval, luft- fuktighet och temperatur pressar magnetlisterna skivans mittparti mot underlaget till dess att limmet härdat/stelnat. När limmet härdat/stelnat tas listerna bort och används på nytt. Fördelarna med denna metod är många. Monteringen är nästan ljudlös/vibrationsfri och ger montörema en god arbetsmiljö med mycket liten kroppspåfrestning. Ingen spackling för skiuvskallar behövs, vilket sparar tid och pengar. Dessutom ger metoden marknaden möjligheten till nya typer av mer för- ädlade skivor då ytskiktet på skivorna inte skadas. Genom föreliggande uppfin- ning kan det räcka med att använda magnetlister enbart mitt på skivan, dvs inte över skarvarna, vilket är en fördel.

Genom att man genom uppfinningen inte nödvändigtvis behöver skarva över regel så behöver regelns bredd inte heller dimensioneras för att ge ett skarvut- rymme för intilliggande skivor mot regeln, dvs regelns bredd kan göras mindre, och färre reglar behövs då cc-avståndet kan ökas. Ökas cc-avståndet från 450 mm till 600 mm betyder det en besparing av reglar med ca: 25%. Detta medför också att väggens ljuddämpande förmåga ökar eftersom mycket av ljud genom vägg transporteras via reglarna.

Vid montage av flera lager skivor görs stora besparingar då montaget går myck- et snabbare, eftersom skivfixturen placeras på underliggande skiva och utan hänsyn till regelplaceringen. Vid skruvning måste skarvningen av skivorna göras mitt på regel, varvid montörerna först måste ”hitta” regeln, och dels måste första skivan vid varje lag tillpassas. Toleranser som förekommer, av nödvändighet för skivproducenten, är bl.a breddmåttet (ofta +0 till -3 mm), kan vid långa väggar göra att skivan tappar regeln. Att inte behöva skarva över regel innebär också besparing av skivmaterial då sista skivans spillbit kan användas som startbit i andra laget, i princip oavsett skivbredd.

Uppfinningen kan med fördel även användas för att bygga en Vägg med flera skivlager, företrädesvis en vägg med två inbördes limmade skivlager, varvid en skivfixtur mellan underliggande skivor företrädesvis kan vara av ett magnetiskt material som då för verka som ”mothåll” för magnetlister applicerade på ett på- lagt ytterligare skivlager. Vid byggande av väggar med endast ett skivlag, eller vid montage av ett sista skivlag är det lämpligt att välja skivor med försänkning (spackelkant) i längskantpartiet och då dimensionera godset i skivfixturens yttre fläns så den är lika eller mindre än försänkningens djup, håltagning eller slits- ning kan göras för att spacklet kan tränga igenom materialet och fästa även i un- derlaget. Det kan här nämnas att skivfixturen med fördel kan framställas av sträckdragen metall.

Problemet med ”tandning” av skivskarvar försvinner helt vid användning av skivfixturen, liksom att avvikelser i skivtj ocklek mellan olika skivor byggs bort av limryggen på baksidan av fixturen och fixerar skivomas ytsidor i korrekta positioner.

En variant av skivflxturen enligt uppfinningen kan användas som start- och av- slutningsfixtur. Dessa varianter har samma funktion och är i princip en halv skivfixtlir beskriven ovan. En fördel är att skivor med försänkning av kant kan användas in mot annan vägg utan att denna del behöver tas bort, eftersom spack- elstöd kan byggas in i fixturen så att slätspackling av försänkningen underlättas.

Limfogen hamnar med hjälp av skivfixturen enligt uppfinningen så att skivornas kanter limmas mot varandra, vilket ger ett avsevärt starkare förband än när ski- vor limmas separat på ett underlag intill varandra, dvs där enbart de mot under- laget anliggande ytoma hos skivkantpartierna limmas. I särskilt känsliga appli- kationer kan det vara en fördel att använda ett genomsynligt material i fixturen och ett färgat lim för att visuellt kunna säkerställa tätning, exv vid montage av skivor avsedda som diffusionsspärr.

