SE123701C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: F. H. S. Curd, B. S. Lovell, H. T. Openshaw, L. C. Payman, R. Hull och A. R. Todd. Prioritet, begard frdn den 18 maj och 6 december 1944 (Storbritannien).

Foreliggande uppfinning hanfor sig till framstallningen av nya pyrimidinforeningar, vilka aro anvandbara som kemoterapeutiska medel och i synnerhet som medel mot malaria och dven som mellanprodukter for framstallning darav.

De ifragavarande nya fOreningarna Oro pyrimidinderivat med fOljande formel.

N C -- X NH, — C C — Y 1 N — C — NR" — A — I vilken X betyder vdte eller en kolvateradikal, Y betyder vate eller en neutral substituent eller X och Y tillsammans kunna bilda en enkel alkylenkedja, R" betyder vate eller en alkyl- eller enkelt substituerad alkylgrupp, t. ex. en alkoxialkyl- eller dialkylaminoalkylgrupp, A betyder en forbindningsgrupp, som är alifatisk eller alicyklisk eller alifatisk-karbocyklisk, varvid om A eller del av A dr en alifatisk kedj a, donna kan vara avbruten av syre-, svavel- eller kvaveatomer, och NRR' ãr en starkt basisk amino- eller substituerad aminogrupp, ssom alkylamino- eller dialkylamino- eller piperidinogrupp eller annan starkt basisk, kvave innehallande, heterocvklisk grupp.

Ifrhgavarande foreningar framstallas enligt en metod, som innefattar en reaktion mellan en forening med formeln N = C — X I NH2— C C — Y 11 N — C Z och en diamin med formeln NHR" — A — NRR', varvid de olika symbolerna i dessa formler hava samma innebord som oven angivits och Z reprosenterar en reaktionsbendgen atom eller grupp, sasom t. ex. en halogenatom.

Det torde irises, att i shdana fall dar man Onskar infora en substituent av formeln —NR" — A — NHR (R utgores av vate eller en kolvateradikal), torde det vanligen vara nodvandigt att forst skydda den yttersta aminogruppen, t. ex. genom acylering, och darefter avlagsna skyddsgruppen efter det att kondensationen med pyrimidinforeningen har hstadkommits. Denna pro-cedar är i sjalva verket en speciell utforingsform av den modifierade processen, som kommer att beskrivas i det foljande.

Reaktionen utfores lampligen genom att upphetta reaktionsdeltagarna med varandra, eventuellt i ndrvaro av ett losnings- eller utspadningsmedel. De hada reaktionskomponenterna kunna hada anvandas som fria baser eller, om sh onskas, kan amino-pyrimidinderivatet anvandas som den fria basen och diaminen i form av ett salt, t. ex. hydrokloriden eller acetatet, eller alternativt kan man anvanda den fria diaminen och ett salt av aminopyrimidinderivatet. Om sh onskas kan reaktionen awn utforas i narvaro av ett syrabindande medel, shsom t. ex. natriumhydroxid.

Reaktionskomponenterna anvandas lampligen, dock icke absolut Midvandigt, i approximativt stOkiometriska proportioner. Eventuellt ken. man anyanda ett stort overskott av diaminen, sh att den fungerar som ett lOsningsmedel. I sjalva verket ar det vid anvandning av de diprimara diaminerna lampligt att arbeta ph detta att.

Flora av 2-amino-4-halogenpyrimidinerna, som anvandas som utgangsmaterial, utgora kanda f Oreningar — jfr t. ex. Berichte 1899, vol. 32, sid. 29, 24, 1901, vol 34, sid. 2817 och 1903, vol. 36, sid. 1918. Andra kunna framstallas enligt samma generella metoder, som ddr beskrivas.

Som exempel ph lampliga 2-aminopyrimidinmellanprodukter kunna namnas 2-amino-4-kloropyrimidin, 2-amino-4-kloro-6-metylpyrimidin, 2- amino-4-kloro-5: 6-dimetylpyrimidin, 2-amino-4- kloro-5-metylpyrimidin, 2-amino-4-kloro-5-ety1-6- metylpyrimidin, 2-amino-4-kloro-5-bromopyrimidin, 2-amino-4-kloro-5-bensy1-6-metylpyrimidin, 2-amino -4- kloro -5- fenoxipyrirnidin, 2- amino-4- kloro-5: 6-trimetylenpyrimidin och 2-amino-4- kloro-5: 6-tetrametylenpyrimidin samt aven motsvarande 4-brchno-foreningar.

Sum exempel ph lampliga diaminer kunna 2— — namnas etylendiamin, 2-dimetylaminoetylamin, 2-dietylaminoetylamin, 3-dietylaminopropylamin, 3-dimetylaminopropylamin, 4-dietylaminobutylamin, 4-dietylamino-l-metylbutylamin, 3-dietylamino -1: 2-dimetylpropylamin, 3- dietylamino-2- hydroxipropylamin, 2-metylaminoetylamin, 3- butylaminopropylamin, 3-(-diety1aminoetyIoxi)- propylamin, 3q-dietylaminoetylmerkapto)-propylamin, 5-dietylamino-1-aminopentan, 2-pyrrolidinoetylamin, 1: 3-his-dietylamino-2-aminopropan, N-etyl-N-P-dietylaminoetyl-etylendiamin, 2- piperidinoetylamin, 3- piperidinopropylamin, pdimetylaminoetoxianilin, p - dietylaminoetoxianilin, p- dietylaminoetylmerkaptoanilin, 3- dietylamino- 2 : 2'- dimetylpropylamin, 3-dibutylaminopropylamin, N - metyl - N-/3-dietylaminoetyl- propylendiamin, f3- piperidino - a- metyletylamin, Nmetyl - N'- dietyletylendiamin, N - etyl-N`-dietyletylendiamin och hisq-dietylaminoety1)-amin.

Foreliggande uppfinning avser aven en modifierad metod, varvid den basiska substituenten — NR" — A — NEB' infores stegvis. Det 2-aminopyrimidinderivat, som uppbar en reaktionsbenagen atom eller grupp i 4-stallning, brinaas till reaktion med en aminoforening med f6ormeln NFIR" — A' — B, i vilken A' representerar antingen hela eller del av forbindningsgruppen A, som definieras ovan, och dar B betecknar en reaktiv grupp, sum darefter ornvandlas enligt kanda metoder till gruppen NBR' eller till en grupp — A" — NRR' pa sadant satt, att A' och A' tillsamrnans hilda forbindningsgruppen A. Gruppen B kan t. ex. vara en °Ilydroxigrupp eller ett clerivat clarav, som r en reaktiv ester darav, t. ex. en halogenid, eller en grupp, som latt kan Overforas till en dylik, varefter denna bringas till reaktion med en amin NHRR' eller en aminosubstituerad amin— A" — NRR' eller en hydroxi- eller merkaptosubstituerad amin HO — A" -- NEW eller HS — A" — .NRR' (eller ett alkalimetallderivat av en sadan hydroxieller merkaptoforening), sá att A' — NH — A'", A' —0 — A'" ller A' — S — A" utgOr den tidigare namnda forbindningsgruppen A. Ett annat alternativ ar att bringa den labila gruppen i 4- stallning hos aminopyrimidinforeningen till reaktion Tried en acylerad diamin NIIR"—A'—NHAc och darefter hydrolysera bort asylgruppen. Den fria aminogruppen, som salunda astadkommits, kan vidare modifieras t. ex. genom alkylering, omvandling till en heterocyklisk grupp, sasom exempelvis piperidino, eller genom att bringa 4-sabstituerad 2-amino-5: 6-dimetylpyrimidiner. densamma till reaktion med en halogensubstituerad amin Hal—A"—NRR' sã, att A'—NH—A" bildar forbindningsgruppen A.