Ytterväggskivor som bl.a. skall täta väggen mot drag monteras med fördel med skivfixturen enligt uppfinningen. Idag används olika typer av skivor såsom gips- baserade, cementbaserade, träbaserade samt i olika former med kompositmateri- al. Många av dessa är svåra att skruva i, dessutom är flera skivtyper relativt fuktkänsliga, varför de tenderar att krympa eller svälla. Detta kan man ibland se då svällning av skivorna skapat glipor mellan skruvinfastningarna, och luft kan då lätt blåsa genom väggen. Detta försämrar isoleringsvärdet i väggama med ökade energikostnader som följd. Dessutom riskeras att fukt tränger in och orsa- kar andra typer av problem i väggen, exempelvis mögelbildning. Dessutom ska- das skivomas skyddande ytskikt vid skruvingreppet, vilket försämrar skivomas egenskaper mot fukt och luftdrag.

Med användning av skivfixturen behöver man inte skada skivans yta med skruv i samma omfattning, utan deras struktur och eventuella ytbehandling är intakt även efter montaget. Limfogen limmar och tätar effektivt skivan mot regel- stommen och mellan skivorna vilket ger en tät och torr vägg. Dessutom skyddas limfogen av sin placering i skivfixturen mot eventuella vattenstänk eller UV-ljus vilket starkt gynnar limmets långtidsverkan. Det finns många miljövänliga lim- mer som klarar kyla och fukt på marknaden. UV-strålningen är ett större pro- blem.

BILDSAMMANSTÄLLNING Uppfinningen skall nu beskrivas i anslutning till på ritningarna visade utförings- exempel, där Bild. 1 visar i perspektiv en skivfixtur med limskikt i enlighet med uppfinningen i läge att skjutas in över en byggskivas kantparti, Bild 2 visar skiva och skivfixtur i läge för applicering på en regel, Bild 3 visar skiva och fixtur i rätt läge mot regeln och där ett skyddsskikt av- lägsnas för att exponera ett limskikt på fixturens baksida, Bild 4 visar skiva och fixtur på plats fäst på regeln och där en limsträng applice- ras i skivfixturen, Bild 5 visar inskjutning av en ytterligare byggskiva i skarvfixturen, Bild 6 visar den färdiga skarven mellan byggskivorna Bild 7 visar en variant av skivfixturen med fastlimmad förstyvningsprofil Bild 8 visar hur skarvfixturen enligt bild 7 används för förberedelse av förstärkt skarvning/fogning av en ytterligare byggskiva, Bild 8b visar en ”nonnal” skarvfixtur för förberedelse av ”normal” skarv- ning/fogning av en ytterligare byggskiva, Bild 9 visar den enligt bild 8 genomförda skarvningen/fogningen, Bild 9b visar den enligt bild 8a genomförda skarvningen/fogningen, Bild 10 visar den förstärkta skarvningen fogningen enligt bild 8 med ytterligare en byggskiva och skivfixtur vid ytterligare en profilregel, och där Bild lOb visar den ”normala” skarvningen fogningen enligt bild Sa med ytterli- gare en byggskiva och skivfixtur vid ytterligare en profilregel.

Bild ll visar en skarvning av skivor utanför regel med förstärkt skarvfixtur Bild l lb visar en ”normal” skarvning av skivor utanför regel.

BESKRIVNING Förutom vad som framgår av bild 1 till bild l lb så kan nämnas att skivfixturen har frärnre fläns l och bakre fläns 3 samt ett sammanhållande liv 2. I livet 2 samt i den bakre flänsen 3 finns urtag eller öppningar 4, genom vilka ett applice- rat lim kan passera. Genom att anordna ett lim- eller häftskikt på den bakre flän- sens utsida, gärna i form av en dubbelhäftande tejp 5, likaså försedd med öpp- ningar, blir det möjligt att fästa skivfixturen mot ett underlag, exv en betong- eller trävägg. Även om tejpfogen i sig inte har en lång livslängd så räcker den för att hålla skivfixtur med skiva så länge som behövs för att ett applicerat lim skall passera genom urtagen eller öppningama 4 till intilligande skiva och till underlaget och där påbörja sin härdning.

En komplettering kan även göras avseende den i bild 7 visade skivfixturen som försetts med en böjmotståndsökande profil. Även om denna profil i princip skul- le kunna ha placerat på förhand eller till och med ingått i ett stycke med resten av skivfixturen, så är användning av en lös böjmotståndsökande profil att före- dra, eftersom en sådan enbart används vid ett första skivlager och när det finns tillräckligt utrymme bakom skivorna.