De sa erhallna nya foreningarna, vilka utgoras av 2-aminopyrimidiner, som uppbara en basisk substituent ioch eventuellt uppbara andra substituenter i 5- och 6-stallningarna, utOra helt nya foreningar. De aro farglosa eller blekt gula viskosa oljor eller farglosa fasta kris-taller, som aga vardefulla egenskaper som medel mot malaria och aro aven vardefulla mellanprodukter for framstallning av andra vardefulla me-del gentemot malaria. De aro kraftigt basiska och bilda farglosa salter med mineralsyror och organiska syror. Salterna med mineralsyror, sasom exempelvis halagenvatesyror, svavel- och fosforsyror, eller med lagre organiska syror, sasom attiksyra, mjolksyra, vinsyra och lagre alkansulfonsyror (t. ex. metansulfonsyra) aro vattenlosliga. Salterna med syror med hogre molekylarvikt, sasom etylen-bis-2: 3-hydroxinaftosyra och metylen-his-salicylsyra aro mindre losliga i vatten.

FOreliggande uppf inning skall bar nedan belysas med nagra utfdringsexempel, utan att den dock begransas harigenom. Alla uppgivna delar avse viktsdelar.

Exempel 1. 5,3 delar 2-amino-4-kloro-5: 6-dimetyl-pyrimidin, framstallt enligt Berichte 1901, 34, 2817, upphettas under aterflodeskylning under 5 timmar med 20 delar 13-dietylaminoetylamin. Overskottet av diaminen avdestilleras darefter under minskat tryck och den aterstaende oljan loses i utspadd saltsyra. Losningen gores alkalis genom tillsats av kaustik soda och oljan, som avskiljes, extraheras med eter. Eterextraktet torkas Over natriumsulfat och etern avdestilleras och den aterstaende oljan destilleras i hogt vakuum. Pd sa satt erhalles 2-amino-4-p-dietylaminoety1amino-5: 6-dimetylpyrimidin, som ar en vistas olja, som langsamt kristalliserar under bildning av gulvita, vaxartade nalar med smaltpunkt 67-72° C.

Vid arbete pa samma satt och utgaende fran samma kloroforening och den lampliga mangden diamin erhalles ett antal ganska analoga fOreningar. Dessa aro upptagna i foljande tabell, som visar den anvanda diaminen och de fysikaliska egenskaperna hos slutprodukten. Smaltpunkterna, som aro markerade med en asterisk, hanfora sig icke till sjalva basen utan till dess bis-3: 5-dinitrobenzoat.

Kokpunkt vid Anvand diamin-3 mm (bad- temp.) 'C. 2 y-dietylaminopropylami4 180-190 3 h-dtetylaminobutylamin 175-180 4 b-dietylamino-a-metylbutyiamin .11 1 13-dimetylamiaoetylamin 150- 6 y-dimetylaminopropylamin 155,-46 Smilltpunkt °C. 107-108 58-61 82--83 Mjuknar vid 90 Klarnar vid 123 75-76 x. Mr 7 8 — — y-n-butylaminopropylamin y-di-n-butylaminopropylamin 165-170 190/0,25 mm 3 91-94 194-195 * (nedbrytn.) 9 y-piperidinopropylamin 170 145,5-146, y-(N-mety1-N-0-dietylaminoety1)-aminopropy1amin 220-241-13 11 y-(fl'dietylaminoetoxi)-propylamin 210-2210* (nedbrytn.) 12 etylendiamin sublimerar vid 150-160 160,5-161, 13 g-dietylaminoetylmetylamin 170-180 154-156* Exempel 14.

Om man arbetar sasom beskrives i ex. 1 men anvander som utgangsmaterial 2-amino-4-kloro5-fenoxipyrimidin och fl-dietylaminoetylamin erhalles 2-amino-4-g-dietylaminoetylamino-5-fenoxipyrimidin i form av farglosa skivor eller flingor med smaltpunkt 114-1° C.

Exempel 15.

Pa samma satt erhalles fran samma kloropyrimidin och y-dietylaminopropylamin 2-amino4-y-dietylaminopropylamino-5-fenoxipyrimidin, som bildar fina, farglosa Maar med smaltpunkt 130,° C.

Kloropyrimidinutgangsmaterialet, som anvan,des i de sistnamnda bada exemplen, ha framstains genom upphettning med aterflOde av fosforoxiklorid med 2-amino-4-hydroxi-5-fenoxipyrimidin. Den senare foreningen är sjalv framstalld genom reaktion mellan guanidinhydroklorid och natriumformylfenoxiaeetester (jfr Johnson och Guest, American Chemical Journal, volym 42, sid. 285) i narvaro av natriumetoxid. Klorforeningen har smaltpunkten 157,5° C. Hydroximellanproaukten har smaltpunkten 255-256° C.

Exempel 16.

Yid arbete pa det i exempel 1 beskrivna sattet —men utgaende frail 5,7 delar 2-amino4-kloro Oety1-6-metylpyrimidin (framstallt enligt Berichte 1903, 36, 1918) och 25 delar b-dietylamino-ametylbutylamin erholls 2-amino-4-(6-dietylarninoa -metylbutylamino) -5 -etyl -6 -metylpyrimidin. Denna är en farglos, viskos olja, som sakta Over& till fast form och bildar en vit, vaxartad fast substans med smaltpunkt 91-93° C.

Exempel 17. 51 delar 2-amino4-kloro-5-ety1-6-metylpyrimidin, 52 delar p-dietylaminoetylamin och 52 delar isattika upphettas tillsammans till 100° C under 3 timmar och darefter under aterflode ytterligare 1/4 timme. Losningen kyles darefter och utspades till 5 ganger dess volym med vatten och en liten mangd 2-amino-4,hydrcai-5-ety1-6-mety1pyrimidin, SOM utfalles och bortfiltreras. Filtratet tillsattes ett ringa overskott av 34 %-ig natriumhydroxidlosning och den olja, som utfalles, avskiljes. Det vattenhaltiga skiktet extraheras med bensol .och bensolextraktet tillfOres till oljan. Derma losning torkas darefter Over fast natrium hydroxid, bensolen bringas alt avdunsta och Aterstoden destilleras i vakuum. Den del, som kokar vid 210° C och 6 mm, uppsamlas och kristalliseras ur ligroin (kokpunkt 60-80° C). Pa sã satt erMlles 2-amino-4-13-dietylaminoetylamino-5-ety1- 6-metylpyrimidin i form av farglosa nalar med smaltpunkt 86° C.

Exempel 18.

Om man istallet for 2-amino-4-kloro-5-ety1-6-1 metylpyrimidin anvander 43 delar 2-amino-4- kloro-6-metylpyrimidin (jfr Berichte 1899, volym-; 32, sid. 2924), erhalles 2-amino-4-fl-dietylaminoetylamino-6-metylpyrimidin med smaltpunkt 70 —72° C. Denna substans bildar ett dipikrat med smaltpunkt 216-218° C.

Exempel 19.

En blandning av 5 delar 4-kloro-2-amino-6-1 metylpyrimidin och 25 delar 0-dietylarnino-a-metylbutylamin kokas under aterflo de under 4 b" timmar. Diaminoverskottet avdestilleras darefter under rninskat tryck vid 170° C och aterstoden loses i utspadd saltsyra. LOsningen gores alkalisk genom tillsats av fast kaustik soda och den viskosa oljan, som avskiljes, extraheras med eter. Eterlosningen torkas Over vattenfritt natriumsulfat och etern avdestilleras. Den kvarvarande oljan renas genom upprepad destillation vid ett tryck av -1 mm. Destillationskarlet nedsankes i ett metallbad vid 170° C. 2-amino-4-6-dietylamino-arnetylbutylamino-6-metylpyrimidin erhalles sa- lunda i form av en gul, viskos olja.

Exempel 20.