Limöppningarna i kanalerna kan naturligtvis utföras på flera sätt i fixturen bero- ende på önskad verkan. Mindre hål kan exempelvis finnas anordnade i rader i höjdled kompletterade varandra för att limmet skall täcka varje del i skarven, exempelvis vid tätning av ytterväggar. Andra material, exempelvis sträckmetall, kan användas för skivfixturen, vilket då automatiskt ger limgenomsläppande öppningar. Även kanalerna i skivfixturen kan skapas på olika sätt. Båda, men företrädesvis enbart den ena kanalen kan bildas med hjälp av en yta på underlaget. Kanalen har naturligtvis kvar sina limgenomsläppande urtag och den med underlaget bil- dade kanalen fungerar på samma sätt, dvs den håller skivan mot den yttre flän- sen och skapar en nivåriktig fog med intilliggande skiva.

Limmet appliceras i fixturen, skivan placeras i/intill fixturen och i den position man önskar. En skivlyft underlättar vid montaget, eftersom skivan med hjälp av denna enkelt regleras och fixeras under inpassning/montering i höjdled. En andra fixtur placeras på andra skivkanten, skivan fungerar nu som mall för fast- sättningen av fixturen i underlaget. Detta gör dubbelhäftande tejp möjlig att an- vända då passningen blir exakt genom detta moment, och behov av senare ju- stering bortfaller, eftersom skyddtejpen tas bort först när både fixtur och skiv- kant befinner sig i exakt rätt position.

Vid montage av första skivlaget på stålreglar kan det i vissa applikationer vara lättare att utföra andra fixturen, (då reglarna är flyttbara i en skena), genom att montera skivfixturen på regeln först, och sedan flytta regeln med den monterade fixturen mot och i position på skivans kant, där skivan redan är i sin rätta posi- tion för montage, och i sin första fixtur.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsexemplen utan modifikationer kan göras inom ramen för de följ ande angivna patentkraven.

Claims (12)

PATENTKRAV

1. . Förfarande för inbördes nivåriktig montering av byggskivor mot ett underlag, varvid en skivfixtur, som även kan utgöra underlaget, och en första byggskivas längdkant bringas till inbördes samverkan, känne- tecknat av att ett applicerat lim i fixturen sprids och fördelas via öpp- ningar i fixturen genom en utövad påverkan från byggskivan för att ef- ter härdning skapa en fast förbindning mellan skivan och underlaget.

2. . Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att en andra byggskivas längdkant förs in i skivfixturen och pressar ut applicerat lim genom ur- tag i skivfixturen, varvid limmet sprids och fördelas till anslutande de- lar/ byggelement.

3. . F örfarande enligt krav 2, kännetecknat av att skivornas kanter lim- skarvas med hjälp av skivfixturen.

4. . Förfarande enligt krav l eller 2, kännetecknat av att skivfixturen fixe- ras mot ett underlag som är regel, förstärkningsprofil, skiva eller be- fintlig vägg.

5. . F örfarande enligt krav 1, kännetecknat av att fixturen fixeras på en regel, varefter den flyttas till sin slutliga position och där bringas att omsluta byggskivans längdkant.

6. . Förfarande enligt något eller några av föregående krav, kännetecknat av att magnetdon appliceras på byggskivans framsida i anslutning till bakomliggande magnetiskt material på underlaget, varvid magnetfälten från nämnda magnetdon passerar genom byggskivan och nämnda mag- netiska material i anslutning till underlaget, eller utgörande underlaget, exv i form av en stålregel, och på så sätt utövar en på skivan och mot underlaget anpressande kraft.

7. . Skivfixtur för inbördes nivåriktig fixering av byggskivor mot ett un- derlag och för utövande av förfarandet enligt krav 1, kännetecknad av åtminstone en öppen kantmottagande kanal med liv- och flänspartier och försedd med flera limgenomsläppande öppningar.

8. . Skivfixtur enligt krav 7, kännetecknad av en lim- eller häftyta på ena flänspartiets baksida.

9. . Skivfixtur enligt krav 8, kännetecknad av att ett skyddpapper täcker lim- eller häftytan. 10

10. l0.Skivfixtur enligt krav 7, kännetecknad av att den främre flänsen utgör armering for spackel.

11. l 1. Skivfixtur enligt något eller några av kraven 7 ~ 10, kännetecknad av att en böjmotståndsökande kropp, företrädesvis en profilkropp är an- ordnad på skivfixturens baksida...

12. Skivfixtur enligt något eller några av kraven 7 till 13, kännetecknat av att materialet i fixturen är genomsynligt eller genomskinligt.