Yid arbete pa liknande satt men utgaende frau 25 delar fl-dietylaminoetylamin ()eh 5,5 delar 2-amino-4-kloro-5-bensy1-6-metylpyrimidin les 2-amino-4-g-dietylaminoetylamino-5-bensy1-6-/ //7 metylpyrimidin, som efter destillering under minskat tryck ytterligare renas genom rekristallisering ur 90 %-ig etanol och har darefter en smaltpunkt 123,5-125° C. 2-amino -4- kloro -5- bensy1-6-metylpyrimidinen (smaltpunkt 182,5-183,5° C) framstalles genorn att under aterflode foretaga behandling med fosforpentaklorid av 2-amino-4-hydroxi-5-bensy1-6- metylpyrimidin. Denna sistnamnda forening har i sig sjalv framstallts genom reaktion mellan guanidinhydroklorld och etyl-a-bensylacetoacetat i narvaro av natriumetoxid. Den har smaltpunkt 273-275° C. 4— — Exempel 21.

En blandning av 4,2 delar 2-amino-1-kloro vt ii bensy1-6-metylpyrimidin och 21 delar 3-dietylaminopropylamin kokas under aterflode under 7 timmar och overskottet av diaminen avlagsnas darefter genom destillation under minskat tryck. Den fasta aterstoden loses i utspadd saltsyra och fast kaustik soda tillsattes, varefter 2-amino-4- y-dietylaminopropylamino-5-bensy1-6-metylpyrimidin utfalles som en farglos fast substans, som bortfiltreras, tvattas med vatten och rekristalli- seras ur vattenhaltig etanol. Den har darefter en smdltpunkt av 126,5° C.

Exempel 22.

Arbetar man pa liknande salt men anvander 4 delar 2-amino-4-kloro-5-bensy1-6-metylpyrimidin och 20 delar 6-dietylamino-a-metylbutylamin erhalles 2- amino -1-6- dietylamino-a-metylbutylamino-5-bensyI-6-metylpyrimidin, som ar en i hog grad viskos olja, renad genom destillation vid 2 x 3 mm tryck ur ett bad vid 195-200°C.

Arbetar man pa liknande salt med lampliga diaminer och 2-amino-4-kloro-5 : 6-tetrametylen- ' pyrimidin erhallas foljande foreningar, namligen: Exempel 23. jc 2-amino -4- fl- dietylaminoetylamino-5 : 6-tetra-metylenpyrimidin med smaltpunkt 117-118° C.

Exempel 24. --- 2-amino- 4-y- dietylaminopropylamino- 5: 6-tetrametylenpyrimidin med smaltpunkt 87-90° C och Exempel 25.

V 2- amino -4-6- dietylamino -a- metylbutylamino5: 6-tetrametylenpyrimidin med smaltpunkt 112,5 —113° C.

Den kloropyrimidin, som erfordras eller behovs som utgangsmaterial vid framstallningen av de tre sistnamnda fOreningarna, framstalles av 2-amino -4- hydroxi -5 :6- tetrametylenpyrimidin (jfr Quaterly Journal of the Indian Chemical Society 1927, volym 4, sid. 157) genom inverkan av fosforoxiklorid. Den bildar farglosa nalar med smaltpunkt 206-207° C.

Pa liknande sat erhalles av de lampliga dia. minerna och 2-amino-4-kloro-5 : 6-trimetylenpyrimidin fOljande foreningar, namligen: Exempel 26. 2-amino-4-19-dietylaminoetylamino -5 : 6-trim etylenpyrimidin med smaltpunkt 83-84° C.

Exempel 27. 2-amino-4-y- dietylaminopropylamino -5: 6- trimetylenpyrimidin med smaltpunkt 84,5-85,5° C ,och Exempel 28. 2-amino -4-y- dietylamino -a- metylbutylamino5: 6-trimetylenpyrimidin med smaltpunkt 118119° C.

Den kloropyrimidin, som erfordras som utgangsmaterial i detta exempel ar framstallt pa foljande satt. 2-amino-4-hydroxi-5: 6-trimetylenpyrimidin ãr framstalld av 76,4 delar guanidinhydroklorid, 18,4 delar natrium, 345 delar etanol och 125 delar etylcyklopentanon-2-karboxylat pa ett satt, som ãr analogt del, som beskrives ovan for framstallningen av 2-amino-4-hydroxi-5-bensy1-6-metylpyrimidin. Det kristalliserar ur varmt vatten i prismor, som icke smalta under 300° C. Denna forening overfores darefter till klorof oreningen genom behandling med fosforoxiklorid pa ett analogt salt, som beskrives i samband med 2- amino-4-kloro-5 : 6-tetrametylenpyrimidin.

Exempel 29. 4,5 delar 2-amino-4-p-aminoetylamino -5 :6-di- metylpyrimidin, framstallt enligt exempel 12, och .; 1,8 delar n-butylaldehyd loses i 100 delar absolat sic I alkohol och skakas med Irate vid atmosfartryck narvaro av en palladium-bariumsulfatkatalysator (framstdlld enligt Berichte 1919, volym 52, sid. 409). Den teoretiska volymen av vate absorberas langsamt. Katalysatorn avfiltreras darefter och alkoholen avdestilleras fr5n filtraLet. Resten destilleras i vakuum, varvid 2-amino-443-n-butylaminoetylamino-5: 6-dimetylpyrimidin erhalles i form av en blek, gul, viskos olja med kokpunkt 160170° C (4,5 x - mm).

Exempel 30. delar 2-amino-4-kloro-5-bromo-6-metylpyrimidin och 11,7 delar y-dietylaminopropylamin upphettas under aterflode under 6 timmar. Reaktionsblandningen kyles darefter och den fasta substans, som salunda erhalles, loses i utspadd saltsyra. Basen utfalles darefter genom tillsdttning av kaustik soda och extraheras med eter. Eterlosningen torkas Over vattenfritt natriumsulfat och etern samt overskott av diamin avdestilleras under minskat tryck. Atersto den destilleras i hogt vakuum, varvid 2-amino-4-y-dietylaminopropylamino-5-bromo-6-metylpyrhnidin erhalles som en hlekt gal, viskos olja mod kokpunkt 220-2° C (2 x -1 mm), som avsatter sig som en fast substans da den far sta orord och efter kristallisering ur ligroin har en smaltpunkt av 108,5° C.

Exempel 31. 2,23 delar 2-amino -1- kloro-5-bromo-6-metylpyrimidin, 1,16 delar P-dietylaminoetylamin och 20 delar p-etoxietanol upphettas tillsammans under aterflode under 5 timmar. Blandningen kyles ddrefter och vatten samt en liten mangd utspadd saltsyra tillsattes for att erhalla en klar lOsning. Basen utfalles darefter genom tillsats av kaustik soda (temperaturen halles under ° C) och extraheras med eter. Eterlosningen torkas Over vattenfritt natriumsulfat, etern avdestilleras och aterstoden destilleras i vakuum. 2-amino-4- p-dietylamino etylamino -5- bromo-6-metylpyrimidin erhalles pa sadant salt som en blekt gul olja, som avdestillerar frail ett bad vid 200° C och ett tryck av -2 mm.

Den kloropyrimidin, som i dessa b5.da sistnamnda exempel anvandes som utgangsmaterial, — — framstdlles genom reaktion av fosforoxiklorid med 2-amino -4- hydroxi -5- bromo -6- metylpyrimidin, vilken senare likening framstalles sasom beskrives av Jaeger, Annalen 1891, volym 262, sid. 366.

Exernpel 32. 3,5 delar 2-amino-4-kloro-5-metylpyrimidin och 11,4 delar fiLdietylaminoetylamin upphettas under aterflOde tillsarnmans under 6 timmar. Overskott av diamin avdestilleras darefter under minskat tryck och aterstoden loses i utspadd saltsyra. Basen utfSlles darefter genom tillsats av Icaustik soda och extraheras med eter. Eterlosningen torkas Over vattenfritt natriumsulfat och etern avdestilleras. Aterstoden destilleras vid 3 x -4 mm tryck fran eft- bad vid 170° C. Man erhdller salunda 2-amino-4-8-dietylaminoetylamino-5-metylpyrimidin i form av en blekt gul olja. Den bildar ett dipikrat, som kristalliserar ur etanol i gula kristaller med smdltpunkt 195-196° C.

Exempel 33.

Pa liknande gat erhalles frail 4 delar av samma kloropyrimidin och 14,5 delar y-dietylarninopropylamin 2-amino-4-y-dietylaminopropylamino-5- metylpyrimidin i form av en olja, som clestillerar vid ett tryck.av 4>< 10 mmur ett bad vid 180200° C. DS det hela fatt std nagon tid under ligroin kristalliserar oljan och vid rekristallisation ur ligroin erhalles en substans med smaltpunkt 70-71° C. 2-amino-4-kloro-5-metylpyrimidinen, som anvandes som utgangsmaterial i de bada sistnAmnda exemplen, ar trams-Mild genom reaktion av fosforoxiklorid med 2-amino-4-hydroxi-5-metylpyrimidin. Hydroxiforeningen är sjalv framstalld genom reaktion mellan guanidinhydroklorid och natrium-a-formylpropionester (erhdllen av etylformiat, etylpropionat och natrium).

Claims (5)

Patentansprak:

1. Forfaringssatt for framstallning av pyrimidinderivat med formeln II NH, — C C — Y IIII N — C — NR" — A — NRR' I vilken X betecknar vale eller en kolvdteradikal, Y vdte eller en neutral substituent eller X och Y tillsammans kunna bilda en enkel alkylenkedja, betecknar vate eller en alkyl- eller enkelt substituerad alkylgrupp, A Sr en forbindningsgrupp, som Sr alifatisk eller alicyklisk eller alifatisk-karbocyklisk, varvid om A eller del av A Sr en alifastisk kedja denna ken vara avbruten av syre-, svavel- eller kvaveatomer, och NRR' fir en starkt basisk aminogrupp eller substituerad aminogrupp, sadan som alkylamino- eller dialkylamino- eller piperidino- eller annan starkt basisk, kvave innehdllande, heterocyklisk grupp, kannetecknat &ray, att en likening med formeln N C — X NH, — C C Y N — C — Z bringas att reagera med en diamin mcd formeln NHR" — A — NRR', varvid de olika symbolerna i denna sistndmnda formel hava samma mening som ovan angivits och Z representerar en reaktionsbendgen atom eller grupp, sasom en halogen-. atom.

2. Forfaringssatt enligt patentanspraket 1, kannetecknat ddrav, att den reaktionsbenagna gruppen i 4-stallning hos pyrimidinringen utgores av en klor- eller bromatom.

3. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat &tray, att som substituent i pyrimidinringens 6- s-tanning forefinnes en metylgrupp.

4. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat ddrav, att som substituenter i bade 5- och 6-stallfling hos pyrimidinringen forefinnas metylgrupper.

5. Modifikation av forfaringssattet enligt patentansprAket 1, kannetecknat darav, att den basiska gruppen i 4-stallning i pyrimidinringen inf Ores stegvis, varvid 2-aminopyrimidinderivatet, som uppbar en reaktionsbenagen atom eller grupp ibring as till reaktion med en aminoforening av formeln NUR" — A' — B, varvid A' betecknar antingen hela eller en del av den fOrut definierade forbindningsgruppen A och B betecknar en reaktiv grupp, som darefter enligt i och for sig kanda metoder omvandlas till aminogruppen NRR' eller till en grupp A"—NRR' sfl att A' och A" tillsammans bilda fOrbindningsgruppen A. Stockholm 1948. Nungl. Boktr. P. A. Norstedt 6.; Sillier 480089